fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

demens

Stek inte i olja!

av 4 Comments

Hur insatta och duktiga på kost de jag föreläser för än är, så är det alltid fortfarande några i publiken som steker i olja. Vi har blivit så hårt itutade att det är det som gäller, men man kan inte göra mer fel.

Olja innehåller för det första omättade fetter, vilket är värmekänsliga fetter. Säger alltså sig självt att det kan vara dumt att steka i en 300 grader varm panna. Det finns ju också en anledning till att vi väljer att köpa de nyttigare kallpressade oljorna.

Dessutom innehåller i stort sett alla de vanliga växtoljorna (utom olivolja) höga nivåer av inflammationsframkallande omega-6.

Häromdan kom även en artikel där forskare berättar om de cancerframkallande ämnen som avges då du steker i vegetabiliska oljor som majs- och solrosolja. Det är så kallade aldehyder som avge, vilka har kopplats till allt från demens till hjärtsjukdom och cancer.

Om du steker en måltid i vegetabilisk olja kan du få i dig så mycket som 100-200 gånger WHO:s “säkerhetsdos”.

Nyttigast är det tat steka i hållbara mättade fetter såsom kokosolja eller smör. Och ingenting är ju godare än smörstekt mat!!

Kokosolja visade sig producera minst farliga ämnen vid stekning.

Lyssna även på avsnitt 30 om fetter i podden

http://www.telegraph.co.uk/news/health/news/11981884/Cooking-with-vegetable-oils-releases-toxic-cancer-causing-chemicals-say-experts.html

Sämre blodsockervärden – ökad risk för demens

av 1 Comment

I ny svensk forskning löpte personer med typ 2-diabetes som hade dålig kontroll på sina blodsockernivåer 50 procent högre risk att insjukna i demens.

Flera tidigare studier har visat på sambandet mellan diabetes, blodsocker och demens, men att riskfaktorn är så hög har inte varit tydligt.

Det faktum att blodsocker är starkt associerat till demens blir allt mer tydligt.

Forskarna i den nya studien har använt det nationella diabetesregistret och identifierat alla patienter med diabetes typ 2 i Sverige under en period om åtta år. Och sambanden är tydliga: patienter med mycket höga långtidsvärden på sitt blodsocker löper 50 procent ökad risk att bli inlagda på sjukhus med diagnosen demens jämfört med dem som har bättre kontroll.

Det glädjande beskedet är alltså att du kan minska din risk för demens drastiskt, genom att förbättra dina blodsockervärden, dvs genom att i huvudsak dra ner på kolhydrater. Lyssna också på avsnitt 56 och 57 av podcasten där du får tips på hur du förbättrar blodsockret och ökar insulinkänsligheten.

Tidigare inlägg på samma tema. Och lyssna även på podcasten om Alzheimers och demens (avsnitt 33)

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/dalig-sockerkoll-okar-demensrisken/

Demens starkt kopplat till avgaser

av Leave a Comment

Det kan finnas en direkt koppling mellan bil­avgaser och demenssjukdomar. Det visar en ny svensk studie.

Att den smutsiga luften kan göra oss sjuka är ingen nyhet. Det är känt att luftföroreningar kan orsaka astma, cancer och hjärtsjukdomar. Men en ny svensk studie synliggör nu också sambandet mellan luftföroreningar och demenssjukdomar, och man har kunnat se oväntat starka samband.

En grupp forskare vid Umeå universitet har kommit fram till att individer som bor på gator med mycket avgaser löper en större risk att utveckla demenssjukdomarna Alzheimers sjukdom och vaskulär demens än de som bor på platser där luften är renare.

De kan visa på att de som haft en hög avgashalt i bostaden har en betydligt ökad risk att utveckla demens. Totalt kan 16 procent av alla demensfallen i studien bero på avgasexponering, enligt forskarna.

De har under en 15-års­period följt knappt 2000 Umeåbor. Deltagarna, som från början inte visade några tecken på minnesproblem, fick vart femte år genomgå en minnesundersökning. Samtidigt beräknade forskarna förekomsten av avgaser utanför deras bostäder, bland annat genom att uppskatta antalet bilar och lastbilar som passerade i bostadsområdet och genom att mäta halterna av luftföroreningar.

