fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: 147

147: Anders Lönedal – Gratis och ätbart i naturen

av 7 Comments

Skafferiet i din egen trädgård eller närmaste glänta! Och (!) dessutom spännande gratis tips för din naturliga hud- och hårvård, tips mot myggbett och annat!

Vi pratar om det som är gratis, nyttigt och ätbart i naturen. Men inte bara det, hur överlever du långt ifrån civilisationen? Vad ska du tänka på om du går vilse i skogen? Men mest av allt – hur får du godare och nyttigare mat alldeles gratis?! Vad kan du plocka i din trädgård eller på en promenad redan idag?

Populäre Anders Lönedal är tillbaka för att idag prata ätbart i naturen, hur du överlever i naturen och mycket annat! Massor med spännande och konkreta tips!

Här får du över en timme att lyssna på! På promenaden, tåget eller i bilen tex.

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Maskindiskmedel och sköljmedel kan ge läckande tarm

av 4 Comments

Maskindiskmedel och särskilt sköljmedel (spolglans etc) skadar tarmbarriären visar en ny studie.

Många inflammatoriska sjukdomar (om inte alla) är kopplade till ökad tarmpermeabilitet, dvs läckande tarm. Särskilt viktigt är detta i autoimmuna tillstånd, och allergier och intoleranser.

I en ny studie undersökta forskarna effekterna av diskmaskiner – både för professionellt bruk och hushållsdiskmaskiner samt sköljmedel – på tarmens integritet. Man tittade på cytotoxicitet (dvs om det är giftigt för cellerna), barriärfunktion, transkriptom (typ ritningarna/instruktionerna från cellernas DNA) och proteinuttryck i gastrointestinala epitelceller.

Man såg att den koncentration, dos och utspädning av sköljmedel som används i diskmaskiner för professionellt bruk förändrade genuttryck involverade i cellöverlevnad, epitelbarriär, cytokinsignalering (immunförsvarets signalämnen för inflammation) och metabolism. Alkoholetoxylaterna som finns i sköljmedel identifierades som den skyldige komponenten som orsakade inflammation och barriärskada. Alkoholetoxylaterna, “Ethoxylated alcohol”, är rengöringsmedel/ ytaktiva ämnen, som finns i en rad olika produkter, bland annat tandkräm och schampo. 

Diskmedelsrester från professionella diskmaskiner på färdigdiskade tallrikar etc fanns kvar i en betydande mängd. DVs en mängd som är cytotoxisk och epitelskadande.

Helt plötsligt fick jag fog för mitt smått neurotiska beteende att skölja av alla glas och tallrikar som diskats i maskin innan jag använder dem… 😄🙈🙉

Ur studien:

“Background
The increased prevalence of many chronic inflammatory diseases linked to gut epithelial barrier leakiness has prompted us to investigate the role of extensive use of dishwasher detergents, among other factors.

Objective
We sought to investigate the effects of professional and household dishwashers, and rinse agents, on cytotoxicity, barrier function, transcriptome, and protein expression in gastrointestinal epithelial cells.

Methods
Enterocytic liquid-liquid interfaces were established on permeable supports, and direct cellular cytotoxicity, transepithelial electrical resistance, paracellular flux, immunofluorescence staining, RNA-sequencing transcriptome, and targeted proteomics were performed.

Results
The observed detergent toxicity was attributed to exposure to rinse aid in a dose-dependent manner up to 1:20,000 v/v dilution. A disrupted epithelial barrier, particularly by rinse aid, was observed in liquid-liquid interface cultures, organoids, and gut-on-a-chip, demonstrating decreased transepithelial electrical resistance, increased paracellular flux, and irregular and heterogeneous tight junction immunostaining. When individual components of the rinse aid were investigated separately, alcohol ethoxylates elicited a strong toxic and barrier-damaging effect. RNA-sequencing transcriptome and proteomics data revealed upregulation in cell death, signaling and communication, development, metabolism, proliferation, and immune and inflammatory responses of epithelial cells. Interestingly, detergent residue from professional dishwashers demonstrated the remnant of a significant amount of cytotoxic and epithelial barrier–damaging rinse aid remaining on washed and ready-to-use dishware.

