fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: deprimerad

Brist på GABA ger mer obehagliga tankar

av 4 Comments

Om man är deprimerad eller nedstämd, lider av posttraumatisk stress eller psykossjukdom, så kan man uppleva att många obehagliga tankar håller i sig över en lång tid. Brittiska forskare har studerat hur vår hjärna hanterar obehagliga tankar och har sett att en mekanism i hippocampus har stor betydelse. De har sett att en kemisk mekanism i hjärnan har en stark koppling till vår förmåga att undertrycka jobbiga tankar. Mekanismen sker i hippocampus, den del av hjärnan som hanterar minnen och inlärning. Och det är nivåerna av den hämmande och lugnande signalsubstansen GABA som styr hur vi hanterar obehagliga tankar. Låga nivåer av GABA leder alltså till att förmågan att förhindra jobbiga tankar minskar, och kan leda till psykiska sjukdomar.

Tänk på att kroppen behöver olika näringsämnen för att bilda GABA. Man kan ta GABA som tillskott, men i många personer fungerar det inte lugnande, eftersom de har brist på olika näringsämnen som tex vitamin B6 och magnesium. GABA finns för övrigt i fermenterad mat, som tex surkål 🙂

https://www.nature.com/articles/s41467-017-00956-z

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6813732

Så höjer du serotonin naturligt – del 1

av 27 Comments

Serotonin är en av de lugnande budbärarna mellan nervceller, en signalsubstans eller neurotransmittor, i hjärnan. Den är kopplad till skratt, lek, sex och gott humör. Den är också viktig för sömnen eftersom serotonin är förstadie till melatonin, vårt främsta sömnhormon.

Det här inlägget är ett gästinlägg i samarbete med Katarina Hagberg. Missa inte heller att lyssna på avsnitt 27 av podcasten på det här ämnet: https://4health.se/avsnitt-27-nedstamdhet-och-depressioner-–-den-naturliga-losningen-som-aven-hjalper-mot-pms-och-sotsug

Du behöver inte känna dig deprimerad eller ha ångest för att må bra av att höja serotoninnivåerna. Här är några andra symtom på lågt serotonin även hos dig som är frisk

  • Krypande olustkänsla
  • Störd sömn
  • Lättirriterad och/eller arg
  • Nedstämd
  • Nervryckningar, exempelvis vid ögat
  • Ingen sexlust
  • Tycker inte att sånt som du vanligtvis brukar uppskatta ger samma glädje
  • Migrän eller huvudvärk
  • Svårt att stå emot impulser
  • Blir inte klar med uppgifter
  • Svårighet att komma ner i meditation eller annan avslappning

Studier visar att även bland de som inte kan sägas vara deprimerande så finns en koppling mellan serotonin och humöret. Lägre serotonin = sämre stämningsläge och tvärt om.

Det finns otroligt mycket du kan göra själv för att öka serotoninet. Värt att komma ihåg är att skilja på om någonting ökar serotoninets frisättning i hjärnan eller dess bildning. Om vi tänker på hur SSRI-läkemedel fungerar, så ökar de tiden serotonin finns mellan nervcellerna och stimulerar dem, men du får inte ökad bildning av serotonin. För att bilda mer serotonin kan du använda livsstilen, exempelvis öka intag av tryptofan men också ämnen som stöttar de enzymer som bildar serotoninet. Här får du tips på vardagliga saker som ger dig mer serotonin:

Ha roligt och skratta

När du har roligt ökar bildningen av serotonin i hjärnan. Sweet, eller hur? Kolla roliga klipp på youtube, lyssna på humorpodd eller ring din roligaste kompis. Har du barn vet du säkert vad som får dem att skratta. Gör det och skratta du också. Överhuvudtaget kan du tänka på att försöka se saker från den roliga sidan. Den funkar också att lura kroppen och om du skrattar och ler även fast du inte är glad så tror den att det är på riktigt och du får positiva effekter. Testa till exempel den här videon där du får teori men även flera övningar. Det kan kännas onaturligt att stå och asgarva för sig själv utan anledning. Och det är det förstås på sätt och vis. Men skit i det! Forskning visar att det funkar och det krävs inte mycket tid.

