fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: immunterapi

Studie: Tarmflora och immunterapi mot cancer

av Leave a Comment

Israeliska forskare har lyckats kombinera två uppmärksammade forskningsfält – transplantation av mag- och tarmbakterier och immunterapi på cancerpatienter.

I studien ingår tio patienter med hudcancer. Samtliga patienter har genomgått olika typer av cancerbehandlingar, men utan resultat. De har bland annat behandlats med immunterapi där ens eget immunförsvar angriper tumören (mer om immunterapi i tidigare inlägg)

Forskarna till studien vill återigen behandla patienterna med immunterapi men först stärka deras immunförsvar. Ett sätt att göra det på är att byta ut deras mag- och tarmbakterier med avföringstransplantation.

Därför slås patienternas egna tarmbakterier ut och man transplanterar in nya bakterier från personer som tidigare svarat bra på behandlingen. Efter det får patienterna på nytt genomgå immunterapi för att se om de svarar bättre på behandlingen med den nya friska bakteriefloran.

Av de tio patienter som är med ser man en effekt i tre patienter och på en av dem ser man att tumören försvinner helt och hållet. Resultatet öppnar upp för vidare studier på större patientgrupper för att bekräfta om den här kombinationen av behandlingar kan vara ett effektivt sätt att behandla vissa typer av cancer. Och inte minst belyser det vikten av tarmfloran även här.

Det är verkligen jättespännande resultat. 

Mer via taggen cancer och i podcasten (https://4health.se/podcastregister) samt via taggen microbiome

Ur studien:

The gut microbiome has been shown to influence the response of tumors to anti-PD-1 immunotherapy in pre-clinical mouse models and observational patient cohorts. However, modulation of gut microbiota in cancer patients has not been investigated in clinical trials. Here we performed a phase I clinical trial to assess the safety and feasibility of fecal microbiota transplantation (FMT) and re-induction of anti-PD-1 immunotherapy in ten patients with anti-PD-1-refractory metastatic melanoma. We observed clinical responses in three patients, including two partial responses and one complete response. Notably, treatment with FMT was associated with favorable changes in immune cell infiltrates and gene expression profiles in both the gut lamina propria and the tumor microenvironment. Together, these early findings have important implications for modulating the gut microbiota in cancer treatment.

https://science.sciencemag.org/content/early/2020/12/09/science.abb5920

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7621745

Ny studie: FMD (fastehärmande kost) effektiv mot bröstcancer mm, och minskar biverkningar

av Leave a Comment

En ny studie är helt i linje med tidigare studier på FMD (fasting mimicking diet) och visar återigen att det är effektivt mot cancer. Här ser man bl.a. att cyklisk FMD kan förbättra effekten av immunsvaret mot cancer, öka andelen tumörer som är känsliga för immunterapi, förändra mikromiljön runt tumören, öka effekten av behandlingen och minska biverkningar av immunterapibehandling.

Vad är FMD och hur fungerar det mot cancer

Jag har tidigare skrivit om vad fastehärmande kost, FMD, är; och hur fasta och FMD kan fungera vid cancer bl.a. 

Vad är immunterapi

Den nya studien visar att fasta gör immunterapi effektiv mot lågimmunogen bröstcancer samtidigt som den minskar biverkningar.

Immunterapi förbättrar cancerpatienters prognos och överlevnad, men trots goda resultat i olika cancerformer är majoriteten av tumörerna resistenta mot det. Och immunterapikombinationerna åtföljs ofta av allvarliga biverkningar.
Mer om immunterapi kan du läsa här: https://4health.se/?s=immunterapi och särskilt här: https://4health.se/nobelpriset-i-medicin-fysiologi-hur-immunforsvaret-battre-angriper-cancerceller

