Search Results for: corona

Jag har tidigare skrivit om hur Covid-regler har lett till nedsatt mental hälsa, till stillasittande och till mer övervikt https://4health.se/covid-regler-har-lett-till-nedsatt-mental-halsa-stillasittande-och-mer-mer-overvikt

Men trots att det är de äldsta som har haft hårdast restriktioner, så kommer nu flera rapporter kommer om att unga är den mest utsatta gruppen när det gäller psykisk ohälsa. Och även deras fysiska hälsa är påverkad.

Flera internationella studier som Folkhälsomyndigheten har sammanställt i en rapport visar att den psykiska ohälsan har ökat både i Sverige och utomlands.

En av grupperna som sticker ut är unga vuxna, inte minst studenter. Studenter är en grupp som i vanliga fall har en högre förekomst av psykiska besvär jämfört med jämnåriga och övriga befolkningen. Under pandemin har deras psykiska hälsa försämrats ytterligare.

Resultaten från studier indikerar att det är de yngsta – mellan 20 och 30 år som verkar må sämst. I en studie var det över 60 procent i åldersgruppen 18-24 år som var deprimerade eller oroliga. En fjärdedel hade under juni 2020 funderat på självmord de senaste månaderna. Ökningen av depressioner skedde i samband med att restriktioner i form av stängda skolor, social distans och att stanna hemma infördes. Unga som inte har en etablerad tillvaro, inget jobb, ingen egen familj, och är mer beroende av sina vänner; är mer utsatta.

Dessutom kan stängda skolor under pandemin kan påverka elevers framtida löner.

Stängda skolor och distansundervisning gör att elever har svårare att ta till sig kunskap visar forskning. Det kan också minska elevers chanser att få högavlönade jobb i framtiden, enligt Världsbanken. De kommer in på universitet på samma sätt som tidigare, men kommer att ha sämre förkunskap. 

I april förra året stängde nästan alla länder i världen helt eller delvis sina skolor för att stoppa coronasmittan. Omkring 1,6 miljarder elever drabbades. Det innebär att eleverna får sämre möjlighet att få ett bra jobb med en hög lön i framtiden – vilket uppskattningsvis innebär 10 000 miljarder dollar i förlorad framtida löneutveckling, enligt Världsbankens beräkningar. 

Och fysiskt ser man att unga människor rör sig mycket mindre i dag än före pandemin. Covid-19 har också påverkat kvinnors fysiska aktivitet mer än mäns.

Man ser en kraftig nedgång i den fysiska aktiviteten på befolkningsnivå. Särskilt bland barn och unga, där ser man en nedgång i fysisk aktivitet i alla åldrar. När det gäller åldersgruppen 18–24 år har det skett den största förändringen. De går framförallt mindre.

Här måste jag dock säga att jag tror mig se positiva effekter på min sons skola, eftersom mer aktiviteter i skola och på fritids förläggs utomhus. Det gynnar inte bara hälsan i form av mer dagsljus, utan brukar också leda till mer fysisk aktivitet.

Men det är ju galet att man stängde ner sportaktiviteter för barn, även utomhus, medan Systembolaget stod öppet som vanligt…

Men det är inte bara barn och unga vuxna som skiljer ut sig i statistiken. Det verkar vara så att kvinnor har slutat röra på sig i högre grad än män. Minskningen syns i alla åldersgrupper, men är allra tydligast hos kvinnor över 65.

Den positiva effekten av restriktionerna är dock att vi minskat koldioxidutsläppen med sju procent globalt under 2020 jämfört med 2019.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/c/covid-19-pandemin-och-befolkningens-psykiska-halsa–vad-indikerar-longitudinella-studier-/?pub=86665

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/unga-ror-sig-mindre-nu-an-innan-pandemin

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stangda-skolor-elever-kan-drabbas-kunskapsmassigt-och-ekonomiskt-i-framtiden

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/pandemin-driver-pa-psykisk-ohalsa-hos-unga

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-koldioxidutslappen-minskade-med-sju-procent-under-pandemin

Det är ett faktum att covid-19-restriktionerna har kostat miljontals liv i andra sjukdomar. De flesta länder har stoppat fri rörlighet, stängt skolor och mycket sjukvård har ställts in sedan i mars förra året för att minska smittspridning. Fram till februari i år har det dött uppskattningsvis två och en halv miljon människor i världen med covid-19. Men coronarestriktionerna har haft ett lika högt pris, och högre lär det bli över tid.

Senaste FN-statistiken visar hur undernäring ökat och vård samt vaccinering minskat efter att coronaviruset slog till för ett år sedan. Minst lika många, två och en halv miljon människor, har dött av coronarestriktionerna.

Om världen delas upp i en rik och en fattig halva, så bodde nästan alla som dött med corona, 9 av 10, i rika länder och de flesta var över 60 år. Medan de som dött i spåren av pandemirestriktioner främst bodde på den fattiga halvan och var unga. Det är kvinnor som har dött i barnsäng, nyfödda som har dött, barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är undernärda eller inte blivit vaccinerade. Man ser också en överdödlighet hos unga vuxna i fullt behandlingsbara och förebyggbara sjukdomar som till exempel tbc och hiv. Vi har förlorat åratal, kanske upp till ett decennium av utveckling på bara ett år, säger experterna. 

