fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Ohälsa & Sjukdomar

Lögnerna om kolesterol och statiner

av 1 Comment

På http://www.29billion.com/ finns en bra 5-min film som beskriver detta. (mer om kolesterol https://4health.se/tag/kolesterol).
Det är trailern till en längre dokumentär som jag väntar med spänning på

Saxat från deras text:

“Millions of people around the world are currently taking medications to lower their cholesterol. In England alone, around 7 million people are taking cholesterol-lowering statins in the hope of reducing their risk of a heart attack. But an increasing number of doctors and researchers are questioning the supposed link between cholesterol and heart disease.”

…”prescribing medications to people who are, for the most part, perfectly healthy.”

…”29 billion dollars [29.000.000.000$] is a conservative estimate of the current value of the cholesterol-lowering industry.”

…”the greatest cost is associated with the lost opportunity to tackle heart disease.”

Lågkolhydratkost mest effektivt både för viktminskning och sjukdomsprevention

av Leave a Comment

Ytterligare en studie ger lågkolhydratkost bäst betyg.

Att äta lågkolhydratkost är bättre än lågkalorimetoder för att minska i vikt och samtidigt sänka sina insulinnivåer. Lägre insulin i blodet kan i sin tur minska risken för cancer. Viktminskning och minskade insulinnivåer i blodet är bland annat bröstcancerförebyggande.

Tre olika dieter jämfördes under en fyramånadersperiod för att undersöka skillnader i viktnedgång och blodmarkörer för bröstcancerrisk hos 115 kvinnor med sjukdomen i släkten.

Det som jämfördes var en kalorirestriktiv, lågkolhydratkost två dagar i veckan, en lågkolhydratskost som tillät obegränsat med proteiner och hälsosamt fett två dagar i veckan, och en klassisk kalorifattig medelhavsdiet sju dagar i veckan.

De båda sporadiska lågkolhydratsdieterna var överlägsna klassikern från medelhavet i viktminskning, minskning av kroppsfett och för att sänka insulinnivåerna. Den genomsnittliga minskningen i vikt var ungefär 4 kg med lågkolhydratsmetoderna jämfört med 2,4 kg med medelhavsmat. Insulinnivåerna minskade med 22 procent med kolhydratfattig kost, jämfört med 4 procent hos de som åt medelhavsmaten. Den kost som bara begränsade kolhydrater men tillät mycket protein och fett var alltså  lika effektiv som den fattig på både kalorier och kolhydrater.

Läs mer:

http://svt.se/2.108068/1.2633042/lagkolhydratskost_mest_effektiv

Kolhydrater ökade risken för bröstcancer

av Leave a Comment

Kolhydrater och då särskilt stärkelse, dvs de lättsmälta kolhydrater som återfinns i bröd, pasta, potatis etc, ökade risken för bröstcancer.

Man undersökte drygt 3000 kvinnor som haft bröstcancer och tittade på återfall. Kvinnorna följdes under 7 år och kolhydratintaget monitorerades.

Saxar lite ur den engelska artikeln:

“Women who increased their starch intake over one year were at a much likelier risk for recurring.”…

“women whose cancer recurred had a mean increase in carbohydrate intake of 2.3 grams per day during the first year, while women whose cancer did not recur reported a mean decrease of 2.7 grams per day during the first year.”

“Starches were particularly important, Emond said. Changes in starch intake accounted for 48 percent of the change in carbohydrate intake. Mean change in starch intake during the first year was –4.1 grams per day among women whose cancer recurred vs. –8.7 grams per day among women whose cancer did not recur.”

“When change in starch intake during one year was grouped into quartiles of change, the rate of an additional breast cancer event was 9.7 percent among women who decreased their starch intake the most during one year, compared with an event rate of 14.2 percent among women who increased their starch intake the most during one year.”

Resultaten verkar alltså vara helt I linje med min rosa bandet kampanj: https://4health.se/min-rosa-bandet-kampanj-har

Läs mer:

http://aacrnews.wordpress.com/2011/12/08/starch-intake-may-influence-risk-for-breast-cancer-recurrence/

Nya purfärska riktlinjer om diabeteskost från Socialstyrelsen!

av Leave a Comment

Länken till hela broschyren från socialstyrelsen (kring diabeteskost) hittar du längst ner. Men för att sammanfattar öppnar man nu upp och rekommenderar lågkolhydratkost som ett av flera alternativ. Modernisering vill jag säga!!

