Det finns ett antal lättbredda alternativ till smör som man kan äta utan att behöva välja det hemska margarinet. Bregott är det mest kända, men även Valio mfl gör bra alternativ. Dessa produkter som måste kallas matfettsblandningar känner du igen genom att innehållsförteckningen endast innehåller grädde och rapsolja (och salt). Nu lanseras även ett skånskt alternativ “Skånegott”. http://www.skanemejerier.se/sv/Press/Pressrum/2010/Skanegott–nyhet-pa-smorgasen/
Search Results for: margarin
Transfett och härdat fett
Jag skriver och pratar mycket om hur bra fett är. Det är nödvändigt för kroppen och det håller blodsockret i schack. Men, allt fett är inte bra. Inte det på bilden tex. Av flera anledningar, men en viktig sak är att det innehåller transfett och härdat fett.
Transfetter och härdade fetter är industriellt framställda med syfte att öka hållbarhet och/eller ändra konsistens på fettet. Eftersom fetterna är främmande för kroppen stör de normala processer i kroppen. De har visat sig vara farliga.
Härdat fett är ett fett som på industriell väg görs mättat av en från början omättad olja. Detta görs framförallt för att öka hållbarheten och används tex. i skafferivaror såsom småkakor samt i flytande margarin. Problemet för kroppen är att den helt plötsligt får mättat fett av en onaturlig storlek, eftersom de omättade oljorna innehåller längre fettsyror. Härdningsprocessen består i stark upphettning och tillförsel av väte. Man använder nickelspån som katalysator och man tar bort vitaminer mm eftersom de stör processen. I efterhand färgar man ofta fettet för att de ska se bra ut.
Även transfetter bildas under härdningsprocessen och finns tillsammans med härdade fetter i delvis härdat fett. Transfetter är omättade fetter, men med atomerna i en onaturlig placering, vilket gör att de inte passar in i vår kropp. Det är väl bevisat i forskning att transfetter skapar sjukdomar.
Man måste skriva ut i innehållsförteckningen om en vara innehåller härdat, delvis härdat och/ eller transfett. Läs därför extra noga på produkter som har lång hållbarhet, särskilt sådant som inte ens står kallt i butiken. Titta på skafferivaror, pulversåser och andra färdiga såser, jordnötssmör, buljong, flytande margariner mm.
Månadens populäraste inlägg – oktober
1. Om antiinflammatoriska livsmedel (studien på “portföljkosten”)
https://4health.se/studie-pa-antiinflammatoriska-livsmedel
2. Hälsohelg på Österlen
https://4health.se/halsohelg-intensivkurs-osterlen
3. Hur botar man migrän med kost
https://4health.se/migran-%E2%80%93-bota-med-kost
4. Varför kokosfett är bra för viktnedgång
https://4health.se/varfor-kokosfett-ar-bra-for-viktnedgang
5. Margarin vs. smör
https://4health.se/margarin-vs-smor
Superenkel chokladtryffel
Jag vet inte om detta enkla recept får kallas tryffel, men det smakar underbart och det är definitivt nyttigare än de flesta recept!
Ingredienser:
Smör (riktigt smör naturligtvis, använd aldrig margarin el. dyl)
Kakao
Honung
Låt en bit smör stå framme en stund och mjukna
Blanda ner kakao i smöret, lite i taget tills blandningen fått en fin brun färg. Ta inte för mycket kakao, då blir smaken för bitter
Söta med lite honung
Forma till tryfflar med en liten sked eller med händerna
Sila kakao över tryfflarna, eller rulla tryfflarna i kakao
Tricket för att detta recept ska bli så nyttigt som möjligt är att minska på honungen efter hand. Första gången man gör dem vill man gärna söta ganska mycket så att det smakar som “vanlig” choklad. Är man en chokladälskare brukar man kunna minska sötningen med tiden och ändå uppskatta smaken
Gillar man ischoklad så gör samma recept, men använd kokosfett istället för smör. Sätt de färdiga tryfflarna i kylskåpet så att de stelnar.
Visste du förresten att kakao är en nyttig antioxidant? Kakao innehåller också bl.a. Magnesium, som är en viktig mineral, och har dessutom visat sig ha en blodtryckssänkande effekt.
