Search Results for: dagsljus

Undvik sötningsmedel

Sötningsmedel verkar kunna ge ungefär samma påverkan på vikten som sockersötning. Man tror att detta delvis beror på att kroppen ökar insulinutsöndringen redan när den känner den söta smaken. När socker inte dyker upp får man blodsockerfall och hungern ökar. Tänk på att du efterhand vänjer dig av vid att allt måste smaka sött. Du har säkert redan under de här veckorna märkt en skillnad jämfört med innan du startade. En annan anledning till att sötningsmedel kan påverka vikt och hälsa negativt är för att det påverkar din tarmflora negativt.

Vistas utomhus

Av att vistas utomhus på dagen får du dagsljus som gör dygnsrytmen och hormonbalansen bättre. En obalans i hormoner kan stanna upp viktnedgången, så att se till att upprätthålla balansen är ett bra tips.

D-vitamin är faktiskt också ett hormon, som vi mest bildar från sol men även kan få i oss via fet mat, särskilt fisk. Det är alltså ytterligare en anledning att vara ute i solljus.

Öka fetterna som ökar din ämnesomsättning

Fett ökar fettförbränningen. En kropp som får i sig mycket fett blir duktig på att bränna fett. Ännu mer kan du öka fettförbränningen genom att äta mer av några särskilda sorters fetter.

Kroppen behöver alltid både mättade, enkelomättade och fleromättade fetter. Det finns dock några som man kan försöka få i sig mer av just när man vill gå ner i vikt. Eftersom de fleromättade fetterna är instabila och härsknar snabbare än mättade fetter så vill kroppen inte gärna använda dem som lagringsfett. Dvs. ät mer fisk för att öka fettförbränningen. Just fiskfett aktiverar också smakkanaler på tungan till skillnad från andra fetter. Man tror att det bidrar till att fiskfett gör oss mättare än t.ex. grädde och smör.

Sedan har vi kokosolja. Fettsyrorna i kokosfettet är medellånga mättade fettsyror som stimulerar fettförbränning mer än långa. Så ät gärna kokosfett (välj helst ekologiskt) och kokosgrädde.

Mediciner

En del mediciner kan ge viktuppgång, dessa inkluderar vissa diabetesmediciner, vissa antidepressiva mediciner, vissa preventivmedel, särskilt sådana som innehåller gulkroppshormon (minipiller, p-spruta, p-stav), betablockare (blodtrycksmedicin), epilepsimedicin och allergimediciner.

Om du tror att din medicin hindrar en viktnedgång så prata med din läkare om möjliga alternativ.

Sömntips

Sömnen påverkar alltså både din hälsa och vikt väldigt mycket. Här kommer därför tolv konkreta tips för en bättre sömn.

1. Ha så mörkt som möjligt i sovrummet. Använd gärna både sovmask och mörkläggningsgardiner om du bor i stan med gatubelysning dygnet runt.

2. Släck ner på kvällen. Tänk solnedgång eller eld, så att du har både mindre belysning och varmare ljus. Belysningen ska helst komma underifrån i form av läslampor istället för taklampor.

3. Stäng av skärmar på kvällen, särskilt sista timmen. Det blå ljuset från tv, ipad, telefon och dator signalerar till kroppen att det är dag och att den ska producera mer stresshormoner. Forskning visar också att sociala medier och tv-program stimulerar signalsubstanser som stressar igång systemet, inklusive dopamin och adrenalin. Måste du använda en skärm så använd så kallad night shift och/eller blåljusblockerande glasögon.

4. Vistas utomhus i dagsljus var dag minst 30 minuter, helst ännu mer, för att få ordning på dygns- och hormoncykler. Helst redan på förmiddagen. På så sätt kan det bli lättare att somna och kvaliteten på sömnen kan bli bättre. Dagsljus ger en signal till kroppen så att den vet när det är dag, det ökar ”må-bra”-hormonet serotonin som bygger melatonin på natten och som en trevlig bieffekt bygger huden mer D-vitamin när du vistas utomhus på dagen.

