fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

demens

Cellen som bestämmer om du lär dig och minns – eller glömmer

av Leave a Comment

Forskare på Uppsala universitet har upptäckt att en specifik nervcell verkar ha en viktig roll när det kommer till inlärning. Den sorts nervcell som forskarna studerade heter OLM (OLMα2) men kallas också grindvaktaren. OLM/ grindvaktaren hjälper till att bestämma om något är nytt och borde släppas in för att bli till ett minne, eller om det är något man redan vet.

Studien är gjord på möss och med hjälp av optogenetik kunde forskarna, genom att lysa på cellen, antingen aktivera eller stänga av dess funktion. Efter ett minnestest med mössen såg forskarna att djuren som fick cellen aktiverad mindes sämre eftersom grindvaktaren inte släppte in något nytt minne. När de istället inaktiverade nervcellen var mössen bättre på att lära sig.

Att förstöra inlärningsprocesser verkar vara enklare än att förbättra dem. Men här såg man också det motsatta, alltså när man inaktiverade nervcellen fick man en förbättrad inlärning. Än så länge har man bara bekräftat nervcellens funktion i möss, så nästa steg bli att undersöka det här på större djur och sen förhoppningsvis människa.

Jag vet att det här kan tyckas inte vara helt hälsorelaterat och lite off topic. Men jag älskar fysiologi, dvs hur kroppen fungerar. Och det är just kunskap om grundläggande fysiologi som gör det möjligt att tolka och granska forskning, och förstå kroppen – och på så vis kunna uppnå hälsa. Just det här lär ju få betydelse för demenssjukdomar tex.

https://www.cell.com/neuron/abstract/S0896-6273(18)30490-2

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6993316

Kopplingen mellan munhälsa och cancer

av 1 Comment

Det är välkänt att det finns kopplingar mellan problem i munnen och allvarliga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom och demens. Men nu har forskare även studerat kopplingen mellan munhälsa och cancer.

Den nya forskningen visar att det finns ett samband mellan tandlossningssjukdom, parodontit, och cancer – i synnerhet bukspottkörtelcancer. Forskarna har undersökt hur bakterierna som orsakar tandlossning, en inflammation i vävnaden runt tänderna, påverkar risken för cancer. Om man har en tandlossningssjukdom ökar risken för cancer generellt med 25-27 procent, enligt de två nya finska studierna.

I en av studierna har finska forskare följt närmare 70.000 helsingforsbor i tio år, och det visade sig att de som hade tandlossning löpte ökad risk för cancer i just bukspottkörteln. En bakterie från tandköttet har också hittats i tumörerna i bukspottkörteln, något som man tror kan leda till att cancern utvecklas lättare. De här bakterierna har tagit sig från munnen ner till bukspottkörtelcancern och finns i vävnaden och där driver de på cancerutvecklingen. Det är på det spåret man forskar nu.

I en annan studie har man undersökt tandlossning som en riskfaktor i dödlighet av cancer. Resultatet visar att dödligheten av cancer är större hos de som har tandlossning. Även i denna studie sticker just bukspottskörtelcancer ut. Den ökade dödligheten av bukspottskörtelcancer var en betydande del av den ökade dödligheten av cancer generellt, enligt rapporten.

Nu är ju frågan vad som är hönan och ägget. Är det den som äter en dålig kost som påverkar både bukspottkörtel och tandhälsa negativt, som då får båda problemen. Eller är det verkligen så att det är bakterierna från munnen som är med och bidrar till utvecklingen av cancer?

Ett problem är att tandlossning är en smygande sjukdom som kan pågå under lång tid. Det är viktigt att man har regelbunden kontakt med tandvården. Det är en infektion runt tanden som startar, och en inflammation som skickar ut bakterier och signalämnen i kroppen. Och sammantaget verkar det påverka organ och system i kroppen, till exempel cancerutveckling i bukspottskörteln.

