fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

autoimmunitet

Kan 10 orsaker botas med ett piller?

av 1 Comment

En tankeställare till dig idag kring hälsa och konventionell vård.

Tror du att ett hälsoproblem som orsakas av 10 olika saker kan botas med ett piller?
En autoimmun sjukdom tex, eller energilöshet (diagnostiserad som depression), som orsakats av gifter från omgivning, mat och mediciner, av näringsbrister, av stress, av en skadad tarm som påverkats av en dålig kost och alla tidigare nämnda orsaker, av genetiska faktorer och av infektioner – kan denna sjukdom  botas av en medicin som ett läkemedelsbolag tagit fram och som din läkare rutinmässigt skriver ut?

Låter ganska logiskt att en medicin som tar bort en del symtom inte botar, eller hur?! Ta ansvar för din egen hälsa! Kanske kan vara ett sent, men bra, nyårslöfte för 2016?

Utmattad, trött, energilös? Det här har hänt i kroppen och så kan du utreda

av 4 Comments

Många personer, och ofta kvinnor över 40 år, drabbas av trötthet och energilöshet. Ofta även i kombination med saker som håravfall och viktuppgång. Det blir allt vanligare att man börjar leta i sköldkörtelproblematiken, vilket är bra och hjälper många, men långt ifrån alla.

Jag har skrivit och pratat mycket om stress, utmattning och binjurar. Men inte bara binjurarna och sköldkörteln är involverade i utmattning, trötthet och energilöshet.
När du känner dig utbränd börjar det ofta i ett av tre system i kroppen: binjurarna, sköldkörteln eller mitokondrierna.
De påverkar alla varandra, så till sist brukar alla dessa tre system vara påverkade, men det kan vara värt att hitta den primära orsaken till din energilöshet.

Samtliga av dessa tre systems påverkan beror i sin tur nästan alltid på stress i någon form, där jag med stress menar alla påfrestningar, såsom stress, oro, infektion, näringsbrister, skiftarbete, överträning, jojobantning, blodsockersvängningar med mera.

Binjurarna har jag skrivit om mycket för några år sen, så dem kan du läsa om i tidigare inlägg, eller lyssna på avsnitt 4 av podcasten / podcasten. Även Peter Martin pratar utbrändhet i avsnitt 66. Men i stort så är binjurarna de körtlar som är ansvariga för att utsöndra stresshormoner som kortisol, dels som en del av den normala dygnsrytmen och dels för att upprätthålla balans när kroppen utsätts för stress.

Sköldkörteln har jag också skrivit om, men inte lika mycket. Sköldkörteln och dess hormoner är ansvariga för ”gasen” i kroppen, den reglerar upp och ner ämnesomsättning och energi. Sköldkörteln påverkas även den mycket av stress, på ett sekundärt sätt, men också tex av ständiga bantningskurer som kan dra ner på sköldkörtelns aktivitet, eller av brist på näringsämnen som tex jod. Och något av de vanligaste som skapar problem med sköldkörteln är autoimmunitet, dvs antikroppar mot sköldkörteln. Det i sin tur uppkommer som en kombination av ärftlighet, nedsatt tarmfunktion (ökad tarmpermeabilitet, dvs genomsläpplighet, mm) och triggers (infektion och sjukdom, gluten mm).

Det tredje systemet har jag däremot inte skrivit så mycket om, och det berör mitokondrierna. Mitokondrierna finns inne i varje cell och är cellens kraftverk. I mitkondrien omvandlas energin som vi äter till ATP, energi som cellen kan använda. Det här sker i citronsyracykeln (Krebs cycle) och i elektrontransportkedjan (andningskedjan).

Om den här energiproduktionen är nedsatt så drabbas vi av liknande besvär som om sköldkörteln eller binjurarna är nedsatta – utmattning, energilöshet och trötthet. Och även av följderna av detta, såsom håravfall, förstoppning och liknande. Även mitokondriernas nedsatta funktion kan vara sekundär, och beror på att det primära problemet sitter i binjurarna eller sköldkörteln, men det kan också vara mitokondrierna som påverkas först. Detta kan bero på olika saker, men bland annat på näringsbrister och toxicitet (gifter alltså).