Dock är kakao en ofta besprutad växt, så det kan vara en idé att fundera över om man vill investera i ekologisk kakao för att slippa kemiska besprutningsmedel.
Tips: Använd kategorierna under rubriken Hälsotips längst ner i högra kolumnen för att sortera ut de inlägg du är intresserad av, t.ex. recept
Omega3 – det omtalade fettet
Bland våra fleromättade fetter har vi två stycken som är essentiella, dvs som inte kroppen kan tillverka själv och vi därför måste få i oss via kosten. Dessa två fetter kallas Omega3 respektive Omega6. Av Omega3 och Omega6 tillverkar kroppen något som kallas eikosanoider. En typ av eikosanoider tillverkas av Omega3 och en annan av Omega6. De två typerna kan man säga är varandras motsatser och jämvikt, och balans är därför viktigt. T.ex. så vidgar Omega3 blodkärlen medan Omega6 drar samman dem, Omega3 minskar blodkropparnas klibbighet och Omega6 ökar klibbigheten osv.
Nu till problemet. Med modern kost får vi i oss alldeles för mycket Omega6 i förhållande till Omega3. En bra balans är om vi får i oss lika mycket, eller max 3 gånger så mycket Omega6 somOmega3. Men i västvärlden får vi i oss mellan 15 och 45 gånger så mycket Omega6 som Omega3! Det här leder till en mängd problem, allt från inflammationer till koncentrationssvårigheter.
En bov i dramat är alla växtoljor och margariner. När vi utvinner fett ur växter får vi i oss långt mycket mer växtoljor än vi fått under evolutionen. Växters fett är rikt på Omega6. Detta samtidigt som vi äter mindre fisk och därmed får i oss mindre Omega3.
Sen kommer vi till nästa problem. Även från de växter som faktiskt innehåller en betydande del Omega3, såsom linfrön, så kan människan kan inte tillgodogöra sig Omega3 tillräckligt. I växter finns Omega3 nämligen i form av ALA.Vi behöver de längre varianterna av Omega3 som kallas EPA och DHA. Då krävs det att en växtätare först tagit upp ALA och i sin kropp gjort om denna till rätt form.
Dessutom har vi börjat utfodra boskap med kraftfoder/säd istället för deras naturliga föda som tex gräs för kor eller att låta höns få picka sin naturliga föda ur marken. Även odlad fisk utfodras i vissa fall med pellets. Det som händer då är att fettet i djuren vi äter är rikare än normalt på Omega6 och fattigare på Omega3.
9 konkreta tips:
Bra om man vill upprätthålla en bra balans:
- Ät mycket fet fisk
- Välj kött från djur som fått sin naturliga kost, så kallat naturbeteskött
- Välj ekologiska “Omega3-ägg”, helst från utomhus frigående höns
- Vill du använda olja så välj oliv- eller rapsolja som innehåller en ok fördelning mellan Omega3 och Omega6. Tänk dock på att du inte fullt kan tillgodogöra dig Omega3 från dessa oljor och därför gynnar de inte balansen – de är de oljorna som förstör den minst. Oljorna är dock nyttiga för att de innehåller enkelomättade fetter
- Välj hellre nötter än frön
Dåligt om man vill upprätthålla en bra balans:
- Växtoljor, särskilt majs- och solrosolja
- Snabbmat – ofta tillagad med billiga växtoljor
- Alla livsmedel som innehåller “dolda” källor med växtoljor – tonfisk i olja, saltade nötter som rullas i växtolja för att saltet ska fastna, färdiga såser (som förpackad bearnaisesås) mm
- Att ofta äta kött och kyckling uppfödd på sädesbaserat foder och sällan äta fisk
Nyttiga chokladbollar
Det här receptet är resultatet av många andra personers recept och mycket smaskigt testande. Tack bl.a. Anna Hallén som hade ett inspirerande recept!
