God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Minst 200 000 svenskar har diabetes utan att veta om det.Undvik diabetes med rätt kost! Läs gärna tidigare inlägg (sök på sidan, nere till höger eller använd diabetes-taggen) om vad diabetiker ska äta (samma för att förebygga) eller få kostrådgivning/ gå en kostkurs hos 4Health.
Fysisk och psykisk hälsa är nära sammanlänkat. I veckan en artikel om kopplingen mellan sömn och psykisk hälsa. Den handlar om att unga idag sover 2-3h mindre än för bara 10 år sen. Det leder bl.a. till minnes- och koncentrationssvårigheter, att man känner sig deppig mm. I längden kan det ge allvarliga sjukdomar. 
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1391726/Unga-valjer-bort-nattsomnen.html
Tidigare om sömnens hälsopåverkan, bl.a. här: https://4health.se/somnbrist-ger-allvarliga-sjukdomar och https://4health.se/somnbrist-paverkar-mer-an-du-tror
Fortsätter med fråga två från samme läsare (första frågan med svar finns i inlägg 
här på 4health.se den 20 februari)
Fråga:
2. Teoretiskt sett, går det att göra om fett på kroppen till muskler ?
Med Vänliga Hälsningar Tobias
Svar:
Kroppen ombildar inte kroppsfett till muskler. För att bygga muskler behöver kroppen framför allt aminosyror, dvs. protein. Men för alla processer i kroppen krävs energi, t.ex. för att bryta ner proteinet du äter och för att bygga upp muskler. Energin kan i teorin komma från dina fettdepåer, som ju är ett energilager.
När du tränar kan energi tas från fettdepåerna (särskilt om din kropp är van vid att använda fett som bränsle). Träningen i sin tur är anabol och stimulerar muskeltillväxt. Så i praktiken kan du mycket väl uppfatta det som om du gör om kroppsfett till muskler.
Mvh
Anna
Frågor från en läsare:
Hej!
Jag har två stycken frågor som jag jättegärna skulle vilja ha svar på och jag vore väldigt tacksam om ni kunde svara så korrekt som möjligt på dessa frågor:
1. Stefan gör av med 3000 Kcal per dag och han vill gå ner i vikt, fettprocent på kroppen. Han anser att han går ner mer i vikt om han skulle äta 2500 Kcal i fullkornspasta än om han skulle äta 2500 Kcal i chokladkakor, rätt eller fel ?
Med Vänliga Hälsningar Tobias
Svar:
Egentligen är kalorier ett värdelöst mått, vilket jag förklarar lite längre ner i inlägget. Skillnaden är inte så stor mellan pasta och chokladkakor eftersom de 2500 kalorierna i båda fallen är kolhydrater som bryts ner till blodsocker, vilket stimulerar insulin och lagrar in fett. Dvs. han väljer mellan pest eller kolera. Just de 2500 kalorierna som i båda fall kommer från kolhydrater påverkar alltså ungefär lika mycket.
Dock tror jag att det skulle vara lättare att gå ner i vikt med fullkornspastan eftersom det innehåller fibrer/ har lägre GI, vilket gör att han håller sig mätt lite längre än på kakan. Då han dagarna efter får i sig något mindre kalorier. Pratar vi däremot riktig, mörk choklad (och inte kaka) som innehåller en hel del fett och protein, skulle jag välja det framför pastan.
Jag skulle varken rekommendera pasta eller chokladkakor, vilka båda är näringsfattiga energibomber. Istället skulle jag rekommendera riktig mat med fett och protein som håller Stefan mätt längre, innehåller nödvändiga byggstenar för kroppen och inte stimulerar det fettinlagrande insulinet.
Nu till kalorierna. Energimässigt innehåller fett faktiskt dubbelt så mycket kalorier som kolhydrater. Men både bensin och sågspån innehåller ännu mer kalorier. Och man blir faktiskt inte fet av att äta sågspån eller dricka bensin. Kroppen använder inte olika ämnen på samma sätt, så det är väldigt dumt att försöka jämföra energiinnehåll i fett eller protein, med det i kolhydrater – på samma sätt som det är att jämföra det med kalorierna i sågspån.
Det enda kalorierna säger är att om man sätter eld på ämnet så kan det värma upp en viss mängd vatten ett visst antal grader. Vad säger det egentligen om vad som händer i vår kropp, vilken är långt mer komplicerad än ett slutet labbtest? Kroppen kan inte tillgodogöra sig olika sorters energi lika bra eller på samma sätt, och olika ämnen påverkar våra hormoner och processer i kroppen på olika sätt.
Skulle alltså frågan ha varit om han fick i sig 2500 kcal från chokladkaka eller kött t.ex. så skulle Stefan, om han var överviktig, gå ner mer i vikt (kroppsfett) av ett dagligt intag av 2500 kcal kött.
Var det svar på din fråga?
Fråga två handlar om att omvandla fett till muskler och besvaras i nästa inlägg!
