fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: andning

I julstressen: Avslappningsövning på dan – förklaringen till varför det behövs (och vad är egentligen body-mind connection)

av 3 Comments

Blev uppmanad av er läsare att lägga upp det här igen som en påminnelse i julstressen. Publicerade detta först den 3 okt, men här kommer det igen.

Jag har skrivit mycket om stress och binjureutmattning de senaste månaderna. Det här är på samma tema. Jag ska förklara hur det fungerar.

Stress handlar ju om att hjärnan sätter igång det omedvetna sympatiska nervsystemet och stressresponsen via hormonsystemet.
Vi är skapta för att leva ett lugnt och avslappnat liv i naturen. Därför utvecklade vi under evolutionen ett sätt att väcka oss ur lugnet omedelbart de gånger fara hotade. Det är alltså stressmekanismen. Vi handlar utan att tänka när vi upplever fara, oro etc. Om ett rovdjur jagar oss så springer vi direkt, utan att tänka efter. Autopiloten tar över helt enkelt, just genom att hjärnan sätter igång fight or flight-mekanismen.

Det här med autopiloten betyder att huvudet inte riktigt har kontakt med kroppen vid stress. Problemet är att många av oss går på autopilot hela tiden. Helt plötsligt har vi kört hela vägen hem från jobbet utan och utan att tänka på det står vi framför ytterdörren och kommer på att just det ja, idag skulle jag ju ha handlat på vägen hem. Känner du igen dig?
Om du någon gång har undrat över vad folk menar när de lite flummigt pratar om body-mind connection så är det just det här de syftar på (om de nu vet vad de pratar om egentligen :)). För att arbeta mot vardagsstress är det viktigt med just detta, att återställa kopplingen mellan kropp och hjärna. Att stänga av autopiloten och bli medveten om vad som händer. En avslappningsövning är ett sätt att berätta för hjärnan att vi inte längre är i försvarsställning. Det är ok att slappna av. Ett sätt att stänga av autopiloten och återställa kopplingen mellan kropp och hjärna.

Så ta 5 minuter mitt på dan och sätt dig där du får vara i lugn och ro. Fokusera på andningen och/eller känn efter i en kroppsdel i taget och se till att den är totalt avslappnad (börja med fötterna, underbenen, låren osv, ända upp till nacken, axlarna, ansiktet och hårfärstet). Jag ska försöka få in det i vardagsrutinen. Kommer på mig själv med att jag gör det alldeles för sällan när jag skriver det här inlägget 🙂

Om du vill läsa mer om stress etc så hänvisar jag till mina inlägg om binjureutmattning (bara sök uppe till höger här på sidan så hittar du det)

Lördagskyckling i lergryta (eller vanlig ugnsform)

av Leave a Comment

När jag ändå är hemma här en lördag så passar jag på att göra mat som lagar sig själv iugnen.

Idag plockade jag fram en lergryta och tillagade en hel färsk kyckling. Det går bra att göra det här i en vanlig ugnsform också, men lergrytan ger extra saftig och smakrik mat.

Att tänka på när du använder lergryta är att om du har en ny gryta ska den blötläggas i 12-24 timmar innan användning. Är den använd tidigare så räcker det med att blötlägga i 20-30 minuter – tex medan du hackar upp grönsaker och annat du vill ha i grytan. Kom dessutom ihåg att du måste ställa lergrytan i kall ugn och sen sätta på ugnen.

Du behöver kyckling, grönsaker och lite blandade kryddor

Så här gjorde jag idag:

  • Lergryta i blöt medan jag hackade upp:
    lök, broccoli, lite blandade rotfrukter (jordärtskocka, morot, palsternacka)
  • Hackade färsk chili och gned in den färska kycklingen med havssalt och chili
  • Jag la det mesta av grönsakerna i botten av grytan och lite inne i kycklingen och la sedan kycklingen högst upp i grytan.
  • På detta strödde jag en ny krydda jag har från Marocko, lite ekologisk buljong och blandade färska örter (timjan och oregano). Det hade givetvis gått bra även utan marockokryddan. Vill man kan man ha i lite vitlök och eventuellt lite soja
  • Sist hällde jag på lite vatten, kanske 1-2 dl och satte på locket
  • Jag ställde lergrytan i kall ugn och satte sedan på min varmluftsugn på 200 grader.
  • Den fick stå 1h i ugnen med locket på, därefter tog jag av locket och lät gryta stå ytterligare ca 10-15 minuter för att få lite yta på kycklingen

Kycklingen är klar om du skär in till ett ben och saften som kommer är klar, dvs inte alls rosa

Ashtanga yoga

av Leave a Comment

Man brukar kalla ashtanga-yoga för meditation i rörelse. Men det ger också mycket träning. Det går ut på att man kör ungefär samma pass, med olika bestämda sekvenser, gång på gång tills sekvenserna sitter i ryggmärgen och man bara kan fokusera på sin andning. Första gången man kör ett ashtangapass är det lite mindre meditation, men desto mer fokus på träning och smidighet. Lycka till!