Hur kan man då ta reda på vad det är som påverkas i kroppen?
Jo, genom att testa. Binjurarnas funktion kan du testa i ett salivtest
Sköldkörtelns funktion kan du testa på vanlig vårdcentral, men det räcker inte med att testa TSH och T4, du behöver även testa fritt T3, eventuellt reverese T3 och framförallt antikroppar, dvs TPO (TPOAK), och helst även TgAK (thgh-ak) . Får du inte hjälp på vårdcentral kan du även testa sköldkörteln privat.
Mitokondriernas funktion och olika brister och mycket annat kan du testa i ett test som kallas för organic acids, organiska syror

Sedan ska du (eller vi, om det är mig du jobbar med) kombinera testresultaten med din historia och dina symtom för att få en bild av var problemet är och vad du ska göra åt det.

Även typ 1-diabetes kan bero på för mycket kolhydrater

av 6 Comments

Ny forskning kopplar även diabetes typ 1 till ett högt intag av socker och snabba kolhydrater. Man brukar ju annars prata om att utvecklandet av diabetes typ 2 beror på ett högt socker- och kolhydratintag, medan den autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1 inte beror på detta, utan som andra autoimmuna sjukdomar på en kombination av gener och miljö.

I den nya studien så undersöktes barn med påbörjan till autoimmunitet. Huruvida detta utvecklades till diabetes typ 1 var kopplat till hur mycket socker barnen åt och drack.

http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00125-015-3657-x

Gluten ger läckande tarm / leaky gut

av 10 Comments

Jag nämner ofta att gluten ökar genomsläppligheten i tarmen, men insåg att jag aldrig refererat till vetenskap när det gäller det här, vilket jag ju helst gör 🙂

Det här är ett välstuderat ämne bl.a. av en forskare som heter Dr Alessio Fasano. Fasano har gjort enormt mycket studier på gluten, bl.a. en där han testade olika grupper av personer (personer med celiaki, personer med överkänslighet mot gluten, personer utan någon glutenintolerans). Dessa grupper testades med olika sorters vete, både modernt vete och äldre sorters vete.

Resultatet blev att för samtliga grupper, även dem som inte kunde påvisas ha någon som helst glutenkänslighet, ökade genomsläppligheten i tarmen med samtliga sorters vete – även äldre veteslag.

Zonulin är en molekyl som reglerar just permeabiliteten, dvs genomsläppligheten, i tarmen. Zonulin gör detta genom att signallera om fogarna mellan cellerna i tarmen ska vara öppna eller stängda. De två saker som påverkar zonulin, och därmed genomsläppligheten i tarmen, mest är gluten och infektioner i tarmen.

Min generella rekommendation är att undvika gluten, och särskilt om man har autoimmunitet i släkten, har problem med tarmen eller har problem med hälsan överlag. Normalt sett tycker jag att det kan vara en god idé att testa sjukdomstillstånd och överkänslighet etc med labbtester, men problemet med detta är att den vanliga vården endast testar känslighet mot en av de ca 60 ingående peptiderna i gluten, nämligen alfagliadin. Det har jag skrivit mer om bl.a. här https://4health.se/glutenintolerans-–-darfor-har-du-kanske-det-utan-att-veta-om-det. Och även om du gör ett test för antikroppar mot gluten hos något annat labb, dvs betalar privat för detta, så finns det ännu inte något labb som testar samtliga glutenpeptider. Det största testet testar 10 av dem.

Så detta är förklaringen till mina rekommendationer om att undvika gluten, och då särskilt om man har en ärftlig faktor som ökar risken för autoimmunitet.