När man utfodrar odlad fisk med foder som inte är dess naturliga kost så ändras fettfördelningen (precis som hos boskap, se tidigare inlägg om naturbeteskött). Andelen omega 6 ökar på bekostnad av mängden omega 3.
Eller som man säger på Oslo universitetssjukhus “Oppdrettslaksen nærmer seg en svømmende grønnsak”
Läs mer här:
http://www.nrk.no/helse-forbruk-og-livsstil/1.7487978
Har du tänkt på varför alla dieter marknadsförs som ”gå ner 10 kg på 8 veckor” och 
aldrig som ”behåll din viktnedgång resten av livet”?
Fundera gärna en stund på detta. Det är nämligen relativt enkelt att gå ner i vikt snabbt, oberoende av metod – du kanske har hört om allt från pulverdieter och åttaveckorsprogram till hallonbåtsdieter och fruktbantning? Inga problem att svälta din kropp några veckor, men kroppen reagerar senare med att ta igen dina förlorade kilon – och lite till. Den måste ju säkerställa att den har reserver inför nästa ”svältperiod”.
Jag hjälper dig istället med en hållbar lösning, vilket innebär:
Och det är givetvis inte enbart för dig som behöver gå ner i vikt, utan handlar främst om att äta dig frisk och förebygga sjukdomar. Sen lättar kilona på köpet, vilket inte är helt fel!
Det är givetvis inte farligt att äta raw food ibland, det är tvärtemot nyttigt att få i sig råkost (en del vitaminer tål t.ex. inte värme), men att leva enbart på raw food räcker inte.
På Köpenhamns universitet har man nu gjort en grundlig genomgång av innehållet i raw food-kost. Resultatet: Man riskerar att få brist på vitamin B12, D-vitamin, kalcium, selen och järn.
Läs mer här:
http://www.videnskab.dk/composite-6145.htm?utm_source=nyhedsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=dato-2-2
Om du just nu tittar på nyhetsmorgon söndag, där man pratar om olika dieter med en 
dietist, vill jag tydliggöra en sak.
Här spekulerar man i (icke vetenskapligt) vad som händer efter några veckor på en viss diet – och om man sen behåller viktnedgången eller ej.
De har rätt i mycket av det som sägs. Problemet med deras undersökning är att man går tillbaka till det de kallar “normalkost” igen. LCHF, liksom många av de andra “metoderna”, ger då viktuppgång igen. LCHF och annan lågkolhydratkost är inte en metod eller 8-veckorsdiet, utan en hållbar och trevlig livsstilsförändring.
Längesen det blev ett inlägg om träning. Så lite om att träna på lågkolhydratkost (använd 
taggen till höger träning så hittar du fler inlägg på samma tema).
Många börjar de idrottare bli som ser fördelen med att äta en näringstät kost med mindre kolhydrater.
En av dem är skidskytten Björn Ferry som bland annat vunnit OS-guld och skördar framgångar i världscupen.
Han började med lågkolhydratkost bland annat för minska kroppsfett och samtidigt behålla muskelmassa. Och effekten var snabb, efter bara någon månad var Ferry nere under 10% kroppsfett och upp ett kilo muskler. Första tävlingen fungerade minst lika bra som tidigare tävlingar så Ferry fortsatte med lågkolhydratkost.
Ferry säger i en intervju med “kostdoktorn” Andreas Eenfeldt att han minskade sitt kolhydratintag från 60% till 15% (utav hans dagliga dryga 5000 kcal). Ferrys kolhydratintag består av hårdbröd, bär, nötter och mejeriprodukter.
Fördelarna, förutom kroppsammansättningen, tycker Ferry är att sömnen blivit bättre och att han är piggare dagtid.
En annan av de tävlande idrottarna på lågkolhydratkost är triatlon-atleten Jonas Colting som framför allt ser fördelarna med att vara vid bättre hälsa och därför kunna träna bättre på lågkolhydratkost.
Ferry är nu aktuell med en ny kokbok för den som vill läsa mer, och hans hemsida hittar du här http://www.bjornferry.com
Förr, innan insulinets och andra diabetesmediciners intåg, var lösningen för diabetiker att 
undvika kolhydrater (vilket såklart borde vara fallet även idag). Hur som helst, just det får du läsa om i tidigare inlägg. Det man rekommenderade diabetiker var “fläsk och kål”. Och det är här mitt tips kommer in.
Det är nämligen vansinnigt gott att steka upp bacon och sedan tillaga vitkål i baconfettet som blir i stekpannan. Nyttigt dessutom (om man bortser från E250-E252 i baconet). Kålen kan man äta som tillbehör till annan mat eller som det är tillsammans med baconen.
Baconfett eller fett från annat fett fläsk kan du med fördel använda till stekning eftersom det är ett mättat stabilt fett som inte förstörs av uppvärmning till skillnad från oljor och margariner. Och så sätter det en god smak på maten.
Annars ska du alltid steka i något annat mättat fett, som smör eller kokosfett.
Senaste kommentarer