Det bästa är det, att en hälsosam kost utan snabba kolhydrater och socker, ger dig en fantastisk munhälsa på köpet!

https://www.sciencedaily.com/releases/2018/01/180116093603.htm

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tandlossning-kan-oka-risken-for-cancer/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6917950

Bra kondition – mindre risk för demens

av Leave a Comment

En ny svensk studie visar att sämre kondition kan ge sämre kognition – att dålig kondition ökar risken för demens. Kvinnor som har dålig kondition i medelåldern löper mycket större risk för att få demens när de blir äldre, visar studien

Det är en studie från Sahlgrenska, och den nya svenska studien har tagit mer än 40 år att genomföra. Undersökningen började 1968 med ett konditionstest. 191 svenska kvinnor som var runt 50 år gamla fick trampa sig upp till sin högsta syreupptagningsförmåga, alltså till den nivån då kroppen inte kan ta upp mer syre för att få musklerna att orka. Efter cykeltestet följde forskarna upp kvinnorna och testade dem för demens vid sex tillfällen fram till 2012. En uppföljning på 44 år.

De allra flesta av kvinnorna hade hög eller medelvärdig kondition. Men runt en tredjedel hamnade på en låg nivå och vissa fick till och med avbryta testet på grund av bröstsmärtor eller högt blodtryck. Det var också dessa kvinnor som i allra störst utsträckning fick demens senare i undersökningen.

Bland de som hade låg kondition utvecklade ungefär var tredje kvinna demens, och bland de som fick avbryta var andelen ännu högre. Hela 45 procent av medelålderskvinnorna med sämst kondition utvecklade demens när de blev äldre.

För kvinnorna som gjorde bäst ifrån sig på cykeltestet var det endast fem procent som insjuknade. De fick även demens långt senare än kvinnorna med medelvärdig kondition.

Det finns ganska mycket bevis för att fysiska livsstilsförändringar kan förbättra kognitionen. Men samtidigt kan god fysisk hälsa bero på ganska många olika saker.
Fysiologerna bakom studien hävdar att det finns en stark koppling mellan låg kondition och ökad risk för demens. Men samtidigt är det viktigt att poängtera att man bara visat en koppling, man har inte lyckats visa på något orsakssamband. Vad är anledningen till att de har så dålig kondition? Kanske är det den anledningen som är orsaken till demens, inte konditionen i sig. Det går alltså inte att säga att låg kondition leder till demens, utan snarare handlar det om att människor med låg kondition också hade större risk att få demens.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/dalig-kondition-da-okar-risken-for-demens

Alkohol och demens

av Leave a Comment

Alkohol leder till permanenta skador på hjärnans struktur och funktion, och kan öka risken för demens.

Alkoholmissbruk ökar risken för alla typer av demens och speciellt risken för att drabbas av sjukdomen tidigt i livet, visar en studie som publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Forskare som studerat 57.000 fall av tidig demens i Frankrike fann att över hälften var alkoholrelaterade eller kombinerade med en alkoholismdiagnos. Sammantaget kopplas alkoholmissbruk till en trefaldigad risk att drabbas av någon form av demens.

Sambandet mellan demens och alkoholmissbruk beror förmodligen på att alkohol leder till permanenta skador på hjärnans struktur och funktion.

Demens som drabbar personer under 65 år betecknas som tidig.

Om du fortfarande tror att ett par glas vin är nyttigt så glöm inte att lyssna på avsnitt 101 av podcasten: https://4health.se/101-ett-glas-vin-ar-det-nyttigt

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tidig-demens-kopplas-till-alkoholmissbruk/

Högre blodsocker, svårare Alzheimers

av 2 Comments

En ny studie visar att ju högre blodsockret är i hjärnan, desto värre är symptomen på Alzheimers sjukdom. Studien visar också att cellerna i hjärnan hos Alzheimerspatienter har svårt att bryta ner och utvinna energi från glukos (blodsocker och hjärnans primära energikälla). Ett högt blodsocker i hjärnan korrelerade dessutom med att personen hade ett högt blodsocker många år innan personen avled. Allt detta är ju saker som stärker tidigare teorier om Alzheimers som en sorts diabetes i hjärnan.

“For the first time, scientists have found a connection between abnormalities in how the brain breaks down glucose and the severity of the signature amyloid plaques and tangles in the brain, as well as the onset of eventual outward symptoms, of Alzheimer’s disease.”

“researchers looked at brain tissue samples at autopsy”

“Researchers measured glucose levels in different brain regions, some vulnerable to Alzheimer’s disease pathology, such as the frontal and temporal cortex, and some that are resistant, like the cerebellum. They analyzed three groups of BLSA participants: those with Alzheimer’s symptoms during life and with confirmed Alzheimer’s disease pathology (beta-amyloid protein plaques and neurofibrillary tangles) in the brain at death; healthy controls; and individuals without symptoms during life but with significant levels of Alzheimer’s pathology found in the brain post-mortem.”