Studier etc för den som vill veta mer:

I dessa vetenskapliga artiklar står en hel del om zonulin:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3384703/ “Among the several potential intestinal luminal stimuli that can trigger zonulin release, we identified small intestinal exposure to bacteria and gluten as the two more powerful triggers” …. “There are at least 50 toxic epitopes in gluten peptides exerting cytotoxic, immunomodulatory, and gut permeating activities”
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3458511/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21248165
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2886850/

Studie som undersöker gliadin (gluten) och dess effekt på zonulin/tarmpermeabilitet: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16635908 “Based on our results, we concluded that gliadin activates zonulin signaling irrespective of the genetic expression of autoimmunity, leading to increased intestinal permeability to macromolecules.”

Studie som visar att gluten/gliadin ökar genomsläppligheten i tarmen hos alla personer, med eller utan celiaki:  http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25734566 “CONCLUSIONS: Increased intestinal permeability after gliadin exposure occurs in all individuals.”

54: Läkaren Cecilia Fürst om Functional Medicine, kost, sjukdomar och den vanliga vården

av 17 Comments

Den bästa intervjun hittills! Jag älskar alla mina intervjupersoner, men det här måste vara det bästa avsnittet hittills. Jag tror att det kan vara svårt att förstå hur modig den här kvinnan är som vågar gå ut och säga allt hon står för, om allt från läkemedelsbolag till kost. De flesta läkare som arbetar annorlunda än mainstream-vården förblir tyvärr anonyma. Hon är dessutom enormt kunnig och välutbildad, och har vetenskapen på sin sida, så njut!

I avsnittet pratar jag alltså med läkaren Cecilia Fürst om saker som:

  • Kostens påverkan på hälsa/sjukdomstillstånd – vad alla bör äta och vad alla bör undvika
  • Cecilias egen kost och hur hon gör för att få i sig allt hon behöver
  • Hur Cecilia jobbar med patienter och skillnaden mot den offentliga vården
  • Varför läkare (en del) inte bejakar ny forskning
  • GMO och läkemedelsbolag
  • Blodtryck
  • Insulin
  • Myten om mejeriprodukter och hur mejerier ger benskörhet
  • Gluten
  • Träning och vem det kan vara direkt olämpligt för
  • Magens och tarmens betydelse
  • Inflammation
  • Sköldkörtelsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, reumatism mm
  • Och idag får ni dessutom förklaringen till varför jag ofta säger att man inte ska ta tillskott av folsyra och vanliga B-komlex (vi pratar om konstiga begrepp som MTHFR och SAMe 🙂 )

Här får ni över en timme att lyssna på! På promenaden eller i bilen tex.

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Gluten bakom infertilitet?

av Leave a Comment

En ny studie visar på att en autoimmun mekanism ligger bakom manlig infertilitet i många fall. Och själv misstänker jag då att gluten är en stor bov bakom detta, då gluten ökar risken för autoimmuna sjukdomar.

Ungefär hälften av all manlig infertilitet förblir oförklarad. Men nu visar svenska forskare på en ny mekanism bakom infertilitet hos män – att immunförsvaret kan gå till angrepp och förstöra prostatakörteln.

Ungefär hälften av all infertilitet bland par tros helt eller delvis förklaras av infertilitet hos mannen.Vid viss manlig infertilitet kan man se att kroppen har nedsatt produktion av spermier. Men i många fall är spermieproduktionen i sig inte problemet, och orsaken bakom infantiliteten kan ofta inte förklaras.

Svenska forskare har upptäckt en ny mekanism bakom infertilitet hos män. Immunförsvaret kan gå till angrepp mot prostatakörteln och på så sätt påverka möjligheten att få barn. Immunsvaret kan reagera mot ett protein som bildas uteslutande i prostatakörteln och som heter transglutaminas 4.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forklaring-till-manlig-infertilitet

http://ki.se/ny-mekanism-bakom-manlig-infertilitet-upptackt

Avföringstransplantationer botar magproblem som IBS

av 2 Comments

Fallbeskrivningar av hur IBS botats med tillförsel av magbakterier nu även i svenska Läkartidningen (Tack Rolf för tipset).

