Search Results for: 186

Diabetes typ 2 & Högt fasteglukos (blodsocker)

Diabetes typ 2, eller så kallad åldersdiabetes (numera drabbas dock även barn), kallades förr sockersjukan, vilket är ett mycket talande namn. Det är ett högt intag av socker – och andra kolhydrater som kroppen snabbt bryter ner till socker – som ger högt blodsocker och till slut kan ge insulinresistens och diabetes typ 2.

Skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2 är stor. Typ 1 är en autoimmun sjukdom där bukspottkörteln slutar producera insulin. Detta leder till insulinbrist, och diabetikern behöver ta insulin externt. Som du kanske minns från de första avsnitten så är insulin ett hormon som kommunicerar till cellerna att ta hand om blodsockret då detta är

för högt, och samtidigt säger den åt kroppen att sluta bränna fett (det finns ju gott om energi i form av blodsocker). Det är nyckeln för att energikällan glukos ska kunna ta sig in i cellerna.

Typ 2-diabetiker har från början intakt funktion i bukspottkörteln och därför ingen insulinbrist. Men insulinet och/eller de receptorer som sköter kommunikationen mellan insulinet och cellerna slutar fungera. Man talar om insulinresistens.

Jämför med kurvan i bild 2 i avsnitt 2. Fortsätter den kraftigt svängande blodsockerkurvan i många år kan man slita ut systemet. Det är detta som är insulinresistens och diabetes typ 2.

Kroppen öser ut insulin, utan att det får önskad effekt på att sänka blodsockret. Mer insulin ju högre kolhydratintag och blodsocker, vilket ökar risken för både sjukdomar och övervikt. De negativa effekterna av ett högt blodsocker kan bl.a. vara tjockare blod, höjt blodtryck, ökad risk för åderförkalkning, ökad fettinlagring och att blodsockret klibbar fast vid proteiner i blodet och kan skapa oxidation och täppa till kärlen.

Man skulle alltså kunna säga att diabetes är ”allergi” mot socker och andra kolhydrater som ökar blodsockret. Innan insulinets och andra diabetesmediciners intåg på läkemedelsmarknaden var därför lösningen på ”sockersjukan” att äta fläsk och kål, och undvika kolhydrater. Vilket borde vara lösningen även idag. Du ger ju inte skaldjur till en skaldjursallergiker och löser det med mediciner, eller hur?

Det finns både forskning och många patientfall som visar att diabetiker blir friskare av en fettrik kost på bekostnad av kolhydrater. Det samma gäller för att förebygga diabetes. Kroppen kan själv tillverka den lilla mängd blodsocker den faktiskt behöver, från protein, mjölksyra och fett.

Förutom att minska på kolhydraterna och istället äta mer fett för att förebygga diabetes, så ska man undvika brist på mineraler, och i synnerhet magnesium och krom. Brist på dessa mineral kan minska insulinkänsligheten, vilket i klartext betyder att vid brist på magnesium kan insulinets verkan försämras och vid brist på krom kan de receptorer på cellerna som ska ta emot insulinet försämras. Magnesium finns rikligt i nötter och frön. Krom finns i allt möjligt, t.ex. i skaldjur, kött, fisk och nötter.

Vad behöver vi för sorts träning

För att klargöra vilken sorts träning vi behöver så behöver vi gå tillbaka i tiden och titta på vårt ursprungliga rörelsemönster och vad våra kroppar är gjorda för. Det vi då kan se är att vi behöver funktionell styrka för belastningar i vardagen. Vi måste alltså kunna bära upp vår kropp och vår hållning hela dagen och dessutom klara av eventuella yttre påfrestningar. I dagligt språk betyder det att vi behöver styrketräna.

Dessutom behöver vi kunna förflytta oss längre sträckor genom att gå eller kanske jogga. Vi behöver så kallad aerob kapacitet för förflyttning. Vi behöver alltså träna vår förbränningsmotor så att konditionen räcker för att förflytta oss. ”Aerob” betyder med tillgång på syre. Syretillgång har vi vid konditionsträning av lägre intensitet. Bra sätt att träna aerobt är att gå eller jogga.