Den nya studien & FMD vid immunterapi

I den nya studien visar forskarna att en periodisk fastehärmande diet (FMD) kan verka på mikromiljön runt tumören och öka effekten av immunterapi (anti-PD-L1 och anti-OX40) mot de dåligt immunogena trippelnegativa brösttumörerna (TNBC). Detta genom att expandera tidigt utmattade effektor-T-celler, byta cancermetabolism från glykolytisk till respiratorisk och minska kollagenavlagring.
Många krångliga ord här, men vill du lära dig mer om detaljerna kring ditt immunförsvar, så lyssna gärna på podcastavsnitt 279-281 på temat. Börja här: https://4health.se/279-immunforsvaret-sa-funkar-det-del-1-det-ospecifika-medfodda-immunforsvaret

Dessutom minskar FMD förekomsten av immunrelaterade biverkningar (irAEs) genom att förhindra hyperaktivering av immunsvaret. Dessa resultat indikerar att cykler av FMD har potential att förbättra effekten av immunsvaret mot cancer, öka andelen tumörer som är känsliga för immunterapi och minska dess biverkningar.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36001966/

Studie: Mycket salt i kosten motverkar tumörer / cancer. Så funkar det

av 2 Comments

En ny studie visar att mycket salt i kosten hjälper tarmfloran att motverka tumörer. Mängden bifidobakterier, men också tarmpermeabiliteten, ökar av salt i kosten. Bifidobakterierna tar sig ut i kroppen och hjälper, med hjälp av metaboliten hippurat, till att aktivera immunförsvaret vid tumören, så att det bättre bekämpar cancercellerna. Mekanismen är densamma som den nobelprisvinnande immunterapin! Så häftigt.

Tidigare observationsstudier och djurstudier har antydit att en kost med högt saltinnehåll är associerat med mindre cancer men mer autoimmunitet/inflammation. Huruvida det beror på andra faktorer, såsom att personer med mycket stress och inflammation behöver äta mer salt för att deras hormonella reglering av salt- och vätskebalansen fungerar sämre, har inte varit tydligt.

Den nya studien som gjorts på möss har funnit att en högsaltkost kan hjälpa till att bekämpa tumörtillväxt, med hjälp av en mekanism som involverar celler i immunsystemet och bakterier i tarmfloran.

Kost med mycket salt förknippas ofta med negativa hälsoutfall, som ökat blodtryck och effekter på det kardiovaskulära systemet. Men ny forskning visar att detta inte stämmer (läs bl.a. i tidigare inlägg https://4health.se/mindre-salt-hogre-risk)

Den nya studien fokuserade på salt och immunitet. Högt saltintag har som sagt tidigare antytts kunna stimulera inflammation – en studie från 2013 noterade att höga mängder salt hos möss kan driva symtom på experimentell autoimmun encefalomyelit (EAE), en modellsjukdom för MS, multipel skleros.
Men inflammation är, bortsett från autoimmunitet, också ett skyddande svar från kroppen, och forskarna ville undersöka om en salt kost kan stimulera inflammation i kroppens respons mot cancer.

Forskarna matade möss med tumörer med en kost med låg, medel eller hög salthalt. Högsaltkosten begränsade signifikant tillväxten av mössens tumörer. De minskningar av tumörer som noterades var anmärkningsvärda för att det gällde så många olika typer av tumörer. Ökad överlevnad och minskad tumörtillväxt sågs hos möss med melanom, karcinom och till och med metastatisk cancer spridd i blodomloppet.

Forskarna förklarar att teamets analys visar att de immunceller som kallas naturliga mördarceller (NK-celler) ökade med 50% i de möss som fick högsaltdiet. Dessa celler identifierar celler i kroppen som har blivit infekterade av virus eller cancerceller, och förstör dessa celler. Mer om NK-celler och andra celler i immunsystemet i mina tre podcastavsnitt om immunsystemet, avsnitt 279 och framåt: https://4health.se/279-immunforsvaret-sa-funkar-det-del-1-det-ospecifika-medfodda-immunforsvaret

Mikromiljön runt en tumör är väldigt immunsuppressiv. Dvs tumören trycker undan immunförsvaret. Tumörer har olika biokemiska försvar som gör att de kan motstå attacker från NK-celler och andra inflammatoriska processer. Terapier som undantrycker dessa försvar, såsom så kallade “immune checkpoints inhibitors” inom immunterapi / immunoterapi, har varit revolutionerande inom cancerforskning. Men ingen vet varför dessa immunterapi-behandlingar bara fungerar hos vissa patienter. Cirka 30-40% av patienterna svarar, men resten inte.

