God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Det här var min uppladdning: hjortfärsbiff med ost och blomkålsmos och morot. Och senare lowcarb valnötsbröd med pålägg 🙂
Alla(!) tjatar om kolhydratuppladdning inför förlossning, men jag struntade i det…
Ps. Nu för tiden gör jag blomkålsmos nästan mejerifritt: bara stavmixer på kokt 
blomkål, salt, peppar, olivolja och en rejäl klick smör. Blir lika gott som med grädde
Här står pappa Chrille och lagar gårdagens ganska enkla, men ändå supervällagade mat 🙂
Han lagade ett chili con carne – inspirerat långkok på högrev på följande sätt:
Denna lyxiga korv- och grönsaksröra gör jag med en riktigt bra korv (detta var en cabanossy där 105 g kött använts per 100g korv och endast de lagstadgade konserveringsämnena var tillsatta), grönsaker som broccoli och blomkål, samt med färsk koriander eller persilja och smulad mögelost på toppen.
Bara att hacka/skiva och steka allt i rikligt med smör. Salt peppar och sen smula på örter och mögelost på toppen. Enkelt och supergott och går på några minuter.
Ja, visst låter det konstigt. Alltså en mamma är ju en sån som min mamma (som nu är mormor) – inte jag! Men gud vad mysigt. Vem kunde tänka sig att en liten hjälplös bebis kan vara så mysig. Vill ju bara pussa, lukta och krama vår lille lowcarb-prins. Jag har alltid trott att bebisstadiet bara var en transportsträcka till ett roligt barn från 1-årsåldern 🙂
I tisdags morse föddes han. Han brås på sina föräldrar: kom inte i tid, men när han väl satte fart gick det undan. Redan med en surfares storm-chaser-mentalitet så ville han ut på årets blåsigaste dag. Stormen Simon gjorde att vi fick sicksacka mellan nedfallna ledningar och träd för att komma till sjukhuset i Ystad (underbart sjukhus att föda på förresten).
Redan från magen har han ätit lowcarb (i en period Paleo, och i andra LCHF). Dessutom har han surfat hela graviditeten – en mycket hälsosam liten bebis alltså! Intressant är att jag har hur mycket mjölk som helst i brösten. Många av mina klienter som velat få bort några graviditetskilon redan under amningen, har klagat på att mjölken sinar även med en något liberal lowcarb när de plockar bort kolhydrater. Men så är alltså inte fallet om man redan från början äter lowcarb (undantaget lite sjukhusmat på BB).
Även inför förlossningen åt jag helt vanlig lowcarb, trots allas uppmaningar (MVC, barnmorskor mfl) att kolhydratladda. kl 17 på kvällen innan mina värkar startade kl 20 åt jag min sista “riktiga” måltid – hjortfärsbiff med ost på och grönsaker till. Innan vi åkte till sjukhuset fick jag i mig en bulle av Birgitta Höglunds valnötsbröd – med smör och ost. Denna lyckades jag dock kräkas upp när jag låg med CTG på magen. Under förlossningen drack jag vatten, lite nyponsoppa och min egen vätskeersättning gjord på vatten, lite druvsocker (ren glukos) och havssalt. Jag klarade mig utmärkt!
Jag kommer att skriva några inlägg baserat på detta (förlossningen) inom kort: En sista del i “föda utan rädsla”-serien där jag beskriver min egen förlossning, ett inlägg om sjukhusmat, en serie om att komma igång efter en förlossning, dvs träning efter förlossning inkl. egna erfarenheter (både bra och dåliga) och i vilken takt man kan ta det.
Uppdatering: Jag fick en kommentar från min vän som är läkare på en förlossning ang vad jag skriver nedan. Jag ska skriva en bättre förklaring till vad jag skriver och även ge er hennes förklaring till dessa riktlinjer inom vården. När jag fått hennes ok, lägger jag hennes kommentar i kommentarsfältet nedan. Det är viktigt i detta sammanhang att betona att jag jag Inte (!) är ngn expert på medicinering och att ni absolut ska lita på vården om ni själva inte är det.
Då jag normalt skriver relativt objektiva inlägg baserat på vetenskap och fysiologi och är tydligare när jag kommenterar utifrån personliga åsikter kanske det var förvirrande att detta inlägg är skrivet utifrån ett subjektivt perspektiv.
Det jag också vill förtydliga är att det jag reagerar på är rutinen – dvs att man inte bedömer från fall till fall, men att jag förstår att rädda liv är prio ett i dessa fall.