Conclusions
The expression of genes involved in cell survival, epithelial barrier, cytokine signaling, and metabolism was altered by rinse aid in concentrations used in professional dishwashers. The alcohol ethoxylates present in the rinse aid were identified as the culprit component causing the epithelial inflammation and barrier damage.

https://www.jacionline.org/article/S0091-6749%2822%2901477-4/fulltext

Uppdatering: Länken till studien verkar ha slutat fungera, men en sammanfattning finns även på pubmed, här: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36464527/och där hittar man även länkar vidare till fulltext

Våfflor – 5 enkla nyttiga recept inför våffeldagen

av 7 Comments

På fredag är det våffeldagen. Och jag är inget fan av alla onyttigheters dagar, såsom kanelbullens dag etc (läs mer bl.a. här), men låt oss göra det bästa av det och laga nyttiga våfflor på denna dag som egentligen är Vårfrudagen.

Alla fem recept här nedan är givetvis glutenfria! Men här finns både äggfritt, mejerifritt och strikt lowcarb / keto. Bara att välja och vraka bland nedan recept.

Och du, om du inte äger ett våffeljärn så fungerar faktiskt de här recepten även i stekpanna.

Servera gärna med bär, frön och uppvispad kokosgrädde eller vispgrädde. Eller varför inte göra en maträtt av dem och servera med valfria pålägg såsom avokado, tomat, kyckling el liknande. Vill du göra nyttig sylt hittar du även recept på det längst ner här👇

1. Paleovåfflor (glutenfria, mejerifria, lowcarb)

  1. Till dessa paleovåfflor behöver du:
  • 3 ägg
  • 1,5 dl kokosmjölk
  • 2 msk kokosolja
  • 1,5 dl mandelmjöl
  • 1 msk fiberhusk
  • 0,5 tsk bikarbonat
  • En nypa salt

Vispa ihop ägg och kokosmjölk
Smält kokosoljan försiktigt och tillsätt den till smeten
Blanda ihop de torra ingredienserna och vispa sen ner i smeten
Värm våffeljärnet och smörj det med kokosolja
Häll smet i våffeljärnet och grädda tills våfflan är klar. I vissa våffeljärn går det så snabbt som på 3 minuter, i många 5-6 minuter.
Upprepa för nästa våffla
Lägg de färdiga våfflorna utspritt, gärna på galler, så att de håller sig frasiga

2. AIP-våfflor (glutenfria, mejerifria, äggfria)

2. Dessa våfflor är äggfria och kan göras AIP. Dock innehåller de något mer kolhydrater än övriga lågkolhydratrecept här
“AIP-ish” får jag skriva. De innehåller nämligen potatismjöl, vilket inte ingår i ett strikt autoimmunt protokoll. Men i de flesta fall är de viktigaste livsmedel att undvika vid autoimmunitet, i ordning: 1. gluten/spannmål 2. mejeriprodukter 3. ägg 4. bönor/baljväxter 5. varierar beroende på din tarm, dina intoleranser och din sjukdom. Potatisväxter brukar vara viktigast att undvika för den med reumatiska besvär.

Du behöver:

  • 100 g smör, ghee eller kokosolja
  • 2,5 dl av valfritt glutenfritt mjöl (tex havremjöl, mandelmjöl, cassavamjöl eller bovetemjöl)
  • 1 dl potatismjöl
  • 1 tsk bakpulver eller drygt 1/2 tsk bikarbonat
  • 1 nypa salt
  • 0,5 tsk vaniljpulver
  • 5 dl kokosmjölk eller mandelmjölk ( ersätt ev en del av detta med kolsyrat vatten)

Smält fettet försiktigt
Blanda de torra ingredienserna
Vispa samman med kokosmjölk
Kyl smeten i kylskåp (minst 15-20 min)
Ett tips är att använda lite mindre kokosmjölk och att sen tillsätta lite kallt kolsyrat vatten precis innan gräddning
Värm våffeljärnet och smörj det med fett
Häll smet i våffeljärnet och grädda tills våfflan är klar. I vissa våffeljärn går det så snabbt som på 3 minuter, i många 5-6 minuter.
Upprepa för nästa våffla
Lägg de färdiga våfflorna utspritt, gärna på galler, så att de håller sig frasiga

3, 4. Chaffles på 2 sätt (glutenfria, lowcarb)

Chaffles (cheese waffles) är ostvåfflor som görs med bara två ingredienser – ost och ägg. Men de blir ännu bättre med lite mandel- eller kokosmjöl.

