fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Kost

Zein – anledningen till att majs kan vara minst lika illa som gluten och vanliga spannmål

av 10 Comments

Jag tror att du som läsare kanske redan är medveten om att majs är förädlat och genmodifierat för att innehålla mer energi och, tyvärr, mindre näring. Detta är två av anledningarna till att man gör bäst i att välja bort majsprodukter som majsmjöl, majskrokar till barnen, glutenfria produkter bakade på majsmjöl, popcorn mm. Majsprodukters GI är ungefär samma som de av socker, och ibland ännu värre. Rent majspulver har högre GI än något annat. Dvs majsprodukter påverkar oftast blodsockret lika mycket eller mer än vitt socker. Men det finns än värre anledningar till att vi bör hålla oss borta från majs.

Idag odlas enorma mängder majs till både djurfoder och produkter avsedda för oss människor. Dessutom används den i annat än livsmedel. För denna odling skövlas naturområden, inklusive regnskog. Så håll dig borta även från kött / djur uppfödda på “konventionellt” vis och håll dig till betande och frigående djur.

Men den verkliga hälsoanledningen till att hålla sig borta från majs är att det är rikt på proteinet zein som är relativt likt gluten och kasein – andra inflammationsframkallande proteiner från spannmål och mejeriprodukter. Både zein och gliadin (huvudkomponent i gluten) är prolaminer. Zein-protein räknas till och med som ett toxin, så kallat proteotoxin.

  • Precis som gliadin / gluten så har våra kroppar svårt att bryta ner zein, vilket ökar risken för immunreaktioner
  • Hos personer som inte tål gluten är det visat att zein triggar abnormala immunreaktioner
  • De som utsätts för / äter mycket majs utvecklar i hög grad allergier och intoileranser – på ett sätt som inte händer med annan mat
  • Precis som med gluten så ökar intag av zein risk förr diabetes typ 1 (autoimmun sjukdom)

Zein påverkar aktiveringen av signalsubstanser i form av monoaminer. Det påverkar serotonin (må-bra-substans),  melatonin (sömnhormon), adrenalin (stresshormon) och dopamin (substans för bl.a. motivation och koncentration). Zein blockerar för dess substanser i kroppens celler.

Dessa signalsubstanser är enormt viktiga för allas vår hälsa och välbefinnande, men kan påverka särskilt mycket vid olika neuropsykiatriska tillstånd, inklusive autismspektrat och ADHD, men också depression.

Bl.a. visar en studie på djur att inlagring i cellerna av tryptofan (byggstenen för serotonin och melatonin) reduceras kraftigt av proteotoxiner som zein. Samma studie visar liknande, men svagare effekt av gluten och kasein.

Så – som vanligt – håll dig till en stenålderskost med mycket grönsaker, animalier i måttliga mängder och enbart från naturligt uppfödda djur, och rikligt med naturliga fetter.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3820067/

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09540105.2015.1086316

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17361754/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2814014/

https://www.jimmunol.org/content/192/1_Supplement/179.10

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1774524/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18193828/

Lågkolhydratkost kopplat till minskad risk för bukspottkörtelcancer

av Leave a Comment

En observationsstudie av nästan 100 000 amerikaner visar att lågkolhydratkost är associerat med minskad risk för cancer i bukspottkörteln (en mycket allvarlig form av cancer)

Ur studien:

“Low-carbohydrate diets have become a popular approach for weight loss in recent years. However, whether low-carbohydrate diets are associated with the risk of pancreatic cancer remains to be elucidated. Hence, we examined the association of low-carbohydrate diets with the risk of pancreatic cancer in a US population. A population-based cohort of 95962 individuals was identified. A low-carbohydrate-diet score was calculated to quantify adherence to this dietary pattern, with higher scores indicating greater adherence. Cox regression was used to calculate risk estimate for the association of the low-carbohydrate-diet score with the risk of pancreatic cancer. Subgroup analysis was used to identify the potential effect modifiers. After an average follow-up of 8.87 years (875856.9 person-years), we documented a total of 351 pancreatic cancer cases. In the fully adjusted model, the highest vs. the lowest quartiles of the overall low-carbohydrate-diet score was found to be associated with a reduced risk of pancreatic cancer (hazard ratioquartile 4 vs. 1: 0.61; 95% confidence interval: 0.45, 0.82; Ptrend<0.001). Subgroup analysis found that the inverse association of low-carbohydrate diets with the risk of pancreatic cancer was more pronounced in individuals aged ≥65 years than in those aged <65 years (Pinteraction=0.015). Similar results were obtained for animal and vegetable low-carbohydrate-diet scores. In conclusion, low-carbohydrate diets, regardless of the type of protein and fat, are associated with a lower risk of pancreatic cancer in the US population, suggesting that adherence to low-carbohydrate-diets may be beneficial for pancreatic cancer prevention. Future studies should validate our findings in other populations.”

https://academic.oup.com/carcin/advance-article-abstract/doi/10.1093/carcin/bgab006/6106538

Studie: ketogen kost mot cancer

av Leave a Comment

En ny studie studerade ketogen kost med eller utan Avastin vid glioblastom/ hjärncancer.

