fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: 186

Sömnens längd

av Leave a Comment

Jag tror att du vet hur stor betydelse tillräckligt med sömn och sömn på rätt timmar har vid det här laget. Men läs gärna tidigare inlägg via taggen sömn

Ytterligare en studie visar nu att de som sover mindre än sex timmar har sämre hälsa. Men också de som sover mer än tio timmar per natt har sämre hälsa. Tidningarnas rubriker baserat på detta blir då att “det är bevisat – lagom är bäst” och så skriver de att det är negativt att sova för mycket. Men det är viktigt att förstå att ett sådant resultat från en observationsstudie kan vara kopplat till att sjuka människor behöver mer sömn. Dvs vad är hönan och vad är ägget här. Jag betvivlar att det är sömnen som gör att de har dålig hälsa. Men en utmattad person med autoimmun sjukdom kan ju tex ha ett betydlig större sömnbehov.

I den nya studien har drygt 133 000 koreaner i åldrarna 40 till 69 år undersökts. Forskarna har studerat sömnens längd kopplat till metabola syndrom som exempelvis högt blodtryck, bukfetma eller förhöjda sockervärden.

I linje med vad man sett tidigare visade studien att både män och kvinnor som sover mindre än sex timmar eller mer än tio timmar per natt har sämre hälsa.

Sveriges radio skriver “Däremot verkade män påverkas mer negativt av för lite sömn, medan kvinnor fick fler hälsoproblem av att sova för mycket.” Min gissning är snarare att det finns fler stressade män som sover för lite och har dålig hälsa pga det, och fler sönderstressad utmattade kvinnor som sover för mycket pga det. Men det kan vi inte veta förrän kontrollerade studier görs. Alltså, jag menar att jag tror att det inte är den längre sömnen som gör dem ohälsosamma , utan ohälsan gör att de behöver mer sömn.

“Background
Both short and long sleep duration have been consistently studied as a risk factor for obesity, hyperglycemia and hypertension. In this cross-sectional study, we provide an updated analysis of the Health Examinees (HEXA) study on the association between sleep duration and metabolic syndrome (MetS) occurrence among Koreans age 40–69 year olds.

Methods
A total of 133,608 subjects (44,930 men, 88,678 women) were enrolled in the HEXA study 2004–2013. Sleep duration was categorized into 4 sleep categories (< 6 h, 6 to < 8 h, 8 to < 10 h, ≥10 h). MetS criterion was based on the National Cholesterol Education Program, Adult Treatment Panel III. Logistic regression was used to calculate adjusted odds ratios (ORs) and 95% confidence intervals (CIs).

Results
Compared with individuals sleeping 6 to < 8 h per day, less than 6 h of sleep was associated with MetS (multivariable adjusted OR: 1.12, 95% CI: 1.05–1.19) and elevated waist circumference (1.15, 1.08–1.23) among men; with elevated waist circumference (1.09, 1.04–1.14) among women. Greater than 10 h of sleep was associated with MetS (1.28, 1.08–1.50) and elevated triglycerides (1.33, 1.14–1.56) among men; with MetS (1.40, 1.24–1.58), elevated waist circumference (1.14, 1.02–1.27), elevated triglycerides (1.41, 1.25–1.58), reduced high-density lipoprotein cholesterol (HDL-C) (1.24, 1.12–1.38), and elevated fasting glucose (1.39, 1.23–1.57) among women.

Conclusions
Less than 6 h of sleep is associated with elevated waist circumference among both men and women and with MetS among men only. Greater than 10 h of sleep is associated with MetS and elevated triglycerides among both men and women and with elevated waist circumference, reduced HDL-C, and elevated fasting glucose among women only.”

https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12889-018-5557-8

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6975165

Månadens populäraste – om hur du ska välja ekologiskt, sköldkörteldagen, löpning, graviditetsbesvär, bromsa åldrande, och 5 saker som gör att du lever längre

av Leave a Comment

  1. Populärast denna månad var inlägget om sköldkörteldagen. Var du där? Hur var det? https://4health.se/experterna-om-hur-du-blir-fri-fran-skoldkortelsymtom
  2. Helsvenska versionen om att bromsa åldrande
    https://4health.se/185-forbli-ung-hur-du-stoppar-de-9-aldrandemekanismerna
  3. En guide kring hur du kan tänka, och vad som är viktigast att välja ekologiskt https://4health.se/det-har-ska-du-valja-ekologiskt-2
  4. 5 saker som gör att du lever 13 år längre
    https://4health.se/5-saker-som-gor-att-du-lever-12-14-ar-langre
  5. Podcastavsnittet som handlade om hur du slipper graviditetsbesvär, men som innehåller så himla många bra övningar och förklaringar om kroppen för ALLA!!
    https://4health.se/186-graviditet-och-efter-graviditet-bli-av-med-dina-besvar-markus-greus
  6. Hur du blir en bättre löpare med bättre steg, syresättning och mindre skaderisk https://4health.se/187-lopning-och-lopp-prestera-battre-och-slipp-skador-markus-greus
    och https://4health.se/lopning-ovningarna