Något som man har börjat titta på är mikrobiomets (tarmflorans) inverkan på behandlingseffektivitet. Mikrobiomet är de mikrober (såsom bakterier) som lever i och på våra kroppar, och deras gener (mer via taggen microbiome: https://4health.se/tag/microbiome ). Ämnesomsättningen av läkemedel av dessa bakterier varierar från person till person och kan ha drastiska effekter på läkemedels effektivitet.

För att undersöka mikrobiomen hos mössen i den nya studien genomförde forskarna detaljerad metabolomisk- och RNA-analys av blod- och avföringsprover tagna från mössen. Teamet noterade att en art av tarmbakterier, Bifidobakterier, var tydligt högre i möss som fick mycket salt. Det högre saltintaget ökade dock också tarmpermeabiliteten (“läckande tarm”) hos mössen, vilket innebar att dessa bifidobakterier migrerade från tarmen till andra delar av kroppen, inklusive till tumörerna. Väl inne i tumörmiljön aktiverade dessa bakterier sedan de undertryckta NK-cellerna, så att de kunde förbättra sin attack mot tumören.

Men möss är inte människor; är resultaten relevanta i våra kroppar? Och måste man äta så mycket salt?
Mänskliga data fanns redo – från labbet för den nobelprisvinnande japanska forskaren Tasuku Honjo. Honjo vann sitt pris för sitt arbete med cancerimmunterapi (https://4health.se/nobelpriset-i-medicin-fysiologi-hur-immunforsvaret-battre-angriper-cancerceller) Honjos laboratorium hade undersökt varför en så betydande andel av dem som fick behandlingar med immunterapi inte svarade på dem. De hade identifierat att en metabolit från mikrobiomet, hippursyra / hippuric acid, var associerad med ett positivt svar på behandlingen.

Forskarna i den nya studien fann att när de satte mössen på en saltrik kost i ett tumörtillstånd, så ökar också hippursyra väldigt mycket. Genom att koppla ihop två saker fann forskarna att saltet kanske använder samma väg som immunterapidrogerna i mänsklig miljö. Hippurat, frisatt av Bifidobacterium, kan fungera som väckarklockan som återaktiverar undertryckta NK-celler.

Genom att gräva ytterligare i den här mekanismen, visade forskarna att en saltrik kost kunde minska uttrycket av det immunsuppressiva PD-1-proteinet. Detta är exakt samma mål som Honjos immunterapi har. Baserat på detta fick de möss som fått en saltfattig diet en kombination av lite salt och en låg dos av Honjos immunterapi. Här fungerade denna lägre saltnivå som en förstärkare för immunterapin, och minskade tumörstorleken avsevärt.

Detta kan leda till en behandling som minskar den effektiva dosen av den oerhört dyra immunterapin, vilket gör den mer tillgänglig bl.a. i fattiga länder.

Forskarna såg också att hos möss som fick sin tarmflora utarmad med antibiotika, så försvann effekterna av en högsaltdiet. Vilket tyder på att dessa bakterier är viktiga för den bakomliggande mekanismen, inte saltet i sig. Detta ökar också möjligheten till ett tillvägagångssätt som helt kringgår salt i kosten. Teamet redogjorde för detta i experiment där, i stället för att ändra saltintag, så fick möss avföringstransplantationer från andra möss som matades på högsaltdiet. Detta återställde mössens förmåga att bekämpa cancer.

Studien visar vägen för ett nytt behandlingsalternativ för cancer som är både effektivt och häpnadsväckande nytt.