3. Till grundreceptet behöver du:

  • 2 ägg
  • 2,5 dl riven ost – förslagsvis mozzarella eller annan mild ost (om du vill använda våfflorna till mat istället för “söta” våfflor, så går det bra att använda ost med mer karaktär)
  • smör eller annat fett att steka i

Blanda ihop ost och ägg i en bunke medan du låter våffeljärnet bli varmt (eller kör i mixer)
Smörj våffeljärnet med fett
Häll smet i våffeljärnet
Stäng locket och grädda i 3-6 minuter tills våfflan är klar
Upprepa för nästa våffla
Lägg de färdiga våfflorna utspritt, gärna på galler, så att de håller sig frasiga

4. Till det förfinade receptet behöver du:

  • smör att steka i
  • 4 ägg
  • ca 4 dl (minst 200 g) riven mozzarella eller annan mild ost (om du vill använda våfflorna till mat istället för “söta” våfflor, så går det bra att använda ost med mer karaktär)
  • 0,5 dl mandelmjöl eller något mindre kokosmjöl
  • En nypa salt

Blanda ihop alla ingredienser i en bunke medan du låter våffeljärnet bli varmt
Smörj våffeljärnet med smör
Häll smet i våffeljärnet
Stäng locket och grädda i 3-6 minuter tills våfflan är klar
Upprepa för nästa våffla
Lägg de färdiga våfflorna utspritt, gärna på galler, så att de håller sig frasiga

5. Fluffiga lowcarb-våfflor (glutenfria, mejerifria, lowcarb)

5. Du behöver:

  • 150 g smält smör (eller kokosolja om du vill ha dem helt mejerifria)
  • 8 ägg
  • ½ tsk vaniljpulver
  • 2 tsk bakpulver eller 1 tsk bikarbonat
  • 1 dl kokosmjöl

Blanda eller mixa ihop smält smör och ägg
Tillsätt övriga ingredienser och blanda till en jämn smet (elvisp eller mixer fungerar toppen)
Smaka av med salt
Låt svälla i några minuter medan du hettar upp våffeljärnet
Grädda i våffeljärn på medelvärme ca 3-6 minuter eller tills de ser färdiga ut
Lägg de färdiga våfflorna utspritt, gärna på galler, så att de håller sig frasiga

Nyttig sylt

Vill du servera våfflorna “söta” med tex grädde och sylt så kan du enkelt göra en nyttig sylt:

Studie: SSRI (antidepressiva) mot covid-19

av 1 Comment

Det verkar som att SSRI kan skydda mot allvarlig Covid-19. Kanske en oväntad fördel med att SSRI-preparat skrivs ut alldeles för frikostigt som någon form av sista utväg när vården inte vet vad de ska göra. Och ofta utan plan på utfasning av läkemedlet. Lyssna på podcastavsnitt om SSRI: https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel

De antidepressiva läkemedlen SSRI kan ge ett oväntat skydd mot att insjukna svårt i covid-19, enligt en ny studie. 

Forskare har tittat på över 83 000 covid-patienter. Av dessa åt drygt 3000 personer SSRI-preparat. Forskarna kunde se att av de patienter som hade ätit SSRI i form av fluoxetin hade 28 procent minskad risk för att dö, än de patienter som inte ätit detta läkemedel. Av de som hade medicinerats med alla typer av SSRI så var den minskade dödligheten åtta procent.  

Dessa mediciner har en viss antiinflammatorisk effekt. Och vi vet att covid-19 är en sjukdom där man har en korrelation mellan inflammation och svårighetsgrad i sjukdomen.   

Om det ska användas som en medicin mot covid-19 så är det dock svårt att dra en säker slutsats från just den här studien eftersom dessa patienter ofta har ätit SSRI en längre tid innan de exponerats för viruset. Om man ska behandla en patient för covid-19 så måste man behandla efter de har fått viruset. Så det krävs större kliniska studier för att kunna dra slutsatser. Men det är lovande för framtida forskning. 

Ur studien:

“This retrospective cohort study used propensity score matching by demographic characteristics, comorbidities, and medication indication to compare SSRI-treated patients with matched control patients not treated with SSRIs within a large EHR database representing a diverse population of 83 584 patients diagnosed with COVID-19 from January to September 2020 and with a duration of follow-up of as long as 8 months in 87 health care centers across the US.”

