fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Anna Sparre @ 4health.se

Enkel nyttig grillning

av 1 Comment

Ett recept på enkel nyttig grillning för helgen

  • Färsk laxfilé (helst med skinn)
  • Soja
  • Citron
  • Honung
  • Creme fraiche
  • Salt och peppar
  • Aubergine
  • Smör
  • Ingredienser till salad
  • Olivolja
  • Vinäger

Blanda ihop en enkel kall sås av creme fraiche, rivet citronskal, salt och peppar
Pensla den färska laxen med en blandning av soja, saft från citronen och lite honung
Skiva auberginen på längden. Jag tillagar aubergine med rikligt med smör på stekplattan på vår gasgrill, men det går också bra att steka som vanligt eller grilla
Förbered salladen med olja och vinäger
Grilla laxen och servera allt!

Sömn, melatonin och lågenergilampor/ blått ljus

av 5 Comments

Intressant artikel om hur blått ljus påverkar sömnhormonet melatonin mer än annat ljus. Blått ljus kommer bl.a. från LED-lampor, dvs. lågenergilampor. Rött ljus påverkar melatoninet minst.

Det är välkänt hur viktigt melatonin och sömn är för hälsan. Skiftarbetare drabbas  betydligt mer av sjukdomar t.ex. I artikeln är man dock lite väl försiktig med beskrivningen av detta viktiga hormon. Jag själv är en riktig “hormonnörd” och anser att hormoner och signalsubstanser styr hela din hälsa. Melatonin kan möjligtvis vara det allra viktigaste av dessa hormoner. Det finns mängder av studier på möss som visar hur melatonin styr många många av våra andra viktiga hormoner. Och till skillnad från kost, där möss inte äter samma saker som människor, så fungerar melatonin och tallkottkörteln (den lilla körtel inbäddad i hjärnan som utsöndrar melatonin) på samma sätt i nästan alla djur/människor. En anledning till att melatoninet kan styra andra hormoner är att det reglerar den cirkadiska sykeln (dygnsrytmen) och många andra hormoner har också de en dygnsrytm. Ta kortisol t.ex. (stresshormonet). Det har vi förhöjda nivåer av under morgontimmarna för att vakna, samt några mindre toppar ca kl 12 respektive 18. Om sömnen och melatoninet sätts ur spel, sätts även detta hormons rytm ur spel. Det finns även flera studier som visar att brist på melatonin leder till snabbare åldrande och mer åldersrelaterade sjukdomar.

De viktigaste sätten att ha en bra melatoninproduktion och dygnsrytm på, och därmed säkra hälsan, är att få dagsljus på dagen, ha mörkt kväll/natt och särskilt när du sover samt att ha regelbundna sovtider och sova på natten/ när det är mörkt.

Ur artikeln:

“While light of any kind can suppress the secretion of melatonin, blue light does so more powerfully. Harvard researchers and their colleagues conducted an experiment comparing the effects of 61/2 hours of exposure to blue light to exposure to green light of comparable brightness. The blue light suppressed melatonin for about twice as long as the green light and shifted circadian rhythms by twice as much (3 hours vs. 11/2 hours).”

Här kan du läsa artikeln om blått ljus och melatonin:

http://www.chicagotribune.com/health/sc-health-0613-blue-light-20120613,0,3170929.story

Stevia eller inte?

av 10 Comments

Har diskuterats lite kring huruvida stevia är nyttigt eller inte. Stevia är en ört som länge använts i Sydamerika. Och örten som sådan verkar inte ha några som helst hälsonackdelar. Själv sötar jag sällan, och gör jag det blir det med honung eller malda stevialöv (grönt pulver till vänster på bilden).

Alla former av stevia som säljs är för kemikaliespäckade för min del. Antingen är det lite stevia och för mycket annat, allt från sockeralkoholer (tex i steviaströ) till maltodextrin (dvs snabba kolhydrater). Eller, även om man köper ren stevia (steviaglukosider) så är framställningen tveksam. För att få det vita pulvret ur den gröna växten kan det tex gå till så här (det finns nog även skonsammare sätt, men hur man kan garantera det vet jag inte):
Stevialöven blandas med 50-60 graders hett vatten i två till tre gånger innan de torkas.
Extraktion av de söta ämnena sker med lösningsmedel. Löven blandas med butanol eller isubutanol eller med bensen, kloroform eller hexan. Filtrering sker genom pressning vilket ger en fastare massa. Förändring av konsistensen sker med hjälp av metanol i en hartsprocess. Under kylning formas steviolglukosid-kristaller, vilka separeras från vatten genom tvätt med alkohol i form av metanol. Därefter rening, separation och filtrering samt sterilisering genom upphettning.