När forskarna sedan jämfört luftkvaliteten med hur deltagarna presterat i minnestesterna och deras journaldata har de sett ett tydligt mönster. Efter att hänsyn har tagits till andra faktorer – som ålder, utbildningsnivå, BMI och olika livsstilfaktorer – har de sett en cirka 40 procent högre risk att utveckla alzheimer eller vaskulär demens för den fjärdedel av deltagarna som haft högst avgashalter vid bostaden jämfört med den fjärdedelen som haft lägst.

Drygt 300 av de knappt 2.000 deltagarna har under perioden insjuknat i någon av sjukdomarna.

Umeå är en av de svenska städer där luftkvaliteten i stans centrala delar varit sämre än vad de europeiska gränsvärdena för kvävedioxid och partiklar tillåter. Samtidigt är luften i stans utkanter mycket ren, vilket gör att skillnaderna mellan deltagarna blivit tydliga.

Det är först under de senaste åren som en rad internationella forskargrupper har börjat intressera sig för hur luftföroreningar påverkar hjärnans funktion. Bland annat har en amerikansk studie visat att äldre människor som lever i miljöer med mycket avgaser får en sämre blodcirkulation i hjärnan, något som hänger samman med utvecklingen av demenssjukdomar. Därtill har en rad olika djurförsök visat att luftföroreningar orsakar skador i hjärnan.

Mycket små partiklar kan ta sig via luktnerven till i hjärnan och orsaka en direkt skada. Avgaser har också visat sig orsaka inflammationer som drabbar både luft­vägarna och andra organ, vilket bland annat påverkar blodcirkulationen i hjärnan.

Forskarna poängterar att även andra faktorer som är kopplade till trafik kan samspela med demenssjukdomar, exempelvis trafikbuller.

Jag funderar själv också i termer av tarmflora. Tarmfloran är ju starkt kopplad till inflammationsgrad, vilken i sin tur är kopplad till bl.a. demenssjukdomar. Tarmfloran är bättre hos personer som bor på landet, tex på en bondgård, än hos dem som bor mitt i stan. Och de som bor mitt i stan är ju också de som utsätts för mest avgaser.

Ännu mer motivation att flytta från stan till landet alltså!

http://ehp.niehs.nih.gov/1408322/

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-avgaser-kopplas-till-demens/

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/maria-gunther-demensens-gata-narmare-en-losning/

Magflora => depression => Parkinsons sjukdom

av 4 Comments

I en ny svensk studie ser man ett starkt samband mellan depression och Parkinsons. Personer som diagnosticerats med depression har upp till tre gånger större risk att drabbas av Parkinsons senare i livet.

I studien har man använt register för att kartlägga alla svenska medborgare som var över 50 år i slutet av 2005, sammanlagt drygt 3,3 miljoner personer. Man tittade sedan på hur många som diagnosticerats med depression mellan åren 1987 och 2012. Till varje person la man till tre personer av samma födelseår och kön som aldrig lidit av depression och fick då ihop en testgrupp på drygt 420 000 personer.

Man följde dessa i upp till 26 år för att kontrollera vilka som skulle komma att drabbas av Parkinsons. Vad man kunde se var att 1,1 procent av alla personer som diagnosticerats med depression även diagnosticerats med Parkinsons. Det kan jämföras med 0,4 procent av de som inte haft en depression – alltså en tydlig skillnad

Ett par år efter studiens start var risken att drabbas av Parkinsons drygt tre gånger större för de som hade diagnosen depression. Men upp till 25 år efter en depression var risken fortfarande 50 procent högre.Man såg också att ju allvarligare depressionen varit desto större var risken för Parkinsons.

Man har tidigare sett att Parkinsons och andra neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, ALS och demens har riskfaktorer redan i barndomen eller mycket tidigt.

Men om det är det så att depression leder till Parkinsons eller om det är ett tidigt symptom på sjukdomen vet forskarna inte. Det kan vara så att depression är skadligt för hjärnan och startar celldöden som är kopplad till Parkinsons, eller så kan det vara ett tidigt symptom. Eller, enligt mig, så kanske orsakerna till både depression och Parkinson kan vara samma.

Det intressanta i det här är alltså att en av hypoteserna blir att samma saker som orsakar depression också kan orsaka Parkinson.

