fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: fosfat

Genetik – och lite bilder inför morgondagens podcast

av 1 Comment

I morgondagens podcast så kommer vi att prata på temat DNA, genetik, epigenetik och ”omics” – samverkan mellan genetik och livsstil med Peter Wilhelmsson. Efter att vi spelat in intervjun sa Peter att “åh så svårt det var att förklara utan bilder”. Så här kommer därför ett par bilder från Peter.

Kort sagt funkar det så här:

  • I varje cellkärna finns 23 par kromosomer. (Man har 2 gener för varje protein – därav ”par”. En gen från mamma och en från pappa. )
  • Runt 24 500 (!!) gener löper längs kromosomerna. Varje gen innehåller information (instruktioner) för cellen för att skapa ett specifikt protein, tex ett enzym.
  • DNA-molekyler består av 2 nukleotidkedjor
  • Nukleotider byggs av en sockermolekyl, en fosfatgrupp och en bas. Det finns 4 olika baser (förkortas A T G C) som kodar för informationen i DNA. När vi i morgondagens avsnitt pratar om SNP (“snips”)  så handlar det om olika varianter på nukleotidnivå
  • Eftersom DNA:t inte kan ta sig ut ur cellkärnan så har vi molekyler som kallas mRNA (messenger RNA / budbårar-rna)
  • Transkription, eller RNA-syntes, är den process där genetisk information i cellens DNA översätts till information i RNA. Vid transkriptionen byggs mRNA upp med DNA som mall.
  • Translation är den process i cellerna där ribosomerna använder mRNA för att bygga protein. Efter att DNA har transkriberats till mRNA, transporteras mRNA till en ribosom utanför cellkärnan. Ribosomen sätter sig runt mRNA och läser av baserna, och translationen resulterar i ett protein (dvs en aminosyrekedja).
  • DNA => transkription => mRNA => translation => proteinsyntes

“Omik”, som vi kallar temat, är ett samlingsnamn på en stor grupp tekniker som används för att mäta och studera biologiska förlopp “holistiskt”. Till exempel hur mycket gener är påslagna i en viss cell under vissa förhållanden.  Omiken innefattar begrepp som transkriptomik och proteomik som vi pratar mer om i podden.

Den första bilden är en illustration som först visar hur kromosomerna befinner sig i cellkärnan. I nästa steg har man förstorat upp en kromosom och dess DNA. I sista steget kan man se basparen. När vi pratar om SNPs (uttalas snips och är en förkortning av single nucleotide polymorphism) så handlar det om att det finns olika varianter, där den ena eller båda baserna i ett sådant baspar kan vara utbytt mot andra baser.

Den andra bilden, bilden längst ner, kan hjälpa dig att förstå när Peter pratar om saker som histoner, metylering och acetylering

Vi människor skapar energi från solljus

av 2 Comments

Det har funnits ett par personer i världen som påstått att de inte behövde mat, utan kunde leva från solljus. Bland annat en indisk man, som man dessutom testade att stänga in och övervaka för att se om han talade sanning.

Och visst är det så att vi känner oss mer energiska under sommarhalvåret, delvis pga den ökade serotoninproduktionen som ljuset stimulerar, och delvis pga vitamin D. Men det finns faktiskt studier som visar att vi människor kan producera cellenergi, ATP, med hjälp av solljus. Det verkar dock kräva att vi äter mat som innehåller klorofyll, dvs mörkgröna grönsaker (som vi också behöver för våra tarmbakterier, för K-vitamin, folat, magnesium, kalcium och en hel rad andra anledningar)

I nästan allt liv finns energi i form av ATP-molekyler (adenosintrifosfat). I djur och människor skapas ATP i mitokondrierna, kraftverken i cellerna, genom cellandning. En process som omvandlar maten vi äter till energi som cellen kan använda.

Växter innehåller klorofyll och skapar ATP med hjälp av ljuset.

En studie (vid Columbia University Medical Center) undersökte om klorofyll kunde ta sig in i celler hos djur. Man utfodrade råttor med en klorofyllrik kost och mätte sedan klorofyllmetaboliter (nedbrytningsprodukter alltså) i råttornas mitokondrier. Det var tydligt mätbara nivåer av dessa klorofyllmetaboliter, vilket indikerar att klorofyllet faktiskt tar sig in i våra cellers mitokondrier.