Mycket trevligt hur detta sätt att behandla uppmärksammas allt mer i den “vanliga” vården, då det är något som inte handlar om ren och skär medicinering. Tyvärr är fokus i artikeln inte på “vanlig” avföringstransplantation, utan på framodlade mikroorganismer som författarna till artikeln vill patentera. Men jag tycker ändå att det är trevligt att behandlingsmetoden uppmärksammas.

I artikeln presenteras två patienter som blivit symtomfria efter tillförsel av en odlad mänsklig mikrobiota.

IBS, irritable bowel syndroms, drabbar upp till 20 procent av befolkningen.
I litteraturen finns ett flertal rapporter som indikerar att tarmfloran kan vara av betydelse för utveckling av IBS. Vad som talar för en bakomliggande störning i tarmens ekosystem – dysbios – är att upp till 10 procent av patienter som drabbats av en tarminfektion utvecklar IBS (postinfektiös IBS) och att antibiotika bara tycks ha kortsiktigt positiva effekter på tillståndet.

I artikeln presenteras två fallbeskrivningar där båda patienterna uppfyllde kriterierna för IBS med diarréer (IBS-D), och där man kan anta att tillståndet uppkommit på grund av störningar i tarmens ekosystem. Båda patienterna har blivit symtomfria efter transplantation med en odlad human intestinal mikrobiota.

Patientfall 1 gäller en 32-årig kvinna som bl.a. medicinerat med NSAID.
Patienten har sedan flera år tillbaka besvärats av episodiska »kluttiga« avföringar och förstoppning. Hon insjuknade i april 2010 med hastigt påkomna buksmärtor och diarré. Fyra månader tidigare samt strax före det aktuella insjuknandet hade hon medicinerat med antibiotika mot en hudinfektion.
Hennes blodprover var utan anmärkning.

Patienten genomgick i juni 2012 tre transplantationer där en odlad intestinal mikrobiota tillfördes. Patienten upplevde långsam förbättring och under loppet av ett par veckor kunde läkemedlen trappas ut, och helt medicinfri hade hon 1–2 fasta avföringar per dag.
Vid uppföljning efter 1 år är kvinnan fortfarande medicinfri med normal tarmtömningsfrekvens.

Patientfall 2 gäller en 25-årig man. Under en resa i Australien insjuknade han hastigt i diarré. Vid utredning i Australien påvisades infektioner med olika mikroorganismer och patienten behandlades med olika antibiotika. Han blev temporärt något bättre.

När han återvände till Sverige var tarmtömningsfrekvensen och avföringskonsistensen som vid insjuknandet. I juni 2013 remitterades patienten, efter eget önskemål, för ställningstagande till »transplantation« som också utfördes på samma tillvägagångssätt som i patientfall 1. Vid telefonuppföljning 4 veckor senare meddelade mannen ett utmärkt hälsoläge med en fast formad avföring var till varannan dag.

Författarna har totalt behandlat 14 patienter med IBS-D; hos de övriga har utfallet varierat, dock har ingen upplevt försämring eller några biverkningar.

Författarna skriver att de goda behandlingsresultaten i de här fallen indikerar att en dysbios (obalans i tarmfloran) är en tänkbar orsak till symtombilden hos en del patienter med IBS. Dysbios diskuteras även som bakomliggande orsak till autoimmunitet, astma, metabola syndromet, ischemisk hjärtsjukdom och Crohns sjukdom.

Och författarna föreslår att dysbiotic bowel syndrome (DBS) eller dysbiotiskt tarmsyndrom blir ett samlingsnamn för sådana tillstånd.

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2015/06/Bakomliggande-dysbios-kan-vara-orsak-till-vissa-former-av-IBS/

Länk mellan gluten och ”djävulens sjukdom” i ny studie

av Leave a Comment

ALS, Amyotrofisk lateralskleros, är en neurodegenerativ sklerotisk nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. Den är den allvarligaste sjukdomen i gruppen motorneuronsjukdomar och kallas för djävulens sjukdom.