“They found distinct abnormalities in glycolysis, the main process by which the brain breaks down glucose, with evidence linking the severity of the abnormalities to the severity of Alzheimer’s pathology. Lower rates of glycolysis and higher brain glucose levels correlated to more severe plaques and tangles found in the brains of people with the disease. More severe reductions in brain glycolysis were also related to the expression of symptoms of Alzheimer’s disease during life, such as problems with memory.”

“While similarities between diabetes and Alzheimer’s have long been suspected, they have been difficult to evaluate, since insulin is not needed for glucose to enter the brain or to get into neurons. The team tracked the brain’s usage of glucose by measuring ratios of the amino acids serine, glycine and alanine to glucose, allowing them to assess rates of the key steps of glycolysis. They found that the activities of enzymes controlling these key glycolysis steps were lower in Alzheimer’s cases compared to normal brain tissue samples. Furthermore, lower enzyme activity was associated with more severe Alzheimer’s pathology in the brain and the development of symptoms.

Next, they used proteomics – the large-scale measurement of cellular proteins – to tally levels of GLUT3, a glucose transporter protein, in neurons. They found that GLUT3 levels were lower in brains with Alzheimer’s pathology compared to normal brains, and that these levels were also connected to the severity of tangles and plaques. Finally, the team checked blood glucose levels in study participants years before they died, finding that greater increases in blood glucose levels correlated with greater brain glucose levels at death.”

Läs mer om detta via taggen demens och lyssna på avsnittet om Alzheimers där jag har skrivit om detta.

https://www.nih.gov/news-events/news-releases/higher-brain-glucose-levels-may-mean-more-severe-alzheimers

Ann Fernholm refererar också till en mängd tidigare studier på ämnet:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14747300

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20713684

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2769828/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22476197

http://www.neurobiologyofaging.org/article/S0197-4580(13)00435-1/abstract

http://www.nanosomix.com/p2

http://www.fasebj.org/content/early/2014/10/23/fj.14-262048.abstract

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25963004

Alzheimers sjukdom

av 1 Comment

Så sent som igår skrev jag en del om Alzheimers, och du kan hitta många inlägg på temat via taggen demens, både om ny forskning och fysiologiska samband – dvs hur kroppen fungerar

Inte minst har jag gjort ett helt eget podcastavsnitt på ämnet Alzheimers och demenssjukdomar, nämligen avsnitt 33: https://4health.se/33-forebygga-bromsa-och-reversera-alzheimers-demenssjukdomar

Ny forskning från Lunds universitet visar för första gången var i hjärnan de tidigaste tecknen på Alzheimer uppstår.

Forskningen har tidigare visat att Alzheimers sjukdom startar 10-20 år innan symptomen bryter ut. Man vet också att det ämne som heter beta-amyloid ansamlas i hjärnbarken när det sker, men man känner inte till alla orsaker till det (även om jag berättar om några viktiga bidragande faktorer i podcatsavsnittet)

Nu har forskare visat att det är i vissa delar av hjärnan, framförallt i mittdelarna av hjärnbarken som Alzheimers uppstår långt innan symptomen kommer. Ansamlingen sker i samma delar av hjärnan som ingår i något som heter Default mode-nätverket, som är mest aktivt när en person till exempel dagdrömmer. Trots att det är 10-20 år innan man får något symptom och nervceller börjar dö, ser man att redan då är aktiviteten hos de här nervcellerna i regionerna förändrad.

Att veta exakt var förändringen börjar gör att forskarna kan fokusera på det området, för att bättre förstå vad som händer.

Studien bygger på data från mer än 400 personer i USA med förhöjd risk att utveckla Alzheimer, samt ungefär lika många deltagare från det svenska forskningsprojektet BioFINDER. Alla deltagares hjärnstatus följdes upp under två års tid, och jämfördes med en kontrollgrupp utan Alzheimertecken.

