Har tidigare skrivit om det här: https://4health.se/lagkolhydratkost-mot-epilepsi
Nu mer på detta område – ketogen kost mot epilepsi på tv4 idag. Se klippet här:
Skillnaden mellan hormoner och signalsubstanser
När jag frågade om vad ni helst ville läsa om fick jag respons bl.a. kring det här med hur 
kroppen fungerar och vad som händer i kroppen. Här kommer därför ett sånt inlägg. (Kommentera gärna med dina önskemål här https://4health.se/vad-vill-du-helst-lasa-om )
Jag och andra pratar ibland lite slarvigt om hormoner och signalsubstanser som om det vore samma sak. Det är det inte, men vissa signalsubstanser är även hormoner, vilket gör det hela än mer komplicerat 🙂
Den gemensamma faktorn är att de båda är kemiska ämnen som fungerar som budbärare i kroppen.
Ett hormon är en budbärare som utsöndras av ett organ eller en körtel (t.ex. njurarna eller sköldkörteln) ut till blodet. Hormonet är information från körteln till specifika målceller om att de ska utföra något. Dvs hormonet stimulerar cellerna på ett visst sätt. Exempel insulin som ju är ett ganska välkänt hormon i kostdebatten. När blodsockret höjs är det en signal till bukspottskörtelns Langerhanska öar (pancreatic islets) att de ska utsöndra insulin. Insulinet utsöndras i blodet och stimulerar bl.a. celler i lever och muskler att lagra in blodsocker som glykogen och fettceller att lagra in fett.
Andra hormoner som ni säkert hört om är adrenalin, kortisol och sköldkörtelhormon (men det finns jääättemånga fler, och upptäcks ständigt nya).
Signalsubstanser (engelskans neurotransmitter) är däremot mycket mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller. Elektriska signaler går i kroppen via våra nerver, antingen pga medvetna handlingar eller omedvetna. Tex nu när jag knappar på datorn så går det signaler från hjärnans nervceller ner till mina fingrar om att de ska röra på sig. I själva nerven så är det en elektrisk signal, men mellan de olika nerverna (det är flera nerver involverade i att överföra signalen från hjärnan till mina fingrar) så finns det mellanrum där signalen överförs med kemiska budbärare, dvs signalsubstanser. I mina fingrars muskler heter signalsubstansen acetylkolin.
Hjärnan är en stor samling nervceller så därför är det fullt med signalsubstanser i omlopp där uppe. Man pratar ofta om signalsubstanser i just hjärnan.
Andra välkända signalsubstanser är t.ex. noradrenalin (även kallat norepinephrine), dopamin, histamin och serotonin. Bland de här signalsubstanserna är flera stycken även hormoner. Dopamin till exempel har väldigt många olika funktioner, både som signalsubstans och hormon. Bland annat är det inblandat i belöningssystemet (och man har kommit underfund med att det är en av de viktigaste faktorerna när vi utvecklar ett beroende; drog- eller sockerberoende), men det är också ett hormon som utsöndras av hypotalamus i hjärnan för att minska produktionen av hormonet prolaktin när det behövs (prolaktin stimulerar bl.a. kvinnors produktion av bröstmjölk)
Kroppen är en komplicerad mekanism, eller hur?! 🙂
Vardagslyx (fast på helgen :-) )
Vi tog med frukosten och en filt och körde 5 min till en vacker favoritstrand. Morgonsol och 
livskvalitet! Tog även en lång promenad på stranden.
Väl hemma grillade vi lamm, färsk sparris och drack ett glas rött till lunch. Under parasollet.
Häromdan var lyxen att läsa bok i en skön fåtölj. I förrgår var den att dingla med fötterna i hamnen i kvällssolen.
Så lite det krävs för att sätta guldkant på dagen. Ger dessutom en naturlig dos endorfiner, 
må bra-hormoner.
Det är lördag idag när jag skriver det här, men tänker posta det imorgon bitti, söndag, som lite inspiration för att ta vara på dagen och njuta av stunden 🙂
Ha en härlig söndag!