Sedan utfodrade man samma klorofyllmetabolit till en särskild mask som man ofta gör studier på, C. elegans, eftersom den delar många biologiska egenskaper med människan. Forskarna kunde mäta maskarnas ATP-produktion (energiproduktion alltså) och såg att hos de maskar som man utfodrat med klorofyllmetaboliten så var energiproduktionen mycket högre. Men bara om de utsattes för ljus. Om maskarna befann sig i mörker, så var det ingen skillnad i ATP-produktion. Maskarna kunde alltså producera energi, inte bara från kalorier, utan från solljus mha klorofyll – precis som växter kan. De här maskarna som fått klorofyll/klorofyllmetaboliter levde också längre.

Även andra studier har visat att celler hos däggdjur kan producera cellenergi genom exponering för solljus. Så kanske är det inte alls bara D-vitamin och serotonin som är anledningen till vår upplevda ökade energi under sommarmånaderna (och den ofta minskade aptiten). Kanske handlar det om att vi producerar en del av den energi vi behöver från solljus.

Och den instängda indiern då? Jo, under den tid han övervakades klarade han sig enligt sägnen utan vare sig mat eller vatten.

Det skadar ju i alla fall inte att äta mörkgrön mat och att vistas i solljus. Och kanske är det rent av livsnödvändigt!

http://jcs.biologists.org/content/127/2/388

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25645910

Cancer uppstår i mitokondrierna – del 2

av Leave a Comment

Fortsätter här sammanfattningen av den långa och bra text om cancer som baseras på cancerforskaren professor Thomas Seyfrieds föreläsning. Jag gör sammanfattningen som 3 delar nu tre dagar i rad. Detta är del 2!

Lite sammanfattat och med något förenklat språk av mig, Anna Sparre alltså. Länken till hela originaltexten finns längst ner.

Del 2 – Vad orsakar cancer?

Andra delen handlar om mitokondriernas viktiga roll i våra friska celler och hur mitokondrier som blir skadade kan leda till cancer. Jag har också lagt in texten om cancer som sprider sig (metastaser) i denna del, även om den i originaltexten låg senare.

Mitokondrierna förvandlar maten vi äter till energi. De finns i nästan alla våra celler. Inuti mitokondrierna finns komplicerat vikta membran fulla med enzymer, fetter och proteiner som används för att driva kemiska reaktioner. Dessa kemiska reaktioner är de som förvandlar maten vi äter till energi som cellerna kan använda. Mitokondrierna finns i det yttre området av cellen (som kallas cytoplasman). Cellens kromosomer (DNA) lever inuti cellkärnan. [Mitokondrierna har sitt eget DNA, men det är en annan historia].

Mitokondrier bryter öppna kemiska bindningar i matmolekyler för att komma åt energin inuti dem. Kemiska bindningar består av positiva laddningar som kallas protoner och negativa laddningar som kallas elektroner, vilka håller ihop varandra väldigt hårt. Mitokondrierna bänder isär elektronerna från protonerna, och leder sedan elektronerna genom en ”elektrontransportkedja” och skapar elektrisk energi. Den energin används för att skapa ATP-molekyler, vilka var och en innehåller en mycket energirik fosfatbindning. ATP (adenosintrifosfat) är som ett kemiskt batteri i miniatyr. Våra celler kan sen bryta isär ATP fosfatbindningar när de behöver energi för att göra något. Syre väntar vid slutet av ATP:s monteringslinje för att fånga upp de övertaliga elektronerna, binder dem till sig och bildar vatten som en oskadlig biprodukt. Eftersom denna process kräver syre och resulterar i en energirik fosfatbindning, benämns den ”oxidativ fosforylering”, också kallad cellandning.

Energifrågor
I den första delen (igår) nämndes skillnader mellan normala celler och cancerceller. Men ytterligare en skillnad, och den viktigaste grundläggande skillnaden mellan normala celler och cancerceller, är hur de skapar energi.

Normala celler använder en sofistikerad process av andning för att effektivt förvandla någon form av näringsämnen (fett, kolhydrater eller protein) till stora mängder energi. Denna process kräver syre och bryter ner maten helt, med ofarligt koldioxid och vatten som biprodukter.

Cancerceller använder istället en primitiv och ineffektiv process som kallas fermentering (jäsning) för att förvandla antingen glukos (huvudsakligen från kolhydrater) eller aminosyran glutamin (från protein) till små mängder energi. Fett kan däremot inte jäsas.

