Search Results for: hjärnvågor

Nu blir det ett “så funkar kroppen”-inlägg. Eftersom det nu varit så mycket på temat sömn på sistone (https://4health.se/tag/somn ) tycker jag att det kan vara på sin plats att förklara lite basics när det gäller sömn – vad är det egentligen som händer i kroppen / hjärnan när vi sover?

Sömn är verkligen inte något “avstängt” tillstånd, utan det händer massor både i kroppen och i hjärnan när vi sover, vi har till och med mer variation i hjärnaktiviteten under sömnen än under vakenhet.

Till att börja med, som jag nämnt i ett tidigare inlägg, så har vi olika stadier av sömn. En sömncykel är en period på ca 90 minuter. 60 till 100+ minuter beroende på person och när på natten – oftast är cyklerna längre i början av natten och kortare mot slutet. En sömncykel inleds med att individen gradvis under cirka 20 minuter går ner i allt djupare sömn. Därefter går man vanligen upp i ytligare sömn innan man går in i en episod av REM-sömn (REM står för engelskans rapid eye movements). De första sömncyklerna under natten består till större delen av djupsömn med mindre mängd REM, medan man under senare delar av natten sover mer REM-sömn.

Stegen under en sömncykel är:

1. ett avslappnat tillstånd mellan vakenhet och sömn
2. något djupare sömn, men man kan fortfarande känna sig vaken, vilket gör att många tror att de ligger vakna mer än de faktiskt gör
3. djupsömn
4. djupsömn

Efter djupsömnen går man baklänges tillbaka genom stegen till steg 2, för att sedan övergå till REM-sömn, dvs typiskt så är följden: N1, N2, N3/4, N2, REM (N:et står för Non rapid eye movement)

Man mäter och studerar sömn framförallt med hjälp av så kallat EEG (electroencephalogram) som mäter hjärnvågor, men man kan också mäta både muskelaktivitet och ögonrörelser.

När man är vaken så är hjärnvågorna oftast av typen betavågor, men man kan under avslappnat tillstånd också uppleva alfavågor. Betavågor är de vågor som har lägst amplitud och högst frekvens. Jaha, vad betyder det då? Jo, amplituden är höjden och frekvensen är hur täta vågorna är. Tänk dig vågorna på ett hav. Betavågor är typiska vågor på svenska vatten – inte så stora, men de kommer tätt.

Under vaka perioder i avslappnat tillstånd, särskilt under meditation med stängda ögon så kan hjärnaktiviteten vara av typen alfavågor. Alfavågor är långsammare, och högre, dvs det är längre mellan vågorna (frekvensen är lägre). Aktiviteter som framkallar alfavågor har positiva hälsoeffekter.

Thetavågor är ännu långsammare och högre än alfavågor (nu börjar vi komma till atlanten om vi tittar på havet). Steg 1 och 2 i sömncykeln karakteriseras av thetavågor. Det kan ofta vara svårt att avgöra skillnaden själv mellan tillstånd med alfavågor och tillstånd med thetavågor. Blir man väckt under steg 1 eller 2 så tror man ofta att man inte sovit. Skillnaden mellan steg 1 och 2 är att i steg 2 (med thetavågor) så sker ett par olika fenomen som på engelska kallas sleep spindles och K complexes. En sleep spindle innebär att frekvensen på vågorna helt plötsligt blir högre (tätare vågor) och ett K complex att vågorna helt plötsligt blir högre en stund. Detta inträffar regelbundet under steg 2.

I stadierna 3 och 4, dvs djupsömn, kallas hjärnvågorna för deltavågor. Detta är de långsammaste och högsta vågorna (nu pratar vi big wave på Tahiti). Egentligen är steg 3 och 4 ungefär samma sak, i steg 3 är mindre än 50% av hjärnvågorna deltavågor och i steg 4 är mer än 50% deltavågor. I de här stegen är vi så långt från vakenhet vi kommer under sömnen och blir man väckt är man ofta ganska lost. Men det är faktiskt i dessa steg vi oftast går eller pratar i sömnen.

REM-sömn karakteriseras av snabba ögonrörelser, men också av total muskelavslappning, faktiskt till och med ett förlamande stadium. Jag har själv upplevt att jag hållt på att vakna någon gång, men absolut inte kunnat röre mig – inte lyfta en arm tex. Jag gissar att jag då blivit väckt ur REM-sömn. Hjärnvågorna under REM-sömn ser ut som en kombination av vågorna under vakenhet, dvs en blandning av beta- och alfavågor. Det här är det sömnsteg som mest associeras med drömmar.