Epigenetik och om hur mormors livsstil påverkar din hälsa
Epigenetik är förändringar i genuttryck. Gener slås på eller av beroende på hur vi lever. 
Även om vi har samma gener så är generna alltså mer eller mindre aktiva. Olika faktorer talar om för generna om de ska uttryckas eller inte. Ofta görs forskning på enäggstvillingar som lever i olika miljöer och som sen visar helt olika genuttryck trots att de är “kopior” av varandra.
En ny studie på möss visar att bekämpningsmedel ger förändringar på våra geners funktion som kan ärvas från en generation till nästa. Forskarna utsatte mushonor för ett bekämningsmedel – svampmedlet vinklozolin. Ämnet är hormonstörande, men används trots detta fortfarande på många håll i världen (inte i EU).
De ungar som honorna födde fick i sin tur ungar, och dessa barnbarn var mer oroliga, känsligare för stress och hade högre aktivitet i de delar av hjärnan som hanterar stress.
Det vinklozolinet gör är att det påverkar epigenetiken. Det går in och påverkar aktiviteten av gener. Förändringen är inte vilka gener som går i arv från en generation till nästa, utan hur aktiva generna är.
Vinklozolin kan alltså ha epigenetiska effekter på möss, även mellan generationer. Och respons på stress kan styras av vad tidigare generationer utsatts för i sin miljö.
Forskarna bakom studien tror att detta är en del av förklaringen till ökningen av psykiska sjukdomar. Att ökningen av kemikalier sen mormors tid lett till epigenetiska förändringar.
Inte säkert att de har rätt i just sin spekulation om psykiska sjukdomar, men tänk på alla tillsatser, besprutningsmedel och andra kemikalier som tillkommit det senaste seklet…
Studien: http://www.pnas.org/content/early/2012/05/15/1118514109
Majs populäraste – om snabbmajonnäs, periodisk fasta, snabbchoklad mm
Jag höll på att glömma summera maj:
- Populärast var receptet på 5-sekunders-majonnäs. Måste dock säga att jag misslyckats flera gånger med denna. Och vet inte varför den lyckas ibland och misslyckas annars. Tips mottages tacksamt (förutom att ha stavmixern i botten och rumstemp ingredienser). Kör klassisk med bara gula så länge 🙂
https://4health.se/hemmagjord-majonnas-pa-5-sekunder - På plats 2, den andra delen om periodisk fasta
https://4health.se/periodisk-fasta-–-del-2 - Trea kom min underbart ammatörmässiga videoblogg med världens bästa, godaste och nyttigaste chokladgodis
https://4health.se/4health-kokoschokladtryffel-nyttigt-gott-snabbt - Fyra – en myt om benskörhet
https://4health.se/en-myt-om-benskorhet - Och femma, om några hälsoinköp
https://4health.se/veckans-basta-halsoinkop - Välläst var även sockerberoendegruppen (start på tisdag!!)
https://4health.se/sokes-deltagare-till-grupp-for-sockerberoende-i-malmo
Kaloriräknare?
Till dig som fortfarande inte är övertygad om att en kalori av ett ämne inte är samma sak som en kalori av ett annat. Låt bilden tala (ytterligare förklaring nedan):
Vad som har hänt är alltså följande: Stora light-eran infördes på 80-talet, dvs naturligt fett ersattes med stärkelse och socker för att skapa light-produkter som fortfarande smakade begärligt och hade en konsistens som liknade den ursprungliga produkten. Exempel:
- lätt-creme fraiche där fett ersätts med stärkelse för att konsistensen ska vara ok
- “må bra” charkprodukter där fettranden skärs bort och druvsocker tillsätts för att öka kicken för hjärnan
- Nyckelhålsmärkta flingor, bröd och gryn, som bara är kolhydrater i form av spannmål
Sedan dess har både fetma och diabetes ökat explosionsartat. Som bilden visar så har diabetes ökat med 727% (!!!). Det är mer än sju gånger så många som har diabetes idag som på 80-talet. Och detta beskylls ju oftast med att vi äter för mycket, dvs att det är antalet kalorier vi behöver hålla koll på. Men guess what, kaloriintaget har bara ökat med 8%, dvs knappt märkbart i förhållande till ökningen av diabetes och fetma.