5. Ha inte tv eller annan elektronik i sovrummet. Stäng gärna av wifi och lämna mobiltelefonen avstängd eller i flight mode. Det låter kanske hokuspokus, men elektronik kan störa nattsömnen. Lyssna på podcastavsnitt 238 på detta ämne.

6. Drick inte kaffe eller annat som innehåller koffein efter kl 15. Koffeinet gör dig pigg, ökar det akuta stresshormonet adrenalin, trycker undan sömnsignaler, och stör dygnsrytmen. Den maximala effekten av koffeinet kommer först några timmar efter intag. Coca-cola, energidrycker och svart te ingår i det du bör undvika kvällstid. Du bör också hålla nere den totala mängden till max ett par koppar kaffe under dagen om du vill att kroppen ska ha hunnit bryta ner det till kvällen.

7. Tänd så lite som möjligt om du behöver gå på toaletten på natten. Nivån av sömnhormonet melatonin sjunker snabbt i elektriskt ljus.

8. Öka gärna sömnmängden till åtta till nio timmar per natt. De flesta behöver en effektiv sömn på minst 7-7,5 h, dvs. tiden i sängen minus tiden det tar att somna och ev. tid du är vaken på natten. Mer sömn kan både hjälpa dig som vill gå ner i vikt, stärka ditt immunförsvar och förbättra din hormonella balans så att du mår bättre.

9. Lägg dig helst före klockan tio på kvällen för att få en bra dygnsrytm. Det viktiga här är att försöka sova under timmar då det är mörkt. Lägg dig också samma tid var kväll för att få ordnig på dygnsrytmen och de hormoner den påverkar.

10. Ät helst inte de sista tre timmarna innan läggdags. Lägg inte dig hungrig, då är det ofta svårare att somna, men ät inte en stor måltid precis innan du ska sova. Under natten har du lägre aktivitet i dina organ, och du belastar kroppen och kan få sämre sömnkvalitet om den ska ta hand om maten under natten.

11. En kort powernap eller avslappningsövning på dagtid kan minska kortisol- och därmed stressnivåerna.

12. Varva ner innan läggdags. Meditera, stretcha eller ta en varm dusch. Efter duschen sjunker kroppstemperaturen, vilket hjälper kroppen att komma till ro. Lugn och djup andning stimulerar det parasympatiska (lugn och ro) nervsystemet. Att stretcha bort stress är också effektivt. Och en kopp te med lavendel, humle, kamomill eller citronmeliss kan också hjälpa.

Sömnhormonerna

Hormoner är t.ex. insulin eller kortisol som vi pratat om tidigare i kursen, eller enkelt sagt ämnen som utsöndras i kroppen och signalerar till specifika celler att något visst ska ske.

Det finns ett antal hormoner som särskilt påverkar och påverkas av sömnen. Dessa är:

• Melatonin
• Kortisol
• Prolaktin
• Serotonin

Sömnhormonet melatonin har en huvudroll. Det påverkar hela dygnsrytmen och därmed de flesta andra hormoner och signalsubstanser. Melatonin gör oss sömniga och det produceras av mörker och medan vi sover. Ju mörkare, desto mer melatonin produceras.

Melatoninet sänker aktivitets- och stressnivån genom att sänka din kroppstemperatur.  Halten av stresshormonet kortisol sänks så att kroppen får möjlighet att prioritera reparation istället för att vara på språng. Det sänker också aktiviteten i dina organ och minskar spänningar i muskler . Uppbyggande hormoner, som t.ex. tillväxthormon utsöndras, bland annat för att reparera och bygga upp dina muskler som varit i arbete under dagen. Melatonin är dessutom en stark antioxidant.

