Resultatet av en intervju som tidningen Tara gjorde med mig angående att ha ett holistiskt synsätt på hälsa och vikt går nu att läsa här:
http://www.tara.se/artiklar/Kropp–Sjal/Sov-mer–stressa-mindre—ga-ner-i-vikt/
Mvh
Anna Sparre
God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Resultatet av en intervju som tidningen Tara gjorde med mig angående att ha ett holistiskt synsätt på hälsa och vikt går nu att läsa här:
http://www.tara.se/artiklar/Kropp–Sjal/Sov-mer–stressa-mindre—ga-ner-i-vikt/
Mvh
Anna Sparre
Det finns oändligt många myter och feltolkningar kring vad som faktiskt är nyttigt och vad som är farligt. Låt oss reda ut det här en gång för alla.
Enkelt uttryckt – alla naturliga fetter är nyttiga och onaturliga är onyttiga.
Vad är då naturliga fetter?
Det finns 3 huvudgrupper av naturliga fetter; mättade, enkelomättade och fleromättade .I sin naturliga form är de alla nyttiga och vi behöver en bra blandning av alla. De flesta fettkällor innehåller en blandning av de olika fetterna, men mer eller mindre i olika livsmedel.
Mättade fetter finns rikligt bl.a. i kött, mejeriprodukter och kokos. De är stabila och tål upphettning, vilket gör att det är bäst att steka t.ex. i kokosfett eller smör. Omättade fetter blir onyttiga om vi hettar upp dem för mycket. I kroppen är detta också viktigt, vi behöver hållbara fetter t.ex. i våra celler. Tyvärr tror många att mättat fett är onyttigt, bl.a. pga feltolkade forskningsresultat, myter och en del studier gjorda på onaturliga fetter, mer om sådana längre ner. För dig som vill veta mer om dessa felaktiga myter och tolkningar av studier, läs boken “Fett och Kolesterol är Hälsosamt” av läkaren och forskaren Uffe Ravnskov. Som titeln antyder finns det en hel del felaktiga myter även kring kolesterolet, men mer om detta i ett senare inlägg.
Enkelomättat fett finns bl.a. i nötter, avocado och olivolja, medan fleromättade fetter finns i fisk, nötter, frön och växtoljor. Så länge vi får i oss omättade fetter i naturliga proportioner är det mycket nyttigt. Ett problem som kräver ett eget inlägg vid ett senare tillfälle är mängden Omega6 i förhållande till Omega3. De båda är så kallade essentiella fleromättade fetter, dvs fetter som inte kroppen kan tillverka själv utan vi måste tillföra med kosten. Det är mycket vanligt att vi äter en alldeles för stor mängd Omega6 i förhållande till Omega3. Omega6 finns mycket i växtoljor och margariner, medan Omega3 finns i fet fisk. Tumregeln naturliga vs. onaturliga fetter fungerar dock även här. För hur naturlig är den mängd växtoljor som industriproduceras och vi får i oss i allt från snabbmat, till tonfisk i olja?
Onaturliga fetter är transfetter, härdade fetter och omestrade fetter. Vad är då detta? Jo, samtliga är industriellt framställda fetter med syfte att öka hållbarhet och/eller ändra konsistens på fettet. Eftersom fetterna är främmande för kroppen stör de normala processer i kroppen och har därför visat sig vara farliga. Trots detta är de tillåtna i Sverige, medan man förbjudit några av dem i andra länder.
Härdat fett är ett fett som på industriell väg görs mättat av en från början omättad olja. Detta görs framförallt för att öka hållbarheten och används tex. i skafferivaror såsom småkakor samt i flytande margarin. Problemet för kroppen är att den helt plötsligt får mättat fett av en onaturlig storlek, eftersom de omättade oljorna innehåller längre fettsyror. Härdningsprocessen består i stark upphettning och tillförsel av väte. Man använder nickelspån som katalysator och man tar bort vitaminer mm eftersom de stör processen. I efterhand färgar man ofta fettet för att de ska se bra ut.
Även transfetter bildas under härdningsprocessen och finns tillsammans med härdade fetter i delvis härdat fett. Transfetter är omättade fetter, men med atomerna i en onaturlig placering, vilket gör att de inte passar in i vår kropp. Det är väl bevisat i forskning att transfetter skapar sjukdomar.
När man framställer omestrat fett bryter man på kemiskt vis bindningarna i fettet och skapar sedan ett fett med en annan fördelning av fettsyror för att få önskade egenskaper Ofta görs detta i margarin för att få fast form på växtoljor. Omestrade fetter är också kroppsfrämmande, men man har ännu inte med forskning bevisat hur farliga de är.
Några tips på vägen:
Var inte rädd för fett i naturlig form, men undvik margariner, växtoljor, småkakor och annat med lång hållbarhet samt snabbmat i för stora mängder. Ät gärna rikligt med fett från tex fisk, nötter, avocados, kött, kokos och riktigt smör!
Jag fick en bra fråga igår och lägger därför upp svaret som ett eget inlägg!
Fråga: Exempel på låghydratkost är väl GI?! Finns det fler?
Svar: Om jag skulle dela in olika dieter och metoder i 3 grupper så skulle det vara en grupp med lågfett/lågkalori-fokus (typ Viktväktarna mm), en mittemellan och en lågkolhydratgrupp. GI-metoden skulle hamna mittemellan. GI är ju ett mått på hur snabbt/mycket ett (kolhydratinnehållande) livsmedel höjer blodsockret. När man gör GI-mätningen ska testpersonen äta så mycket av ett livsmedel som motsvarar 50g kolhydrater under 15 min. Blodsockret mäts sedan under 2h. Därför är det svårt att mäta GI på t.ex. ost eller kött, det skulle bli många kilon att stoppa i sig under 15 min. GI-metoden fokuserar på att välja livsmedel som höjer blodsockret långsamt. Lågkolhydratkost fokuserar på fett och protein som knappt påverkar blodsockret alls, med tillägg av kolhydrater som vi ätit i alla tider, tex nötter, grönsaker mm.