Ingredienser:
- ca 100 g smör
- 1-1,5 dl valfria nötter och frön, tex hasselnötter och solrosfrön
- 1-2 dl kokosflingor
- 3-5 msk kakao (3 msk är normalt, men själv gillar jag mycket chokladsmak)
- 1 msk kaffe (eller vatten)
- söta med lite honung eller några finhackade dadlar
- nötter eller kokos att rulla i
Kör nötter och frön i mixer/matberedare eller med stavmixer så att de blir finhackade (Det går bra att även köra dadlar i mixern samtidigt med nötterna om man inte orkar hacka)
Blanda nötmixen med kokosflingor och kakao
Blanda i kaffe, smör och finhackade dadlar eller honung
Blanda väl
Rulla till bollar
Mixa eller hacka nötter, eller använd kokosflingor att rulla i
Förresten, vill förtydliga – använd alltid riktigt smör (eller Bregott), aldrig margarin (inkl. smörgåsmargarin typ Becel, Lätta etc.) Jag lovar att göra ett inlägg om varför
Tips: Använd kategorierna under rubriken Hälsotips längst ner i högra kolumnen för att sortera ut de inlägg du är intresserad av, t.ex. recept
Snabb viktnedgång, vilken metod?
Hur gör man för att snabbt gå ner i vikt?
Ja då slutar man äta eller kör någon annan dumdristig diet så rasar man några kilon. Efteråt tar det max 6-12 månader tills kroppen kompenserat för den “svält” den varit med om och oftast mer därtill för att vara på den säkra sidan inför kommande svält.
En stor andel av överviktiga kvinnor har bantat sig tjocka. Tyvärr. Och det är inte deras fel utan vansinniga kostråd, dieter och nyckelhålsmärkningar mm. Nej, varaktig långsiktig viktnedgång med hälsosam kost tar tyvärr tid för många. Särskilt för sönderbantade kvinnor.
Hur gör man då och varför fungerar det?
Så länge kroppen tror att det är svält håller den hårt i all energi och drar ner på ämnesomsättningen så mycket den kan. Man måste få kroppen att känna sig trygg i att den alltid får vad den behöver och därför håller ämnesomsättningen på topp och t.o.m. släpper på reserverna.
Man äter därför sådant vi är gjorda för att äta, naturliga råvaror med rätt fördelning mellan fett, protein och kolhydrater, vilket i de flestas ögon är en kost som är väldigt fattig på kolhydrater men rik på fett och protein.
Bl.a. eftersom ett högt innehåll av socker och kolhydrater i det man äter stimulerar hormonet insulin i blodet. Höga nivåer insulin får fettcellerna att ta upp energi och lagra den som fett. Dessutom släpper inte fettcellerna ifrån sig sitt innehåll så länge halterna av insulin är högt. Fettinlagringen är nästan helt beroende av insulin, vilket betyder att minimalt med kolhydrater är i stort sett det samma som omöjlig fettinlagring (egentligen finns det några ytterligare faktorer som spelar in, men kolhydraterna/insulinet är det allra viktigaste)
Fett stimulerar inte insulin. Ger man kroppen fett tror den också att man är en “duktig jägare” och den behöver inte oroa sig. Att äta mer fett gör dessutom kroppen duktig på att bränna fett – den anpassar sig snabbt. För att gå ner i vikt väljer man även mat som ger många kalorier men lite energi. Av protein går det mesta av kalorierna till byggnadsmaterial i kroppen och dessutom till värme eftersom det krävs mycket energi för att bryta ner de stora proteinmolekylerna (Är du frusen? Testa öka proteinintaget).
Lågkolhydratkost är godkänd av Socialstyrelsen bl.a. som behandling av övervikt och antalet positiva läkare och professorer ökar stadigt.
Går viktnedgången långsamt trots att du gör allt rätt?
Trots en hållbar, långsiktig lågkolhydratkost så står du stilla. Det är fullkomligt normalt, särskilt om du tidigare kaloribantat och ätit fettsnålt. Många andra, särskilt män som aldrig bantat, kan däremot rasa 10-15kg på ett par månader även med en långsiktig kost. Orättvist? Ja.
Personliga erfarenheter
Några citat från Anna Hallén om hennes tid som bantare från hennes blogg (länk till Annas sida hittar du längst ner i inlägget). Hon gick sedan ner från 111 till 79 kg med lågkolhydratkost. En vikt som hon flera år senare fortfarande har kvar.