Serotonin är ett ”må bra”-hormon (eg. signalsubstans) vars mängd ökar i kroppen bl.a. av kolhydrater och annan ”comfort food”. Serotonin är en byggsten för melatonin, vilket man kan märka genom att sömnbrist gör dig sugen på kolhydrater. Kroppen skriker då efter kolhydrater för att kunna bygga melatonin så att du får sova. Därför kan man också tycka att ett glas varm mjölk med honung eller dylikt kan hjälpa till för att kunna somna. Dels är det ångestdämpande eftersom det påverkar serotoninet som får dig att må bra, dels gör det att kroppen producerar mer av sömnhormonet melatonin.  Överdrivet kolhydratintag på kvällen ger dock sämre sömnkvalitet eftersom ett svängigt blodsocker också leder till utsöndring av stresshormoner. Ett av problemen med nattarbete är relaterat till just serotonin. I slutet av natten sjunker serotoninet naturligt pga. dygsnrytmen, vilket ökar suget efter kolhydrater.

Ett stort kolhydratsug (att man är sugen på socker, mackor eller liknande) kan vara ett tecken på att du sover för lite. Kroppen vet att kolhydrater ökar serotoninutsöndringen, vilket i sin tur bygger melatonin. Detta är också anledningen till att man blir trött efter kolhydratrik måltid, samt längtan efter sött, alkohol och andra stimuli som stimulerar serotonin på kvällen.

För att optimera din dygnsrytm bör du istället komma ut och få dagsljus redan på morgonen. Detta hjälper dig att producera mer serotonin, vilket både får dig att må bättre, och också hjälper dig att sova framåt kvällen då detta serotonin kan omvandlas till melatonin, sömnhormon, när mörkret infaller.

Stresshormonet kortisol är också av stor betydelse för sömnen. Och sömnen har i sin tur betydelse för kortisolnivån i kroppen. Kortisolhalterna sjunker under natten för att kroppen ska kunna reparera sig, den behöver alltså inte vara redo för fysiskt arbete. På morgonen ökar kortisolhalten för att vi ska vakna. Sover vi för lite så hinner inte kortisolhalten sjunka tillräckligt innan den åter ökar, och halterna av kortisol blir allt högre i kroppen.  Detta leder till mer stress på kroppen med följder såsom vi pratade om i avsnitt 7, men också till en ond spiral där det kan bli allt svårare att sova på grund av högre aktivitetsnivå i kroppen.

Prolaktin, eller gulkroppshormon, kanske du känner igen eftersom det styr mjölkproduktion hos ammande mödrar och används i syntetisk form i preventivmedel. Men det har också betydelse för sömnen. Prolaktinnivån ökar normalt på natten och det har då effekt genom att det påverkar immunförsvaret. Prolaktin stimulerar nämligen produktion av olika immunceller, dvs. det ökar immunförsvaret hos både män och kvinnor. Vilket är ytterligare en anledning till att sömnen är viktig för hälsan. Prolaktinutsöndringen ska normalt minska innan man vaknar, men blir sömnlängden reducerad är utsöndringen inte avslutad när vi går upp. Detta leder till problem eftersom en ytterligare effekt av prolaktin är att det hindrar utsöndring av mättnadshormonet leptin. Om vi sover lite och prolaktinnivån är för hög på dagen blir vi alltså hungrigare, vilket kan leda till övervikt och eventuella följdsjukdomar.

Allt prat om hormoner kanske låter avancerat, men det man kan säga är att alla dessa hormoner påverkar varandra och även andra hormoner. Det blir lätt en kedjereaktion av för lite sömn med mindre melatonin, mer stresshormoner, prolaktin även på dagtid, vilket ger ökad hunger pga. minskad leptinutsöndring och obalanserat serotonin med ökat sug efter kolhydrater.

Man har också visat att minskat melatonin pga. för lite sömn kan ge ökad utsöndring av vissa könshormoner (såsom östrogen). Och ökat östrogen kan ge ökad risk för bröst- och underlivscancer mm. Och obalans i könshormoner generellt kan ge alla möjliga besvär, inklusive PMS. Lyssna gärna på podcastavsnitten om just könshormoner och den kvinliga cykeln. Framförallt avsnitt 263, men även 265, 86, 117 och 159.