"Kost som kan vara bra vid diabetes"…

"Måttlig lågkolhydratkost
Det finns vetenskapligt stöd för att måttlig lågkolhydratkost har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter."…

"Kost vars långsiktiga effekt och säkerhet är oklar vid diabetes

Extrem lågkolhydratkost"…
"Ett flertal studier pågår och kunskapen väntas öka de närmaste åren."…

Vidare skriver man  om måttlig lågkolhydratkost att:

"Kosten ger alla de näringsämnen som krävs. …"gör det möjligt att bli mätt på mat som innehåller förhållandevis lite energi, vilket är en fördel framför allt för den som vill gå ner i vikt."…"Med en kost med lågt kolhydratinnehåll är det lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid."…

"Måttlig lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes. Kosten har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C) och vikt samt förbättrar blodfetter (det vill säga ökar HDL-kolesterol hos patienter med lågt HDL-kolesterol)."

Om extrem lågkolhydratkost skriver man att det kan ge en snabb viktminskning… 🙂

Läs hela foldern här: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18471/2011-11-7.pdf

Bättre vård, men sämre hälsa (ny internationell rapport)

av Leave a Comment

En ny OECD-rapport “Health at a glance 2011” beskriver hur färre som blir inlagda för hjärtattack och cancer avlider. Men. Samtidigt ökar problemen med bl.a. diabetes och astma. Man belyser fetma (obesity) som en riskfaktor där “severe obesity” i snitt minskar livslängden med 10 år. Man beskriver också hur antalet feta har dubblats eller t.o.m. tripplats i många OECD-länder sedan 1980 (notera – starten på “light”-eran med stärkelse och socker som ersätter naturligt fett). I de flesta OECD-länder är över hälften av invånarna överviktiga. Inte helt oväntat har USA störst andel feta och spenderar även mest pengar på hälsa per invånare: 7960 USD år 2009.

Man jämför i stycket “The changing nature of risk factors to health” övervikt med rökning och skriver hur “The alarming rise in obesity rates has risen at the top of the public health policy agenda”  … “not only in OECD countries, but increasingly in developing countries.”

“Obesity is a key risk factor for numerous chronic conditions. Research shows
that severely obese people die 8-10 years earlier than those of normal weight, a value similar to that for smokers. ”

(Bilden är lånad från OECDs press release och beskriver “% of obese among adults”, Kostdoktorn skriver intressant ang tabellen på bilden att “Japan och Korea har lägre andel feta invånare (mätt som BMI>30) än övriga länder i tabellen ovan. Jag tog bort dem därför att BMI är ett dåligt jämförelsemått mellan kaukasier och asiater.
Asiater är i genomsnitt lättare byggda med mindre muskelmassa och får bukfetma och fetmarelaterade sjukdomar (som diabetes) vid klart lägre BMI-tal. Därför är jämförelsen inte helt rättvis.” http://www.kostdoktorn.se/ar-vi-snart-smalast-i-vastvarlden)

Hela rapporten hittar du här:http://www.oecd.org/dataoecd/6/28/49105858.pdf

Och press release här: http://www.oecd.org/document/3/0,3746,en_21571361_44315115_49048899_1_1_1_1,00.html

Gastric bypass på unga

av 4 Comments

Hörde just på radionyheterna om att man sett goda långsiktiga resultat på ungdomar som opereras med gastric bypass. Med långsiktiga menades tydligen 2 år… Det här är ju hemskt, det finns ju massor med människor som nu kommer att lita på att det är bra. Ingen (!) har undersökt de verkligt långsiktiga effekterna. Vad händer på 30 års sikt? Man kopplar bort delar av fullt fungerande organ. Naturen och evolutionen hade inte tänkt det så. Jag är övertygad om att näringsbrister och -obalanser uppstår eftersom upptaget försämras. Det kan med stor sannolikhet ge allvarliga komplikationer på verkligt (!) lång sikt

Här kan man läsa lite av det som rapporterades:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4831868

Därför kan de som äter lågkolhydratkost få dåliga resultat på glukosbelastning (”diabetestest”)

av Leave a Comment

Först: Vad är glukosbelastning?
En glukosbelastning används för att diagnostisera insulinresistens och diabetes typ 2. Enklare uttryckt, det ger en indikation på om insulinmekanismen börjar bli utsliten (pga att systemet överbelastats med frekvent höga sockernivåer). På fastande mage tar man 75g glukos löst i vatten (det här motsvarar alltså 25 druvsockertabletter a 3g!). Blodsockervärdena uppmätts sedan. Om blodsockret är under 7,8 mmol/L efter 2h anses värdet normalt. Mellan 7,8 och 11 mmol/L anses insulinkänsligheten vara nedsatt och över 11 mmol/L räknas som diabetes. (siffrorna gäller mätning i armvecket, vid mätning i fingret är gränserna istället <8,7 frisk; >12,2 diabetes)