Avastin / Bevacizumab är läkemedel mot VEGF. VEGF står för Vascular Endothelial Growth Factor och stimulerar tillväxt för angiogenes, dvs nybildning av blodkärl som kan förse tumören med näring etc. Mer angiogenes => mer välgödda tumörer.

Glioblastom är en aggressiv form av hjärncancer. Den livnär sig på glukos och aminosyror.

I den nya studien jämförde man en grupp Avastin (Bev) med en grupp ketogen kost (KD) och en grupp med kombinationen av båda. Samt en kontrollgrupp. Studien utfördes på möss med glioblastom.

Som bilden visar hade ketogen kost (KD) inte någon större effekt i sig, men KD hade en god förstärkande effekt i kombination med Avastin. Det finns andra studier som visar liknande effekt.

Det man såg i studien var att tumörernas upptag av aminosyror ökade med KD (ketogen kost), men minskade när man använde KD och Avastin tillsammans.

Är ketogen kost att föredra vid cancer? Ja, troligen, men det är nog i många fall viktigt att dra ned på både kolhydrater och protein och äta sig mätt på grönsaker och fett. Missa inte att lyssna på https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer ang det här, och även mer via https://4health.se/tag/ketos

Ur studien:

The ketogenic diet (KD) is a high fat and low carbohydrate diet that produces ketone bodies through imitation of starvation. The combination of KD and Bevacizumab (Bev), a VEGF inhibitor, is considered to further reduce the supply of glucose to the tumor. The metabolite changes in U87 glioblastoma mouse models treated with KD and/or Bev were examined using gas chromatography-mass spectrometry. The combination therapy of KD and Bev showed a decrease in the rate of tumor growth and an increase in the survival time of mice, although KD alone did not have survival benefit. In the metabolome analysis, the pattern of changes for most amino acids are similar between tumor and brain tissues, however, some amino acids such as aspartic acid and glutamic acid were different between tumors and brain tissues. The KD enhanced the anti-tumor efficacy of Bev in a glioblastoma intracranial implantation mouse model, based on lowest levels of microvascular density (CD31) and cellular proliferation markers (Ki-67 and CCND1) in KD + Bev tumors compared to the other groups. These results suggested that KD combined with Bev may be a useful treatment strategy for patients with GBM.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7794443/

Studier från Kostfonden

av 3 Comments

Som du kanske såg i min händelse på instagram så stödjer jag Kostfonden. Förutom Kostfonden så ger jag även pengar till Unicef och Rädda Barnen årligen (Läs mer här: https://4health.se/ger-till-kostfonden-radda-barnen-och-unicef )

Rekommenderar dig, varesig du är ett företag eller privatperson att donera till denna fina forskning på kost och hälsa. Eftersom varken livsmedelsföretag eller läkemedelsbolag tjänar på att forska på riktig mat och rena råvaror är den här typen av forskning och gåvor väldigt viktiga.

Här kommer lite info om den forskning som Kostfonden är med och finansierar / driver:

Studien av kost vid fettlever som Kostfonden bidrog till 2018 har skickats in för publikation. Artikeln är ute på så kallad review. Förhoppningsvis får vi ta del av resultaten strax efter jul. Här kan du läsa mer om studien: https://www.kostfonden.se/ny-satsning-fran-kostfonden-vilken-kostbehandling-ar-effektivast-vid-fettlever/

Studien av kost vid fetma blev klar i våras, precis innan pandemin slog till på allvar. Forskarna analyserar nu resultaten, och planen är att de ska publiceras till våren. Mer info om studien finns här: https://www.kostfonden.se/kostfonden-satsar-stor-utvardering-av-kolhydraters-roll-vid-fetma/

Studien av kost vid IBS skulle ha gått mål nu till julen, men blev dessvärre försenad under våren på grund av corona. Just nu rullar den dock på i snabbare takt än tidigare, och forskarna hoppas kunna bli klara till sommaren: https://www.kostfonden.se/sjukdomarna/ibs/