Benskörhet

Benskörhet drabbar 50 % av Sveriges kvinnor.  Benskörhet innebär lägre bentäthet och förändrad mikrostruktur i skelettet.  Detta medför i sin tur en ökad risk för benbrott.

Norden är hårt drabbat av benskörhet. En uppmärksammad anledning är D-vitaminbrist, vilket till stor del beror på att vi inte har så mycket solljus på vinterhalvåret, i kombination med att vi vistas mycket inomhus. Som du kanske minns från avsnitt 5 så bildas D-vitamin i huden med hjälp av solljus. Däremot är Grönland inte speciellt drabbade av benskörhet trots att man inte har mer solljus än vad vi har här i Sverige. Men på Grönland äter man rikligt med fet mat som också innehåller naturligt D-vitamin, A-vitamin och andra ämnen som är viktiga i god balans för ett friskt skelett.

Mjölk och mejeriprodukter ger INTE starka ben. Tvärtom. Sverige är ett av de länder med högst förekomst av benskörhet trots att vi är ett av få länder i världen som dricker mjölk långt upp i vuxen ålder. Ja, det finns kalcium i mejeriprodukter, men det tvistas en del kring hur användbart det är för våra kroppar efter den tämligen hårda bearbetningen av mjölk via pastörisering och homogenisering. Och dessutom så finns det andra hälsonackdelar med för stora mängder mejeriprodukter, såsom svårigheter att bryta ner mjölkproteinet och eventuellt bidragande till inflammation. Mer om det i podcastavsnitt, som t.ex. avsnitt 60 om icke-evolutionär mat.

I observationsstudier ser man t.o.m. ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökade frakturer och ökad dödlighet. Och i Sverige och Finland, där man dricker mer mjölk än i alla andra länder i världen, har vi högre frekvens av benskörhet än andra länder.

Äter du en näringstät kost så får du i dig rikligt med kalcium utan mejeriprodukter. Grönsaker,fisk, ägg, nötter och fröer, örter och alger är rika på kalcium.

Det är inte heller brist på kalcium som är orsaken till benskörhet, utan brist på näringsämnen som behövs för upptag av kalcium i skelettet mm. Såsom vitamin K, vitamin D, magnesium och andra mineraler. Dessa näringsämnen finns i de livsmedel som naturligt också innehåller kalcium.

Överskott av fosfor är ytterligare faktor som kan bidra till benskörhet. Fosfor samverkar med kalcium i skelettet, men för mycket fosfor kan göra att kroppen tar kalcium från skelettet. Detta har på blivit allt mer uppmärksammat i takt med den ökade konsumtionen av läsk. Läsk innehåller nämligen fosforsyra i relativt stor mängd, så överdrivet läskdrickande kan alltså ge benskörhet.

En mycket viktig icke-kostrelaterad faktor är träning. Särskilt gäller detta för att förebygga benskörhet genom fysisk aktivitet innan man vuxit färdigt, dvs. fram till 18-årsåldern ungefär. Men även senare i livet ska du se till att träna sådant som belastar skelettet, t.ex. springa, gå och hoppa. Vibrationsträning har också visat bra resultat för att bygga benmassa.

Också rökning och hög alkoholkonsumtion verkar negativt för bentätheten.

Så för att summera hur du förebygger benskörhet; undvik tillsatt fosforsyra, träna sådant som ger stötar på skelettet, se till att vara i dagsljus var dag, undvik rökning och hög alkoholkonsumtion och se till att få i dig en varierad näringstät kost för att inte få brist på mineraler och vitaminer som är viktiga för skelettet.

För att lära dig om benskörhet rekommenderar jag dig att lyssna på podcastavsnitt 106, samt på avsnitten med Morley Robbins – framföralltavsnitt 218-221.