Tidigare om studier på vikten av salt i kosten:
https://4health.se/du-som-ater-nyttigt-riskerar-for-lagt-saltintag-–-sarskilt-under-heta-sommardagar
https://4health.se/mindre-salt-hogre-risk
Lyssna även på läkaren Ralf Sundberg som berättar om saker som faran med lite salt, blodtryck och kolesterol i avsnitt 79 av podden

Ur den nya studien:

“High-salt diet (HSD) modulates effector and regulatory T cell functions and promotes tissue inflammation in autoimmune diseases. However, effects of HSD and its association with gut microbiota in tumor immunity remain undefined. Here, we report that HSD induces natural killer (NK) cell–mediated tumor immunity by inhibiting PD-1 expression while enhancing IFNγ and serum hippurate. Salt enhanced tumor immunity when combined with a suboptimal dose of anti-PD1 antibody. While HSD-induced tumor immunity was blunted upon gut microbiota depletion, fecal microbiota transplantation (FMT) from HSD mice restored the tumor immunity associated with NK cell functions. HSD increased the abundance of Bifidobacterium and caused increased gut permeability leading to intratumor localization of Bifidobacterium, which enhanced NK cell functions and tumor regression. Intratumoral injections of Bifidobacterium activated NK cells, which inhibited tumor growth. These results indicate that HSD modulates gut microbiome that induces NK cell–dependent tumor immunity with a potential translational perspective.”

https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abg5016?_ga=2.255628744.1730523047.1630916683-668304082.1613565894&

https://www-technologynetworks-com.cdn.ampproject.org/c/s/www.technologynetworks.com/cancer-research/news/amp/high-salt-diet-helps-the-microbiome-to-suppress-tumors-finds-mouse-study-353549

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23467095/

Covid mot(!) cancer

av 3 Comments

En fallstudie visar hur en cancerpatients tumörer krymper efter att ha varit allvarligt sjuk i covid-19.

En 61-årig man med “Hodgkin lymphoma”, cancer i blod-/ lymfsystemet. Röntgenbilder före covid visar tydligt många tumörer.

Fyra månader senare visar tydlig minskning av cancertumörer (utan annan behandling än den mot covid).

Fallstudien är publicerad i the British Journal of Haematology.

När T-cellerna förökar sig och attackerar coronainfekterade celler ger de sig även på cancerceller som även de är främmande för immunförsvaret.

Det finns faktiskt något som kallas viral terapi och som används i Tyskland.

Det som kallas viral therapy handlar om virus som kan döda cancerceller. Virus invaderar och replikerar sig i cancerceller, vilka de har förmåga att ta död på. De infekterade cellerna sänder också ut signaler som stimulerar immunförsvaret så att det blir effektivare på att känna igen och attackera cancercellerna. Forskare beskriver det som en mycket effektiv form av immunoterapi / immunterapi. Jag har tidigare även skrivit om bakteriell immunoterapi: https://4health.se/bakterier-hjalper-immunsystemet-att-bekampa-cancer

Lyssna här på det som kallas viral therapy och som man kan se med allvarliga virus som mässling: https://cdn.prod-carehubs.net/n1/802899ec472ea3d8/uploads/2020/04/2020may28.mp3

https://www.walesonline.co.uk/news/health/coronavirus-cancer-medical-cornwall-report-20374046

Senaste årens Nobelpris i medicin & fysiologi – så fungerar kroppen! Om allt från autofagi till dygnsrytm

av Leave a Comment

Jag brukar årligen skriva ett inlägg som enkelt förklarar Nobelpriset i medicin/fysiologi. Senaste åren har jag verkligen gillat att göra detta eftersom det varit mycket fokus på just fysiologi, dvs hur kroppen fungerar, på ett väldigt grundläggande sätt.

Årets Nobelpris är såklart också superviktigt, men jag hade nästan hoppats på andra pristagare så att jag fick skriva om hur vårt immunsystem fungerar på ett grundläggande plan med dess B- och T-celler. 😊 Det får bli ett annat inlägg, eller kanske får det till och med bli nästa podcastavsnitt.