Jag tror och hoppas att det här inlägget kan vara av nytta, tex när jag i sömnexperimentet pratar om att teanin stimulerar alfavågor 🙂

I en ny studie har forskare sett en koppling mellan minskad REM-sömn och en ökad risk för att dö i förtid.

REM-sömn kallas ibland för drömsömn och det är främst då dagens intryck bearbetas. I en ny studie har forskare undersökt och mätt REM-sömn i två olika grupper, hos totalt mer än 4 000 amerikaner som var i övre medelåldern eller äldre. De har sedan följts upp efter drygt 12 år eller ännu längre.

Den här typen av studie kan aldrig avgöra vad som är den riktiga orsaken. Men för lite REM-sömn kan vara ett tecken på att någonting i kroppen inte fungerar som det ska. Även om forskarna inte kan slå fast ett orsakssamband, eftersom andra faktorer kan spela in, kunde de se en koppling mellan minskad andel REM-sömn och en ökad risk för att dö i förtid hos de här individerna.

Man har också sett liknande resultat i en tidigare studie, men mer forskning krävs. Det här kommer definitivt att påverka forskningen kring både sömn och hälsa. Man ser att REM-sömnen skulle kunna användas som en enkel indikator på hur tillståndet är i kroppen. Men det viktiga är att först etablera att vi har det här sambandet.

Det som är intressant med den här sortens sömnstudier är att man ser att alla de olika stadierna av sömn är väldigt viktiga. Och för lite av någon sorts sömn, oavsett vilken, verkar vara kopplat till ohälsa. Tänk på att tex sömntabletter (läkemedel) ofta påverkar oss så att vi går miste om vissa sorters sömn / sömnstadier – bl.a. djupsömn och REM-sömn.

Den mest väletablerade metoden för att mäta sömn bygger på registrering av hjärnans elektriska aktivitet, ögonrörelser och muskelspänning under hakan. Utifrån de fysiologiska registreringarna går det att fastställa sömnstadier. Man brukar säga att sömnen består av fem olika sömnstadier:

(1) ytlig sömn – förekommer främst i början av sömnen och i samband med uppvaknanden, men förekomsten ökar vanligen om sömnen är störd, t ex av buller och stress. Hjärnvågorna är ytliga och snabba och ögonrörelserna är mjuka och böljande.

(2) Stadium 2-sömn – den vanligaste sömnen och utgör i normalfallet ca hälften av sömnen. Betydligt mer stabil sömn jämfört med stadium 1 och hjärnvågorna är långsammare och större vilket indikerar att sömnen är djupare. Inga ögonrörelser förekommer och muskelspänningen är relativt låg.

(3+4) Stadium 3 och 4 kallas ofta djupsömn. Under dessa stadier dominerar långsamma och stora hjärnvågor. Djupsömnen förekommer främst under början av sömnen och försvinner i allmänhet efter 4-5 timmars sömn. En ung person kan ha upp till 20 % djupsömn under sin sömnperiod medan förekomsten sjunker med ökad ålder. Djupsömn är mycket känslig för sömnbrist.

(5) Det femte sömnstadiet kallas REM (rapid eye movement) sömn och det är vanligt att drömmar inträffar under detta sömnstadium. Ungefär 20-25% av en normal 7-8-timmars sömn består av REM-sömn. REM-sömn förekommer framför allt under den andra halvan av sömnen. Under REM-sömn är hjärnvågorna snabba och ytliga, dessutom förekommer det snabba, ryckiga, ögonrörelser samt mycket låg muskelspänning.
Det förekommer också korta uppvaknanden (som kallas stadium 0 – vakenhet) och rörelser under sömnen.

En normal 7-8 timmars sömn består av ungefär 4 eller 5 sömncykler. En sömncykel är ungefär 90-100 minuter (längre i början av natten och kortare i slutet) och startar vanligen med stadium 1 eller 2 sömn och avslutas med REM sömn. Den första sömncykeln brukar domineras av djupsömn medan djupsömnen gradvis minskar i den andra och tredje sömncykeln för att helt försvinna i den fjärde och femte sömncykeln.

Ur återhämtningssynpunkt anses djupsömn vara den viktigaste sömnen och under stadium 3 och 4 sömn är kroppstemperaturen, hjärtfrekvensen, andningsfrekvensen och blodtrycket som lägst. Under REM sömn stiger ofta hjärtfrekvens, andningsfrekvens och blodtryck kraftigt. REM anses vara viktigt för minnesfunktioner och inlärning.