Liten guide till yogapassen här på 4Health

av Leave a Comment

Hej alla yogaintresserade!
I somras satte jag igång en liten yogasatsning både för min egen del och för er läsare. Jag testade, valde ut och la upp bra yogapass som man kan köra direkt framför datorn. De ligger inbäddade här på 4health.se, men oftast kan du klicka på rutan på överkanten av filmfönstret om du hellre kommer till klippet på youtube.

Alla yogapass hittar du via taggen yoga: https://4health.se/tag/yoga

De flesta av de första passen (använd taggen ovan och bläddra bakåt i tiden till yogapassen från juli och augusti) är för dig som är helt nybörjare och aldrig testat yoga. Många av dessa pass är på ca 50 minuter och har fokus på att få ner stressnivåerna samtidigt som man blir smidig och blir av med värk. Dvs de är utomordentliga pass även om du kan yoga och behöver koppla av/ få ner stressnivåerna 8vem behöver inte det?). Även nu när jag kan en del yoga använder jag dessa pass som avkoppling och för lite blodcirkulation innan jag går och lägger mig tex – då sover man så gott 🙂

Här är ett bra pass för dig som vill testa yoga för allra första gången: https://4health.se/dagens-yogapass-%e2%80%93-online

Efterhand har jag lagt upp lite kortare pass. Några lite snabbare med mer fokus på träning och framförallt för oss som kört några pass så att man vet hur "downward facing dog" och andra vanliga, enkla yogaposer går till. Jag har i de flesta fall skrivit i rubriken att det är ett kort pass eller hur många minuter de är. Många är mellan 15 och 25 minuter – det hinner alla med och det är utmärkt för din hälsa på så många sätt: smidighet, spänst, styrka, andning, avkoppling och så vidare. Det här hjälper mot hormonella obalanser, mot värk mm.

Här är ett exempel på ett kortare, bra pass för dig som testat yoga lite: https://4health.se/kort-allsidig-yoga-bra-for-hallning-och-mot-stela-axlar-25-min

Framöver kommer jag att fokusera på kortare pass som du hinner göra morgon, lunch eller efter jobbet. testa du också, det är helt underbart mot "kontorsvärk" och stelhet och mot stress. inte för sent 🙂

Kort, enkel och avslappnande yoga

av Leave a Comment

Kort, enkel och avslappnande yoga. Du kan börja 4.30 min in i klippet om du inte vill göra andningsövningen i början. Det är dessutom en lång avslutande så kallad Savasana (avslappning i corpse pose). Den är viktig, men vill du korta ner passet ytterligare så var med åtminstone 5 minuter på denna innan du avslutar din yoga. Då har du ett yogapass som tar 20 min.

Mer om studier på kosttillskott – effekt på hjärt- och kärlsjukdom

av Leave a Comment

Skrev för en månad sen om en ny välgjord studie på kosttillskott:
https://4health.se/intressant-vandning-i-debatten-om-tillskott

Tidigare studier har bara varit i enkätform, men då visat att kosttillskott inte hjälper, utan snarare att de som tar dem lever kortare. Den här välgjorda studien visade att kosttillskott (multivitamin) kan skydda mot cancer.

Nu har man tittat vidare på materialet från studien och dragit slutsatsen att tillskott inte har någon effekt som skydd mot hjärtsjukdom. Varken på de som tidigare haft hjärtsjukdom eller de som inte haft det.

Studien kallas “The Physicians’ Health Study II”. 14 641 manliga amerikanske läkare över 50 år (inkl. 754 män med ett förflutet med hjärtsjukdom) började studeras 1997 med uppföljning i juni 2011. De fick dagligen multivitamin eller placebo.

http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1389615

Nyttig fisk?

av 11 Comments

Det är supernyttigt med fisk, pga livsviktigt omega-3, mineraler som selen och jod som vi i övrigt får för lite av, fint protein osv. Men vi har ett problem, och det är miljögifter. Jag vill med detta inlägg absolut inte smutskasta fisk. Det är inte fisken som är problemet, det är utsläpp, besprutning och gödsling i samband med jordbruk mm.

Eller jo, den odlade fisken är ett stort problem, särskilt ur ett miljöperspektiv, men även hälsomässigt:
https://4health.se/odlad-fisk
https://4health.se/ata-lax-eller-inte-laxfestens-baksida
https://4health.se/fisksorter-%E2%80%93-hotade-eller-ej

Acceptansen av gifter som till slut hamnar i vår mat har gått så långt att EU till och med gett Sverige tillstånd att överstiga de gränsvärden som finns (och det finns inte ens gränsvärden för alla gifter). Sverige hade ett tillfälligt undantagstillstånd att fånga fisk i Östersjön med för höga halter av dioxin och PCB och sälja till svenska folket (dock förbjudet att exportera). Vid årsskiftet blev tillståndet permanent så länge man går ut och informerar om gifterna. En enda dag var detta på nyheterna efter sommaren och det finns även en hemsida www.nyttigfisk.se som beskriver halterna. Tvivelaktigt om detta verkligen kan räknas som information till hela svenska folket.