“A total of 3401 adult patients with COVID-19 prescribed SSRIs (2033 women [59.8%]; mean [SD] age, 63.8 [18.1] years) were identified, with 470 receiving fluoxetine only (280 women [59.6%]; mean [SD] age, 58.5 [18.1] years), 481 receiving fluoxetine or fluvoxamine (285 women [59.3%]; mean [SD] age, 58.7 [18.0] years), and 2898 receiving other SSRIs (1733 women [59.8%]; mean [SD] age, 64.7 [18.0] years) within a defined time frame. When compared with matched untreated control patients, relative risk (RR) of mortality was reduced among patients prescribed any SSRI (497 of 3401 [14.6%] vs 1130 of 6802 [16.6%]; RR, 0.92 [95% CI, 0.85-0.99]; adjusted P = .03); fluoxetine (46 of 470 [9.8%] vs 937 of 7050 [13.3%]; RR, 0.72 [95% CI, 0.54-0.97]; adjusted P = .03); and fluoxetine or fluvoxamine (48 of 481 [10.0%] vs 956 of 7215 [13.3%]; RR, 0.74 [95% CI, 0.55-0.99]; adjusted P = .04). The association between receiving any SSRI that is not fluoxetine or fluvoxamine and risk of death was not statistically significant (447 of 2898 [15.4%] vs 1474 of 8694 [17.0%]; RR, 0.92 [95% CI, 0.84-1.00]; adjusted P = .06).”

“These results support evidence that SSRIs may be associated with reduced severity of COVID-19 reflected in the reduced RR of mortality. Further research and randomized clinical trials are needed to elucidate the effect of SSRIs generally, or more specifically of fluoxetine and fluvoxamine, on the severity of COVID-19 outcomes.”

https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2786136

Även internationell kritik mot vaccination av barn – risken betydligt högre än nyttan

av Leave a Comment

En vetenskaplig artikel publicerad i Toxicology Reports (Volume 8, 2021, Pages 1665-1684) har rubriken

Why are we vaccinating children against COVID-19?

I denna belyser man att de flesta dödsfall i Covid sker bland sjuka äldre personer, i stort sett inga bland barn. Bara korttidsstudier finns och inga långtidseffekter på barn har studerats. Rapporterade dödsfallstal efter vaccination är höga.

Man uttrycker att “best-case scenario […] there are five times the number of deaths attributable to each inoculation vs those attributable to COVID-19 in the most vulnerable 65+ demographic. The risk of death from COVID-19 decreases drastically as age decreases”

Som en uppföljning på mitt uppmärksammade inlägg baserat bl.a. på de svenska läkarnas artikel på samma tema: https://4health.se/lakarna-att-vaccinera-barn-ar-mot-vetenskap-och-beprovad-erfarenhet-och-om-vaccination-i-allmanhet

I denna internationella artikel poängterar man alltså:

  • Bulk of COVID-19 per capita deaths occur in elderly with high comorbidities.
  • Per capita COVID-19 deaths are negligible in children.
  • Clinical trials for these inoculations were very short-term.
  • Clinical trials did not address long-term effects most relevant to children.
  • High post-inoculation deaths reported in VAERS (very short-term).

Ur artikeln:

“This article examines issues related to COVID-19 inoculations for children. The bulk of the official COVID-19-attributed deaths per capita occur in the elderly with high comorbidities, and the COVID-19 attributed deaths per capita are negligible in children. The bulk of the normalized post-inoculation deaths also occur in the elderly with high comorbidities, while the normalized post-inoculation deaths are small, but not negligible, in children. Clinical trials for these inoculations were very short-term (a few months), had samples not representative of the total population, and for adolescents/children, had poor predictive power because of their small size. Further, the clinical trials did not address changes in biomarkers that could serve as early warning indicators of elevated predisposition to serious diseases. Most importantly, the clinical trials did not address long-term effects that, if serious, would be borne by children/adolescents for potentially decades.

A novel best-case scenario cost-benefit analysis showed very conservatively that there are five times the number of deaths attributable to each inoculation vs those attributable to COVID-19 in the most vulnerable 65+ demographic. The risk of death from COVID-19 decreases drastically as age decreases, and the longer-term effects of the inoculations on lower age groups will increase their risk-benefit ratio, perhaps substantially.”