Podcasten

Mest nedladdat under maj månad var avsnitt 185 om att bromsa åldrande, men det senaste avsnittet, 188 om magsyra, är på god väg att komma ikapp. Populära var också avsnitten med Markus Greus som vanligt – avsnitt 186 och 187

Studie: Skräpmat försämrar fertilitet

av Leave a Comment

Kvinnor som äter mycket snabbmat har svårare att bli gravida jämfört med dem som äter mer hälsosamt, enligt en studie av australienska forskare.

Studien baseras på intervjuer med 5 598 gravida kvinnor under sina första besök hos barnmorskan. Det är alltså inte någon klinisk, kontrollerad studie. Samtliga kvinnor – alla från Storbritannien, Irland, Australien eller Nya Zeeland – var gravida för första gången.

För 8 procent av paren hade det tagit längre än ett år att bli gravida, och de klassificerades därför som infertila, medan 39 procent blivit gravida inom en månad. Enligt studien fanns ett tydligt samband med kvinnornas matvanor.

För dem som åt färre än tre frukter i månaden hade det tagit 50 procent längre tid att bli med barn. Personligen tycker jag inte att frukt är höjden av hälsa, även om en ”lågsocker”-frukt om dagen är helt ok för de flesta. Men jag tror att fruktätande kan vara ett tecken på i övrigt relativt hälsosamma matvanor. Att man försöker undvika kakor, godis och snabbmat tex.

Intaget av snabbmat visade sig ha en tydlig negativ effekt. De som sällan åt snabbmat blev gravida en månad tidigare än genomsnittet hos de kvinnor som åt snabbmat fyra gånger i veckan eller oftare.

När föräldrar blir allt äldre är det nu ett av sex par som kämpar med att bli gravida. Resultaten indikerar att en hälsosam kost, som minimerar konsumtionen av snabbmat, ökar fertiliteten och reducerar tiden som det tar att bli gravid.

Jag har skrivit en hel del om fertilitet tidigare, sök här på sidan https://4health.se/?s=fertil, använd taggen gravid, och här finns några handfasta tips: https://4health.se/fertilitet-–-de-viktigaste-faktorerna-for-superfertilitet

https://academic.oup.com/humrep/advance-article/doi/10.1093/humrep/dey079/4989162

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mycket-snabbmat-kan-orsaka-infertilitet/

Paleobrownies – näringstäta och fria från gluten och mejeriprodukter

av Leave a Comment

Här kommer en riktig favorit i repris som jag först publicerade i januari 2017.

Dessa smaskiga sötpotatis-brownies är både nyttiga och goda. Dessutom fria från både gluten och mejerier – och dessutom ägg för den som behöver undvika det. Något mer kolhydrater än de flesta andra recept jag lägger upp pga sötpotatisen, men helt ok för de flesta om du lyckas hålla dig till en eller ett par bitar 🙂

Missa inte att du även kan göra dem med jordärtskocka https://4health.se/paleobrownies-igen

Du behöver:

  • 2,5 dl mosad sötpotatis (du behöver alltså använda tillagad, tex försiktigt kokt, sötpotatis. Själv kör jag både sötpotatis och övriga ingredienser i mixer)
  • 1 dl nötsmör, tex mandelsmör (men det går bra med jordnötssmör, cashewsmör etc) .
  • 2-3 msk kokosolja
  • 1-2 msk honung eller valfri sötning (jag gör nötsmöret själv och tillsätter lite steviablad i det istället)
  • 0,75-1 dl kakao
  • Ev: kakaonibs

Smält nötsmöret och kokosoljan försiktigt i mikro eller kastrull och rör ner honung
Tillsätt sötpotatis och kakao och blanda ihop. Rör ev ner kakaonibs
Häll i smord form eller på bakplåtspapper
Tillaga knappt 20 minuter vid 175 grader
Låt svalna och skär till kvadrater

Min serverade jag med björnbär och en klick kokosgrädde – mums!

Så upptäcker du sjukdom och inflammation med lukt och syn

av 2 Comments

Kan vi upptäcka sjukdom med hjälp av näsan och hjärnan? Ett forskningsprojekt vid Karolinska institutet tyder på det.