Hur som helst jag passar på att sammanfatta senaste årens fantastiska pristagare, inklusive årets Nobelpris. Missa inte heller helgens podcastavsnitt där jag pratar mer om fasta och autofagi – något som nobelprisbelönades för några år sedan https://4health.se/268-fasta-autofagi-hur-fasta-haller-dig-frisk-sa-funkar-det

2020: Hepatit C
Nobelpriset i medicin 2020 går till Harvey Alter, Michael Houghton och Charles Rice för upptäckten av hepatit C-viruset. Deras forskning har lett till utveckling av blodtester och nya läkemedel som räddat miljontals liv.

Blodöverförd hepatit är ett av våra största globala hälsoproblem. Sjukdomen orsakar kroniska leverskador och levercancer hos människor över hela världen. Upptäckten, som gjordes på 80-talet, har lett till behandlingar som botar sedan tidigare kroniskt sjuka i hepatit C. Idag har vi en kur för det här viruset, och kan bota 95 procent av alla som får viruset inom tre månader. Det är en stor förändring jämfört med i början då behandlingar var mycket mer giftiga och endast fem procent blev botade.

Hepatiter dödar över en miljon människor om året. Hepatit B och C är speciellt lömska eftersom man kan vara till synes frisk i många år innan man blir riktigt sjuk. Det betyder att de som är friska och kan sprida sjukdomen är riktigt farliga i samhället. WHO uppskattar att hepatit C drabbar 70 miljoner människor runtom i världen och orsakar 400 000 dödsfall varje år.

Det kan vara väldigt ospecifika symptom som muskelvärk och smärtor över levern. I några få fall kan man få en lätt gulsot. 25 procent klarar av den akuta fasen. Men 75 procent får en kronisk infektion som leder till att man får skrumplever och sedan till slut en kraftigt ökad risk för levercancer.

Årets pris har räddat miljontals liv. Tack vare årets medicinpris så finns det i dag mediciner som botar hepatit C.

Nobelpriset i Kemi 2020 går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för utvecklingen av gensaxen CRISPR-Cas9.

2019: Hur cellerna anpassar sig till syretillgängligheten.
Grundforskning!
Hur celler kan anpassa ämnesomsättningen efter olika syrenivåer. När muskler arbetar, eller vid höga höjder t.ex., är syretillgången lägre och då måste cellerna anpassa sig. Men eftersom syreregleringen även har betydelse vid sjukdomar som till exempel cancer, infektion, hjärtinfarkt och stroke så försöker man påverka processen vid dessa sjukdomar.

Mängden av proteinet HIF-1a ökar när syrenivån är låg och bryts ned när syrenivån ökar. HIF-proteinet produceras hela tiden. Vid normala syrenivåer bryts proteinet ned genom syret i blodet tack vare VHL. Men vid syrebrist i cellerna blockeras nedbrytningen och stora mängder HIF byggs upp. Då kan HIF säga till generna att slås på eller stängas av för att anpassas till den minskade mängden syre (epigenetik).

I dag vet vi att fler än 300 gener direkt påverkas av HIF, många är involverade i metabolism och blodkärlsbildningen. Läs hela förklaringen till HIF och Nobelpriset här:
https://4health.se/nobelpriset-i-fysiologi-hur-cellerna-anpassar-sig-till-syretillgangligheten

2018: Hur immunförsvaret bättre angriper cancerceller & Bakteriofager!
Nobelpriset i medicin gick till genombrottet inom immunterapi mot cancer. Forskarna upptäckte varsitt protein som fungerar som en broms i immunförsvaret. Genom att släppa på den bromsen, så att immunförsvaret själv anfaller cancerceller, har det utvecklats en behandlingsmetod mot cancer.
Forskarna har lyckats få T-cellerna att reagera oftare och lättare, t.ex. mot cancerceller. Deras upptäckter har inneburit ett helt nytt sätt att behandla cancer. I stället för att angripa tumörcellerna har deras båda behandlingar inneburit att bromsmekanismer i immunförsvaret tas bort genom antikroppar.