Alla vita pulver som kommer ur en växt med en annan färg (vete, sockerrör, sockerbeta, stevia osv) bör man använda sin kritiska hjärnkapacitet för att utvärdera 🙂

Fettrik kost mot epilepsi

av Leave a Comment

Har tidigare skrivit om det här: https://4health.se/lagkolhydratkost-mot-epilepsi

Nu mer på detta område – ketogen kost mot epilepsi på tv4 idag. Se klippet här:

Sju%C3%A5rige%20Otto%20bek%C3%A4mpar%20sin%20epilepsi%20med%20ketogen%20kost

Skillnaden mellan hormoner och signalsubstanser

av 4 Comments

När jag frågade om vad ni helst ville läsa om fick jag respons bl.a. kring det här med hur kroppen fungerar och vad som händer i kroppen. Här kommer därför ett sånt inlägg. (Kommentera gärna med dina önskemål här https://4health.se/vad-vill-du-helst-lasa-om )

Jag och andra pratar ibland lite slarvigt om hormoner och signalsubstanser som om det vore samma sak. Det är det inte, men vissa signalsubstanser är även hormoner, vilket gör det hela än mer komplicerat 🙂

Den gemensamma faktorn är att de båda är kemiska ämnen som fungerar som budbärare i kroppen.

Ett hormon är en budbärare som utsöndras av ett organ eller en körtel (t.ex. njurarna eller sköldkörteln) ut till blodet. Hormonet är information från körteln till specifika målceller om att de ska utföra något. Dvs hormonet stimulerar cellerna på ett visst sätt. Exempel insulin som ju är ett ganska välkänt hormon i kostdebatten. När blodsockret höjs är det en signal till bukspottskörtelns Langerhanska öar (pancreatic islets) att de ska utsöndra insulin. Insulinet utsöndras i blodet och stimulerar bl.a. celler i lever och muskler att lagra in blodsocker som glykogen och fettceller att lagra in fett.
Andra hormoner som ni säkert hört om är adrenalin, kortisol och sköldkörtelhormon (men det finns jääättemånga fler, och upptäcks ständigt nya).

Signalsubstanser (engelskans neurotransmitter) är däremot mycket mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller. Elektriska signaler går i kroppen via våra nerver, antingen pga medvetna handlingar eller omedvetna. Tex nu när jag knappar på datorn så går det signaler från hjärnans nervceller ner till mina fingrar om att de ska röra på sig. I själva nerven så är det en elektrisk signal, men mellan de olika nerverna (det är flera nerver involverade i att överföra signalen från hjärnan till mina fingrar) så finns det mellanrum där signalen överförs med kemiska budbärare, dvs signalsubstanser. I mina fingrars muskler heter signalsubstansen acetylkolin.
Hjärnan är en stor samling nervceller så därför är det fullt med signalsubstanser i omlopp där uppe. Man pratar ofta om signalsubstanser i just hjärnan.
Andra välkända signalsubstanser är t.ex. noradrenalin (även kallat norepinephrine), dopamin, histamin och serotonin. Bland de här signalsubstanserna är flera stycken även hormoner. Dopamin till exempel har väldigt många olika funktioner, både som signalsubstans och hormon. Bland annat är det inblandat i belöningssystemet (och man har kommit underfund med att det är en av de viktigaste faktorerna när vi utvecklar ett beroende; drog- eller sockerberoende), men det är också ett hormon som utsöndras av hypotalamus i hjärnan för att minska produktionen av hormonet prolaktin när det behövs (prolaktin stimulerar bl.a. kvinnors produktion av bröstmjölk)

Kroppen är en komplicerad mekanism, eller hur?! 🙂

Foto FreeDigitalPhotos.net

Vardagslyx (fast på helgen :-) )

av Leave a Comment

Vi tog med frukosten och en filt och körde 5 min till en vacker favoritstrand. Morgonsol och livskvalitet! Tog även en lång promenad på stranden.

Väl hemma grillade vi lamm, färsk sparris och drack ett glas rött till lunch. Under parasollet.

Häromdan var lyxen att läsa bok i en skön fåtölj. I förrgår var den att dingla med fötterna i hamnen i kvällssolen.

Så lite det krävs för att sätta guldkant på dagen. Ger dessutom en naturlig dos endorfiner, må bra-hormoner.

Det är lördag idag när jag skriver det här, men tänker posta det imorgon bitti, söndag, som lite inspiration för att ta vara på dagen och njuta av stunden 🙂

Ha en härlig söndag!