Evolutionärt har smittsamma infektionssjukdomar resulterat i dödsfall, så att tidigt kunna upptäcka sjuka människor omkring sig var därför viktigt.

I skrivande stund ska jag just in i en intervju med en svensk professor som forskat mycket på sjukdomsbeteendet, och även just på vår förmåga att upptäcka andra sjuka människor med hjälp av våra sinnen. Vi kan alltså urskilja sjukdom, bland annat med hjälp av lukt och syn.

I en studie har man dessutom undersökt det här med lukten vidare. Forskarna gav drygt 20 fullt friska människor en spruta med ett endotoxin i form av LPS, ett slags bakterierester som skapar inflammation, för att deras immunförsvar skulle triggas igång. Deltagarna får då någon grads feber, känner sig lite hängiga och får ont i lederna – Precis som om man är på väg att få influensa.

Forskarna fotograferade sedan försökspersonerna och samlade in kroppslukt från t-tröjor, både när de var friska och några timmar efter att de blivit experimentellt sjuka. Därefter lät de andra människor lukta på tröjorna och se foton på personerna, samtidigt som de låg i en magnetkamera. De fick också frågan hur gärna de skulle vilja umgås med de olika försökspersonerna.

Då kan man observera att människor gillar de sjuka mindre. Någonting i de sjukas ansiktsuttryck och kroppsdoft avslöjar redan efter några timmar att de är sjuka och att man bör hålla sig undan.

Det hände saker i hjärnan när de såg de experimentellt sjuka individerna. Insula, ett område i hjärnan som bland annat förknippas med känslan av äckel, aktiverades. Det är intressant eftersom man tror att äckel är en känsla som utvecklats just för att vi ska hålla oss friska.

Referens: Regenbogen et al, 2017. Behavioral and neural correlates to multisensory detection of sick humans. PNAS. Doi: 10.1037/pnas.1617357114)

http://www.pnas.org/content/114/24/6400

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6732337

Så luktar du dig till sjukdom

av Leave a Comment

Apropå vår fantastiska näsa och luktsinne som jag skrev om förra veckan: https://4health.se/var-fantastiska-nasa-och-oerhorda-luktsinne så visar det sig att vi till och med kan lukta oss till sjukdom!

Människan har förmågan att lukta sig till en infektion som pågår i en annans människas kropp, bara några timmar efter smitta. Det är en varningssignal för att vi ska hålla oss på avstånd, och inte bli smittade själva.

Experiment på försökspersoner visar att luktcentrum i hjärnan aktiverades när de fick känna doft från smittade personer. Lukten är så svag att den knappt går att urskilja, men man har upptäckt att försökspersoner som får lukta på prover från smittade människor känner aversion mot den smittade. De får också större aktivitet i de delar av hjärnan som hanterar lukt

Vi har utvecklat beteenden genom evolutionen för att undvika att bli sjuka, och det enklaste sättet är att helt enkelt inte komma för nära den som bär på en smittsam sjukdom. När vi ser människor som är röda i ansiktet, nyser och snorar, då reagerar vi med äckel och håller oss på avstånd. Men även våra andra sinnen reagerar.

Men trots att det mänskliga luktsinnet kunde känna lukten av en infektion som pågår i en annans människas kropp, är det sällan som vi faktiskt upplever lukten, för vem kan beskriva hur en sjuk person luktar? Luktsinnet kräver nämligen inte tydligt medvetna processer, därför upplever vi inte alla lukter runt omkring oss, men lukterna påverkar ändå vårt beteende.

Men frågan är om vi blir lika avigt inställda om våra närmaste blir sjuka? Där finns det inte forskning på människor, men på möss. När musungar blir sjuka är musmamman inte alls undvikande utan snarare mer omvårdande. Men om hon möter en främmande mus med en inflammation i kroppen så uppvisar hon ett avvisande beteende.

Det finns all anledning att tro att även vi människor blir mer omvårdande gentemot varandra när våra känsliga sinnen fångar upp lukt av sjukdomsprocesser hos våra närmaste. Men när vi möter främmande människor på bussen eller i livsmedelsaffären som luktar sjukdom, eller ser sjuka ut, så håller vi oss på vår kant, kanske utan att ens vara medveten om det.

I den nya studien fick en grupp försökspersoner en injektion av ett bakterieliknande ämne som triggar igång immunförsvaret, precis på samma sätt som om de blev smittade på riktigt. I några timmar fick de feber och blev trötta, för att därefter tillfriskna igen. Försökspersonerna fotograferades och fick bära en liten kudde under armen som samlar ihop lukt. Vid ett annat tillfälle genomgick gruppen samma behandling, men istället för det bakterieliknande ämnet fick de injektioner med vanligt koksalt.