Nobelpriset i kemi gick detta år bl.a. till forskning på bakteriofager. Bakteriofager är virus som infekterar och tar kål på bakterier. Spännande att vi redan hade spelat in ett podcastavsnitt på ämnet innan pristagaren tillkännagavs. I samma veva gjorde vi alltså också ett podcastavsnitt om bakteriofager: https://4health.se/199-sanna-torsleff-berglund-frisk-med-virus-svamp-och-bakterier

Läs hela förklaringen till Nobelprisen här: https://4health.se/nobelpriset-i-medicin-fysiologi-hur-immunforsvaret-battre-angriper-cancerceller och https://4health.se/bakteriofager-virus-som-botar-gav-bade-nobelpris-och-ar-med-i-nasta-podcastavsnitt

2017: Din biologiska klocka, dygnsrytmen, styr din hälsa
Upptäckter som förklarar hur växter, djur och människor optimerar sin fysiologi så att den är väl förberedd inför dygnets olika faser.
Du har läst och hört mig tjata om vikten av dagsljus och om att sova på rätt tider – i mörker, eller hur?! Det är precis det som 2017 års Nobelpris handlar om.
I våra celler finns ett maskineri av molekyler, som fungerar som ett urverk. De styr vår dag- och nattkänsla – tex att vi är pigga och hungriga på dagen, och att vi sover på natten. Och just det här är fundamentalt för allt liv – både för växter, djur och människor. 
I en liten del av området hypotalamus i hjärnan sitter den så kallade dygnsrytmskärnan som brukar kallas för kroppens huvudklocka. I den tar cellerna emot nervsignaler från ljusreceptorer i ögonen som hjälper cellerna att veta om det är dag eller natt.
Även organ som levern och lungorna har celler med egna inbyggda klockor som kan påverka huvudklockan. Leverns celler har en klocka som reagerar på mat och skickar signaler till huvudklockan i hjärnan.
Vår inbyggda klocka är i stort sett självgående men måste ställas rätt med hjälp av ljus.
Det är väldigt mycket av våra fysiologiska funktioner som styrs av den här klockan som finns i våra celler och som har ett väldigt sinnrikt återkopplingssystem så att den håller reda på tiden. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism.

Läs hela förklaringen till Nobelpriset här: https://4health.se/var-biologiska-klocka-dygnsrytmen-nobelpriset-i-medicin

2016: Autofagi!
Hur cellens eget återvinningssystem fungerar – Autofagi eller autofagocytos
En helt grundläggande process i kroppen som handlar om nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar. Auto betyder ”själv” och fagi kommer från ordet phagein som betyder ”äta”. Autofagi betyder alltså ”självätande”. Begreppet kommer av att det ser ut som delar av cellens innehåll äts upp – de omsluts av membran och bildar så kallade vesiklar.

Vesiklarna blir som en sorts renhållningsarbetare som samlar upp oanvända proteiner och andra skadade beståndsdelar i cellen och smälter samman med cellens lysosom.
Lysosomen fungerar alltså bl.a. som cellens renhållningsstation och bryter ner överflödiga eller skadade delar från cellens inre som på så sätt snabbt kan omsättas till energi.

Autofagi-processen hjälper oss att överleva när vi utsätts för svält och andra former av stress. Då behöver vi bryta ned och återanvända de proteiner vi redan har i kroppen, så att vi snabbt kan bygga upp ny energi. Genom att stressa celler och organismer att minska kaloriintaget så ökar ens autofagisvält. Autofagi är ett slags försvarsmekanism mot åldrande. Om den inte fanns skulle vi bli gamla mycket snabbare. Det är väldigt populärt att titta på autofagi i åldersforskning, och vilken roll det spelar i vårt åldrande.