På nyttigfisk.se beskriver man: ”Dioxin och PCB är miljögifter som, vid höga halter, kan påverka vårt immunförsvar, centrala nervsystemet och misstänks påverka vår möjlighet att få barn samt även öka risken för att få cancer. Mer än hälften av strömmingen som tas upp i norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken har höga halter av dioxiner och PCB.”

Testfakta och Naturskyddsföreningen beskriver hur odlad lax från Norge, särskilt ekologisk lax, innehåller höga halter bromerade flamskyddsmedel, PDBE. Bromerade flamskyddsmedel är kemikalier som används för att försvåra antändningen i textilier, möbler, datorskärmar mm. De kan lätt spridas i miljön och är dessutom fettlösliga, vilket innebär att de lagras i djur och människor. Eftersom de är långlivade kan de också transporteras långa vägar i luft och därmed påträffas på ställen långt från spridningskällan. Flamskyddsmedel kan ge allvarliga hälsoeffekter som att påverka hjärnans utveckling hos foster och spädbarn, ge leverskador samt ha effekter på fortplantningsförmågan. Det är primärt fodret som utgör källan för de här ämnena. Ju mer fiskolja och fiskmjöl laxen får desto högre halter PBDE. Fiskmjölet som för övrigt är en riktigt stor miljöbov som förstör botten på våra hav (produktionen av det) och bidrar till enorma utsläpp. I dag finns inget gränsvärde för bromerade flamskyddsmedel i fisk. Uppdrag granskning gjorde programmet ”det rosa guldet” där de visade att det går åt 2,5 kg vild fisk för att odla 1 kg lax. Dessutom gör fiskemetoderna av fodret än mer skada.
http://www.testfakta.se/incoming/article57436.ece
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/miljogifter/radda-mannen/miljogifter-i-fisk/

Dessutom, tänk på vad du slänger i vattnet. På en genomsnittlig mjukbotten ligger omkring 40 kilo papper och plast per kvadratkilometer, enligt uppskattningar från Göteborgs universitet. Omräknat till vanliga bärkassar i plast blir siffran en påse per 20 meter. Skräpet är skadligt för djurlivet och forskarna tror att plasten förgiftar Östersjöfisken när den bryts ned i vattnet. En bidragande faktor till gifterna i fisk och också en bidragande faktor till att vi har så lite fisk i vissa vatten.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/plaster-hotar-fisken-i-ostersjon_7304803.svd

 Det är dags att börja ställa krav på utsläpp i jordbruk, industri mm. Det är också dags att sluta överkonsumera mediciner som gör att vi får i oss hormoner mm via dricksvatten och mat. Och det är dags att ta ansvar för vad vi själva slänger i naturen. Ju fler som uppmärksammar detta desto större sannolikhet att det händer något!

Naturskyddsföreningen föreslår: ”Lagstiftningen behöver reformeras. De miljögifter som finns i matfisk och produkter som når vanliga konsu­menter, måste fasas ut. Inte minst farliga kemikalier som barn kom­mer i kontakt med måste snabbt regleras, liksom hormonstörande ämnen som kan skada vår fertilitet.
För att påverka internationella regler för kemikalier och, inte minst, EU:s miljörätt behövs såväl förslag på hur reglerna ska skärpas som att enskilda länder går före och tar initiativ för att få bort gifterna. Detta är viktigt för att driva på utvecklingen i rätt riktning inom hela EU.”

Passar på och tacka Thomas, vars brev med tips på länkar detta inlägg bygger på 🙂

Läs gärna även inlägget om kadmiumhalter i jordbruket och benskörhet https://4health.se/benbrott-av-gifter-i-spannmal

Göran Peterssons (Chalmer) text http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/90240.pdf

Bisfenol A hos tandläkaren – och östrogendominans

av Leave a Comment

Det hormonstörande ämnet bisfenol A, som förbjudits i nappflaskor och som utreds ikassakvitton, används nu i fyllnadsämnen för att behandla barns tänder.

Bisfenol A är en ingrediens i ett vanligt tandfyllnadsmaterial som används bland annat till att fylla i gropar och ojämnheter på barns tänder för att motverka hål. I Jönköpings län används det rutinmässigt på alla barn, i andra län används det bara på barn som har mycket hål eller problem med tänderna.