Då kan man fundera över saker som ljus, tryptofan och annat som påverkar serotoninnivåer i kroppen och därför påverkar nedstämdhet (Lyssna på podcastavsnitt 27 om naturliga lösningar mot depression, där jag pratar om serotonin) – och om det kanske även kan påverka risken att utveckla Parkinsons sjukdom.

Men ett stort och intressant område gäller hur magfloran kopplas till vår psykiska hälsa. Magfloran ser nämligen också ut att kunna kopplas till Parkinsons, även om mer forskning behövs. Så frågan är hur stor roll vår mikrofilm / microbiome har för utvecklandet av sjukdomar som Parkinsons?

Dessutom påverkar ju magfloran definitivt våra serotoninnivåer, eftersom det mesta av kroppens serotonin tillverkas just i mag-/tarmsystemet.

Tidigare på ämnet microbiome: https://4health.se/tag/microbiome

Magflora – depression

“New studies show that bacteria, including commensal, probiotic, and pathogenic bacteria, in the gastrointestinal (GI) tract can activate neural pathways and central nervous system (CNS) signaling systems. Ongoing and future animal and clinical studies aimed at understanding the microbiota-gut-brain axis may provide novel approaches for prevention and treatment of mental illness, including anxiety and depression.”

“the emerging field of research focused on the human microbiome suggests an important role for the gut microbiota in influencing brain development, behaviour and mood in humans. The recognition that the gut microbiota interacts bidirectionally with other environmental risk factors, such as diet and stress, suggests promise in the development of interventions targeting the gut microbiota for the prevention and treatment of common mental health disorders.”

“The gut microbiome has played a crucial role in the bidirectional gut-brain axis that integrates the gut and central nervous system (CNS) activities, and thus the concept of microbiome-gut-brain axis is emerging. Studies are revealing how diverse forms of neuro-immune and neuro-psychiatric disorders are correlated with or modulated by variations of microbiome, microbiota-derived products and exogenous antibiotics and probiotics. The microbiome poises the peripheral immune homeostasis and predisposes host susceptibility to CNS autoimmune diseases such as multiple sclerosis.”

Exempel på vetenskapliga artiklar och studier på ämnet depression och magflora / microbiome:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23384445

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25415497

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25266952

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24370461

Magflora – Parkinsons

(PD= Parkinsons Disease) “gastrointestinal dysfunction, in particular constipation, is an important non-motor symptom in PD” …”intestinal microbiota interact with the autonomic and central nervous system via diverse pathways including the ENS and vagal nerve.”….
“On average, the abundance of Prevotellaceae in feces of PD patients was reduced by 77.6% as compared with controls. Relative abundance of Prevotellaceae of 6.5% or less had 86.1% sensitivity and 38.9% specificity for PD. A logistic regression classifier based on the abundance of four bacterial families and the severity of constipation identified PD patients with 66.7% sensitivity and 90.3% specificity. The relative abundance of Enterobacteriaceae was positively associated with the severity of postural instability and gait difficulty.”
“These findings suggest that the intestinal microbiome is altered in PD and is related to motor phenotype.”

(FMT=Fecal microbiota transplantation) “Isolated case reports of FMT response include  […], Parkinson’s disease”

Exempel på studier/litteratur på ämnet Parkinsons kopplat till magflora:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25476529

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3742951/

Om den nya studien som kopplar ihop depression och Parkinsons:

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hogre-risk-for-parkinsons-bland-deprimerade

Antikroppar mot Alzheimers

av Leave a Comment

En antikropp har visat sig minska den kognitiva försämringen vid Alzheimers sjukdom.

Resultaten presenterades nyligen på en konferens om Alzheimers och Parkinsons sjukdom i Nice. De som lyssnade var förstummade över resultaten.

I den aktuella studien ingick 166 patienter med tidig eller mycket tidig alzheimer. Hos de patienter som fick de två högsta doserna av antikroppen adunacumab syntes signifikanta förbättringar i två kognitionstester, jämfört med placebo. Försämringen av exempelvis minne och orienteringsförmågan bromsades och inlagringen av de amyloida plack som är en del av sjukdomsförloppet minskade.