Den här processen hos cancercellerna kräver inte syre, och bryter endast delvis ner matmolekyler till mjölksyra och ammoniak, vilka är giftiga avfallsprodukter.
Normala celler kan ibland ta till jäsning, om de tillfälligt upplever en syrebrist, men ingen vettig cell skulle någonsin välja att använda jäsning om det finns tillräckligt med syre. Processen ger inte alls lika mycket energi och den skapar giftiga biprodukter.

Cancerceller använder jäsning även när det finns gott om syre. Detta kallas ”Warburgeffekten”, cancercellernas ”metaboliska signatur”. Om du upptäcker en cell som förvandlar glukos till mjölksyra, trots att det finns syre, så har du hittat en cancercell.

Anledningen är att cancerceller inte kan lita på sitt andningssystem för energiproduktion, eftersom deras mitokondrier är skadade. Andningen kan inte fungera väl, om inte alla de fina inre strukturerna inuti mitokondrierna är intakta. Även jäsningen sker inne i mitokondrierna, men den stora skillnaden är att jäsningen är mycket enkel och inte kräver det komplexa inre maskineriet i mitokondrierna.

Vad kan skada våra mitokondrier?

  • Strålning
  • Cancerframkallande kemikalier
  • Virus
  • Kronisk inflammation

Ett sätt på vilket ovan kan orsaka problem för mitokondrierna, är genom att generera reaktiva syreradikaler (ROS), vilka skadar cellandningen.  ROS orsakar slumpmässig skada.

A. Några av de gener som har starkast koppling till cancer (”onkogener”) är de som kodar för just mitokondriella proteiner. Mutationer i dessa gener påträffas ibland i cancerceller:

  • BRCA-1 (bröstcancer-genen)
  • APC (tjocktarmscancer-genen)
  • RB (retinoblastom-genen)
  • XP (xeroderma pigmentosum-genen)

B. En del av de virus som har starkast koppling till cancer är kända för att skada just  cellandningen:

  • Kaposis sarkomvirus
  • Humant papillomvirus (livmoderhalscancer)
  • HIV
  • Cytomegalovirus

Cancermitokondrier
På vilket sätt är cancercellernas mitokondrier skadade? Jämfört med friska celler har cancerceller:

  • Färre mitokondrier per cell
  • Deformerade mitokondrier med onaturligt släta inre ytor
  • Minskad aktivitet av kritiska andningsenzymer såsom cytokromoxidas
  • Mindre mängder (och deformerat) cardiolipin – (ett nödvändigt mitokondriellt fett)
  • Mindre DNA i sina mitokondrier
  • Läckande, okoordinerade elektrontransportkedjor som gör att dyrbar energi slösas bort i form av värme i stället för att förvandlas till ATP
  • Maligna (elakartade) cancerceller har visat sig ha väsentligt lägre andningsfrekvens jämfört med normala celler.

Hur växlar skadade mitokondrier från andning till jäsning?
Mitokondrierna har utvecklat en process som hjälper dem att hantera tillfällig stress eller skador. Det kallas “tillbakariktat svar”.

DNA inuti kärnan uppfattar under normala omständigheter signaler och skickar order ut till mitokondrierna i cytoplasman. Men om en mitokondrie är skadad, och andningen är i fara, så skickar mitokondrien ett nödmeddelande till kärnan, som säger ”Vi har inte tillräckligt med energi, vi måste börja med jäsning!”

Det tillbakariktade svaret utlöser följande händelser:
A. En mängd olika gener aktiveras – gener som styr de proteiner som krävs för att köra jäsning istället för andning. [Exemplen inkluderar Myc, Ras, HIF-1alpha, Akt, och m-Tor.] Samma gener råkar också vara kända i cancerforskningens värld som ”onkogener” (gener som är associerade med ökad cancerrisk). Den troliga orsaken till att gener som behövs för att köra jäsning också är samma gener som är associerade med cancer, är att jäsning (och/eller brist på andning) ökar risken för cancer.