Obalanserat immunförsvar

Blir du ofta förkyld eller småsjuk? Det är vanligt att det beror antingen på bristande näringsintag (dvs. det man äter) eller bristande näringsupptag (det som tas upp från matsmältningssystemet). Näringsintaget styr man relativt enkelt över genom att äta rätt mat. Varierad, naturlig mat med den fördelning du lär dig här är bra. Näringsupptag kan i sin tur bero på saker som stress, glutenintolerans och matsmältningshastighet. Stress gör ju som sagt att matsmältningssystemet i stort sett stängs av, vilket påverkar näringsupptaget. Även glutenintolerans försämrar upptaget eftersom det ofta påverkar tarmluddet. Om matsmältningshastigheten är för snabb så hinner kroppen inte ta upp det den behöver. Du kan påverka hastigheten genom att äta mer fett och grönsaker som båda fördröjer matsmältningen.

En hög andel kolhydrater kan också ge oxidativ stress på kroppen (kan alltså vara radikalbildande, jämför med avsnittet i vecka 5 om fria radikaler), vilket kan sätta ner immunförsvaret.

Rätt balans mellan fettsyrorna omega-3 och omega-6 är viktig för immunförsvaret. En för hög andel omega-6 är t.ex. inflammationsframkallande som du kanske minns från avsnittet om fett.

Vitaminer och mineraler är viktiga, och lite särskilt viktiga är vitamin A och D som du får från lever / fiskleverolja samt vitamin C från grönsaker och bär.

Lider du av ofta förekommande förkylningar och dylikt så se till att:

• Undvika näringsbrister (Ät varierad, näringsrik mat) och testa dig med https://4health.se/naringsstatus
• Äta mer fett och protein, särskilt fet fisk; samt mer grönsaker
• Undvika vetemjöl
• Undvika eller minska stress
• Komma ut i dagsljus var dag
• Ät lever och/eller ta tillskott av fiskleverolja

Energilöshet & humörsvängningar

Energilös och trött blir man ofta av sömnbrist. Sömnbrist uppstår vanligen pga. en obalans i hormoner, vilket i sin tur kan bero på stress i någon form. Se bild 2. Men man kan också bli trött t.ex. av fysisk inaktivitet (vilket gör dig trött och håglös), bristande näringsintag eller näringsupptag och sjukdom.

Humörsvängningar beror ofta på hormonsvängningar. ”Må-bra-hormoner” som serotonin finns det gott om runt matsmältningssystemet och det påverkas mycket av blodsockret och dess svängningar. Se bild 3. Oregelbundna kostvanor är en annan vanlig orsak till humörsvängningar.

Lider du av energilöshet eller hormonsvängningar så se till att:

• Ta tag i eventuell stress (se stycket om ”vad gör man åt stress” ovan)
• Se till att röra på dig och att komma ut i dagsljus
• Undvik blodsockersvängningar genom att minska kolhydratintaget, och därmed öka grönsaker, fett och ev. även protein; samt att äta regelbundet
• Ät varierad, näringsrik mat
• Testa gärna kroppens funktioner med ett näringsstatus/ organix: https://4health.se/naringsstatus

Fettlösliga vitaminer

A-vitamin (Retinol) är bäst känt för sin funktion i ögats näthinna. Där ingår det i synpigmentet, som “fångar upp” ljuset och ser till att det skickas en signal till hjärnan. A-vitamin byggs också om till ett hormon, en signalsubstans, som reglerar tillväxten i epitel – den vävnad som täcker hud och slemhinnor. Men retinol är viktigt för många funktioner i kroppen, inklusive ditt immunförsvar och indirekt för din energiproduktion. Lyssna bl.a. på podcastavsnitten med Morley Robbins om hur retinol används för att göra koppar biotillgänglig i kroppen.

A-vitamin finns huvudsakligen i animaliska produkter, t.ex. i lever, äggula, smör och fet fisk. I växter som innehåller gula färgämnen finns karotenoider som fungerar som förstadium till A-vitamin (t.ex. betakaroten i morötter mm.)