För en tid sedan var det mycket skriverier efter att Annika Dahlqvist (”fettdoktorn”) fått ett resultat på sin glukosbelastning som skulle antyda att hon hade diabetes (ca 13 mmol/L vid stick i fingret). Hon gjorde om testet efter det att hon åter vant sin kropp vid lite mer kolhydrater och fick så klart ett utmärkt resultat (7,8 mmol/L i fingret).

Anledning?
När kolhydrater bryts ner till blodsocker svarar cellerna i bukspottkörteln med att frigöra färdigproducerat/lagrat insulin. Detta insulin finns redo för att kroppen ska vara beredd på en glukosbelastning (blodsockerhöjning). Det här kallas även för fas 1 insulinrespons. Hos typ 2 diabetiker är förmågan att utsöndra lagrat insulin nedsatt. Blodsockret stiger därför när man har ätit kolhydrater och det går långsamt tillbaka med nyproducerat insulin (fas 2 insulinrespons).

Min teori är att ett liknande förlopp händer den som ätit strikt lågkolhydratkost en längre tid. Helt enkelt för att kroppen lagrar mindre insulin hos en person som äter lågkolhydratkost/lchf, eftersom den aldrig behöver särskilt mycket insulin.

Därför fick Annikas kropp arbeta hårt då hon plötsligt utsatte den för glukosbelastning, och nyproducera insulin. Det nyproducerade insulinet gav effekt först senare (fas 2) och glukosbelastningen gav ett ganska dåligt resultat där blodsockret sköt i höjden.
Anta att hon vanligtvis äter en kost som vid en normal måltid innehåller någonstans från 5 och uppemot 14 g kolhydrater. Dessutom utsöndras dessa kolhydrater långsamt i blodet eftersom de äts med en stor dos fett. Kolhydraterna kommer troligtvis mest från grönsaker som dessutom innehåller fibrer och ytterligare saktar ner upptaget. Helt plötsligt belastas kroppen med 75g kolhydrater i form av druvsocker som rusar ut i blodet på en gång. Klart att kroppen får en chock. När kroppen sedan vants vid mer kolhydrater under några dagar och producerat upp ett litet lager insulin, gick glukosbelastningen utmärkt.

Det här betyder givetvis inte att det är bättre att äta mer kolhydrater, bara att testet är utformat efter hur en genomsnittsperson äter. Spara på din insulinmekanism till de tillfällen den verkligen behövs. Sliter man ut den genom att dagligen belasta kroppen med pasta, bröd, läsk, godis osv så står man där till slut med diabetes typ 2!

Mättat fett mot hjärtsvikt

av Leave a Comment

En ny studie har gett resultat som visar att mättat fett förbättrar överlevnaden i hjärtsvikt.

Visserligen gjordes studien på hamstrar. Och eftersom hamstrar (och möss mm) är gjorda för en kost som är mer växtbaserad än människans, ska man alltid tolka resultaten med försiktighet.

Tre grupper av redan hjärtsjuka hamstrar fick äta en normal lågfettsdiet (grupp 1), en kost rik på mättat fett (grupp 2) och en kost rik på fleromättat fett (grupp 3).

Gruppen som åt mättat fett ökade överlevnaden med ca 50% (361 dagar jämfört med 278 dagar med "vanlig" lågfettsdiet)

I gruppen som åt mycket fleromättat fett ökade inte livslängden.
Min kommentar: omega 3 har ju tidigare i studier visat sig vara bra för hjärta och kärl, men i denna studie åt mössen rikligt med både alfalinolensyra (kortkedjad omega-3) och linolsyra (omega-6)

Här kan du läsa mer: http://cardiovascres.oxfordjournals.org/content/early/2011/09/29/cvr.cvr258.abstract

Man äter sig till sina symtom

av 1 Comment

Ibland får jag frågan om vilka sjukdomstillstånd man kan förbättra med kosten. Men jag skulle vilja uttrycka det lite annorlunda. Väldigt många symtom och/eller sjukdomar har man för att man har en obalans i näringsintaget eller rent av äter fel. Det handlar alltså inte om att mat är en mirakelkur som kan bota sjukdomar, utan om att symtom och sjukdomar ofta har uppkommit pga av kosten. Då är det väldigt lätt att bli frisk genom att vända den dåliga trenden och äta rätt. Därför hjälper kostrådgivning där vi noga går igenom kost och möjliga brister eller obalanser.