Studien av kost vid typ 1-diabetes har kommit mer än en tredjedel på vägen, men har också bromsats av pandemin. Forskarna gör allt de kan för att den ska rulla på så bra som det går: https://www.kostfonden.se/ny-satsning-fran-kostfonden-stor-utvardering-av-kostbehandling-vid-typ-1-diabetes-2/

Studien av kost vid typ 2-diabetes skulle ha kommit igång i januari, men allt beror på hur coronapandemin utvecklar sig. Forskarna söker etiskt tillstånd för den just nu: https://www.kostfonden.se/ny-satsning-fran-kostfonden-europas-storsta-studie-av-kost-vid-typ-2-diabetes/

Förutom detta håller Kostfonden på att söka pengar för att finansiera en plattform för kostbehandlingar, där man kan sprida resultaten från deras studier. 

För varje hundralapp som går till Kostfonden, har de lyckats styra in runt 400 kronor till välgjorda studier eftersom andra finansiärer också bidrar. Så bidrag gör stor skillnad.

Här finns en mer detaljerad uppdatering som Ann Fernholm gjorde i slutet av oktober: https://www.kostfonden.se/uppdatering-kostfonden-nu-pagar-nagra-av-varldens-storsta-koststudier/

Granatäpple – en kraftfull antioxidantkälla med många hälsoeffekter

av 1 Comment

Granatäpplets intensiva färg vittnar om hälsoeffekter bara den. Många färgämnen i växter är ju också aktiva växtämnen med bl.a. antioxidativa egenskaper. Vi kallar dessa växtämnen för fytonutrienter, fytokemikalier eller fytonäringsämnen.

När det gäller granatäpplet så är det en av de frukter som innehåller mest antioxidanter. Eller som det uttrycks i en av de vetenskapliga artiklar jag hänvisar till nedan “The antioxidant potential of pomegranate juice is more than that of red wine and green tea, which is induced through ellagitannins and hydrosable tannins.”

Granatäpple innehåller bl.a. polyfenoler.
Granatäpplet innehåller särskilt mycket av det ämne som kallas ellaginsyra, som jag skrivit och pratat om bl.a. i min detox-serie. Den innehåller även punicalagin som tycks kunna motverka Alzheimers och Parkinsons.

När det gäller forskningen på granatäpple så har man också sett effekter för att förebygga cancer och sänka blodtrycket. Som jag skrivit om tidigare har granatäpple också kunnat minska solskador. Det finns till och med en studie som visade att personer som fick i sig granatäpple hade lägre nivåer av stresshormon (kortisol).

Det kan tyckas klurigt att få ut kärnorna ur granatäpplet, men sätt på dig ett förkläde, dela den och slå en sked mot baksidan över en skål, så får du ofta ur kärnorna utan kladd. Ett lite kladdigare trick är att klämma på halvorna så att innandömet lossnar och sen dra loss kärnor och fruktkött.

Och du, även om kärnorna är det som smakar gott – både skal, frön och fruktkött har olika hälsofördelar.

Att toppa en sallad med granatäpple är både vackert och nyttigt och ett hälsosamt sätt att bryta av maten med ett uns sötma.

Socker- och kolhydratinnehållet motsvarar det i frukter med lite lägre sockerinnehåll, såsom tex äpple. Dvs inte så mycket som i de flesta tropiska frukter.

Mer via taggen https://4health.se/tag/orter

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4007340/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5806496/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4153032/

Sacred Cow – en hälsosam motvikt till The Game Changers

av Leave a Comment

The Game Changers. Cowspiracy. What the Health. Forks Over Knives. Raden på filmer som förespråkar en vegankost och skyr kött som pesten.

Jag äter personligen väldigt mycket grönsaker, men att ha lite animalier i sin kost är helt nödvändigt för att i längden (läs i längden – man kan må mycket bra på kort sikt utan) kunna behålla hälsan. Och gör man det på ett ansvarsfullt sätt så är det bättre (!) för klimatet och miljön.

Här kommer nu en film som kallas Sacred Cow där personer som Dr. Mark Hyman, Robb Wolf och Chris Kresser är med. Se den gratis här: https://access.sacredcow.info/watch/
och läs mer här https://access.sacredcow.info

Så här skriver man:

The Case for Better Meat
At our grocery stores and dinner tables, even the most thoughtful consumers are overwhelmed by the number of considerations to weigh when choosing what to eat—especially when it comes to meat. Guided by the noble principle of least harm, many responsible citizens resolve the ethical, environmental and nutritional conundrum by quitting meat entirely. But can a healthy, resilient and conscientious food system exist without animals?