Läs hela förklaringen till Nobelpriset här: https://4health.se/autofagi-sa-funkar-kroppen och mer om autofagi: https://4health.se/?s=autofagi

2015: Växter som medicin!
Fynden bakom Nobelprisen i medicin 2015 har sitt ursprung från naturen. Med hjälp av bakterier och växter har nobelpristagarna utvecklat läkemedel mot parasitsjukdomar.
Att läkemedel har sitt ursprung i naturligt förekommande substanser är inte ovanligt, men det är ett fält som fallit i glömska trots att många av de läkemedel som finns idag har sitt ursprung i naturen.

Läs hela förklaringen till Nobelpriset här: https://4health.se/vaxter-som-medicin

B-cellernas viktiga roll i cancerbehandling

av Leave a Comment

Immunterapi har på senare år uppmärksammats stort som ett nytt sätt att behandla cancer. Upptäckten av immunterapi ledde till nobelpris 2018. Jag har skrivit om det här: https://4health.se/nobelpriset-i-medicin-fysiologi-hur-immunforsvaret-battre-angriper-cancerceller

Behandlingen handlar om att påverka kroppens egna immunförsvar så att vissa immunceller, de så kallade T-cellerna, kan ta kål på tumörerna. Än så länge hjälper inte den här metoden alla patienter, och forskare försöker förstå hur behandlingen kan bli mer effektiv.

Nu tyder tre olika studier som publicerats i Nature på att kroppens B-celler, en annan sorts immunceller än T-cellerna ( vi pratar mer om T-celler och B-celler i podcastavsnitt 214 https://4health.se/214-dr-cecilia-furst-immunforsvaret-och-dess-koppling-till-tarm-autoimmunitet-allergier-vaccin-etc) kan ha en funktion vid behandlingen. Bl.a. en svensk studie.

Det visar att det kanske är mer komplext än vad man kanske tidigare trott.

De svenska forskarna studerade vävnadsprover från 177 cancerpatienter med spridd malignt melanom. De såg att patienterna som hade ansamlingar av B-celler i tumörerna fick en bättre prognos efter behandlingen. Om tumören hade de här B-cells-klusterna, såg man att de patienterna svarade bättre på immunterapin.

I två andra studier har forskare sett liknande samband, när man tittat på njurcancer och cancern mjukdelssarkom. Men än kan man inte säkert slå fast vilken roll B-cellerna egentligen har. Man har sett ett samband. Men man vet ju inte exakt vad B-cellerna gör i tumören och det behövs mer forskning kring det.

Ref:

Jönsson G, et al. “Tertiary lymphoid structures improve
immunotherapy and survival in melanoma“. Nature 2020. DOI: 10.1038/s41586-019-1914-8.

Wargo J, et al. “B cells and tertiary lymphoid structures
promote immunotherapy response“. Nature 2020. DOI: 10.1038/s41586-019-1922-8.

Fridman W, et al. “B cells are associated with survival and
immunotherapy response in sarcoma“. Nature 2020. DOI: 10.1038/s41586-019-1906-8.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7385572

Bakteriofager, virus som botar, gav både Nobelpris och är med i nästa podcastavsnitt

av Leave a Comment

En av Nobelpristagarna i kemi har forskat på bakteriofager. Bakteriofager är virus som infekterar och tar kål på bakterier. Spännande att vi redan hade spelat in ett podcastavsnitt på ämnet innan pristagaren tillkännagavs 🙂

Men medan man i Östeuropa tidigare använt bakteriofager istället för antibiotika, så har Nobelpristagaren forskat på ett lite mer specifikt användningsområde.

År 1985 utvecklade George Smith en ny metod som kallas för fagdisplay, där bakteriofager (virus som infekterar bakterier) kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner. Gregory Winter använde fagdisplay för riktad evolution av antikroppar, med målet att framställa nya läkemedel.

Denna forskning har revolutionerat livet för hundratusentals patienter. De senaste 10–15 åren har biologiska mediciner som är målinriktade, effektiva och har få biverkningar tagits fram. Det första godkändes 2002 och används mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Fagdisplay har sedan dess gett antikroppar som kan neutralisera gifter, motverka autoimmuna sjukdomar och bota spridd cancer.