Jag är väldigt besviken över vården generellt när det gäller antibiotika. Hela mitt liv har jag fått en kur bara för att kunna åka på semester, tävla inom idrott eller bli frisk snabbt, ofta i fall när jag inte behövt. Dåligt upplyst om att det kan ge konsekvenser. Jag är nu helt övertygad om att redan en antibiotikakur påverkar bl.a. tarmfloran för livet. Nu har det blivit bättre/mer restriktivt, men det känns som att man ibland tänker kortsiktigt när det gäller medicinering överlag. Ta bort jobbiga symtom snabbt, men ibland kanske de långsiktiga konsekvenserna kan vara värre när man summerar. Så, tillbaka till vad jag ursprungligen skrev:
Måste också bara kommentera en grej kring förlossningen och sjukhusets inställning till mediciner. Mitt vatten gick redan i måndags på dagen, innan värkarna startade. Det finns en infektionsrisk när vattnet har gått. I och med detta har man som policy att sätta in antibiotika intravenöst till mamman senast 18h efter vattenavgång – så att bebisen hinner få i sig det via moderkakan innan den föds. Detta berättar de för mig när jag har ett etablerat värkarbete kl 1 på natten – 13h efter vattenavgång. Och min tanke är då att absolut inte – han kommer ju snart och jag vill inte att min sons liv ska börja med en atombomb i form av antibiotika som slår ut både gott och ont. Inte heller vill jag ha det i min egen kropp om det inte verkligen behövs. Det hade kanske varit en annan saga om mina värkar inte hade kommit igång på ett par dar trots vattenavgång. Jag nämner att jag helst inte vill ha antibiotika om det inte verkligen behövs. De tror att det är för att jag är nålrädd och säger att vi väntar tills vi närmar oss de 18 timmarna. När mina krystvärkar startar runt kl 5 på morgonen tycker de att nu är det dags att sätta in antibiotika. Nu?!! Nu kommer han ju ut, då behövs det väl verkligen inte säger jag. I min journal skrivs då att “Anna ber att få välja bort antibiotika trots att hon fått beskrivet varför” eller ngt i den stilen 🙂 Senare på BB verkade jag vara “mamman som valde bort antibiotika”. Kommentarer som att han verkar ju må bra ändå, trots att han inte fick antibiotika. Ja, jag vill bara säga att jag födde en riktigt stark och frisk liten pojke. Han var lång, minst 53 cm (ville inte riktigt sträcka på sig) och vägde 3980g. Han klarade av en ganska lång krystfas utan påverkan på puls trots att hans huvud stod i öppningen väldigt länge. Den här inställningen till medicinering är vårdens, inte de individuella barnmorskornas. Barnmorskorna, både på förlossningen och BB i Ystad, är helt helt underbara, och det var väldigt lyhörda till mina önskemål!!!!
Slutligen – bilderna är tagna exakt 4 dagar före födseln respektive 4 dagar efter födseln. Visst är kroppen fantastiskt flexibel? Alltså, jag har ju kvar en liten bula, vilket är livmodern som ännu inte fullt dragit sig samman ännu, men den blir mindre och mindre var dag. Dessutom – efter förlossningen känner man sig som om man blivit nedslagen och sparkad i mage och underliv i ett dygn. Därefter känner man sig dubbelt så bra för varje dag som går (jämfört med föregående dag).
Fläsklägg är mättande och billig mat som blir jättegod med lite tid i ugnen.
Så här gör jag:
1 fläsklägg
finhackade färska örter, tex timjan och oregano
salt och peppar
Skär skåror i svålen och gnid in hackade örter. Salta och peppra.
Lägg fläskläggen med svålen uppåt i en form. Stek i ugnen på 150° minst 2 timmar. Om du vill kan du lägga i grönsaker, rotfrukter och lök i formen – under och runt fläskläggen. Lagom är att göra detta efter ca halva tiden. Då får du hela middagen komplett i en enda form.
Servera som det är med lite sky, eller med vitlökssmör eller med en sås på creme fraiche och dijonsenap.
Ett enkelt sätt att göra en nyttig LCHF-macka/frukost är att göra den på ägg. Jag svettade lite lök i smör i en panna, kläckte ner ett par ihopvispade ägg och lite nyhackad oregano, salt och peppar. När denna omelett nästan är klar hyvlar jag på ost över hela omeletten och serverar sedan på ett stort salladsblad.