…”första gången du bantade – Kilona bara rasade av. Jag minns att jag tog 10 kilo på 6 veckor och var överlycklig. (I alla fall ett tag) Sen för var gång jag bantade så gick det långsammare och långsammare och till slut var jag tvungen att ta till pulverdieter för att det skulle hända något.”…”Jag började småbanta hela tiden. Försökte att äta lite kalorier och minimalt med fett. Valde lättmargarin eller inget alls på smörgåsen. Bytte till minimjölk och söt fruktfil med 0,1 gram fett. Valde riskakor, grovbröd, popcorn, färskpressad juice och sockerfri müsli. Så min mat blev kalorifattig kolhydratkost. Med pyttelite fett.”…”Ingen metod funkade till slut på mig. Sista gången jag försökte banta var jag med i Viktväktarna i 10 månader. Och gick ner ETT kilo. Det måste ha varit ett kilo saffran, inte fett, till det priset. 10 månader gånger 4 veckor gånger 100 kronor. 4000 kronor för ett kilo fett. *suck*”…”Sen skapar kolhydratkosten ett sug som gjorde att jag smååt (vad jag trodde var nyttiga) kalorifattiga kolhydrater som skapade nytt sug”…”Jag trodde jag var duktig och fattade inte varför jag bara blev tjockare. Lovar att förtvivlan var stor.”…”Ju fler gånger jag bantade desto snabbare blev min kropp på att anpassa sig och minska förbrukningen. Till slut stod jag still på ca 1000 kcal/dag. Alltså min förbrukning låg på 1000!! Ville jag gå ner var jag tvungen att gå under den nivån. Det blev ju ingen mat kvar. Detta betydde att jag gick UPP i vikt om jag åt som vanligt. Nu satt jag i en klassisk bantarfälla. Bara pulverdiet fungerade om jag höll ut i veckor. Åt jag som vanligt gick jag upp i vikt. Och suget var hopplöst starkt.”
Du kan läsa mer om Annas resa här.
Vilka fetter är nyttiga och vilka är farliga?
Det finns oändligt många myter och feltolkningar kring vad som faktiskt är nyttigt och vad som är farligt. Låt oss reda ut det här en gång för alla.
Enkelt uttryckt – alla naturliga fetter är nyttiga och onaturliga är onyttiga.
Vad är då naturliga fetter?
Det finns 3 huvudgrupper av naturliga fetter; mättade, enkelomättade och fleromättade .I sin naturliga form är de alla nyttiga och vi behöver en bra blandning av alla. De flesta fettkällor innehåller en blandning av de olika fetterna, men mer eller mindre i olika livsmedel.
Mättade fetter finns rikligt bl.a. i kött, mejeriprodukter och kokos. De är stabila och tål upphettning, vilket gör att det är bäst att steka t.ex. i kokosfett eller smör. Omättade fetter blir onyttiga om vi hettar upp dem för mycket. I kroppen är detta också viktigt, vi behöver hållbara fetter t.ex. i våra celler. Tyvärr tror många att mättat fett är onyttigt, bl.a. pga feltolkade forskningsresultat, myter och en del studier gjorda på onaturliga fetter, mer om sådana längre ner. För dig som vill veta mer om dessa felaktiga myter och tolkningar av studier, läs boken “Fett och Kolesterol är Hälsosamt” av läkaren och forskaren Uffe Ravnskov. Som titeln antyder finns det en hel del felaktiga myter även kring kolesterolet, men mer om detta i ett senare inlägg.
Enkelomättat fett finns bl.a. i nötter, avocado och olivolja, medan fleromättade fetter finns i fisk, nötter, frön och växtoljor. Så länge vi får i oss omättade fetter i naturliga proportioner är det mycket nyttigt. Ett problem som kräver ett eget inlägg vid ett senare tillfälle är mängden Omega6 i förhållande till Omega3. De båda är så kallade essentiella fleromättade fetter, dvs fetter som inte kroppen kan tillverka själv utan vi måste tillföra med kosten. Det är mycket vanligt att vi äter en alldeles för stor mängd Omega6 i förhållande till Omega3. Omega6 finns mycket i växtoljor och margariner, medan Omega3 finns i fet fisk. Tumregeln naturliga vs. onaturliga fetter fungerar dock även här. För hur naturlig är den mängd växtoljor som industriproduceras och vi får i oss i allt från snabbmat, till tonfisk i olja?