B. Medan dessa jäsningsgener/onkogener har växlat upp, har deras andningsmotsvarigheter växlat ner. Andningsgener är gener som p53, APE-1 och SMC4. Dessa gener styr DNA-reparationsproteiner och är associerade med andning. Samma gener råkar också vara kända i cancervärlden som ”tumörnedtryckningsgener” (gener som förhindrar cancer). Minskning av aktiviteten hos DNA-reparationsproteiner är inte något du vill ha på lång sikt.

Mitokondriella felfunktioner
Att vara i  jäsningsläge, medan andningen haltar efter, har följande effekter:

  • Reaktiva syreradikaler (ROS) genereras, vilket orsakar slumpmässig skada.
  • Komplexen Järn-svavel är skadade. Dessa behövs i elektrontransportkedjan.
  • P-glykoprotein är aktiverat, och pumpar toxiska ämnen ut ur cellerna. Detta kan göra tumörceller resistenta mot de flesta kemoterapier.
  • Förmågan hos mitokondrierna att initiera programmerat cellsjälvmord (apoptos) avtar eller försvinner. När något allvarligt går fel i en cell, är det mitokondriens uppgift att se till att cellen dör. Detta är anledningen till att cancerceller med en massa mutationer överlever; skadade mitokondrier och jäsning tillåter “dåliga” celler att leva vidare.
  • Kalcium läcker ut från mitokondrierna och in i cytoplasman. Korrekt flöde av kalcium är kritiskt för normal celldelning, eftersom den mitotiska spolen – den struktur som hjälper kromosomer att separera korrekt – är kalciumberoende. Felaktiga spolar ökar risken för skeva celldelningar.

Det vetenskapliga beviset för sambandet mellan mitokondriell skada och cancer
Transplantation av (muterat) DNA från cancerceller till friska celler orsakar alltså bara cancer hos 2 av 24 fall. Men vi jämför detta med mitokondrietransplantationer:

  • Om man smälter samman tumörcytoplasma (mitokondrier från cancer) med normala celler (med friskt DNA i sina kärnor) och sedan injicerar dessa i djur så produceras tumörer i 97% av djuren.
  • Om man transplantaterar normal cytoplasma (friska mitokondrier) till tumörceller (med muterat DNA i sina kärnor) minskar cancerutvecklingen.
  • Om man sammansmälter normal cytoplasma (friska mitokondrier) med tumörkärnor (med muterat DNA inuti) minskar tumörbildningens hastighet och omfattning.
  • Om du förbehandlar normal cytoplasma (friska mitokondrier) med strålning, förlorar den sin förmåga att rädda tumörceller från cancerutveckling eftersom strålning skadar mitokondrierna.
  • Om man överför friska mitokondrier till celler med skadade mitokondrier minskar cancerutvecklingen.

Statusen på DNA är alltså inte det viktiga. Men skadade mitokondrier kan förvandla friska celler till cancerceller, och friska mitokondrier kan vända cancerutvecklingen i tumörceller. Detta är tecken på att cancer inte är en genetisk sjukdom. Cancer är en mitokondriell sjukdom.

Hur förorsakar skadade mitokondrier cancer?
För miljarder år sedan innehöll jordens atmosfär väldigt lite syre, så levande varelser använde jäsningen för att generera energi.

Våra celler har nu mitokondrier som kan utföra cellandning istället för jäsning. Många celler dör om deras mitokondrier blir skadade, men om skadan inte är för plötslig eller alltför svår, kommer vissa celler att kunna anpassa sig och överleva genom att byta tillbaka till jäsning för att framställa energi.

Om du inte ständigt tillför energi till en levande varelse för att den skall bibehålla sin form och funktion, så kommer den gradvis efter hand att ge vika. För celler innebär det tillbakagång – DNA blir instabilt; cellerna förlorar sina unika former, blir desorganiserade och börjar reproducera sig okontrollerat. Cancer alltså!

Summerat om mitokondrier och cancer
Ett stort antal miljörisker kan skada mitokondrier – det är de typiska saker som vi tror skadar vårt DNA . Men skadat DNA är inte den främsta orsaken till cancer. Det är våra mitokondrier vi behöver oroa oss över. Mitokondrierna tar hand om våra celler och vårt DNA. Studier visar att mitokondriell skada inträffar först, och sedan följer genetisk instabilitet. Celler med skadade mitokondrier löper, om de överlever, stor risk att bli cancerceller.