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221475002100161X

Andning i covid-tider – övningarna

av Leave a Comment

De övningar Markus Greus gav som exempel i senaste podcastavsnittet för dig som haft Covid-19 eller dig som vill arbeta förebyggande för lungor och lymfsystem kan du även se här:

Släpp på stress och spänningar med EFT-knackningar

Mjuka upp bröstkorgen med behandling mellan revbenen

Släpp på stelheter i sidoplanet med triangeln

Behandla diafragman för bättre andning

Mjuka upp magen för bättre andning

Zonterapi för lungorna

Andning mot bälte för att mjuka upp bröstkorgen och stärka diafragman

Andas bollandning

Qigongbouncing för andningen och lymfsystemet

Ps. Alla övningar i postural träning / Optimummetoden hittar du genom att söka på “övningarna” https://4health.se/?s=övningarna

Besprutningsmedlet Roundup / Glyfosat påverkar de flesta bakterier i din tarmflora

av Leave a Comment

Internationella hälsoexperter har länge varnat för hur besprutningsmedel i form av glyfosat påverkar vår hälsa och inte minst vår tarmflora negativt. Detta både direkt och indirekt. Direkt via rester av besprutningsmedlet i och på maten vi äter, och indirekt genom att det påverkar växter och djur som utsatts för (eller genmodifierats för att tåla) detta.

Ny forskning visar att mer än hälften av alla sorters bakterier som lever i våra tarmar påverkas av glyfosat. Och du som brukar läsa och lyssna här vet att din tarmflora påverkar precis allt som har att göra med din hälsa, inte minst ditt mentala mående samt inflammation och autoimmunitet. (Mer via taggen microbiome)

Glyfosat, som säljs under märket RoundUp, är det vanligaste bredspektrum-ogräsmedlet. Det används framförallt utanför Europa på kraftigt förädlad och genmodifierad mat såsom soja, majs och raps som modifierats för att tåla glyfosat (RoundUp ready). Men forskningen på den kumulativa effekten av glyfosat är bristfällig. Akut förgiftningsrisk är låg, men det innebär inte att vi inte påverkas över tid eller mer indirekt, som tex via vår tarmflora och epigenetik. Glyfosat är nämligen bevisat giftigt för mikroorganismer. 2015 klassificerade WHO glyfosat som troligen cancerogent. Mer om glyfosat i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=glyfosat

Tidigare forskning hade redan visat hur insekters tarmflora förändras av glyfosat och gör dem mer infektionskänsliga (https://4health.se/tillatet-besprutningsmedel-forsamrar-immunforsvaret-och-tarmfloran-roundup-glyfosat)

Den nya forskningen tittade på tarmflora i människor och hur känsliga våra bakterier är för besprutningsmedlet. Resultatet: 54% av våra viktigaste arter av bakterier är känsliga för glyfosat!

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304389420325462

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29117584/

Zein – anledningen till att majs kan vara minst lika illa som gluten och vanliga spannmål

av 10 Comments

Jag tror att du som läsare kanske redan är medveten om att majs är förädlat och genmodifierat för att innehålla mer energi och, tyvärr, mindre näring. Detta är två av anledningarna till att man gör bäst i att välja bort majsprodukter som majsmjöl, majskrokar till barnen, glutenfria produkter bakade på majsmjöl, popcorn mm. Majsprodukters GI är ungefär samma som de av socker, och ibland ännu värre. Rent majspulver har högre GI än något annat. Dvs majsprodukter påverkar oftast blodsockret lika mycket eller mer än vitt socker. Men det finns än värre anledningar till att vi bör hålla oss borta från majs.

Idag odlas enorma mängder majs till både djurfoder och produkter avsedda för oss människor. Dessutom används den i annat än livsmedel. För denna odling skövlas naturområden, inklusive regnskog. Så håll dig borta även från kött / djur uppfödda på “konventionellt” vis och håll dig till betande och frigående djur.

Men den verkliga hälsoanledningen till att hålla sig borta från majs är att det är rikt på proteinet zein som är relativt likt gluten och kasein – andra inflammationsframkallande proteiner från spannmål och mejeriprodukter. Både zein och gliadin (huvudkomponent i gluten) är prolaminer. Zein-protein räknas till och med som ett toxin, så kallat proteotoxin.

  • Precis som gliadin / gluten så har våra kroppar svårt att bryta ner zein, vilket ökar risken för immunreaktioner
  • Hos personer som inte tål gluten är det visat att zein triggar abnormala immunreaktioner
  • De som utsätts för / äter mycket majs utvecklar i hög grad allergier och intoileranser – på ett sätt som inte händer med annan mat
  • Precis som med gluten så ökar intag av zein risk förr diabetes typ 1 (autoimmun sjukdom)

Zein påverkar aktiveringen av signalsubstanser i form av monoaminer. Det påverkar serotonin (må-bra-substans),  melatonin (sömnhormon), adrenalin (stresshormon) och dopamin (substans för bl.a. motivation och koncentration). Zein blockerar för dess substanser i kroppens celler.