Ännu enklare smörgås/macka: https://4health.se/supersnabbmat
Vi gick en runda i skogen och såg ekollon falla som regn från träden. Undrar vad man kan göra med ekollon tänkte vi och samlade ihop en drös som vi tog hem.
Hemma sökte vi runt på nätet för att se om de var ätbara, vilket de är för människor om man tillagar dem så att garvsyra/tanniner försvinner. (Däremot ska inte gräsätande djur som hästar och kor äta ekollon. Grisar tål dem, liksom människor)
Det vanligaste är att man kokar dem några gånger – man byter vatten tills vattnet inte längre smakar bittert. Sedan kan man äta dem eller mala ner till ett fint glutenfritt mjöl att använda i bakning. Men då ska de skalas först. Så den enklare metoden som vi testade var att rosta dem i ugn.
Jag var lite fundersam eftersom alla som testat rostning hänvisar till en enda källa http://www.skogsskafferiet.se/ek/, vilken jag inte var säker på om den var pålitlig. Men sen kom jag på att kaffe rostas just för att bli av med dessa ämnen, dvs garvsyra (tanniner) och insåg att det då borde fungera även på ekollon.
Vi spred ut ekollonen på en plåt och rostade sedan vid 275 grader i ca 20 minuter (tills skalet blivit mörkt och alla ekollon öppnat sig. Några exploderade 🙂 ). Vi smakade av med salt och smör – gott, smakar kastanjer. Kastade dock dem som smakade lite mer bittert för säkerhets skull.
Ingredienser:
Smält smöret (utom en liten klick som sparas).
Blanda ihop kokos, kakao, sötning och fiberhusk och blanda sedan detta med äggen och det smälta smöret. Smaka av om du vill tillsätta salt eller mer sötning (men kristyren ska ge den mesta sötman)
Häll i form (den ska vara tunn) och grädda i ugn ca 15-20 min vid 175 grader. Låt svalna
Koka upp grädden medan du hackar ner chokladen och smälter denna i grädden. Tillsätt den lilla klicken smör. Rör runt så att det blandar sig
Häll chokladgrädden som glasyr på kakbottnen och ställ formen i frysen en stund
Alternativ gräddfri glasyr: Jag har också testat att göra glasyren på smör istället för grädde. Smält försiktigt 100g choklad tillsammans med ca 1,5 dl smör och blanda i några matskedar kakao. Ställ i kylen en liten stund så att den får lagom tjock konsistens innan du brer ut den på kakan
Servera med vispad grädde
Enkelt, saftigt och gott! I sista numret av Mat & Hälsa så hade en läsare skickat in ett trevligt recept på muffins. Jag modifierade det för att passa mig bättre och dessutom bli mer lowcarb. Blev mycket smaskigt!
Du kan göra dessa i 2 smaker, choklad eller äpple och kanel, och du kan antingen göra dem i muffinsformar eller som kakor utan formar (bara genom att göra smeten ngt mer fast).
Ingredienser ca 10 stycken:
Mosa bananerna och blanda sedan samman samtliga ingredienser. Häll i mandelmjölet sist och ha i till lagom konsistens. Ska du använda muffinsformar kan du låta smeten vara lite rinnig, men ska du lägga ut dem som kakor på bakplåtspapper så gör smeten krämig och lite fastare.
Klicka ut på plåt eller i muffinsformar och grädda sedan ca 12 minuter vid 175 grader (150 grader varmluft)
Lite matinspiration som är enkel om man bara har tid att vänta på ugnen. Gör lammstek med stektermometer. Om man vill kan man bryna den först, men det behövs inte. Jag rullar steken i hackad vitlök och hackade örter (tex timjan och rosmarin), saltar och pepprar. In i ugnen – temperatur efter brådska, men 150-180 grader i varmluft tex och kör tills innertemp är 66-68 grader (medium/rosa). När temperaturen nått halvvägs ungefär så släng i grönsaker i formen. Jag använde champinjoner och zucchini.
Medan steken är i ugnen så passa på att förbereda ev andra tillbehör – tex en sallad.
När temperaturen nått dit den ska tar du ut steken och låter den vila i aluminumfolie. Häll undertiden av eventuell sky i en kastrull och häll i grädde till sås. Lite lantbuljong, portvin, salt, peppar och andra kryddor du tycker om i såsen. När såsen puttrat ihop har även steken vilat klart och det är bara ett servera en riktigt härlig helgmiddag!
Senaste kommentarer