Screening-metoden som används för att hitta personer som riskerar att utveckla Alzheimer senare i livet, är idag inte tillgänglig för alla. I dagsläget är det inte aktuellt med en allmän screening, utan det här är främst för läkemedelsprövningar.

https://www.nature.com/articles/s41467-017-01150-x

The Swedish Biofinder study: http://www.biofinder.se/ 

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/forskare-visar-har-uppstar-alzheimers-sjukdom

Östrogen mot Alzheimers

av 1 Comment

Östrogen är viktigt för hjärnans ämnesomsättning. Därför menar forskare att en östrogenbehandling för kvinnor i klimakteriet skulle kunna förhindra uppkomsten av Alzheimers sjukdom senare i livet.

Halterna av könshormonet östrogen sjunker kraftigt hos kvinnor i klimakteriet och förblir sedan låga resten av livet. Men östrogen är viktigt för hjärnans ämnesomsättning. Därför menar neuroforskaren Roberta Diaz Brinton att mycket lägre östrogenhalter kan, som en samverkande riskfaktor, leda till uppkomsten av Alzheimers sjukdom 20 till 30 år efter klimakteriet.

Att behandla kvinnor i klimakteriet med östrogen skulle därför enligt Roberta Diaz Brinton kunna förhindra att kvinnor längre fram drabbas av demenssjukdomen.

Men östrogenbehandling som en möjlig förebyggande behandling möts med skepsis av svenska forskare. Jag förstår egentligen inte riktigt varför man är så skeptisk, eftersom det är välkänt både att kvinnor oftare drabbas av Alzheimers än män, samt att östrogen är viktigt inte bara för att hjärnan ska producera energi på ett effektivt sätt, utan för “arbetsminnet” genom att det reglerar viktiga signalsubstanser som dopamin och serotonin i hjärnan. Men, självklart är det viktigt att det används i balans med progesteron (bioidentiskt), som också reglerar hjärnans signalsubstanser.

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6810216

Förbättra ditt minne med fibrer och omega-3

av Leave a Comment

Genom att äta fiberrik kost kan du både minska risken för diabetes typ 2 och förbättra ditt minne, enligt forskare från Lunds universitet

Forskarna har nu studerat hur mat påverkar minne och inlärning. Resultaten tyder på att undvika snabba kolhydrater, och att äta en fiberrik kost, kan bidra till att bibehålla och förbättra minnet, koncentrationsförmågan och sinnesstämningen. Personerna som ingick i studien presterade bättre efter att ha ätit livsmedel med fibrer.

Deltagarna i studien som åt fiberrik kost förbättrade sitt arbetsminne med upp till fem procent. Resultaten visar också att varje måltid räknas eftersom vissa effekter syns direkt efter måltiden.

Forskarna från Lund har tidigare tittat på hur maten påverkar tarmfloran och människors hälsa. De har studerat hur fibrer påverkar det så kallade metabola syndromet som i sin tur kan inverka negativt på kognitiva funktioner som minne och inlärning.

En fiberrik kost kan minska risken för inflammationer i kroppen och gynnar ämnesomsättningen, till exempel blodsockerregleringen.

Nu har forskarna även studerat sambandet mellan kognitiv förmåga och en kost rik på fibrer, men även på bär och fisk. Redan efter fem veckor med omega-3 upptäckte de förbättringar.

Nu har man visserligen använt en hel del spannmål i studierna, som råg och korn, vilket jag inte tycker är en höjdare, särskilt inte om man vill undvika inflammation, eftersom gluteninnehållande mat bl.a. kan öka inflammation. Men jag antar att om man jämför det med vitt bröd och vetemjölsprodukter, så är det en stor fördel att välja dessa fiberrika och mindre förädlade spannmål. Och fibrer kan ju minska inflammation, bl.a. genom att vara mat för tarmbakterier, som i sin tur producerar antiinflammatoriska korta fettsyror som butyrat.

Och ett ökat intag av omega-3, är ju både antiinflammatoriskt och viktigt för hjärnan. Så här är resultaten föga förvånande.

I den aktuella studien på minne gjorde man så här:

När det gäller fibrer: I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år. På dem gjordes tester efter att ha ätit vitt bröd respektive fiberberikat bröd. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Det vanliga vita brödet gav ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre. Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala. Även om hjärnan behöver blodsocker (eller ketoner) för att kunna arbeta ger en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte någon positiv effekt. Forskarna uttrycker att detta är förvånande, och att en för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad. Enligt mig är det föga förvånande. Ett högt blodsocker är en påfrestning, och alla påfrestningar är stress för kroppen, vilket i sin tur gör att kroppen inte presterar på max när det gäller dess andra funktioner.