Det tredje vi behöver är kapacitet för att fly och jaga, så kallad anaerob effekt. ”Anaerob” betyder utan tillgång på syre. Vi tränar anaerobt när vi tränar med högre intensitet. Då hinner kroppen inte förbränna med hjälp av syre och det bildas mjölksyra. Intervallträning, bollsporter och andra träningsformer som innefattar snabba ”rusher” är exempel på anaerob träning. Många vardagsmotionärer missar detta, men det är väldigt hälsosamt.

Bild 2 nedan sammanfattar de sorters träning vi behöver. Vi ska snart gå in lite mer i detalj kring styrketräning och aerob respektive anaerob konditionsträning.

Socker- eller kolhydratberoende

Våra naturliga instinkter gör att vi triggar på en del mat. Och med triggar menar jag att det skapar ett begär efter mer.  Det är väldigt individuellt hur stark den här instinkten är. Hos en del kan man klassa det som ett beroende som fungerar precis som beroende av droger eller alkohol. Sockerberoende kallas det vanligen, även om det faktiskt rör sig om mer än bara socker.

Sött och kolhydratrikt betyder alltså ofarligt samt energi, vilket gör att kroppen belönar det. Signalsubstanser i hjärnan, såsom serotonin och dopamin, ger kickar när man äter något sött på samma sätt som droger, särskilt för vissa individer. Det är stor skillnad på kroppens reaktion hos olika personer. Sockerberoende yttrar sig ofta i ett starkt sug efter mer så fort man äter något sött (eller andra snabba kolhydrater). För vissa handlar det om godis och bullar, medan andra inte ens klarar körsbärstomaters söta smak. Följden blir att man äter hela godispåsen, eller tömmer frysen på kanelbullar, ofta med skuldkänslor som följd.

Har man tendens till beroende så ser man till att inte sätta igång beteendet genom att undvika allt sött. På samma sätt som en alkoholberoende inte kan ta ”bara ett glas”.

Tänk också på att detta inte behöver gälla bara socker och sött, utan även stärkelserika livsmedel som snabbt bryts ner till socker, såsom bröd, potatis, och pasta.

Det viktigaste är att hitta sin egen nivå/gräns och sedan undvika allt som triggar.

Skilj på sug och hunger. Är du sugen är det kolhydrater du vill åt, du är sugen på bulle, smörgås eller godis. Är du hungrig kan du tänka dig en bit kyckling.

Om skadan är skedd och suget har gått igång så är en bra metod som kan fungera att tänka att du får äta allt som inte innehåller några kolhydrater. Dvs. ta en bit kyckling från gårdagens middag, en sked kokosolja, en avokado eller liknande livsmedel som är i det närmaste kolhydratfria.

Du som har ett beroende eller det vi kallar för ”skadligt bruk” kan, för att få något som liknar en söt smak utan att påverka hjärnan med socker, smaksätta med ”bullkryddor” som kanel, äkta vaniljpulver (ej vaniljsocker), eller kardemumma.

Viktigast av allt, har man en riktigt stark instinkt och har ett så kallat sockerberoende (kolhydratberoende), så måste man se det precis så. Det är ett beroende. En alkoholist kan inte ta “bara ett glas” och en sockerberoende kan inte ta bara en godisbit eller en smörgås. Och man behöver, precis som vid andra beroende, även arbeta med andra aspekter i livet.

Har du starka instinkter? Ja, då är du en överlevare – av evolutionen välanpassad till livsstilen som jägare och samlare. Tänk dock på att beroenden av alla slag kan kräva professionell hjälp och, igen, det går inte att göra ett undantag.

Känner du igen dig i detta rekommenderar jag dig att lyssna på podcastavsnitt 18, 73, 95, 124 och 125 av podcasten 4Health med Anna Sparre.