När man forskat på djur, har man sett att det sexuella beteendet och förmåga att få ungar har påverkats, och även inlärningsförmågan.

Bisfenol A har en effekt som liknar östrogen. Det relaterar till så kallad östrogendominans, vilket börjar bli ett stort problem bland kvinnor. P-pilleranvändning, fytoöstrogener i sojaprodukter mm, kemiska ämnen som bisfenol A, hormoner i kranvattnet osv bidrar alla till att vi får onormalt höga nivåer östrogen.

Samtidigt minskar våra nivåer av det andra kvinnliga könshormonet, progesteron, vilket samverkar med östrogenet på ett mycket exakt vis. Minskningen av progesteron beror till stor del på stress. Progesteron bildas av binjurarna, vilka också producerar stresshormoner. När vi stressar, oroar oss, tränar extremt mycket eller dylikt så prioriterar binjurarna produktionen av stresshormoner framför produktionen av progesteron. Vi hamnar alltså i ett läge med för mycket östrogen och för lite progesteron, vilket kan ge diverse problem, bl.a. PMS, riklig mens, och svårigheter att få barn.

Läs mer:

https://4health.se/hoga-halter-hormonstorande-i-konservmat

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5326393

Benbrott av gifter i spannmål

av 4 Comments

Den giftiga tungmetallen kadmium är en av orsakerna till att många äldre drabbas av frakturer. 13 procent av kvinnors benbrott beror på att vi får i oss kadmium via maten. För män är siffran sju procent.

Det kostar dessutom det svenska samhället miljardbelopp varje år –  fyra miljarder varje år (av totalt 37 miljarder för alla benbrott).

Kadmium är ett grundämne som finns naturligt i alla jordar. Men det tillförs också till åkermarken genom användningen av handelsgödsel och via nedfall av luftföroreningar från förbränning. Mest kadmium får vi i oss via spannmål i form av bröd. Men även i grönsaker och rotfrukter.  Cigaretter innehåller mycket kadmium och rökare kan därför få i sig mycket därifrån.

Kadmium stannar kvar i kroppen under lång tid och lagras i njurarna, vilket gör att också njurfunktionen kan skadas om man får i sig mycket kadmium under en längre tid.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kadmium-i-maten-kostar-miljarder

Neurotensin – mättnadshormon och sjukdomsrisk

av 1 Comment

En del har idag undrat över nyheten om hormonet neurotensin som en riskfaktor för välfärdssjukdomar (typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer). Man har alltså i en studie sett att ökade nivåer av hormonet hängde samman med ökad risk för bröstcancer mm, särskilt hos kvinnor. Eller egentligen nivåer av pro hormonet/ förstadiet proneurotensin. Det som gjorde att många undrar, är att det i Sydsvenskan avslutas med att säga att vi ska äta mindre fett.

Nu är jag inte expert på just neurotensin, men vad jag vet så är detta dels en signalsubstans i hjärnan och dels verkar det som ett hormon i kroppen där det återfinns i tunntarmen. Det är dåligt utforskat, men det man vet är att halterna ökar i samband med måltid och man tror att det är ett mättnadshormon. Det stimulerar den glatta muskulaturen i tarmen. Vad jag vet finns det alltså inga säkra kopplingar mellan fettintag och neurotensinnivåer. I hjärnan är det starkt länkat till dopaminsystemet (dopamin som bl.a. är starkt involverat i beroende, och då kan stimuleras av socker)

Även om det nu är så att fett ökar neurotensinnivåerna så har man alltså dragit slutsatsen att neurotensin är en riskfaktor, inte en orsak. Det betyder att någonting i sjukdomsförloppet troligtvis stimulerar utsöndringen av neurotensin, frågan är vad och varför. Det är alltså för tidigt att dra sådana slutsatser. Diskussionen kan jämföras med kolesteroldebatten. Ja, kolesterolhalterna ökar när något är fel i kroppen (kolesterolet lappar och lagar). Man kan sänka sina kolesterolnivåer genom att äta mindre mättat fett och mer växtsteroler, men det är inte önskvärt eftersom det inte gör dig friskare. Kanske är det ett liknande förlopp när det gäller neurotensin. Kanske hjälper neurotensin i processen att göra dig frisk.

Dessutom spekulerar man kring om det är östrogenet hos kvinnor som förstärker detta samband mellan neurotensin och sjukdom. Östrogendominans (höga halter av östrogen i förhållande till progesteron till följd av p-pilleranvändning, stress, fytoöstrogen i sojaprodukter mm) är en vanlig följd av stress och att stress ökar risken för välfärdssjukdomar är känt sedan länge.

Spännande forskning alltså, men ser fram emot mer fakta om neurotensin innan vi kan dra några slutsatser.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/mattnadshormon-kan-avsloja-sjukdomsrisk/

http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/mattnadshormon-kopplas-till-sjukdomsrisk/

http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1377922