Mer om detta via taggen sömn https://4health.se/tag/somn och särskilt här: https://4health.se/din-viktiga-somn

https://jamanetwork.com/journals/jamaneurology/article-abstract/2767713

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7511233

Förra veckan skrev jag ett inlägg om sömn https://4health.se/for-lite-dromsomn-rem-kopplat-till-ohalsa och nämnde då bl.a.a att REM-sömnen är viktig för minne och inlärning.

Sömn spelar en viktig roll för vad vi kommer ihåg, och forskning visar nu hur hjärnans minne reagerar på sömn. Upptäckterna har fått forskare att testa en ny behandling av äldre för att undvika sämre minne.

Redan år 1924 upptäckte forskare i USA i ett experiment att studenter mindes betydligt bättre om de sov efter föreläsningar. Ny forskning har försökt att gå till botten med hur sömnen kan användas för att upprätthålla ett gott minne. Vid universitet i Arizona har man låtit förskolebarn lära sig nya ord, och testat att låta hälften av barnen ta sig en tupplur efter språklektionen.

De förskolebarn som fick ta sig en rejäl tupplur efter språklektionen visade sig i experimentet komma ihåg de nya orden betydligt bättre än de barn som hållit sig vakna.

Hjärnans förmåga att skapa nya minnen med ny kunskap kan jämföras med att stoppa en hög med inkommande post i en låda. Där kan posten lagras tillfälligt. Så fungerar hippocampus i hjärnan. Det som händer under sömn, är att hjärnan sorterar upp de minnen som tillfälligt lagrats i hippocampus till lagringssystemet för minnen i hjärnbarken.

Men i takt med att en mänsklig individ blir äldre så förändras sömnvågornas karaktär. Under sömn så blir sömnvågorna för äldre människor inte lika långsamma som hos en yngre vuxen. det här menar sömnforskare är en viktig delförklaring till att minnet hos äldre blir sämre.

Det verkar som om hjärnvågornas egenskaper – alltså hjärnvågornas djup och storlek – har ett tydligt samband med hur pass väl man lyckas lagra minnen.

Genom att spela upp ljudstötar i pyttesmå högtalare gömda i ett pannband så har forskare nu lyckats påverka äldres hjärnvågor – i ett försök att försöka få deras minne att inte försämras med åldern. Det är ett lätt pulserande ljud med ett par sekunders mellanrum som spelas upp. Och det pulserande ljudet har enligt forskarna fått stor effekt på hjärnvågorna hos de sovande äldre. Även efter stimulansen så fortsätter de längre sömnvågorna.

Det här är pågående forskning, och ännu finns ingen färdig ”behandling” för att ge äldre en bättre sömn med pulserande ljud. Längre sömnvågor har också en viktig effekt på det som kallas för hjärnans ”renhållning” under sömnen. Något som tros ha betydelse för hjärnans hälsa.

Jag tycker att det här är intressant – kan personer med sömnstörningar som får för lite djupsömn t.ex behandlas på samma sätt?

Mer via taggen sömn https://4health.se/tag/somn

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-paverkar-somnen-minnet

Mellan 50 och 70 miljoner människor lider av sömnbrist, något som påverkar såväl humör som livskvalitet och hälsa. Är du en riktig biohacker börjar det kanske bli dags att testa lite ny teknik. För detta område är hett inom teknikutveckling för närvarande.

På teknikmässan CES i Las Vegas visas en mängd nya produkter som ska hjälpa oss att sova bättre. Hjärnsensorer, smarta sängar, ultraljud och andra uppfinningar ska nu hjälpa till att sätta stopp för sömnlöshet.

Ett exempel: Genom att sätta sensorer på halsen, lyssna på specialutvecklad musik och ha en ögonbindel över ögonen ska man försättas i djupt meditativt tillstånd och på bara 20 minuter ska man få lika mycket vila som efter två timmars sömn, enligt Blake Holloway/ Nucalm.

Flera företag satsar på att göra hela sängen smart. Här visas till exempel en säng som mäter din sömn och dina rörelser med hjälp av biometriska sensorer i madrassen. Om sängen märker att du är på väg att börja snarka kommer den att höja ditt huvud en aning. Du får självklart också veta hur du har sovit under natten.