Därefter fick en annan grupp lägga sig i en magnetröntgen som mäter aktiviteter i olika delar av hjärnan. De fick om vart annat känna lukten av friska och smittade personer och titta på ansiktsbilder av friska och smittade personer. Samtidigt svarade de på frågor om hur mycket de gillade personerna på bilderna, och säga hur gärna de skulle vilja umgås med dem. Sjuka ansikten ogillades mer och sjuka lukter tenderade att minska gillandet ytterligare.

Magnetröntgen visade också att kombinationen bild på sjuk person, och lukt av sjuk person gav ett starkt utslag i de delar av hjärnan som hanterar lukt och syn.

http://www.pnas.org/content/early/2017/05/16/1617357114.abstract

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/manniskor-luktar-sig-till-sjukdom

Fetma, diabetes och ohälsa i Indien ökar i rasande fart – livsmedelsjättarna driver på med alla medel

av 1 Comment

I takt med att indiernas konsumtion av läsk och snabbmat ökar, höjs allt fler röster om höjda skatter och regleringar – något som oroar de globala mat- och läskjättarna som nu planerar sitt motdrag.

Fetman och ohälsan ökar dramatiskt i världens folkrikaste demokrati samtidigt som västerländsk skräpmat och en allt mer stillasittande livsstil sprider sig bland befolkningen. Antalet sjukligt feta indier var 30 miljoner 2014 jämfört med 1,2 miljoner 1975 och antalet sjukligt feta tonåringar har nästan fördubblats i Indien de senaste fem åren. Förra året larmade landets hälsominister om att nästan en tredjedel, 29 procent, av indiens tonåringar mellan 13-18 år var sjukligt feta. Nästan dubbelt så mycket som för några år sen, 2010, då samma siffra bara var 16 procent. I dag lider dessutom 78 miljoner av landets 1,3 miljarder invånare av någon form av diabetes och man har uppskattat att siffran kommer att öka till 123 miljoner 2040.
Den stigande ohälsan har länge oroat politiker, läkare och folkhälsoexperter och de senaste åren har en rad politiska åtgärder för att vända utvecklingen diskuterats. Premiärministern väntas inom kort presentera ett lagförslag som ska tvinga livsmedelstillverkare att tydligt märka sina förpackningar med fett-, socker- och saltinnehåll. Det har också diskuterats om en eventuell ”fettskatt” på skräpmat skulle vara en väg framåt. Det hoppas jag inte, det är en sockerskatt som behövs, även om fettet i snabbmat oftast är ett riktigt risigt fett.

Regleringar gillas dock inte av alla. Flera stora mat- och läskjättar har nu börjat samarbeta för att möta eventuella lagförslag som kan störa företagens vinster i en bransch värderad till 500 miljarder kronor. Storföretag som Pepsi och Nestle koordinerar lobbyarbete och ska få den indiska regeringen att ta till andra medel än punktskatter och regler för att möta ohälsan. Marknaden är fortfarande relativt outforskad och det finns stora vinster för företag som Coca-Cola, Pepsi, Nestle och McDonalds att hämta i den snabbväxande indiska ekonomin. Marknaden för högprocessad, näringsfattig skräpmat med mycket energi i, är bara en tiondel så stor som Kinas, men väntas växa kraftigt de kommande åren. Bland annat väntas marknaden för kolsyrad dryck växa med 3,7 procent och marknaden för processad mat väntas växa med 8 procent per år fram till 2021, enligt Euromonitor International.

Sorgligt….

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/livsmedelsjattar-rustar-for-indiskt-skrapmatskrig

Så är din viktiga näsa anpassad av evolutionen (andning mm)

av 1 Comment

Det är inte bara vår hud som på ett tydligt sätt har anpassat sig till vilket klimat vi har levt i. Även våra näsor har utsatts för det naturliga urvalet – och framförallt våra näsborrar.
Människor från olika delar av världen har generellt lite olika form på sina näsor. Vad det beror på har inte varit självklart.

Men nu har man förstått att de norra delarna av norra halvklotet har något smalare näsor och smalare luftvägar. De smalare luftvägarna gör att det tar längre tid för luften som vi andas in att nå lungorna. Det är viktigt, eftersom lungorna inte kan ta upp vilken luft som helst – luften måste nämligen ha en viss fuktighet och temperatur för att vi ska kunna tillgodogöra oss syret. I en smalare näsa blir det trängre, och luften måste stanna kvar längre för att värmas upp och dessutom uppnå en lämplig fuktighet. Det är alltså ännu viktigare för oss nordbor att andas korrekt – genom näsan (lyssna gärna på podcastavsnitt om detta, avsnitt 99, 119, 120 och 127)

För att ta reda på det jämförde forskare fyra olika grupper av människor: personer från västra Afrika, östra- och södra Asien, och norra Europa. Genom statistiskt avancerade metoder kunde man se att våra näsor inte bara ser ut som de gör av en slump: de tycks faktiskt vara klimatanpassade.