Onaturliga fetter är transfetter, härdade fetter och omestrade fetter. Vad är då detta? Jo, samtliga är industriellt framställda fetter med syfte att öka hållbarhet och/eller ändra konsistens på fettet. Eftersom fetterna är främmande för kroppen stör de normala processer i kroppen och har därför visat sig vara farliga. Trots detta är de tillåtna i Sverige, medan man förbjudit några av dem i andra länder.
Härdat fett är ett fett som på industriell väg görs mättat av en från början omättad olja. Detta görs framförallt för att öka hållbarheten och används tex. i skafferivaror såsom småkakor samt i flytande margarin. Problemet för kroppen är att den helt plötsligt får mättat fett av en onaturlig storlek, eftersom de omättade oljorna innehåller längre fettsyror. Härdningsprocessen består i stark upphettning och tillförsel av väte. Man använder nickelspån som katalysator och man tar bort vitaminer mm eftersom de stör processen. I efterhand färgar man ofta fettet för att de ska se bra ut.
Även transfetter bildas under härdningsprocessen och finns tillsammans med härdade fetter i delvis härdat fett. Transfetter är omättade fetter, men med atomerna i en onaturlig placering, vilket gör att de inte passar in i vår kropp. Det är väl bevisat i forskning att transfetter skapar sjukdomar.
När man framställer omestrat fett bryter man på kemiskt vis bindningarna i fettet och skapar sedan ett fett med en annan fördelning av fettsyror för att få önskade egenskaper Ofta görs detta i margarin för att få fast form på växtoljor. Omestrade fetter är också kroppsfrämmande, men man har ännu inte med forskning bevisat hur farliga de är.
Några tips på vägen:
Var inte rädd för fett i naturlig form, men undvik margariner, växtoljor, småkakor och annat med lång hållbarhet samt snabbmat i för stora mängder. Ät gärna rikligt med fett från tex fisk, nötter, avocados, kött, kokos och riktigt smör!
LCHF-kost
LCHF står för Low Carb High Fat och innebär en kost som är fattig på kolhydrater, men rik på fett och protein.
Ett högt innehåll av socker och snabba kolhydrater i det man äter ger en snabb stegring av hormonet insulin i blodet. Fett och protein ger normalt inte samma stimulering av insulinproduktionen.
Höga nivåer insulin får fettcellerna att ta upp näringsämnen ur blodet och lagra dem som fett. Dessutom släpper inte fettcellerna ifrån sig sitt innehåll så länge halterna av hormonet är högt i blodet. Stora mängder insulin i blodet leder alltså i längden till viktuppgång, medan tillräckligt låga halter har motsatt effekt, och ger viktnedgång.
LCHF är bra och nyttigt, t.ex. för att uppnå en hållbar viktnedgång och för att förebygga välfärdssjukdomar. Samtidigt bör man se till att skaffa sig vidare kunskap, t.ex. genom kostrådgivning. Om man exempelvis äter rökt korv får man ofta i sig nitrit, som kan vara cancerframkallande i höga doser, samt för mycket salt. Man ska dessutom se till att få i sig rätt sorts fett och bra protein.
Transfetter och härdade fetter kan skada kroppen och ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de inte är naturligt förekommande fetter och därför stör de normala processer som pågår i kroppen. Transfett bildas då fett härdas, det kan vara industriell härdning eller genom att man upphettar omättat fett, och kan finnas i exempelvis margariner, småkakor och godis. Även balansen, dvs. den relativa mängden av fettsyror såsom omega-3, omega-6 är viktig. Obalans kan leda till ohälsa bland annat genom att stimulera inflammatoriska processer i kroppen.
Att äta en proteinrik kost ställer även krav på vitamin- och mineralintaget. Njurarna får arbeta hårdare, man kan få i sig för mycket fosfor och man kan behöva extra intag t.ex. av vitamin B6 och folsyra. För att säkerställa ett bra vitamin- och mineralinnehåll, samt rätt sorts fett är det bästa är att välja en så naturlig kost som möjligt. Med detta menas t.ex. fisk och kött från djur som fått sin naturliga mat, såsom naturbeteskött eller viltkött, samt att undvika hel- och halvfabrikat.
Senaste kommentarer