Sacred Cow probes the fundamental moral, environmental and nutritional quandaries we face in raising and eating animals. In this project, we focus our lens on the largest and perhaps most maligned of farmed animals, the cow.

COMMON ASSUMPTIONS ABOUT MEAT…

  • Red meat causes cancer, obesity and heart disease. 
  • We’re eating too much meat.
  • Humans don’t need to consume animal products to be healthy. 
  • Raising livestock is bad for the environment.
  • It’s unethical to eat animals.
  • If we can produce meat in labs, then why should we eat animals? 

The connection between nutrition and ecosystem health is starting to make some headway into mainstream media. Everyone is trying to figure out how to feed the world in the most sustainable and healthy way. However, we’ve allowed corporate interest, big food, flawed science, click-bait media and naïve celebrities to steer us away from what a truly nutrient-dense, ethical and sustainable, and regenerative food system really is. The mantra that “all meat is bad” influences how we’re training dietitians, shaping our dietary guidelines, designing school lunch policies, and funding for nutrition-related research.

THE SOLUTION IS REGENERATIVE AGRICULTURE.

The truth is, well-managed cattle are the unlikely heroes of this story. We can increase biodiversity, improve soil health, increase the water holding capacity of the land and raise high quality, nutrient-dense protein, while preserving family farming communities. Removing these animals from our food system could cause more harm than good.

Stor ökning av genredigerade grödor

av Leave a Comment

Växter och grödor som är utvecklade med genredigeringsteknik ökar på den amerikanska marknaden. Jordbruksdepartementet i USA jämställer den här metoden (genredigering) med traditionell växtförädling och det kontrolleras därför inte på samma sätt som genmodifiering.

Växter och jordbruksgrödor i USA som är utvecklade med genredigeringsteknik, till exempel nobelprisbelönade CRISPR, behöver inte genomgå samma rigorösa kontroller och tester som traditionella GMO-grödor, enligt USA jordbruksdepartement.

Till skillnad från traditionella, transgena GMO-grödor kan de genredigerade grödorna vara genförändrade utan dna från en annan art, och genredigering jämställs därför i USA med traditionell växtförädling.

Hittills i år är det 70 genredigerade grödor som det amerikanska jordbruksverket givit grönt ljus. Förra året var det bara sju.

Regelverket i EU är strängare och jämställer genredigering med GMO och det finns idag inga genredigerade grödor på den europeiska marknaden.

https://cen.acs.org/food/agriculture/Cibus-advances-gene-edited-crops/98/i40

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7581130

Daggkåpa, ogräset som växer i överflöd i varannan trädgård och vägkant, också en fantastisk läkeväxt. Örtkunskap

av 2 Comments

Daggkåpa, som växer i var och varannan trädgård och ofta tar över hela rabatter, är också en fantastisk läkeväxt. Men visste du att daggkåpa också kallas för kvinnans bästa vän? Varför ska jag förklara strax.

Daggkåpan blommar från juni till augusti med små Ijusgula blommor. Den växer både i trädgårdar och vilt, vanligtvis på ängar, i vägkanter och i sluttningar över hela Sverige.

Daggkåpan känns igen på sina veckade rosettblad, och i dessa samlas tidiga morgnar vattendroppar – som en pärla. Dropparna är faktiskt inte alls dagg, utan bildas genom att bladen nattetid utsöndrar vatten som växten tagit upp genom roten, s k guttation.

Den veckade mantelliknande formen har även gett växten namnet Mariakåpa och Vårfrukåpa. I England kallas den Lady Mantle. Kopplingen till Jungru Maria kan även dras genom att plantan fortplantar sig genom sig själv, den tillverkar sitt eget frö som inte behöver pollineras från en hanväxt, dvs jungfrufödsel. 

Man kan äta daggkåpan, som liksom väldigt många andra ogräs alltså är ätbar. Men ta gärna unga, små blad, så att inte garvämnena trätt fram för mycket i växten. Smaken är lite besk och syrlig. De går att använda i sallad, eller tillaga på liknande sätt som nässlor eller spenat. 

“Kvinnans bästa vän” kallas som sagt denna växt som använts som medicinalväxt mot alla möjliga tänkbara sjukdomar och åkommor hos kvinnor. Den har kunnat göra menstruationen regelbunden, lindra klimakteriebesvär och bota underlivsinfektioner.

Daggkåpan innehåller dessutom både mycket fukt och garvämnen. Garvämnena verkar åtstramande för slapp hudvävnad och kan därför även användas på huden. Till exempel kan man göra ett avkok och använda som ansiktsvatten. Bl.a. mot rynkor alltså. Avkoket kan du även skölja håret med – det ger näring och ökar hårets lyster.  Se instruktioner nedan för avkok.

Garvämnena som får hudvävnaden att åtstramas minskar även blödningar. Daggkåpan är dessutom antiinflammatorisk, kramplösande och sårläkande. Och den innehåller ämnen som verkar smärtstillande. För att få dessa effekter är det fördelaktigt att använda den koncentrerad, som eterisk olja.

Invärtes kan den hämma diarré, inflammationer och minska blödningar – till exempel används den mot rikliga menstruationer. Den stimulerar (liksom andra växter med bitterämnen) matsmältningen, samt kan lindra kramper och smärta.

Utvärtes används daggkåpan tex som tinktur, infusion, avkok eller salva.  
Man kan t.ex. använda avkok och lägga en kompress för sårläkning, mot infektioner, för att lindra inflammationer och svullnad. Man kan använda det som munskölj vid inflammerat eller blödande tandkött, som behandling av akne, eksem, psoriasis eller narig hud, för att stilla blödande sår eller stoppa näsblod, som sköljmedel till håret för att lindra sårig/kliande hårbotten.

Örtte 
Gör ett örtte på färsk eller torkad daggkåpa. Både blommor och blad kan användas. Drick precis före maten för att stimulera matsmältning, annars helst på tom mage för att få störst effekt. Eftersom växten innehåller aktiva ämnen så bör du inte dricka det hela tiden utan som en kur på tex ett par veckor. Låt några tsk hackad daggkåpa dra i hett vatten i 5-10 minuter . Sila och drick 

Infusion/ avkok
Infusioner är en starkare variant av örtte. Du låter lite mer av örten koka/sjuda/dra i vatten i runt 20 minuter. En infusion görs till exempel för baddning av sår, inhalation, munskölj, hårskölj, ansiktsvatten och kompresser.

Mer via taggen https://4health.se/tag/orter

Nu tillåter livsmedelsverket äkta evolutionär mat – insekter

av Leave a Comment

Insekter är både hälsosam äkta evolutionär mat (stenåldersmännsikan åt insekter!) Och dessutom klimatvänlig sådan. Nu blir det tillåtet att sälja hela insekter i alla EU-länder.

Livsmedelsverket har i veckan meddelat en förändring i frågan om insekter som livsmedel. Tidigare har Livsmedelsverket tolkat EU-lagstiftningen som att det inte är tillåtet att sälja hela insekter som livsmedel eftersom det saknats ett godkännande enligt förordningen om nya livsmedel. Andra EU-länder har gjort en annan tolkning av lagen och tillåtit sådana livsmedel på sina marknader. Men nu kom en dom i EU-domstolen som visar att lagstiftningen inte innebär några EU-rättsliga hinder för hela insekter som livsmedel, vilket alltså innebär att Livsmedelsverkets tolkning varit felaktig.

Med anledning av EU-domen meddelade Livsmedelsverket att man omprövar sin tidigare uppfattning och nu tillåter insekter att säljas som livsmedel i Sverige. Livsmedelsföretagen välkomnar beskedet.

De livsmedel med insekter som nu tillåts i Sverige har tidigare fått säljas i Danmark, Nederländerna och Finland. Det beror på att de länderna har tolkat den tidigare EU-lagstiftningen om så kallade nya livsmedel på ett annat sätt än Sverige och de flesta EU-länder. Sverige har tolkat det som att nya livsmedel som insekter inte får säljas utan att EU-kommissionen först har bedömt att livsmedlet inte medför någon hälsorisk.

Olika typer av insekter och produkter som är framställda ur dem, är exempel på det som EU räknar som nya livsmedel. Trots att de ätits under hela evolutionen, och fortfarande äts i stora delar av världen. Inom EU har de inte ätits under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna veta att det är ofarligt anser man.

Det innebär att insektsarterna ska riskbedömas och godkännas av EU-kommissionen innan de får säljas. Det som måste bedömas är att en viss insektsart inte har naturliga gifter i sig eller är tillverkad på ett sätt som gör att det kan innehålla smittor eller gifter.

Före 1 januari 2018 fanns en annan lagstiftning om nya livsmedel, där det inte var tydligt att hela och malda hela insekter ingick. De flesta EU-länder, däribland Sverige, tolkade den lagstiftningen som att även hela insekter måste godkännas av EU-kommissionen innan de säljs. Några länder som Finland, Danmark och Holland har tolkat lagstiftningen på ett annat sätt och tillåtit försäljning.

Frågan togs till EU-domstolen, och den 1 oktober 2020 kom de fram till att hela och malda hela insekter inte berördes av den gamla lagstiftningen. Det innebär att det under en övergångsperiod blir tillåtet att sälja hela insekter i alla EU-länder.

Förutsättningarna för att livsmedlet ska få säljas är:
1) att det har varit tillåtet att sälja i något EU-land före 1 januari 2018 och
2) att ett företag i något EU-land har skickat in en ansökan om godkännande av livsmedlet till EU-kommissionen.

Och EU-domstolens beslut gäller under en övergångsperiod i väntan på slutliga beslut av EU-kommissionen, som ska pröva om det är säkert att äta insekterna.

Livsmedelsverket varnar för att insekter kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier, tungmetaller och andra giftiga ämnen. Men det lär inte vara värre än odlad lax och antibiotikastinna spannmålsuppfödda djur… det är vad jag tror. Insekter är långt ner i näringskedjan och en bra källa till näring som vi kanske inte får från att bara äta muskeldelar som filé på större djur.

Livsmedelsverket varnar också för att en risk med insekter är att det kan bli korsallergier hos skaldjursallergiker, framför allt gäller detta mjölmask och syrsor. Därför är det noga att det framgår tydligt av märkningen om ett livsmedel innehåller insekter.

Se tidigare inlägg på ämnet: https://4health.se/?s=insekter+livsmedel

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/vissa-insekter-far-nu-saljas-som-mat-i-sverige-men-skaldjursallergiker-bor-vara-forsiktiga

http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?docid=231847&mode=req&pageIndex=1&dir=&occ=first&part=1&text=&doclang=EN&cid=5346732

Maskrosrot – för din matsmältning och mycket annat. Örtkunskap

av 2 Comments

Maskrosen är en fantastisk växt. 

De minsta, ljusaste späda bladen är toppen att göra sallad på. Större blad vill du undvika eftersom de smakar beskt. Enklast att hitta späda blad på våren, men de finns även nu. Kolla i närmaste gräsmatta ska du få se! 

Och maskrosknoppar!  De är fantastiska. Plocka gärna maskrosknoppar och smörstek dem, så himla gott! De har nämligen inte den beska som bladen kan ha – förutsatt att du tar bort alla spår av stjälken innan du äter blomknopparna. Men för knoppar får du ju vänta till våren. 

Se även 1-minutersvideon om maskros: https://4health.se/maskros-atbart-i-naturen-1-min-video-10-coronasurvivalskills

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är IMG_0924.jpg

När vi nu pratar örtkunskap så syftar jag faktiskt främst på maskrosroten. Maskrosrot stimulerar både matsmältningen och levern. Matsmältningen genom att stimulera både produktionen av galla, vilket hjälper dig att bryta ner fett, och bukspottskörteln där en del av våra matsmältningsenzymer kommer ifrån. 

Maskrosrot är även lite blodförtunnande, vilket kan vara bra för kärlhälsa och mot högt blodtryck. Den är också skyddande för levern, alltså bra för leverhälsan Och det finns studier som tyder på att maskrosrot har en anticancerogen effekt. 

Maskros är dessutom urindrivande och te av hela maskrosen kan användas vid urinvägsinfektion.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är IMG_0934.jpg

Ofta använder man maskrosrot som te. Du kan köpa det i hälsokostbutik relativt dyrt, eller så går du ut och gräver upp maskrosrötter helt enkelt. Helt rätt säsong nu. Hacka ner den färsk och brygg ett te på den, eller tvätta rötterna, torka dem och använd dem senare. Du behöver inte mycket – typ1 tsk hackad rot till en kopp te. 

Visste du att Luteolin-7-glucoside – en flavon, en sorts flavonoid som bl.a. hittas i maskros och kronärtskocka faktiskt visat sig effektiv mot det nya coronaviruset?!  Detta enligt En studie från i våras som visade att ett antal så kallade fytonäringsämnen, dvs aktiva ämnen i växter, är effektiva mot Covid-19. https://4health.se/studie-fytonaringsamnena-i-mat-som-skyddar-mot-corona

Mer via taggen örter: https://4health.se/tag/orter

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är IMG_0913.jpg