Sen är det teknik som mäter och påverkar hjärnvågor. Bland annat ett digitalt huvudband som skickar små signaler in i hjärnan för att fördjupa din sömn ytterligare. När man kommer in i djupsömn och producerar långsamma hjärnvågor, så hjälper bandet till att förstärka vågorna genom olika toner, enligt Chris Wilhite.

Även i vaket tillstånd ska våra hjärnvågor mätas för att se att vi är tillräckligt avslappnande. Ett företag som satsar stort på detta har tagit fram ett huvudband som mäter din koncentration när du bland annat mediterar. Resultatet på hur koncentrerad du har varit får du via en app.

Har du testat något liknande för din sömn? Eller använder du någon app? Kommentera gärna!

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/teknik-ska-hjalpa-oss-att-sova-battre

När vi sover går kroppen in i fem olika stadier. Alla stadier utgör tillsammans en sömncykel som varar i ungefär 90 minuter. Under en natt passerar vi i genomsnitt fyra till sex sömncykler, där de första cyklerna är något längre och de sista något kortare.

Alla kroppens system går in i andra stadier under sömnen.

Sömncykeln

I det första sömnstadiet förlorar vi gradvis medvetandet och musklerna slappnar av. När elektriska signaler mäts i hjärnan är dessa vågor ytliga, och ögonrörelserna är mjuka.

Ungefär halva tiden av vår sömn utgörs av det andra stadiet. Hjärnvågorna är då långsammare och större, vilket betyder att sömnen är djupare.

I det tredje och fjärde stadiet når vi vår djupaste sömn och det är den viktigaste perioden för den biologiska återhämtningen. Kroppen repareras av stora doser tillväxthormoner som utsöndras. Hjärtfrekvensen, andningsfrekvensen och blodtrycket är lägst i dessa stadier. Hjärnvågorna är långsamma och stora. Under djupsömnen lagras faktauppgifter och händelser som minnen. Vi för över våra minnen till olika områden i hjärnan där de ska lagras mer långsiktigt.

I det femte stadiet kommer REM-sömnen. Det är då vi drömmer som mest. Blodtrycket, hjärtfrekvensen och andningsfrekvensen stiger kraftigt. Hjärnvågorna är snabba och ytliga, och hjärnan är nästan lika aktiv som när vi är vakna. Det är nu känslor kopplas till våra minnen. Ett minne har egentligen bara ett värde om det är kopplat till en emotion. Om man blir glad, ledsen, rädd eller trygg tex.

Drömmar

Forskare tror att drömmar har haft ett stort värde för människan ur ett evolutionärt perspektiv. En av våra vanligaste drömmar är att bli jagade. Det kan förklaras utifrån den så kallade hotteorin, som säger att drömmar låter oss öva på hotfulla situationer i en säker miljö. Det skulle då ha ett överlevnadsvärde. De som inte hade förmågan att i vakenhet kunna identifiera och undvika faror skulle ha mindre chans att överleva, fortplanta sig och så vidare.
Drömmar har även en annan evolutionär funktion. I drömmar interagerar vi ofta med andra människor, vilket ger oss möjlighet att öva på sociala situationer som kan uppstå i vårt vakna liv.

Hjärnan sysslar till viss del med samma saker under sömn som under vakenhet. Tittar vi på de mest frekventa drömmarna så är en hel del av dem i en social situation. Negativa eller otäcka, att man gör bort sig, och positiva, att man blir uppskattad eller att det fungerar.

Förlorad sömn

En vanlig uppfattning är att det inte går att ta igen förlorad sömn, men forskning visar att det är möjligt, åtminstone att ta igen mycket av djupsömnen.

Det är alltså framför allt djupsömnen som tas igen nästa natt. Säg att du hoppar över en natts sömn så att du förlorar åtta timmar, du kan inte sova sexton timmar nästa natt. Men det som händer är att du sover tillbaka den djupsömn du har förlorat. Skulle du haft 90 minuters djupsömn i vanliga fall, då skulle du haft 180 minuters djupsömn nästa natt.

Djupsömnen tas igen, men REM-sömnen är svårare att få tillbaka. Det är i det här stadiet vi drömmer som mest och känslomässiga händelser från dagen bearbetas.  REM-sömnen är viktig för att hålla ordning på känslolivet, och med ett underskott riskerar vi att bli lättstötta och vresiga.

Mer om sömn via taggen sömn och mer om sömncykler bl.a. här: https://4health.se/somn-och-hjarnvagor

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forlorad-somn-tas-igen-nasta-natt

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/detta-hander-i-kroppen-vid-somn