Epigenetik och om hur mormors livsstil påverkar din hälsa

av Leave a Comment

Epigenetik är förändringar i genuttryck. Gener slås på eller av beroende på hur vi lever. Även om vi har samma gener så är generna alltså mer eller mindre aktiva. Olika faktorer talar om för generna om de ska uttryckas eller inte. Ofta görs forskning på enäggstvillingar som lever i olika miljöer och som sen visar helt olika genuttryck trots att de är “kopior” av varandra.

En ny studie på möss visar att bekämpningsmedel ger förändringar på våra geners funktion som kan ärvas från en generation till nästa. Forskarna utsatte mushonor för ett bekämningsmedel – svampmedlet vinklozolin. Ämnet är hormonstörande, men används trots detta fortfarande på många håll i världen (inte i EU).

De ungar som honorna födde fick i sin tur ungar, och dessa barnbarn var mer oroliga, känsligare för stress och hade högre aktivitet i de delar av hjärnan som hanterar stress.

Det vinklozolinet gör är att det påverkar epigenetiken. Det går in och påverkar aktiviteten av gener. Förändringen är inte vilka gener som går i arv från en generation till nästa, utan hur aktiva generna är.

Vinklozolin kan alltså ha epigenetiska effekter på möss, även mellan generationer. Och respons på stress kan styras av vad tidigare generationer utsatts för i sin miljö.

Forskarna bakom studien tror att detta är en del av förklaringen till ökningen av psykiska sjukdomar. Att ökningen av kemikalier sen mormors tid lett till epigenetiska förändringar.
Inte säkert att de har rätt i just sin spekulation om psykiska sjukdomar, men tänk på alla tillsatser, besprutningsmedel och andra kemikalier som tillkommit det senaste seklet…

Studien: http://www.pnas.org/content/early/2012/05/15/1118514109

Majs populäraste – om snabbmajonnäs, periodisk fasta, snabbchoklad mm

av 3 Comments

Jag höll på att glömma summera maj:

Kaloriräknare?

av 1 Comment

Till dig som fortfarande inte är övertygad om att en kalori av ett ämne inte är samma sak som en kalori av ett annat. Låt bilden tala (ytterligare förklaring nedan):

Vad som har hänt är alltså följande: Stora light-eran infördes på 80-talet, dvs naturligt fett ersattes med stärkelse och socker för att skapa light-produkter som fortfarande smakade begärligt och hade en konsistens som liknade den ursprungliga produkten. Exempel:

  • lätt-creme fraiche där fett ersätts med stärkelse för att konsistensen ska vara ok
  • “må bra” charkprodukter där fettranden skärs bort och druvsocker tillsätts för att öka kicken för hjärnan
  • Nyckelhålsmärkta flingor, bröd och gryn, som bara är kolhydrater i form av spannmål

Sedan dess har både fetma och diabetes ökat explosionsartat. Som bilden visar så har diabetes ökat med 727% (!!!). Det är mer än sju gånger så många som har diabetes idag som på 80-talet. Och detta beskylls ju oftast med att vi äter för mycket, dvs att det är antalet kalorier vi behöver hålla koll på. Men guess what, kaloriintaget har bara ökat med 8%, dvs knappt märkbart i förhållande till ökningen av diabetes och fetma.

En kalori är inte en kalori. Fett och protein äter vi för att de ska bygga kroppen. De ska bygga celler och cellmembran, enzymer, hormoner osv osv. På vägen ner genom matsmältningen går det dessutom åt kalorier för att bryta ner dessa lite mer svårsmälta molekyler. När kroppen tillgodosetts med byggmaterial den behöver kan resterna bli energi. Kalorier från dessa ämnen “förvinner” alltså delvis från nettoenergimängden. Stärkelse och socker (kolhydrater) bryts ner snabbt och enkelt och används bara som energi.

Kolhydraterna blir blodsocker, onormalt mycket blodsocker, och ger därmed ett insulinpåslag. Det dagliga överdrivna slitaget på insulinmekanismen ger till slut diabetes. Insulinet slutar verka.

Den oerhörda explosionen av diabetes och andra metabola sjukdomar (övervikt, hjärtsjukdom, högt blodtryck mm mm) beror på en ändrad fördelning av energiintaget. Idag kommer det mesta från kolhydrater, och särskilt raffinerade sådana som socker, utvunnen stärkelse i olika former, vitt mjöl… Långt ifrån den naturliga, fetare, osöta mat som evolutionen anpassat oss till.

Nationaldagsmat

av Leave a Comment

Kan tex se så här god ut. I koppen är det soppa med jordärtskocka, garnerad med knaprig bacon och färsk timjan. På tallriken bl.a. lax, gubbröra, kyckling och sallad (och det är inte min öl, jag håller mig till vin 🙂 )

Ha en underbar nationaldag!