Brist på vitaminet gör att ögat får svårare att uppfånga svagt ljus och man drabbas av nattblindhet. Den botas dock så snart vitaminet åter tillförs. Man kan också få besvär från immunsystem och slemhinnor. Även överskott ger allvarliga effekter såsom kalciumförlust från skelettet, håravfall, trötthet och torr hy. Undvik därför produkter med tillsatt A-vitamin, t.ex. margarin och lättmjölk.

D-Vitamin behövs för kroppens omsättning av fosfor och kalcium i skelettet. D-vitamin är ett hormon som bildas av kolesterol. D-vitamin behövs också för att reglera kroppens kalkbalans och upptaget av kalcium från födan ur tarmen, samt för immunförsvaret.

Kroppen kan tillverka D-vitamin själv. Detta görs i huden med hjälp av solljus. Men D-vitamin finns också i t.ex. lever, fet fisk, ägg, kött och feta mejeriprodukter. Solljuset är dock den viktigaste källan. Se därför till att försöka vistas i dagsljus varje dag.

På höst och vinter räcker inte solljuset här i Norden till för tillräcklig bildning av D-vitamin, så då kan man behöva tillskott. Är man ofta förkyld på vinterhalvåret kan man testa D-vitamintillskott och se om det hjälper. Grav brist på D-vitamin ger ett mjukt och missformat skelett, den sk engelska sjukan. Var dock lite försiktig med tillskott av D-vitamin i höga doser och/eller under längre tid. Det är viktigt att A- och D-vitamin och andra fettlösliga vitaminer kommer i en naturlig balans. Därför är det att föredra att få D-vitamin från solljus, mat och matbaserade tillskott som fiskleverolja. Lyssna även på podcastavsnitt 219.

E-vitamin (Tokoferol) är en antioxidant och skyddar alltså mot fria radikaler. E-vitamin är viktigt för cellmembranen.

E-vitamin finns bl.a. i oljor, groddar, frön, nötter, avokado, en del i frukt och grönsaker samt i fisk och kött.

Om man tränar hårt och inte äter en E-vitaminrik kost kan tillskott behövas. Men man ska veta att det finns många olika sorters tokoferoler, så enklast att få rätt balans mellan dessa är från kosten.

K-vitamin (Koagulationsvitamin) behövs för regleringen av blodets koagulation, men hjälper också till att bygga upp skelettet genom att det har en roll i kroppens omsättning av kalcium.

K-vitamin finns i mörkgröna grönsaker, tex broccoli och spenat, i lever, ägg och kål (särskilt i surkål). K-vitamin kan också bildas av bakterierna i tarmen.

Även K-vitamin finns i olika former. K1 i grönsaker kan av tarmfloran omvandlas till vitamin K2. Vitamin K2 finns i sin tur bl.a. som formerna  MK-7 och MK-4. MK-4 får du i dig från animalier, som lever.

Vitamin D är viktigt att lägga på minnet för oss nordbor. Bästa källan är nämligen solljus! Huden kan själv tillverka vitaminet om den bara bestrålas med sol. Så se till att vistas utomhus i dagsljus! På vintern när solen står lågt räcker inte ljuset till, men har du vistats mycket ute under sommarmånaderna kan det vara tillräckligt. Har du däremot ofta förkylningar och känner dig trött på vinterhalvåret kan det indikera brist och du kan då testa om tillskott av D-vitamin hjälper. D-vitamin går även att få i sig via kosten, särskilt genom att äta rikligt med fet fisk, ägg, svamp och lever. I kosten kommer D-vitamin i balans med andra fettlösliga vitaminer. I regel är det därför bättre att ta t.ex. torskleverolja som tillskott än rent D-vitamin (om du inte har en kraftig brist), eftersom du då även får bl.a. A-vitamin på köpet. Om den viktiga balansen mellan A- och D-vitamin, och problemet med för mycket tillskott, kan du lära dig mer i avsnitt 219 av podcasten.