Forskarna är imponerade, men risken finns att den experimentella substansen faller på grund av biverkningar. En biverkan är lokal svullnad i hjärnan. Denna bieffekt har man tidigare sett med liknande experimentella läkemedel, men effekten verkar dock vara något större med adunacumab. Företaget bakom substansen hoppas dock kunna starta en större studie redan till hösten.

Jag vill säga att hellre än att ta allvarliga biverkningar, inse att en stor del av utvecklandet av Alzheimers beror på kosten. Läs mitt inlägg här om detta. Och tidigare på samma ämne: https://4health.se/tag/demens

http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/03/23/antikropp-visar-positiva-resultat-mot-alzheimer/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/antikropp-bromsar-alzheimer

33: Förebygga, bromsa och reversera Alzheimers / demenssjukdomar

av 4 Comments

Demens och Alzheimers, några av våra vanligare sjukdomar som drabbar de flesta på ett eller annat sätt någon gång – Alzheimers kallas ju även de anhörigas sjukdom.

Vi ska i detta avsnitt prata om hur man (till skillnad från vad man låts tro i den omtalade filmen Alice) inte är lämnad till sitt öde när det gäller ärftlighet av demenssjukdomar – det går att både förebygga, bromsa sjukdomen och reversera symtomen.

Jag skrev ett inlägg på ämnet Alzheimers i veckan för dig som gillar att läsa lite i efterhand.  I podcastavsnittet pratar jag dock om mycket fler faktorer än de som togs upp i blogginlägget.

Dagens avsnitt är en halvtimme långt. Passa på att lyssna i bilen eller på promenaden !

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.
    Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:
    https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Så förebygger du och bromsar Alzheimers

av 6 Comments

Har du sett den prisbelönta filmen Alice? Det är en jättefin film med bra skådespelarinsatser, men i handlingen som rör sig kring en kvinnas utveckling av Alzhemiers sjukdom så betonar man ärftligheten av sjukdomen. Sant förvisso att det finns en ärftlig faktor, men mycket synd att det inte lyfts fram att mat och livsstil har stor betydelse för att både förhindra och bromsa sjukdomsförloppet.

Alzhemeirs är nämligen starkt kopplat till kost, blodsocker och insulin. Så tydligt att man numera pratar om typ 3 diabetes som en form av Alzheimer där du har insulinresistens i hjärnan.

80% av Alzheimerspatienter har diabetes, och diabetes ökar risken att drabbas av sjukdomen med 50%.

Insulinresistens är det som händer när diabetes utvecklas, dvs när cellernas känslighet för hormonet insulin minskar efter att ha fått för mycket blodsocker och insulin. Det som händer är att receptorer stänger ner eller avvecklas när onaturligt stora mängder insulin cirkulerar i kroppen. (Läs tidigare om hur hormonkänslighet fungerar: https://4health.se/?s=hormonkänslig) Har du konstant höga blodsockernivåer av läskdrickande, pastaätande, brödberoende, fikabröd och annat så är det detta som händer till slut.

Insulinresistensen gör i sin tur att större mängder insulin behövs för att få undan samma mängd blodsocker –  vilket inte bara ökar fettinlagringen, utan också ger mer insulin i hjärnan.

Tills för ganska nyligen har det faktiskt varit okänt att vi ens har insulin i hjärnan. Man har trott att insulin inte passerar blod-hjärnbarriären, men forskare visar nu att insulin till och med kan bildas i hjärnan (källa: Dr Brian Mowll)

Det funkar nämligen så här;
Många känner till att närvaron av så kallade amyloida plack är kopplat till Alzheimers, men visste du att insulinresistens i sin tur är kopplad till bildandet av amyloida plack? Det finns ett antal olika anledningar till varför insulinresistens ger Alzheimers, där det ena är kopplingen till bildandet av amyloida plack. Intressant är att enzymet IDE (insulin degrading enzyme) “plockar bort” både amyloida plack och överskott av insulin. Så har vi ett överskott av insulin på grund av insulinresistens så får vi ett överskott av amyloida plack när IDE inte hinner göra sitt jobb.

Den andra anledningen till att insulinresistens ger Alzheimer handlar om att hjärncellerna tar skada. Hjärnceller lever på blodsocker och ketoner. Men när vi har ett överskott av insulin och celler som är resistenta och har svårt att ta upp blodsocker, så kan hjärnceller helt enkelt svälta.