George Smith och Gregory Winter har genom att använda virus som verkar på bakterier, fager, åstadkommit en metod för att generera vilka antikroppar som helst. Detta har stor betydelse – närmare hälften av alla nya registrerade mediciner är just antikroppar. Dessa antikroppar har tidigare tagits fram genom att använda möss, men kan med deras metodik ske enbart i provrör.

Priset har starka kopplingar till Nobels medicinpris som tillkännagavs i måndags. Immunterapin mot cancersjukdomar som då belönades är framtagen med den metod som idag tilldelas kemipriset. (Läs mer om detta pris här: https://4health.se/nobelpriset-i-medicin-fysiologi-hur-immunforsvaret-battre-angriper-cancerceller

Mycket mer information om bakteriofager får du alltså på lördag i avsnitt 199 av podcasten.

https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//bemastrande-av-evolutionens-kraft-belonas-med-nobelpris.cid1587877

Nobelpriset i medicin/fysiologi: Hur immunförsvaret bättre angriper cancerceller

av 1 Comment

På måndagen (igår) tillkännagavs årets Nobelpris i medicin och fysiologi. Det mest intressanta Nobelpriset som oftast belönar forskning som har att göra med hur kroppen fungerar.

James P Allison och Tasuku Honjo fick Nobelpriset i medicin för genombrottet inom immunterapi mot cancer. De upptäckte varsitt protein som fungerar som en broms i immunförsvaret. Genom att släppa på den bromsen, så att immunförsvaret själv anfaller cancerceller, har det utvecklats en behandlingsmetod mot cancer.

T-cellerna är helt centrala i vårt immunsystem. När T-cellerna stöter på något ovanligt är det de som bestämmer om immunförsvaret ska gå till attack eller ej. Eftersom cancerceller är ganska lika kroppens vanliga celler så reagerar ofta inte T-cellerna.

Årets Nobelpristagare har lyckats få T-cellerna att reagera oftare och lättare, t.ex. mot cancerceller. Detta genom att “släppa på bromsen” via de upptäckta proteinerna. De får alltså priset för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer. James Allison upptäckte ett protein, CTLA-4, på T-cellernas yta. Den fungerade som ett slags broms för immunförsvaret. Genom att hämma den här bromsen med en antikropp så aktiverades immunförsvaret. Tasuku Honju upptäckte ett annat protein, PD-1, som också fanns på T-cellernas yta och bromsar dem.

Deras upptäckter har inneburit ett helt nytt sätt att behandla cancer. I stället för att angripa tumörcellerna har deras båda behandlingar inneburit att bromsmekanismer i immunförsvaret tas bort genom antikroppar. I dag finns flera olika läkemedel mot dessa bromsar. Cancer som tidigare var mycket svårbehandlad, som till exempel spritt malignt melanom och spridd lungcancer, har en mycket bättre prognos. Dessa upptäckter har gjort att patienter med den här typen av cancer lever längre. Nu pågår många olika försök för att kombinera mer traditionell cancerbehandling med immunterapi, och på så sätt hoppas man kunna få ännu bättre resultat.

James P Allisons och Tasuku Honjos forskning betecknas som banbrytande, en milstolpe i kampen mot cancer. Upptäckterna har lett till en ny behandlingsmetod, där man får immunförsvaret att angripa cancerceller. Det är en metod som skiljer sig från traditionella cancerbehandlingar, så det är ett helt nytt sätt att angripa cancer.

År 2012 visade kliniska studier mycket goda behandlingseffekter vid flera olika cancersjukdomar, inklusive melanom, det vill säga hudcancer. Väldigt svåra former av cancer som tidigare varit obehandlingsbara, går nu att behandla, som till exempel vissa former av hudcancer och lungcancer.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nobelpristagare-har-sjalv-cancer

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amina-manzoor-deras-upptackter-har-inneburit-ett-helt-nytt-satt-att-behandla-cancer/

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/de-far-nobelpriset-i-medicin-1