Exemeplvis hade jag en klient med psoriasis. När vi såg över kosten och annat upptäckte vi tillsammans ett underskott av Omega3, D-vitamin och även vissa mineraler. Det räckte med ett par månader på rätt kost så var hon mycket bättre.

En diabetiker hade problem med konstiga blodsockerhöjningar trots bra lågkolhydratkost. Det visade sig att han ibland åt oregelbundet. Kroppen blev troligtvis stressad av att under längre perioder vara utan mat och svarade med en blodsockerökning från levern. Fler mål mat (strikt lowcarb) gjorde det bättre.

På motsvarande sätt har vi sett resultat på migrän, övervikt, sömnbesvär, magont, koncentrationssvårigheter, blodtryck, sötsug, eksem mm.

Riskerna större än vinsterna med statiner

av Leave a Comment

Har tidigare skrivit många inlägg om kolesterol och statiner, dvs. kolesterolsänkande medicin (inlägg som du hittar här: https://4health.se/tag/kolesterol Se särskilt den talande lilla videon här https://4health.se/fakta-om-statiner-%e2%80%93-the-lipitor-paradox )

En kort summering är att det inte finns några belägg för att kolesterol i sig skulle vara farligt, tvärtemot visar högre kolestrolvärden i vissa grupper på mindre risk för stroke mm. Kolestrol blir först farligt om partiklarna blir små och oxiderade, vilket de blir av mycket kolhydrater (detta visas inte med traditionella kolesterolvärdesmätningar, utan en sk apo-kvot behövs för att kunna upptäcka många små LDL-partiklar)
Många slutsatser om kolesterolets farlighet har istället dragits av att statiner, kolesterolsänkande medicin, hos en del personer verkar minska risken för hjärtsjukdom. Detta beror dock högts troligen inte på den kolesterolsänkande effekten, utan på en viss antiinflammatorisk effekt hos statinerna. I vilket fall kan man inte vetenskapligt dra sådana indirekta slutsatser som att kolesterol skulle vara farligt bara för att statiner visat sig fungera i vissa fall.

Nu skriver även Uffe Ravnskov, Ralf Sundberg mfl en debattartikel i Läkartidiningen om att riskerna faktisk överstiger de eventuella vinsterna med statiner. Jag saxar lite ur deras artikel här nedan, och längst ner kan du läsa hela artikeln.

Ang studier på statiner:
"man hade exkluderat EXCEL, det första och största primärpreventiva experiment, där mortaliteten i statingruppen efter redan ett år hade ökat med snudd på statistisk signifikans"…"I Hippisley-Cox och Couplands studie hade mindre än 3 procent undvikit en icke-dödlig hjärtinfarkt, medan mer än 4 procent hade fått akut njursvikt, allvarlig leverskada, muskelproblem eller grå starr."…"I andra studier har man noterat en betydligt högre frekvens. Några har funnit att 20 procent fick muskelbesvär"…" 80 procent av professionella idrottare fick avbryta behandlingen på grund av försämrade prestationer. Ett annat exempel är impotens, som enligt expert­rådet är en ovanlig biverkan, men som enligt en Pfizer-finansierad studie uppträder hos en femtedel av statinbehandlade män.

Ang cancerrisk med statiner:
"Inkubationstiden för kemisk karcinogenes är emellertid lång, och i stort sett alla statinstudier har avslutats efter fem år eller ännu tidigare. Det är därför oroväckande att tre experiment har resulterat i cancer redan efter några få år. Dessutom ökade risken för hudcancer i de två första simvastatinstudierna "…"Vid studiens avslutning var cancermortaliteten tre gånger högre bland dem vars kolesterol var lägre "…

Ang livslängd och kolesterol:
"Sanningen är att mer än 20 studier har visat att äldre människor med högt kolesterol lever längst och att högt kolesterol inte är en riskfaktor för kvinnor. En studie av nästan 140 000 patienter med akut hjärtinfarkt visade dessutom att deras LDL-kolesterol var lägre än normalt, och treårsmortaliteten var högst bland dem med lägst kolesterol."…

Kvinnor bör ej äta statiner:
"Vi menar att kvinnor inte heller bör behandlas med statiner oavsedd riskstatus. Inget statinexperiment har nämligen lyckats förlänga ­livet för det täcka könet. "

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=17180