Den tredje anledningen till att insulinresistens ger Alzheimer är så kallade AGE komplex. AGE står för advanced glycation endproducts. Både diabetes och Alzheimers är kopplat till höga nivåer av AGE-modifierade proteiner. Socker “karamelliseras” på proteiner, dvs vi har för mycket socker i blodet som fastnar på proteiner – och på celler – bl.a. celler i hjärnan i det här fallet. AGE skapar i sin tur också fria radikaler som kan skada hjärncellerna.

Det är också så att med höga blodsockernivåer och insulinnivåer, vilket inträffar vid insulinresistens, så minskar mängden ketoner i kroppen. Och ketoner har visat sig skydda mot Alzheimers. För att ketoner ska bildas krävs tillräckligt lågt intag av kolhydrater (och proteiner) och/eller tillräckligt hög fettkonsumtion. Läs mer här https://4health.se/tag/ketos, tex här https://4health.se/varfor-ar-en-ketogen-kost-fordelaktig-forskningen-kring-ketos-allt-om-ketos eller lyssna på podcastavsnitt 12 om ketoner https://4health.se/avsnitt-12-ketos-ketoner-fettdrift-epilepsi-bebisar-alzheimers-och-parkinsons

Så för att förebygga Alzheimers ska du undvika samma saker som för att undvika diabetes – dvs kolhydrater i överdriven mängd. Dessutom ska de se till att äta tillräckligt mycket fett och måttligt med protein för att ha en substantiell ketonbildning. Kokosfett och MCT-olja ger en extra boost för ketonerna och hjärnhälsan
Minska insulinresistens för att förebygga, bromsa eller till och med reversers symtomen av Alzheimers:

  • undvik som sagt kolhydrater/socker i stora mängder
  • undvik särskilt fruktos och annat som bidrar till visceralt organfett, eftersom detta invärtes fettet ökar insulinresistens
  • att överäta kan också bidra till insulinresistens. Här pratar vi alltså för mycket energi, oavsett sort. Men genom att äta en näringstät kost och undvika tom energi brukar detta lösa sig självt
  • minska stress och prioritera sömn för att minimera viceralt fett
  • undvik nitrater, dvs konserveringsämnena E250-E252, vilka kan bidra till insulinresistens
  • fysisk aktivitet ökar insulinkänslighet, dvs kan minska insulinresistens
  • se till att få i dig tillräckligt med mineraler, särskilt zink och krom kan öka insulinkänsligheten

Dessutom:

  • ta hand om dina mitokondrier (cellernas kraftverk) för att hjärncellerna inte ska ta skada. Det gör du genom att undvika överdrivet bildande av fria radikaler och säkerställa att du har tillräckligt med kroppsegna antioxidanter såsom selen och coenzym Q10
  • Undvik kolestrolsänkande medicin i form av statiner. Statiner är både kopplat till diabetes och insulinresistens, och sämre minne

Tidigare om Alzheimers och demenssjukdomar https://4health.se/tag/demens

Missa inte podcastavsnittet om Alzheimers som släpps på lördag. Där pratar vi om detta och mycket mer när det gäller Alzheiemers/demenssjukdomar

Minnesproblem kopplat till risk för stroke – och om kognitiv reservkapacitet

av Leave a Comment

Minnesproblem kan vara en varningssignal för att drabbas av stroke, framför allt hos välutbildade.

Forskare vid Erasmus University Rotterdam följde 9 000 personer i 55-årsåldern i 20 år. Vid studiestarten fick personerna bland annat svara på frågor om de hade problem med minnet eller inte.

År 2012 hade 1134 av dem drabbats av stroke. Och det visade sig att det fanns ett tydligt samband mellan tidigare minnesproblem och risken att drabbas av stroke, framför allt bland dem med högre utbildning. Bland dessa var risken för stroke 39 procent högre, jämfört med dem med lägre utbildning.

Forskarna tror att förklaringen finns i den så kallade kognitiva reserven, som byggs upp under barndomen och tidigt under vuxenlivet. En reserv som är större bland dem med högre utbildning, enligt Arfan Ikram, professor i neuroepidemiologi och en av forskarna bakom studien.