Man räknar också med att på grund av de här nedstängningarna av skolan så har minst 13 miljoner små flickor gifts bort. Tusentals flickor har könsstympats.

Men också i rika länder har nedstängningar allvarliga konsekvenser.

I ett upprop som skapades i oktober och nu börjar spridas ordentligt skriver man bl.a. om att barn bör gå i skolan. För barn är COVID-19 mindre farligt än många andra sjukdomar, inklusive influensa. Det bästa tillvägagångssättet för att uppnå flockimmunitet, vilket kommer att skydda hela samhället, är att låta dem som löper minimal risk för dödsfall leva sina liv normalt för att bygga upp immunitet mot viruset genom naturlig infektion, samtidigt som vi skyddar riskgrupper bättre.

De som inte utgör riskgrupper bör omedelbart få återuppta ett normalt liv. Skolor och universitet bör hållas öppna. Fritidsaktiviteter, som sport, bör återupptas. Unga vuxna med låg risk bör arbeta normalt snarare än hemifrån. Restauranger och andra företag bör öppna. Konst, musik, sport och andra kulturella aktiviteter bör återupptas.

Great Barringtondeklarationen är ett internationellt upprop mot de nedstängningar som länder praktiserar till följd av covid-19 och som skapats av Dr. Martin Kulldorff, som är professor i medicin vid Harvard och expert på just sjukdomsutbrott, tillsammans med Dr. Sunetra Gupta, professor vid Oxford och expert på immunologi samt Dr. Jay Bhattacharya, professor vid Stanford.

I skrivande stund har 14 000 forskare, 41 000 läkare och 754 000 övriga personer skrivit under.

Man uttrycker att man som specialister på infektionssjukdomar och folkhälsa hyser stor oro för de skadliga fysiska och mentala effekter på folkhälsan som kommer av rådande COVID-19-policy. Man. rekommenderar ett alternativt tillvägagångssätt som man kallar Riskbaserat Skydd.

Den nedstängningsstrategi som råder i större delen av världen ger förödande effekter på folkhälsan på kort och på lång sikt. Resultaten av nedstängning inkluderar bl.a. försämrad kardiovaskulär hälsa, färre cancerscreeningar och försämrad mental hälsa – vilket leder till högre överdödlighet under de kommande åren.  Lägre samhällsklasser, yngre och barn bär den tyngsta bördan. Att hålla skolor stängda för elever är gravt orättvist.

Att hålla dessa åtgärder på plats tills ett vaccin är tillgängligt kommer att orsaka irreparabla skador.

Vi vet att risken att dö av COVID-19 är mer än tusen gånger högre hos de gamla och svaga än de unga. För barn är COVID-19 faktiskt mindre farligt än många andra sjukdomar, inklusive influensa.

I takt med att immuniteten byggs upp i befolkningen minskar risken för infektion för alla, inklusive för riskgrupper. Vi vet att alla populationer så småningom kommer att nå flockimmunitet – dvs. nå den punkt där graden av nya smittade/infektioner är stabil. Detta kan påskyndas eller förstärkas (men är inte beroende) av ett vaccin. Vårt mål bör därför vara att minimera dödlighet och skadliga effekter på samhället tills vi når flockimmunitet.

Det mest empatiska tillvägagångssättet som balanserar risker och fördelar för att uppnå flockimmunitet är att låta dem som löper minimal risk för dödsfall leva sina liv normalt för att bygga upp immunitet mot viruset genom naturlig infektion, samtidigt som vi skyddar riskgrupper bättre. Vi kallar detta Riskbaserat Skydd.

Åtgärder för att skydda riskgrupper bör vara det centrala målet för hantering av COVID-19. Till exempel bör vård/omsorgshem använda personal med förvärvad immunitet och utföra frekvent testning av annan personal och alla besökare. Personalomsättning bör minimeras. Pensionärer som bor hemma bör få matvaror och andra nödvändiga saker levererade till sitt hem. När det är möjligt bör de träffa familjemedlemmar utomhus hellre än inomhus. En omfattande och detaljerad lista över åtgärder, inklusive tillvägagångssätt för hushåll med både äldre och yngre generationer, kan implementeras och ligger inom folkhälsoexperters kunskapsområde och kompetens.

De som inte utgör riskgrupper bör omedelbart få återuppta ett normalt liv. Enkla hygienåtgärder, som frekvent handtvätt och att stanna hemma när man är sjuk bör utövas av alla för att minska tröskeln till flockimmunitet. Skolor och universitet bör hållas öppna för undervisning på plats. Fritidsaktiviteter, som sport, bör återupptas. Unga vuxna med låg risk bör arbeta normalt snarare än hemifrån. Restauranger och andra företag bör öppna. Konst, musik, sport och andra kulturella aktiviteter bör återupptas. Personer i riskgrupp kan delta om de vill, medan samhället som helhet åtnjuter det skydd de utsatta ges av dem som har byggt upp flockimmunitet.

Här kan man skriva på https://gbdeclaration.org/#sign

Mer info om följderna av nedstängningar:

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/miljontals-har-dott-av-restriktionerna

https://www.thelancet.com/journals/lanres/article/PIIS2213-2600(20)30555-5/fulltext

Mer via https://4health.se/?s=corona