Du börjar nog märka hur ofta jag nämner just inälvsmat och lever. Låter det konstigt? Under evolutionen föredrogs dessa näringstäta delar av djuret framför t.ex. filé. Lyssna gärna på podcastavsnitt 158 för mer information och för tips om hur du lär dig äta just inälvsmat.

Kaloribantning

När du försöker gå ner i vikt genom att begränsa matintaget, dvs. äta mindre och i många fall fettsnålt, så tror kroppen att det är ont om mat. Detta har varit ett vanligt förekommande tillstånd under evolutionen, ibland fanns det gott om mat och ibland mindre, så kroppen vet exakt vad den ska göra.

Kroppen blir alltså i det här läget inställd på att det är svält. Man kan säga att det är lågkonjunktur i kroppen, och den känner sig otrygg och inte säker på att få mat. Den sparar på alla reserver den kan när den märker att det är ont om näring och energi. Kroppen går på sparlåga. Allt som inte måste vara på topp får mindre energi än vanligt. Hjärna och hjärta måste t.ex. fungera, men kroppen kan bland annat sänka immunförsvaret och du känner dig ofta trött och grinig. Ibland frusen.

Generellt så känner man sig hungrig och blodsockret är lågt och svajigt om man äter lite fett och kalorisnålt. Kroppen har många vapen för att höja blodsockret, bland annat frisätts stresshormoner för att höja blodsockret. Kortisol är ett sådant stresshormon som frisätter energi både genom att bryta ner muskler (protein), hämta lagrad energi i lever och muskler (glykogen, dvs. kroppens små kolhydratlager) samt från fettdepåer (kroppens fettlager).

Bantning är alltså en form av stress, precis som den yttre stress du kanske upplevt på jobbet. För kroppen känner inte någon större skillnad på om den stressas utav yttre faktorer eller av kosten, den utsöndrar stresshormoner som kortisol i vilket fall och effekterna blir de samma. Men mer om stress i ett senare avsnitt.

När du slutar banta så tar kroppen vara på allt den kan. Den vet ju inte när det blir svält nästa gång. Det är det här som är anledningen till den vanligt förekommande jojobantningen. Du kanske lyckas gå ner 10 kg under ett antal veckor, men under månaderna efter tar kroppen igen detta och lite till, det är ju säkrast att ha lite reserver om det skulle bli svält igen. Nästa gång du bantar är det lite svårare, kroppen är snabbare och effektivare på att gå ner på sparlåga, men du klarar kanske 8 kg ändå. Vilket kroppen kompenserar med ca 10 till 12 kg viktuppgång. Och så fortsätter det, precis som en jojo, och vikten tickar långsamt uppåt sett ur ett längre tidsperspektiv.

Det här med att kroppen, efter att den upplevt svält, tar vara på allt den kan, är det som gör att det kan gå mycket långsamt för en del att gå ner i vikt med den kostomläggning vi håller på med nu. Det kan till och med betyda att den först lägger på sig ett eller max två kilo innan den accepterar att släppa på reserverna. Har man bantat halva livet är man så sönderbantad och har en så otrygg kropp att man ofta står still i vikt ett bra tag innan kroppen ger efter. Men det gör den. När den får det den behöver, både vad gäller kost och näring, och de andra parametrarna i hälsomodellen vi tittade på i avsnitt 1. Dvs. när du gör kroppen frisk med rätt kost, dagsljus, sömn, stresshantering osv, så kommer vikten att börja normaliseras.

Självklart går det att gå ner i vikt genom att jaga kalorier. Det krävs dock en väldig disciplin och man får räkna med att gå hungrig. Det gäller att kämpa ner vikten och sedan hålla denna vikt i några år. Då hittar kroppen till slut en ny normalvikt, eller ”set point” som vissa kallar det. Men i många fall drar man på sig näringsbrister, stress och ohälsa på köpet.