Den drabbar oftast helt friska personer i övre medelåldern. Många är mycket fysiskt aktiva. Sjukdomen orsakar tilltagande kraftnedsättning följt av borttynande muskler (muskelatrofi) och slutligen generell förlamning. Den direkta dödsorsaken är ofta förlorad andningsförmåga.

Det debatteras huruvida det är en autoimmun sjukdom eller inte. Flera studier har visat att NKT-celler och cytotoxiska CD8 T-lymfocyter är förhöjda vid ALS, vilket talar för inflammation och kanske autoimmunitet.

Nu kommer ytterligare ett tecken, både på att det finns en autoimmun koppling, och att autoimmunitet är kopplat till gluten.

Det är nämligen en ny studie som visar att ALS har en koppling till autoimmunitet och överkänslighet mot gluten. Patienterna med ALS hade i högre utsträckning transglutaminas 6-antikroppar i blodet, vilket är ett tecken på att deras immunförsvar reagerar mot gluten.

Citerar sammanfattningen av studien:

“Importance Celiac disease is an autoimmune disorder triggered by gluten in genetically predisposed individuals. Gluten sensitivity can cause neurologic manifestations, such as ataxia or neuropathy, with or without gastrointestinal symptoms. Many patients with gluten ataxia produce antibodies toward the newly identified neuronal transglutaminase 6 (TG6). Two case reports described patients initially diagnosed with amyotrophic lateral sclerosis (ALS) and ultimately with celiac disease who improved with a strict gluten-free diet.

Objective To evaluate the prevalence of celiac disease–related antibodies and HLA antigen alleles, as well as TG6 antibodies, in patients with ALS and healthy individuals serving as controls to determine whether a neurologic presentation of a gluten-related disorder mimicking ALS might occur in some patients.

Design, Setting, and Participants In a case-control study conducted in an ALS tertiary center, we measured serum levels of total IgA antibodies, IgA antibodies to transglutaminase 2 (TG2) and endomysium, as well as IgA and IgG antibodies to deamidated gliadine peptide and TG6 and performed HLA antigen genotyping in 150 consecutive patients with ALS and 115 healthy volunteers of similar age and sex. Participants did not have any known autoimmune or gastroenterologic disorder and were not receiving any immunomodulatory medications. The study was conducted from July 1, 2010, to December 31, 2012.

Main Outcomes and Measures Antibody levels and frequency of individuals with abnormal antibody values as well as frequency of HLA antigen alleles were compared between patient and control groups.

Results All patients and control group participants were seronegative to IgA antibodies to TG2, endomysium, and deamidated gliadine peptide. Twenty-three patients (15.3%) were seropositive to TG6 IgA antibodies as opposed to only 5 controls (4.3%) (P = .004). The patients seropositive for TG6 showed a classic picture of ALS, similar to that of seronegative patients. Fifty patients and 20 controls were tested for celiac disease–specific HLA antigen alleles; 13 of 22 TG6 IgA seropositive individuals (59.1%) were seropositive for celiac disease–related alleles compared with 8 (28.6%) of the 28 seronegative individuals (P = .04). Mean (SD) levels of IgA antibodies to TG2 were 1.78 (0.73) in patients and 1.58 (0.68) in controls (normal, <10). In a subset of study participants, mean levels of deamidated gliadin peptide autoantibodies were 7.46 (6.92) in patients and 6.08 (3.90) in controls (normal, <16). Mean levels of IgA antibodies to TG6 were 29.3 (30.1) in patients and 21.0 (27.4) in controls (P = .02; normal, <26).