Metastatisk cancer är annorlunda
90% av alla dödsfall i cancer beror på metastatisk sjukdom (cancer som spridit sig till fler än ett organ). De är de riktiga bovarna. När cancern en gång är på väg, så är det mycket svårt att stoppa den, det är därför förebyggande är så viktigt.

Ett av de mest fascinerande ämnena i Dr. Seyfried bok är hans teori om hur och varför vissa cancerceller färdas genom kroppen till avlägsna organ. Han gör ett övertygande argument av hur en viss typ av immunceller som kallas makrofager hjälper cancern att spridas.

Den normala rollen makrofager spelar i vårt immunsystem är en mycket komplicerad och speciellt sådan. De är fantastiska celler, med möjlighet att ändra karaktär, form och beteende vid behov – beroende på de lokala förhållandena. Varje makrofag börjar sitt liv som monocyt, en rund cell som kan kryssa omkring i blodomloppet. När problem lurar någonstans i kroppen – om det finns skador, inflammation eller infektion – lyssnar monocyterna till samtalen från skadade vävnader och beger sig till det oroliga området. När de är tillräckligt nära pressar de sig själva ut ur blodkärlet och in i den lokala vävnaden där de magiskt förvandlas till makrofager – så att de kan börja jobba.

Makrofager bedömer situationen och släpperifrån sig särskilda kemiska signaler för att rekrytera andra sorters immunceller till platsen. Men det coolaste med makrofager är att de kan svälja saker hela. Makrofager slukar våra egna skadade eller döda celler, och de slukar bakterier som kan skada oss. Dessa celler är alltså våra bästa vänner, när det gäller infektion eller sårläkning. Men om de blir cancerösa kan de bli våra värsta fiender eftersom de är mycket aktiva, kan smälta samman med andra celler – och de är rörliga!

Vi föreställer oss att du fått makrofager som löper amok. Metastatiska tumörceller av många typer har observerats ha fagocytiskt beteende (dvs. de äter andra celler – precis som makrofager gör). Makrofager finns ofta bland tumörceller, varvid de bidrar till kronisk inflammation i området genom att utlösa lokala immunreaktioner. Dessa makrofager kallas TAM:s, eller tumörassocierade makrofager. Tumörer innehållande TAM har en sämre prognos.
Makrofager har en tendens att vistas oftare i sina favoritorgan – de dras särskilt till lungor, lever och ben. Dessa organ råkar också vara favoritplatser för cancer att sprida sig till. Vissa cancerformer sprider sig också gärna till skadade eller inflammerade delar av kroppen, precis som en makrofag skulle göra. Växter och vissa lägre djur, som inte har makrofager kan också få cancer, men deras cancer metastaserar aldrig.

Imorgon kommer del 3 om hur du botar och förebygger cancer!

Hela texten hittar du här: http://annikadahlqvist.com/2015/07/25/cancer-som-en-amnesomattningssjukdom/

Vill du lära dig mer om cancer så lyssna på podden avsnitt 40 om cancer som du hittar i din podcast-app eller iTunes.

Bluffcola

av Leave a Comment

Om det är någon som missat vilken bluff Coca Colas senaste tillskott är, så ska jag visa det väldigt enkelt med ett par bilder från affären längst ner

Det står alltså “sötma från naturliga källor”. Vilket är totalt falsk marknadsföring. Sötningen betsår av både vitt socker och steviaglykosider. Alltså TVÅ sötningsmedel istället för bara ett. Inget av dem är särskilt naturliga, utan gravt processade och extraherade från de naturliga växterna (i det här fallet från steviablad respektive sockerrör eller sockerbetor alltså).

Förutom sötningen så kommer en kemikaliehärva i sig i form av färgämne, aromer (naturliga aromer står det – hallå ja, det var bl.a. en amerikansk expert på aromämnen som uttryckte det som att “ja, är staden New York mer naturlig om man har gått dit än om man har flugit dit, så visst…”. Det finns inget naturligt med aromämnen). Den innehåller även växtgift i form av koffein. Sedan kommer surhetsreglerande medel E338, vilket är fosforsyra och därmed utgör en betydande del av dagens höga fosforintag, vilket kan ge benskörhet mm, läs mer i tidigare inlägg https://4health.se/faran-med-fosfattillsatser-i-mat.