Vårt fokus här är mot LCHF (Low Carb High Fat) och Paleolitisk kost (Stenålderskost). Båda handlar om att vi ska äta sådant vi är gjorda för att äta, dvs det vi har ätit under evolutionens miljoner år. Då åt man mycket ägg, fisk, djur (gärna de feta delarna eftersom de gav mest mättnad/energi), växtdelar, nötter mm. Vi började inte odla säd förrän för 4-5000 år sedan. Jämför detta med att våra gener till 99,98% ser likadana ut som för 40 000 år sedan då vi började flytta till Norden. I mina ögon betyder det att vi inte hunnit anpassa oss till bröd, pasta mm. Man behöver inte äta exakt samma saker som under evolutionen, men när fördelningen mellan fett, protein och kolhydrater överensstämmer med vad vi har utvecklats till att äta och vi dessutom väljer naturliga råvaror fungerar våra hormoner, mättnadssignaler mm, vi mår bra, behåller hälsan och kan äta oss ner i vikt! Det är också så att olika individer tål och mår bra av olika stor mängd kolhydrater. Det finns ett inlägg om LCHF från februari om du vill läsa mer om varför mer fett och mindre kolhydrater ökar vår fettförbränning och minskar fettinlagringen https://4health.se/lchf-kost
Förutom ovan så ingår Atkins i lågkolhydratgruppen.
En metaanalys, dvs. där man sammanställer ett antal studier på ett område, gjordes i år på 13 studier som jämförde lågkolhydratkost med kaloribegränsad fettsnål kost för vikt och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Lågkolhydratkosten vann klart! Metaanalysen är publicerad i Obesity Reviews och utvärderar studier gjorda mellan 2000 och 2007.
Efter 6 månader hade lågkolhydratgrupperna trots fritt matintag i genomsnitt gått ner fyra kilo mer än de kaloribegränsade fettsnåla grupperna. I många av studierna höjdes kolhydratintaget med tiden i lågkolhydratgrupperna, så efter ett år var skillnaden mindre men fortsatt signifikant bättre för lågkolhydratkosten.
Även blodtrycket och värdena för blodfetter var bättre i lågkolhydratgrupperna.
En stor studie som gjordes 2008 (dvs. efter 2007 så den ingick inte i metaanalysen) visar också att fettsnål kost är sämst för viktnedgång och blodfetter, medan lågkolhydratkost är bäst. Studien gjordes på överviktiga och feta personer som följdes under två år. Den publicerades i New England Journal of Medicine och jämförde lågkolhydratkost, medelhavskost och fettsnål kost för viktnedgång. Även i denna studie var värdena på blodfetter betydligt bättre i lågkolhydratgruppen.
Inlägget är skrivet fritt efter artiklar på kostdoktorn, länk dit hittar du under Länkar
Vill du läsa mer om studier på fett, kolesterol och lågkolhydratkost så rekommenderar jag Uffe Ravnskov. Se Lästips
Det här med att träna på morgonen, är det verkligen bra?
Kroppen bränner alltid en viss del fett och en viss del kolhydrater (eller egentligen glukos, det som kolhydrater bryts ner till i kroppen) i vila. Runt 60-70% fett och 20-40% kolhydrater är normalt samt lite protein, men en kropp som får mer fett och därför är trimmad till att bränna fett har en större andel fettförbränning. Vi bränner fett så länge kroppen har tillgång till syre, dvs så länge vi vilar eller tränar aerobt. (inget ont om anaerob träning, den behövs också och ökar dessutom fettförbränningen efter själva träningen).
Rent teoretiskt så bränner vi en större andel fett innan vi hunnit äta frukost på morgonen eftersom kroppen ännu inte har någon nämnvärd tillgänglighet till glukos, dvs. blodsockret är lågt.
Men för att kroppen inte ska tro att det är ont om mat och gå på sparlåga, sända ut stresshormoner mm så bör vi lura kroppen och ge den lite fett innan vi tränar. Kroppen behöver även vätska på morgonen efter en hel natts av reparationsarbete. En bra vana kan därför vara att ta en kopp upphettat vatten med en sked kokosfett i innan man tar sin morgonpromenad eller joggingtur. Tycker man inte det låter lockande så ta det i te eller kaffe.
En annan fördel med att motionera på morgonen är att du får en längre efterförbränning. Efterförbränningen varar normalt till det att kroppen börjar varva ner inför natten. Tränar du på kvällen blir därför efterförbränningen kortare. Hur som helst så bör man undvika att träna för sent på kvällen för att inte störa kroppens naturliga dygnsrytm.
Det här gäller framförallt för dig som tränar för att må bra och för att fintrimma vikten. Om man däremot vill styrketräna eller maximera sin prestation bör musklernas glykogenlager vara påfyllda. Vi bör alltså ha ätit en måltid innan vi tränar.
Och som många visa kost- och träningsexperter säger “Träning är gram, Kost är kilon”.
Träna gör du framförallt för hälsans skull, för att stärka hjärta, lungor, muskulatur, senor, skelett, immunförsvar och förebygga sjukdom!
I detta podcastregister kan du se En översikt av samtliga podcastavsnitt med beskrivningar av avsnitten i datumordning, nyast först. Informationen kommer direkt från … [Läs mer...] about PODCAST-REGISTER
Senaste kommentarer