En kalori är inte en kalori. Fett och protein äter vi för att de ska bygga kroppen. De ska bygga celler och cellmembran, enzymer, hormoner osv osv. På vägen ner genom matsmältningen går det dessutom åt kalorier för att bryta ner dessa lite mer svårsmälta molekyler. När kroppen tillgodosetts med byggmaterial den behöver kan resterna bli energi. Kalorier från dessa ämnen “förvinner” alltså delvis från nettoenergimängden. Stärkelse och socker (kolhydrater) bryts ner snabbt och enkelt och används bara som energi.
Kolhydraterna blir blodsocker, onormalt mycket blodsocker, och ger därmed ett insulinpåslag. Det dagliga överdrivna slitaget på insulinmekanismen ger till slut diabetes. Insulinet slutar verka.
Den oerhörda explosionen av diabetes och andra metabola sjukdomar (övervikt, hjärtsjukdom, högt blodtryck mm mm) beror på en ändrad fördelning av energiintaget. Idag kommer det mesta från kolhydrater, och särskilt raffinerade sådana som socker, utvunnen stärkelse i olika former, vitt mjöl… Långt ifrån den naturliga, fetare, osöta mat som evolutionen anpassat oss till.
Nationaldagsmat
Kan tex se så här god ut. I koppen är det soppa med jordärtskocka, garnerad med knaprig 
bacon och färsk timjan. På tallriken bl.a. lax, gubbröra, kyckling och sallad (och det är inte min öl, jag håller mig till vin 🙂 )
Ha en underbar nationaldag!
Dygnsrytm och fertiliet
Dygnsrytmen, vilken framförallt kontrolleras av tallkottkörtelns hormon melatonin, har 
stor betydelse för de flesta av kroppens körtlar och hormoner. Därför kan dålig sömn och rubbad dygnsrytm göra dig sjuk.
Inte helt oväntat har man nu även visat att fertiliteten påverkas av dygnsrytm. Fertilitet är ju en högst hormonell företeelse och påverkas såklart av andra hormon och därmed av dygnsrytm.
Skiftarbetande kvinnor kan ofta få en rubbad menscykel och som en följd av detta problem med sin fertilitet.
I en ny studie manipulerades dygnsrytmen hos mushonor som nyligen parat sig. Mössen delades in i tre grupper där en grupp fick hålla en regelbunden dygnsrytm, en grupp fick dygnet gradvis förskjutet framåt och en grupp istället fick en gradvis förskjutning bakåt av dygnet.
Av de honor som levt under en regelbunden dygnsrytm så hade 90 % fått ungar. Sämst gick det för de honor som fick dygnet förskjutet framåt – bara 22 % fick ungar.
Studien: http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0037668
Höga halter hormonstörande i konservmat
SvD har gjort ett experiment med konserverad mat och undersökt det hormonstörande 
ämnet bisfenol A som nyligen förbjudits i nappflaskor och som utreds i kassakvitton. Bisfenol A har en effekt som liknar östrogen.
Det är beläggningen på konservburkarnas insidor som läcker hormonpåverkande kemikalier till maten.
Efter att ha ätit burkmat i två dagar ökade de fyra reportrarnas halter i urinen av det östrogenliknande ämnet med mellan 2 800 % och 4 600 %. Undersökningen gjordes med hjälp av forskare från Lund.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/bisfenolfallan_7251245.svd
Men, oj!
Här vad det någon som köpte vanliga ägg i kartong och fick kycklingar… Lyssna här på radioinslaget:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/kopte-agg-i-affar–fick-kycklingar
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5133640
Podcast: Play in new window | Download
Subscribe: RSS
Senaste kommentarer