Köp aldrig något utan att läsa innehållsförteckningen. Jag läser alltid (!) alla innehållsförteckningar. Bästa sättet att hålla sig upplyst på. Sen händer det så klart att jag väljer lite skit någon gång, men det blir ganska sällan – eftersom jag är så upplyst 😀

Ny studie: Farliga fosfornivåer i livsmedel

av Leave a Comment

För mycket fosfor i förhållande till bl.a. kalcium och andra ämnen som är viktiga för skelettet kan ge benskörhet. Har skrivit om det tidigare bl.a. här: https://4health.se/lask-och-fosfor

Nu visar en ny amerikansk studie att för stora intag av fosfor i kosten ökar risken att dö i förtid i bland annat hjärtkärlsjukdomar.

Många svenskar ligger över det intag som i studien förknippas med mer än fördubblad risk att dö i förtid. Enligt undersökningen är intaget av fosfor kopplat till ökad dödlighet vid nivåer över 1 400 mg per dygn. I Sverige ligger medelintaget på 1 242 för kvinnor och 1 541 för män.

Fosfat finns naturligt i många livsmedel (i en mängd som kroppen behöver), men det används också i olika kemikalietillsatser som smak- och konsistensgivare, antiklumpmedel, för att minska koktiden och för att binda vätska i exempelvis korv, kyckling och skinka.

I naturliga råvaror finns organisk fosfor medan livsmedelstillsatser innehåller oorganiska fosfater som kroppen lättare tar upp.

Fosfater deklareras långt ifrån alltid på förpackningarna och intaget bedöms därför vara 25-30 procent större än den officiella siffran. En studie visade nyligen att 44 procent av de 2 394 bästsäljande livsmedelsprodukterna i USA innehöll tillsatser med fosfater.

Forskarna har under 15 år följt upp 9 686 friska vuxna i åldern 20 till 80 år vars fosforintag kartlades under åren 1988 till 1994 inom ramen för en stor studie kallad NHANES III.

Studien är dock endast en observationsstudie och kritiker till studien menar att det finns andra saker i grupperna i studien som skiljer sig åt – bl.a. energiintag och att det kan ha påverkat resultatet.

Nils-Gunnar Ilbäck, professor i toxikologi vid Livsmedelsverket, berättar att frågan om fosfater redan klassats som högprioriterad inom EU. Enligt nuvarande planer ska en översyn ske 2018

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svep-har-ar-maten-med-mest-av-skadliga-fosfortillsatser_8773206.svd?sidan=10

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-farliga-nivaer-fosfater-i-maten/

Tandsten av LCHF

av 25 Comments

Det pågår en hel del diskussioner om tandhälsa och lågkolhydratkost. Precis som jägarna och samlarna under evolutionen slapp karies, upplever de som äter lågkolhydratkost att tandhälsan förbättras. På sistone har det dock förts en diskussion om tandsten. Många upplever att tandsten ökar av LCHF. En del tycker sig se ett samband mellan mängden mejeriprodukter och den vita beläggning som är det tidiga stadiet av så kallad salivsten.

De flesta källor säger att det fortfarande är oklart om kosten påverkar bildandet av så kallad salivsten. Det skulle därför vara intressant att höra om och hur kosten påverkat tandsten hos dig. Personligen har jag aldrig hål, dvs karies (peppar peppar…), men relativt mycket tandsten. Men eftersom jag gjort en gradvis övergång till striktare lågkolhydratkost allt eftersom jag läst och utbildat mig de senaste 10+ åren så har jag svårt att säga om det kommit av kosten eller ej (kanske av åldern 🙂 ). Lämna gärna din kommentar nedan. Först lite fakta om tandsten och mina teorier/spekulationer kring varför vi ökar tandsten med lågkolhydratkost:

Det finns olika sorters tandsten, salivsten och serumsten.

Salivstenen bildas nära de stora spottkörtlarna. Det är vanligt att man har salivsten på insidan av framtänderna i underkäken (det som många LCHF:are upplever alltså). Den här typen av tandsten är först grynig med en vitaktig färg, men blir så småningom hårdare och mörkare i färgen.

Serumstenen bildas i tandköttsfickorna som har blivit inflammerade. Den är hård redan från början och har en mörkbrun färgton. Serumsten fastnar ofta i små öar, som sitter hårt fast på tandens yta.

När tandsten bildas från plack sker det genom en kristallisationsprocess. Om placken får sitta kvar på tanden förenas den med de olika kalksalterna som finns i din saliv. Blandningen hårdnar snabbt och blir det vi kallar tandsten. På bara ett dygn hinner placken både bildas och stelna.