Conclusions and Relevance The data from this study indicate that, in certain cases, an ALS syndrome might be associated with autoimmunity and gluten sensitivity. Although the data are preliminary and need replication, gluten sensitivity is potentially treatable; therefore, this diagnostic challenge should not be overlooked.”

http://archneur.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=2241558

39: Lightprodukter, forskning och autoimmunitet. Lyssnarfrågor!

av Leave a Comment

Lyssnarfrågor om autoimmunitet och lightprodukter besvaras i dagens avsnitt som är 20 minuter långt!

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.
    Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:
    https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Allergier, astma och tarmflora – och likheten med autoimmunitet

av 6 Comments

Var fjärde svensk är drabbad av allergier och forskare är överens om att det har med vår levnadsmiljö att göra. Delvis för att vi lever allt längre från naturen och de bakterier som kan hålla oss friska, och delvis för att vi generation efter generation får allt mindre bredd på bakterier i våra tarmar pga hygien, medicinering, kejsarsnitt och annat som kan påverka floran av mikroorganismer.

På 50-talet var det mindre än en procent av Sveriges befolkning som led av astma. Idag är det ca tio procent.

Vi exponeras inte längre för smuts och smittoämnen i samma bredd. De senaste 100 åren har det skett en större förändring i exponering än vad det gjort på 50 000 år innan dess. Vi har eliminerat många sjukdomar och immunsystemet hinner inte anpassa sig. När man tar bort smittoämnen försvinner också mikroorganismer som svampar och bakterier, som har en kraftig skyddseffekt mot allergier. Vår tarmflora är exempelvis mycket fattigare än i samhällen som lever nära naturen. Experiment som gjort på afrikanska stammar visar att en person på 1500 är allergisk bland dem. Det kan jämföras med en av fyra i Sverige. Man har också sett att barn som växer upp på en bondgård löper mycket mindre risk att utveckla allergier. I en ladugård finns massor av mikroorganismer som lever i balans.

Nyligen redovisade amerikanska forskare om en grupp i Venezuelas regnskog som lever som jägare och samlare, vanligen helt utan kontakt med det moderna samhället. Och ungefär samtidigt skriver australiska forskare om två avlägsna byar på Papua Nya Guinea. Som väntat skiljer sig de undersökta gruppernas tarmflora en hel del från den som västerlänningar brukar ha. Hos Yanomami-gruppen i Venezuela fanns den största bredd av olika bakteriestammar som någonsin har observerats.

Människor som immigrerar från fattigare länder utvecklar dessutom allergier snart efter att de anlänt. Oftast tre till sju år efter att de kommer till Sverige. Det finns mikroorganismer i tarmen, små goda tarmmaskar som, som har samma överlevnadstid. Så det kan vara så att när de dött är man mottaglig för allergierna, tror barnallergiläkaren Magnus Wickman.

Det verkar som att första levnadsåret har stor inverkan på hur allergisk man blir längre fram i livet. Jag har pratat och skrivit om detta tidigare – att allt skit man drar på sig före ca tre års ålder, faktiskt kan vara bra för hälsan, medan samma skit, tex helikobakter som kan ge magsår, skapar stora problem om man infekteras i vuxen ålder.

Första levnadsåret är jätteviktigt för sunt immunsystem. Saker man sväljer får man tolerans mot, så det finns inget som tyder på att man ska undvika att ge små barn allergiframkallande livsmedel som nötter tror samme barnläkare. Det man får hudkontakt med eller andas in kan man däremot utveckla allergier mot tidigt i livet. Sedan man slutat med latexhandskar på förlossningsavdelningar har latexallergi bland barn nästan försvunnit till exempel.

Sjukdomar som reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat parallellt med allergier, i exakt samma kurva. Det skulle alltså kunna vara samma immunologiska mekanismer som ligger bakom tror forskare. Och jag håller med. Autoimmunitet är ju också direkt kopplat till hälsan i tarmen. Har vi en tarm som släpper ut fel ämnen, eller för stora partiklar, reagerar immunförsvaret.

https://4health.se/tag/microbiome

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-okar-allergier-for-lite-bakterier-i-kroppen

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-annu-charmigare-tarmar-i-amazonas-regnskog/