En ny studie visar att melatonin kan skydda lungornas hälsa och gynna COVID-19-patienter.
Melatonin, vårt sömnhormon som också är en välkänd antioxidantmolekyl och stöttar hälsosamma nivåer av inflammation, kan skydda lungornas hälsa när de utsätts för virus och andra patogener.
Studiens författare antyder att överdriven inflammation, oxidation och ett överdrivet immunsvar mycket troligtvis bidrar till COVID-19-patologin, vilket leder till en cytokinstorm (https://4health.se/cytokinstormar-anledningen-till-att-aven-friska-kan-bli-allvarligt-sjuka-i-covid-19) och efterföljande progression med ytterligare hälsokomplikationer. Forskarnas artikel sammanfattar de troliga fördelarna med melatonin.
Melatonin är inte direkt effektiv mot patogener, såsom virus, men det har indirekta effekter på grund av dess effekt på inflammation, antioxidation och immunförstärkande funktioner. Melatonin har kopplats till att skydda lungorna när de är sårbara för oxidativ skada, proinflammatorisk cytokinfrisättning och inflammatorisk cellrekrytering.
Melatonin är känt för att stödja frisk reglering av inflammation på olika sätt, liksom att ha en antioxidativ effekt och uppreglera antioxidativa enzymer, respektive nedreglera prooxidativa enzymer.
Tidigare studier har också visat en immunmodulerande effekt hos melatonin. Det ökar förökning och mognad av immunförsvarets NK-celler, T- och B-lymfocyter, granulocyter samt monocyter. Forskare har också sett att melatonin kan dämpa cytokiner i cirkulation (ämnen som stimulerar inflammation och är involverade i de cytokinstormar som är karakteristiska i de som blir sjukast i COVID-19).
Med tanke på melatonins roll i dessa olika fysiologiska processer, kan en persons melatoninnivåer eventuellt kopplas till en högre eller lägre sårbarhet för hälsokomplikationer på grund av virus. Detta ses ju i den äldre befolkningen då melatoninnivåer sjunker med åldrande.
Författarna till den nya studien antyder att även om det direkta beviset för melatonin i COVID-19 är oklart, så har både dess användning i experimentella djurmodeller och i studier på människor dokumenterat dess effektivitet och säkerhet och att dess användning i form av tillskott i COVID-19-patienter kan vara gynnsam.
Oavsett tyder ju detta på den oerhörda effekt som sömn har på vår hälsa, inte minst nu i coronatider. Tänk på att den viktigaste djupsömnen och mesta melatoininutsöndringen sker tidigt på natten. I regel är den viktigaste sömnen runt midnatt, dvs mellan 22 och 02. Så även om du jobbar hemifrån och inte måste ställa väckarklockan lika tidigt som vanligt, så KOM I SÄNG!!
Tänk också på att dina melatoninnivåer beror på hur mycket dagsljus du får utomhus tidigt på dagen – så kom ut!
Mer https://4health.se/?s=corona
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0024320520303313
http://www.melatonin-research.net/index.php/MR/article/view/71
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.0959-9673.2006.00474.x
https://insights.ovid.com/crossref?an=00005792-201807270-00012
Det räcker att du tillbringar två timmar i naturen per vecka för att du ska känna dig friskare överlag, visar en stor brittisk studie där nästan 20 000 människor deltagit.
Har du också gått på hypen kring kost och kosttillskott?
De som är fysiskt aktiva under dagen sover bättre på natten.
Frågan är om inte stress är viktigare än kosten när det gäller utvecklandet av SIBO / IBS? En studie på möss visar t.ex. att stress förändrade tarmfloran på ungefär samma sätt som en dålig kost. “stress caused the gut microbiota of lean mice to more closely resemble that of obese mice.”
Inför ett par spännande intervjuer som jag ska göra med Morley Robbins, aka “Magnesium Man”, som ni bara inte får missa vill jag dela med mig av lite forskning som inte bara lyfter D-vitaminets framsida. Om vi nu pratar 
Kraften i Naturlig Hälsa – Ät dig frisk, den femte och sista boken, är nu lanserad!! ??✨
Senaste kommentarer