Den kognitiva reserven handlar bl.a. om att högutbildade individer med amyloida plack i hjärnan presterar betydligt bättre på kognitiva test än lågutbildade med samma tillstånd. Under senare år har det presenterats forskning kring hur en individs kognitiva kapacitet är kopplad till sjukdomsutvecklingen vid alzheimer. En grundläggande tes har varit att individer med stor kognitiv »reservkapacitet« klarar sig bättre från demenssymtom och uppvisar långsammare minnesförsämring än individer som har mindre kognitiva reserver.

Man tror att en kognitiv reserv kan fungera som en slags broms vad gäller utveckling av symtom vid Alzheimers. Det finns dock en gräns då plackbördan blir så pass stor att den kognitiva reserven inte längre kan verka som en buffert, varvid individen uppvisar demenssymtom.

Detta betyder alltså att det hos personer med högre utbildning tar längre tid för hjärnan att skadas, exempelvis av demens. Men om dessa människor börjar klaga på minnesproblem säger forskarna att det gått så långt att denna mekanism borta. Den kognitiva reserven finns inte där längre och kan kompensera.

Här kan du läsa mer om teorierna kring en kognitiv reserv

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=11011

Studien presenteras i tidskriften Stroke. Här kan du läsa mer om den:

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/minnesproblem-risk-for-stroke

Avsnitt 12: Ketos, ketoner, fettdrift, epilepsi, bebisar, Alzheimers och Parkinsons

av 5 Comments

Nu pratar vi ketos i 25 minuter!

Det handlar om allt från vad det är och hur man kommer i ketos till varför det skulle vara bra – vad säger forskningen?

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.
    Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:
    https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Det är inte chokladen och kakaon som förbättrar minnet

av 1 Comment

Rubrikerna i bl.a. DI och DN lyder “Choklad bra för minnet hos äldre”

Men redan i egna artikeln står det klart att det är flavanoler, som bland annat finns i kakao, som i en studie visat sig förbättra minnet hos äldre. Kakao innehåller ju så mycket mer, och en hel del av detta är tyvärr ämnen som livsmedelsindustrin inte lyfter fram. Dessutom – en stor del av kakaons flavonoler försvinner ofta vid hanteringen av den. Jag säger inte att kakao är giftigt, jag äter det själv mer än gärna, men de här överdrivna hälsopåståendena har jag inte mycket för. Läs gärna mitt inlägg om detta: https://4health.se/chokladenskakaons-baksida

Dessutom, Mars (chokladtillverkaren) var med och sponsrade studien…

Det som är intressant, är att man såg mycket tydliga effekter på minnet av de höga doserna flavanoler. Det kan alltså vara värt att äta tex grönsaker med mycket färg och att dricka te.

Flavanolerna i kakaon har jag också skrivit om tidigare https://4health.se/choklad-–-ar-det-nyttigt

I tidigare inlägg har jag även skrivit om hur Fredrik Nyström sågar påståendet att antioxidanterna i rödvin (bl.a. flavanoler) skulle ha effekt https://4health.se/fredrik-nystrom-sagar-ny-studie

I den nya lilla studien fick 37 friska personer i åldern 50 – 69 år under tre månader äta antingen höga eller låga doser av flavanoler utvunna från kakao i form av kosttillskott. Forskarna från Columbia University Medical Center lät jämföra försökspersonernas minne och hjärna före och efter.

Det visade sig att högt intag av flavanol, som även finns i en del frukt och grönsaker, gav mer blod i omlopp i gyrus dentatus, ett område i hippocampus som är en del av hjärnan som har stor betydelse för minne och inlärning. De som konsumerade höga doser gjorde också betydligt bättre ifrån sig på minnestester, då de snabbare kände igen saker än andra försökspersoner.

Studien publiceras i tidskriften Nature Neuroscience.

http://www.dn.se/goda-nyheter/choklad-bra-for-minnet-hos-aldre/

http://www.di.se/artiklar/2014/10/28/kakao-forbattrar-minnet-hos-aldre/

http://www.forbes.com/sites/alicegwalton/2014/10/27/compound-in-cocoa-may-reverse-age-related-memory-loss/

http://www.nature.com/neuro/journal/vaop/ncurrent/full/nn.3850.html

Tack till läsare Richard för tipset!