När det gäller fisk / omega-3: 40 friska personer mellan 51-72 år ingick i studien. I fem veckor åt de dagligen 3g omega-3-fettsyror från fiskolja och i lika lång period fick de placebo för att jämföra med. Däremellan låg en fem veckors ”wash out-period”. Vid båda tillfällena fick försökspersoner utföra samma tester som vid bröd-studien.
Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.

I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner kunde samma forskare se att en kost som inkluderar flera olika livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter och mycket kostfiber, kan öka vår kognitiva kapacitet.

http://www.fokusforskning.lu.se/2017/08/31/maten-som-forbattrar-minnet/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/den-har-maten-forbattrar-ditt-minne

http://news.cision.com/se/lunds-universitet/r/fet-fisk-och-fiber-skarper-koncentration-och-minne,c9209725

Stress vs demens

av 1 Comment

Sambandet mellan minnesbesvär och stress är starkt. Sju av tio med minnesbesvär har allvarlig stress, utmattningssyndrom eller depressivitet. Man lever eller har levt länge under allvarlig stress, och det har påverkat de kognitiva funktionerna så till den grad att man uppfattar att man är sjuk i demens.

En avhandling från Sahlgrenska visar att många som söker hjälp i vården för minnesproblem är rädda för att det ska vara begynnande tecken på demens; men ofta handlar det om att patienterna lider av stress.

Avhandlingen är baserad på två studier med ett par hundra personer, som har följts i genomsnitt mellan fyra och fem år.
Man ser en ökning av hjälpsökande längre ner i åldrarna – i åldrarna 50-60 år. Det är en stor skillnad mot hur det var för bara 20 år sedan.

De personer som utreds utan att deras självupplevda minnesbesvär kan bekräftas av undersökningarna är ofta högutbildade och yrkesverksamma. Många av dem är eller har varit sjukskrivna, de lider av stress, utmattningssyndrom eller är nedstämda och deprimerade. Sju av tio hade denna typ av problematik.

Men för majoriteten av de medverkande i studierna betydde deras minnesproblem inte att de hade begynnande demens.

Så vad kan det då bero på att allt fler och allt yngre personer söker sig till minneskliniken och är rädda för att de håller på att drabbas av demens? Enligt författaren bakom avhandlingen beror det mycket på att vi lever i en tid med ett ökande informationsflöde, men vi kan inte ta in hur mycket information som helst. På arbetsplatser måste man lära nytt hela tiden, även när man närmar sig pensionsåldern. Men det finns också ett annat slags stress, som handlar mer om vem man ska vara. Personer som behöver ta det lugnt men upplever krav på att hinna mycket och vara aktiva – en typ av identitetsfråga.

Hjärnan är utvecklad under lång tid och är inte gjord för de här mängderna med information.

http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/svar-stress-bakom-sjalvupplevda-minnesproblem.cid1483952

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stress-ofta-bakom-minnesproblem

Lightläsk kopplas till demens och stroke

av 5 Comments

I en ny studie av datan från den gamla Framinghamstudien så hittar forskare en relation mellan intag av lightläsk/lightdrycker, och stroke samt demens. Det är dock bara en observationsstudie.

“After adjustments for age, sex, education (for analysis of dementia), caloric intake, diet quality, physical activity, and smoking, higher recent and higher cumulative intake of artificially sweetened soft drinks were associated with an increased risk of ischemic stroke, all-cause dementia, and Alzheimer’s disease dementia.”

För bara några dagar sedan skrev jag om hur högre triglyceridvärden är kopplat till just demens och stroke. Triglyceriderna stiger framförallt av ett högt intag av socker och andra processade kolhydrater, så inte heller sockrad läsk är någon god idé…. (https://4health.se/hogre-ldl-kolesterol-mindre-risk-for-karlskador ) Blodfetter / kolesterol lär du dig mer om i avsnitt 139 och 140 av podcasten

Läs mer om just stroke och demens via taggarna till höger. Mer om sötningsmedel: https://4health.se/?s=sötningsmedel

http://stroke.ahajournals.org/content/early/2017/04/20/STROKEAHA.116.016027