Inom evolutionsbiologin skiljer man på egenskaper som uppstått och spridit sig av en slump och egenskaper som det faktiskt har funnits en evolutionär fördel att ha. Här visar man att människor på de norra delarna av norra halvklotet har något smalare näsor och smalare luftvägar, vilket skulle kunna vara en anpassning till ett kallare och torrare klimat.

Sedan tidigare vet man att minskad pigmentering på huden är en anpassning till den lägre solexponeringen på nordliga breddgrader. Det finns också forskning som har visat hur personer från Himalayas bergstrakter bär på en mutation som gör att de har en förbättrad syreupptagningsförmåga. Nu kan vi alltså även lägga till näsans och näsborrarnas utformning till egenskaper som ganska nyligen utvecklats för att anpassa sig till ett visst klimat. Ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv är det en spännande upptäckt.

Du har väl inte missat att vi har ett helt podcastavsnitt om näsan, 127, som fått mycket fin feedback och där vi bl.a. tar upp andning, slemhinnor, men också det som kallas nässpraysberoende

http://journals.plos.org/plosgenetics/article?id=10.1371/journal.pgen.1006616

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-vi-bar-alla-pa-klimatanpassade-nasor

Därför blir du sjuk på vintern

av Leave a Comment

Kall och torr luft är ofta det som sätter fart på en influensaepidemi. Nu har forskare på Sahlgrenska akademin visat varför.

När luften är torr blir vissa virus lättare och kan sväva längre och därmed smitta fler personer. Studien visar att mängden vätska som omger viruset blir mindre i torr luft. Viruset blir lättare, kan hålla sig i luften under längre period och har därför större chans att smitta någon. Dessutom underlättas smittspridningen av att kylan gör att vi tränger ihop oss inomhus.

Forskargruppen har under tre säsonger samlat virusprover som jämförts över tid med väderstatistik från SMHI. Resultatet visar att ungefär en vecka efter första riktigt kalla perioden med låg luftfuktighet börjar influensautbrottet ta fart. När den sedan väl är igång rullar den på även om det blir plusgrader.

Väderfaktorn påverkar inte bara säsongsinfluensan (influensa A) utan även RS-virus och coronavirus.

http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/koldknapp-okar-risken-for-smitta-med-luftvagsvirus.cid1415977

http://www.svt.se/vader/fragor_och_svar/darfor-blir-vi-sjuka-pa-vintern

Förbättra tarmfloran – så gör du! Del 2) Antibiotika

av 4 Comments

Antibiotika

Just antibiotika är intressant. Visste du att en enda antibiotikakur kan förändra din tarmflora permanent?! Jag har länkat till ett par studier på ämnet nedan. Det finns studier som visar saker som:

  • signifikant förändrad bredd i mikrofloran efter antibiotikakur
  • utveckling av sjukdomar / patogena mikrober i tarmen efter antibiotikakur, tex Clostridium difficile (ger vanligen diarré)
  • en antibiotikakur påverkar så mycket som en tredjedel av bakteriestammarna i din tarm
  • också så länge som sex månader efter en antibiotikakur har inte bredden i din mikroflora återhämtat sig, vilket indikerar på en permanent förändring (försämring) av tarmfloran
  • antibiotika ger ofta diarre, vanligen pga infektioner av patogena bakterier som är resistenta mot antibiotika

Men som sagt,när du verkligen behöver antibiotika kan det rädda dit liv. Det jag vill säga här är att du inte bör använda det mot öroninflammation och urinvägsinfektion.

Studier:

Effekt av antibiotika på tarmfloran (exempel)

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19018661

http://jac.oxfordjournals.org/content/15/3/319.abstract

Fortsättning

Hela denna vecka ägnar vi åt hur du förbättrar tarmfloran. Imorgon pratar vi om hur du faktiskt kan gynna och förändra din tarmflora, ditt mikrobiom, till det bättre och hur du gör under och efter en antibiotikakur.

Mer på temat microbiome

Rekommenderar dig även att lyssna på de podcastavsnitt jag gjort på temat tarmflora podcasten, avsnitt 44, 46, 51, 80, 109 och 128.