Dessa signalsubstanser är enormt viktiga för allas vår hälsa och välbefinnande, men kan påverka särskilt mycket vid olika neuropsykiatriska tillstånd, inklusive autismspektrat och ADHD, men också depression.

Bl.a. visar en studie på djur att inlagring i cellerna av tryptofan (byggstenen för serotonin och melatonin) reduceras kraftigt av proteotoxiner som zein. Samma studie visar liknande, men svagare effekt av gluten och kasein.

Så – som vanligt – håll dig till en stenålderskost med mycket grönsaker, animalier i måttliga mängder och enbart från naturligt uppfödda djur, och rikligt med naturliga fetter.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3820067/

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09540105.2015.1086316

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17361754/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2814014/

https://www.jimmunol.org/content/192/1_Supplement/179.10

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1774524/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18193828/

Vecka 2 – del 1: Vad är vi gjorda för att äta

av

De första människoliknande varelserna levde på jorden för flera miljoner år sedan. För 200 000 år sedan levde de första moderna människorna, Homo Sapiens, i Afrika. Man började utvandra från Afrika för 100 000 år sedan och till norra Europa flyttade människor för 40 000 år sen.

 

Under evolutionen levde människan som jägare och samlare och åt ägg, fisk, larver, insekter, nötter, bär, frukt, däggdjur, samt mycket växtdelar och rötter. De som anpassade sig till denna föda, och till jägare-samlare-livsstilen, överlevde och förde sina gener vidare. Maten som var protein- och fettrik, och därför livsviktig för kroppens uppbyggnad, stimulerade mättnadssignalerna. Hittade man snabb energi i form av söt frukt så inaktiverades mättnadssignalerna så att man skulle passa på att äta när det fanns.

 

Våra kroppars funktion förändras långsamt. Man vet att vi genetiskt är till 99,98% likadana nu som för 40.000 år sedan.

 

För 10 000 år sedan började människor bosätta sig i mellanöstern, och först för 4-5000 år sedan började man bosätta sig i Norden. I samband med detta började människan odla säd och ha boskap. Eftersom våra gener förändras så långsamt så har de inte riktigt hunnit anpassa sig till denna mat. Vi har ju bara ätit spannmål i 200 generationer, vilket är väldigt lite ur ett evolutionsperspektiv.

 

Den industriellt framställda maten har bara funnits de senaste 100 åren och light-produkter bara runt 35 år. Den maten har vi alltså inte hunnit anpassa oss till.

Det är ingen tvekan om att vi i en perfekt värld äter som vi gjort under evolutionens miljontals år.

Andelen fett, protein och kolhydrater varierade förmodligen under årets säsonger, men eftersom det inte fanns så mycket kolhydrater så stod de för en liten del av kosten.

Allt från växtriket fick mogna tills det var färdigt att skördas och var därför fyllt med näring.

Det fanns inte socker, bröd, pasta och inte heller mejeriprodukter eller alkohol. Och maten var inte fylld med kemikalier och tillsatser.

 

Visst kunde man dö av rovdjur och infektioner, men man hade inte välfärdssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes, och man fick inte karies.

Det kan kännas svårt att leva precis som man gjort under evolutionen, inte många vill äta insekter och inte heller vill man vara helt utan mejeriprodukter. Däremot kan man försöka likna ”stenålderskosten” genom att ha rätt sammansättning av fett, protein och kolhydrater och försöka undvika ”tom energi” så som de nya kolhydrater som inte innehåller några nödvändiga ämnen (bröd, pasta, socker mm). Man kan försöka minimera intaget av livsmedel vi inte är utvecklade med, såsom spannmål och mejeriprodukter, och också försöka köpa rena råvaror istället för färdigmat och industriellt framställd mat som innehåller mycket tillsatser.

 

274: Julhelgen – konkreta tips för helgdagar och andra sociala sammankomster

av Leave a Comment

Konkreta tips inför julhelgen – och för alla andra helgdagar och sociala sammankomster för den delen. Både för fysisk och mental hälsa. Hur hanterar man allt? Hur mår man som bäst? Och kan man njuta utan att gå överstyr med onyttigheterna?  

Kort och konkret om både fysisk och mental hälsa, om  mat – nyttig och onyttigheter, om stresshantering mm

Här får du en kvart att lyssna på i bilen, på bussen eller promenaden

Och tusen tack till vår sponsor Nyttoteket som du hittar här: https://www.nyttoteket.se

Så här gör du:  

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS