fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Kost

Transfett och härdat fett

av 3 Comments

Jag skriver och pratar mycket om hur bra fett är. Det är nödvändigt för kroppen och det håller blodsockret i schack. Men, allt fett är inte bra. Inte det på bilden tex. Av flera anledningar, men en viktig sak är att det innehåller transfett och härdat fett.

Transfetter och härdade fetter är industriellt framställda med syfte att öka hållbarhet och/eller ändra konsistens på fettet. Eftersom fetterna är främmande för kroppen stör de normala processer i kroppen. De har visat sig vara farliga.

Härdat fett är ett fett som på industriell väg görs mättat av en från början omättad olja. Detta görs framförallt för att öka hållbarheten och används tex. i skafferivaror såsom småkakor samt i flytande margarin. Problemet för kroppen är att den helt plötsligt får mättat fett av en onaturlig storlek, eftersom de omättade oljorna innehåller längre fettsyror. Härdningsprocessen består i stark upphettning och tillförsel av väte. Man använder nickelspån som katalysator och man tar bort vitaminer mm eftersom de stör processen. I efterhand färgar man ofta fettet för att de ska se bra ut.

Även transfetter bildas under härdningsprocessen och finns tillsammans med härdade fetter i delvis härdat fett. Transfetter är omättade fetter, men med atomerna i en onaturlig placering, vilket gör att de inte passar in i vår kropp. Det är väl bevisat i forskning att transfetter skapar sjukdomar.

Man måste skriva ut i innehållsförteckningen om en vara innehåller härdat, delvis härdat och/ eller transfett. Läs därför extra noga på produkter som har lång hållbarhet, särskilt sådant som inte ens står kallt i butiken. Titta på skafferivaror, pulversåser och andra färdiga såser, jordnötssmör, buljong, flytande margariner mm.

Margarinets och Omega6 negativa inverkan på hälsa

av Leave a Comment

Mer om den negativa inverkan på hälsan av margarin och Omega6. Uffe Ravnskov har skrivit en debattartikel i dagens medicin om riskerna med fleromättat fett:

http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2010/09/28/whos-experter-har-ignorerat-riskerna-med-fleromattat-fett/

Ägg och kolesterol

av Leave a Comment

Bra krönika om kolesterol och ägg skriven av Bengt Göran Andersson på Kronägg hittar du här http://www.foodmonitor.se/index.php/kroenikor/5-kroenikor-/64-varfoer-skulle-kolesterol-vara-farligt-

Tidigare inlägg om kolesterol här på 4Health kan du hitta genom att klicka på taggen “kolesterol” nere till höger på sidan, eller genom att använda sökrutan

Hur kontrollerar man sina hungerkänslor? – Om mättnad och aptit

av Leave a Comment

Ja, vad är det egentligen som styr vår aptit och våra mättnadskänslor? Det enkla svaret är: massor med hormoner och signalsubstanser.

Först och främst så finns det en skillnad på hunger och sug. Är man hungrig så kan man tänka sig att äta riktig mat som t.ex. kyckling eller fisk. Är man sugen så är det något kolhydratrikt man är ute efter, t.ex. en smörgås eller något sött. Givetvis ska man äta när man är hungrig och så länge man äter mat som vi är gjorda för att äta (och inte är extremt överviktiga – mer om det nedan)  så fungerar aptit- och mättnadssignalerna bra. Det är suget vi vill undvika.

Protein är det energiämne som mättar bäst under måltiden. Det är stora komplexa molekyler som tar tid och energi för kroppen att bryta ner. Kolhydrater och fibrer mättar bra för stunden, bl.a. genom att stimulera insulin och serotonin, medan fett mättar i längden genom att det fördröjer magsäckstömningen.

Söt smak stimulerar aptiten. Så gör även t.ex. smakförstärkare (glutamat tex) samt kombinationen kolhydrater och fett (vilket du kan läsa mer om i tidigare inlägg, använd sökfunktionen nere till höger på sidan så hittar du det). Man kan också ha ett beroende av söt och kolhydratrik mat (så kallat sockerberoende), men mer om det i senare inlägg.

Aptit och mättnad regleras av många signalämnen. Några av de viktigaste hormonerna är ghrelin, leptin, insulin och ett antal signalsubstanser i hjärnan.

Ghrelin ger glupsk hunger när magen blir tom.

Leptin är ett långsiktigt ”fetthormon” som ger mättnad. Hormonnivån ökar om man går upp i vikt eftersom den ökade fettväven ökar utsöndringen. Dvs. pendlar man ca 1-2 kg i vikt, vilket är normalt, så är man mättare när man lagt på sig ett kilo. Dock kan riktigt överviktiga personer till slut bli leptinresistenta eftersom systemet slits ut.

Insulin stimuleras av kolhydrater och ger en kortsiktig mättnad. Dock signalerar insulinet till cellerna att ta hand om blodsockret, och det sjunkande blodsockret leder då till ett ökat sug efter mat (kolhydrater).

I hjärnan finns det många olika signaler som talar om när man ska äta. Framför allt styrs mättnaden av protein och fett. Det finns dock ett antal signaler om sug och hunger som ökar vid andra obalanser än just matintaget, såsom sömnbrist, näringsbrist eller depression. Även stillasittande kan öka aptiten eftersom kroppen tror att något är fel och vill uppmana dig att ”gå ut och samla mat”.

Det är alltså ett komplext system som reglerar vår aptit. Många faktorer påverkar, men några generella riktlinjer är att minska på kolhydraterna för att undvika blodsockersvängningar, undvika att magsäcken blir helt tom, tex genom att öka fettintaget, samt att försöka hitta en balans med sömn, träning osv.

Vitamin B12

av 1 Comment

En nypublicerad studie från Karolinska Institutet visar att vitamin B12 kan minska risken för Alzheimers sjukdom. Jag passar därför på att ta upp ämnet.

B12 är en viktig vitamin och brist ger allvarliga symtom eftersom det påverkar nervsystemet, och behövs även produktionen av röda blodkroppar. Redan sedan tidigare är det känt att B12-brist kan ge demensliknande symtom. Andra symtom kan tex vara stickningar i benen. Det är mycket vanligt att äldre får B12-brist eftersom de har för lite av en faktor i magsäcken som behövs för upptaget, så kallad IF (Intrinsic factor). Det är då viktigt att man får B12 injicerat eftersom det är upptaget som inte fungerar.

Vitamin B12 finns i proteinrik, animalisk föda och även vegetarianer får därför lätt brist. Trots att det tillhör de vattenlösliga vitaminerna som normalt inte lagras i kroppen, så kan man lagra B12 i levern.

Är du ung och frisk så se till att äta fisk, kött, fågel och ägg. Är du äldre så kontrollera dina B12-värden och se till att få B12 injicerat om du har en påvisad brist.

Studien från Karolinska bygger på blodprov från 271 finska personer i åldrarna 65 till 79 år, som var friska vid studiens början. Blodproven testades avseende nivåer av aminosyran homocystein samt av holotranscobalamin, en aktiv del av B12.

Under de sju år som studien pågick utvecklade 17 deltagare Alzheimers sjukdom. Forskarna fann att en ökning av homocystein i blodet också ökade risken för Alzheimer, medan förekomsten av holotranscobalamin minskade risken. Resultaten kvarstod efter att forskarna räknat in påverkan från andra faktorer, så som ålder, kön, rökning, blodtryck och vikt.

Mina tillägg till resultatet: För mycket homocystein i blodet är blodproppsbildande. (och har enligt studien tidigare kopplats till negativa effekter på hjärnan). B12 i kombination med B6 och B9 (folsyra) kan sänka nivåerna av homocystein. Både B12 och B6 finns i animaliska produkter (dvs kött, fågel, fisk) medan folsyra finns i mörkgröna grönsaker.

Här kan du läsa mer om studien: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=109144&l=sv&newsdep=130

Stevia istället för socker?

av 5 Comments

Vad är stevia?
Stevia är en ört som länge använts i Sydamerika. Växterna innehåller glykosider som är upp till 300 gånger sötare än socker,  och den används därför som sötningsmedel. Den är tillåten i Japan, Australien, Nya Zeeland, Brasilien, Frankrike Schweiz, USA och Mexico. På senare tid har den blivit allt vanligare i Europa, men det har varit svårt att få den godkänd, mycket pga. den sockertunga livsmedelsindustrins inflytande. Nu har dock Coca cola sötning med stevia på gång under varumärket Rebiana, och USA har godkänt örten för vissa sorters användning. Trots att den inte är godkänd överallt, går det att få tag på den online. Då i form av ett vitt pulver.

Fördelarna är att det är ett naturligt sötningsmedel som länge använts både i Sydamerika, och även i Japan de senaste 30 åren. Det påverkar inte blodsocker och insulin så som socker. Dock är det trots detta svårt att förutspå eventuella biverkningar eftersom den traditionellt använts i små mängder som en naturlig ört, inte i massindustri för att söta läsk mm. Jag skulle ändå tro att det är ett bättre val än aspartam och dylikt.

Jag har själv testat stevia och skulle kunna tänka mig att använda det sällan och i små mängder när konsistens inte har betydelse. Eftersom man använder så små mängder är det svårt att ersätta socker t.ex. vid bakning.

Studie på antiinflammatoriska livsmedel

av Leave a Comment

En ny studie har gjorts i Lund på hur antiinflammatoriska livsmedel kan minska risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom samt förbättra minnesfunktioner.

Upplägg: 44 friska överviktiga personer i åldern 50 -75 år fick under fyra veckor äta en specialkomponerade ”portföljkost”, respektive en referenskost.

I testkosten ingick en portfölj av olika livsmedelskoncept med förväntade gynnsamma effekter på riskfaktorer – livsmedel som på olika sätt kan tänkas dämpa den låggradiga inflammation som är en nyckelfaktor i utvecklingen av metabolt syndrom

Man valde då tex antioxidanter, låg-GI livsmedel, fullkornsprodukter och probiotika. I testportföljen ingick bl a livsmedel med långsamma kolhydrater, viskösa kostfiber, fet fisk, sojaprotein, blåbär, mandel, kanel och vinäger.

Mina kommentarer till upplägget: Instämmer i det mesta, dock finns en viss övertro till fibrer, och ofta felaktigt till hårda fullkornsfibrer. Denna fibertro kommer historiskt mycket från att man misslyckades med att minska sjukdomar ”trots” att folk började äta mindre fett och då skyllde på för lite fibrer. Jag hade dessutom hellre skurit bort mycket kolhydrater, istället för att välja långsamma. Är positiv till valda livsmedel, men skeptisk till sojaprotein som ofta innehåller rester från extraheringen (bensin tex) samt inte är särskilt naturlig kost.
Liten grupp/ studie.

Resultat: Studien visade sig ge dämpning på inflammationsmarkörer och riskmarkörer i det metabola syndromet. Samtidigt förbättrades den kognitiva förmågan (minnet). Det farliga kolesterolet sänktes med 33 procent, blodfetter med 14 procent, blodtrycket med åtta procent samt en riskfaktor för blodpropp med 26 %.

Övriga kommentarer och tillägg från mig: Det metabola syndromet är insulinrelaterade symtom och sjukdomar såsom övervikt, blodfettsrubbningar och diabetes.
Observera att ”det farliga kolesterolet” inte är farligt, men dock en riskfaktor i vissa befolkningsgrupper eftersom det närvarar och lagar där skada/ inflammation har uppstått

Länkar till mer information om studien på svenska respektive engelska:

Margarin vs. Smör

av 6 Comments

Smör rätt och slätt! Smör är en naturlig råvara, framställt av grädde (och lite salt) – ett nyttigt naturligt fett.

Margarin däremot är en sorglig historia. Och med margarin menar jag alla bordsmargariner, såsom Lätta, Lätt & Lagom, Becel etc.

Tanken är att framställa en smörliknande imitation av billigare vegetabiliska oljor, och därmed förändra egenskaperna helt jämfört med de ursprungliga råvarorna. Färgen, smaken, lukten och inte minst konsistensen ändras. Detta görs genom en omfattande
kemisk process.

Oljorna omestras med hjälp av det reaktiva ämnet natriummetylat för att få rätt konsistens. Det slår sönder triglyceriderna i fettet som sedan kan kopplas ihop på nya sätt med en artificiell blandning av mättade och fleromättade fettsyror. Reaktionen är känslig och fettet måste även förbehandlas kemiskt innan omestringen. Under reaktionen får man en brunfärgad blandning som måste blekas efteråt, och efter detta tvättar man och deodoriserar fettet. Viktiga fettlösliga näringsämnen försvinner vid raffineringen så ibland tillsätts syntetiska vitaminer i efterhand. Ofta tillsätts även många andra ämnen, såsom artificiell smörarom och gult färgämne.

Om margarinet (t.ex. Becel flytande margarin) innehåller härdade eller delvis härdade fetter är det ännu värre…

Gunnar Lindgren har lagt upp livsmedelsverkets beskrivning av margarinframställning http://www.gunnarlindgren.com/margarinframst-SLV-2.pdf

Glöm inte heller att denna sorgliga kemiska produkt är alldeles för rik på Omega6. Se tidigare inlägg https://4health.se/omega3-%E2%80%93-det-omtalade-fettet

Så välj smör! (eller Bregott som är en blandning av smör och rapsolja. Det finns nu fler märken på riktiga smörblandningar såsom Valio Mjukt & Gott samt Milka Bredbar)

Buljong – skadligt för din hälsa

av Leave a Comment

Buljong är ett av de livsmedel som jag i det längsta försöker undvika. Kanske räcker det med att titta på innehållsförteckningen på fotot för att inse detta.

Om jag plockar ut de två ingredienser jag tycker är värst:

Smakförstärkare E621, dvs glutamat. Förutom att det hos många ger biverkningar som magont, illamående, huvudvärk så stimulerar det också aptiten och påverkar insulinutsöndringen. Det är välkänt i forskarkretsar att man ska ge försöksråttor och -möss glutamat för att få dem att bli tjocka. Normalt blir inte råttor och möss feta, men glutamat påverkar bukspottkörteln som ökar insulinproduktionen, och hjärnan som ökar aptiten.

Den andra är det härdade fettet. Härdar fett gör man för att öka hållbarhet och ändra konsistensen. Problemet är att förändringen av fettet gör att det inte passar in i kroppen, utan stör kroppens normala processer.

Man kan köpa buljong som är fri från både glutamat och härdat fett i ekologiska respektive hälsokostbutiker. Andra tips är också att öka på naturliga smakförhöjare i din matlagning såsom vitlök, örten libbsticka och andra färska smakrika örter.

Varför kokosfett är bra för viktnedgång

av 5 Comments

Kokosfett kan gynna viktnedgång. Det är rikt på meddellånga fettsyror. Laurinsyra i kokos består av 12 kolatomer i rad, vilket är kortare än många andra vanliga mättade fettsyror. De som tex finns rikligt i smör har 16 respektive 18 kolatomer i rad. De meddellånga fettsyrornas gynnande av viktnedgång beror delvis på att de mättar bättre än de längre. Man har också visat i studier att de ökar förbränningen. Kokosfettets meddellånga fettsyror kan du läsa mer om här http://jn.nutrition.org/cgi/content/abstract/132/3/329

Kokosfettet tros dessutom ha andra hälsobefrämjande effekter, såsom att bekämpa virus.

Mina tips: Använd gärna kokosfett för stekning. Det är mättat och förstörs därför inte av värme till skillnad från oljor. Köp gärna fint ekologiskt kokosfett från hälsokosten för matlagningen. För dig som vill undvika kemikalier – använd kokosfett istället för hudkräm. Det har man gjort i de tropiska delarna av världen sedan urminnes tider.