Tandsten kan även bildas utan förekomst av plack på grund av att kalcium och fosfater i saliven kristalliseras på tandytan. Man kan alltså få problem med tandsten även om man är mån om att sköta sina tänder eftersom salivens sammansättning påverkar bildandet av tandsten. Alla har kalcium och fosfat i saliven, men om man har en hög halt kan jonerna inte hållas lösta i saliven, vilket leder till bildning av salivsten.

Olika människor tenderar att bilda olika mycket tandsten. Hos vissa fälls kalciumsalter snabbt ut från saliven och salivsten bildas redan efter någon vecka, medan andra knappt utvecklar någon salivsten alls. Om man röker får man ofta mer salivsten.

Det är troligen här kopplingen till LCHF går att finna. Antingen är det så enkelt att det höga mineralinnehållet, tex i mejeriprodukter (framförallt fosfor och kalcium) gör att även salivens innehåll av dessa mineraler ökar.
En annan orsak skulle kunna vara att kroppen försöker upprätthålla rätt pH och faktiskt utsöndrar mer mineraler av lågkolhydratkost. Ett väldigt högt fosforintag gör ju att kroppen kompenserar med att utsöndra kalcium. Det här kan definitivt vara en skillnad jämfört med kostsammansättningen under evolutionen. Utarmade jordar och gödning med bl.a. fosfor borde leda till att vi får i oss mer än stenåldersmänniskan. Kombinera detta med fosforinnehållande tillsatser (t.ex. i läsk) så blir det ännu värre. Ja, som sagt, jag spekulerar. Vad tror du?

Salivsten är skadlig främst på grund av att man får svårare att hålla rent nära tandköttskanten, vilket leder till en ökad risk för tandköttsinflammation. Man får ofta inflammation under salivsten som finns närmast tandköttet.

Som sagt, hur upplever du att kosten påverkar tandsten? Och vad tror du om orsakerna?

Image: digitalart / FreeDigitalPhotos.net

Mysteriet bakom en innehållsförteckning

av Leave a Comment

Vad döljer sig egentligen bakom en ingrediensförteckning?

Jag tänkte gå igenom en standard innehållsförteckning för att ge lite input kring vad som kan dölja sig där bakom.

Idag valde jag ut en charkprodukt som jag hittade i en väns kylskåp. Rökt Emilkalkon. Kalkon låter väl nyttigt enligt de flesta? Mycket protein, lite kolhydrater och naturligt – eller? Låt oss titta på ingrediensförteckningen.

Ingredienser:
kalkonbröst – ok, inga konstigheter
vatten – Lite utfyllnad bara för att kunna sälja mindre kalkon dyrare
koksalt – ok, inga konstigheter
antioxidationsmedel (E325) – Natriumlaktat – ett surhetsreglerande medel som även används för att förstärka antioxidanters verkan mot härskning och missfärgning
antioxidationsmedel (E316) – Natriumisoaskorbat – antioxidationsmedel som framställs syntetiskt
stabiliseringsmedel (E451) – natrium- och kaliumtrifosfater som framställs ur fosforsyra (Varför behöver vi stabilisera vår kalkon? Kan det bero på att vi fyller ut den med vatten och socker? Just E451 används som vattenbindande medel så troligen är det för att kunna spruta in vatten)
potatisstärkelse – kolhydrater, industriellt processat
druvsocker – kolhydrater, industriellt processat
potatisfiber – kolhydrater, industriellt processat
socker – kolhydrater, industriellt processat
konserveringsmedel (E250) – En nitrit som visat sig vara cancerframkallande i vissa djurförsök

Det här är absolut inte det värsta exemplet jag sett, utan en ganska standard charkprodukt. Men varför fylla ut en bit kalkon med en massa konstiga kolhydrater och så mycket olika tillsatser? Ja en del tillsatser är såklart för hållbarhetens skull, men jag handlar hellre oftare än var 3:e vecka och slipper en del av detta. Och kalkon är dyrt i förhållande till vatten, potatis och socker…

Ovan exempel är för mig en god anledning att välja naturliga råvaror – fisk, kött, grönsaker etc. Köp det i sin ursprungliga form, oprocessat, så vet ni själva vad ni stoppar i munnen!