Dagsljus

Fler timmar i solljus ger mer bildning av serotonin i hjärnan. På vintern kan ljuslampor med rätt styrka delvis ersätta den sol vi inte får här i Sverige. Det är speciellt viktigt att börja dagen med en stund utomhus eller vid ljuslampa, det ställer in dygnsrytmen. Även om du använder ljuslampa på vintern, se ändå till att vara ute en stund när det faktiskt är ljust, gärna mitt på dagen, även på vintern.

Rör på dig

Motion har visat sig vara en riktig humörhöjare. 30 minuter konditionsträning, tre gånger i veckan av medel intensitet är enligt studier väldigt effektivt för att öka välbefinnandet. Ibland kan man behöva vänta upp till sex veckor på resultatet men för många går det snabbare än så.

Träningen gör att mer tryptofan blir tillgängligt i blodet och tas upp till hjärnan och att mer serotonin frisätts i vissa områden i hjärnan.

Kost och tillskott

Tryptofan finns bland annat i kyckling, äggvita, mjölkprodukter, kikärter och pumpafrö och är byggstenen för serotonin. Tryptofan bildas sedan till 5-hydroxytryptofan (5-HTP) med hjälp av enzymet tryptofan-5-hydroxylas och därefter till serotonin (även kallat 5-hydroxytryptamin) med hjälp av enzymet aromatisk aminosyradekarboxylas till serotonin. Enzymet monoamin oxidas A (MAO-A) bryter ner serotonin.

För att öka upptaget av tryptofan kan det behövas en topp av insulin. Därför kan du till exempel prova att äta din kyckling tillsammans med vitt ris (om du tolererar det).

Omega-3, gurkmeja, järn, magnesium, zink, c-vitamin, b-vitaminer (i metylerad form om du behöver) är också viktiga för bildning av serotonin.

Förbättra matsmältningen

Ibland brukar det sägas att du inte är vad du äter, utan vad du kan tillgodogöra från det du äter. Det ligger väldigt mycket i det påståendet. Särskilt animaliskt protein, där aminosyran tryptofan finns rikligt av, är svårsmält för kroppen. För det första ska du tänka på att tugga maten. Det kommer du långt med eftersom de flesta inte tuggar ordentligt. 30 gånger per tugga eller mer är idealiskt. För att hjälpa dig att bryta ner protein kan du också ta nån matsked äppelcidervinäger av bra kvalité före måltid då du äter protein. Helst ska ÄCV:n vara opastöriserad och ofiltrerad. Låter det svårt att få tag i? Nix, det finns även hos de stora matkedjorna, vänd på flaskan och läs!

Här kommer överkursen när det kommer till ÄCV och serotonin. Eftersom det är så pass effektivt för att sänka blodsockret bör du INTE ta det tillsammans med den måltid då du vill toppa insulin för att få tryptofan att passera blod-hjärnbarriären. Innan träning är det OK eftersom träningen i sig kommer hjälpa dig att ta upp tryptofanet. Andra hjälpmedel om du misstänker dålig matsmältning är tillskott av saltsyra och enzymer.

Beröring och serotonin

Studier har visat att massage ger ökade nivåer av serotonin. Det som inte är klart är om det är den mänskliga beröringen som gör det, eller som det är massagen i sig som gör det. Jag har inte hittat någon studie där deltagarna fått göra självmassage men varför inte testa?

Psst…Du glömmer väl inte grunderna?

Mycket av det som står här är finjusteringar och ska komma efter att de stora bitarna som lägger grunden för välmående är på plats.

Rätt mat för dig – en individuellt utprovad med naturlig mat (inget processat) kost är A och O. Kosten som förespråkas här på 4Health är en toppenbra utgångspunkt för den som vill förbättra sitt näringsintag.

Sov! 7-8 timmar per natt är vad de flesta behöver för att må bra. Får du inte det behöver du göra det till en prioritet.

Stressa ner. Stress är inte farligt men brist på återhämtning är det. Du måste planera in tid när du kan ta det lugnt. Boka in det i kalendern med dig själv! Om du är en av många som har en stark stressrepons också på ganska milda stressorer, och därmed har svårt att komma ner i varv, – använd meditation. Det kan förändra hjärnan på ett sånt sätt att du hanterar stress annorlunda.

Gå på toaletten. Det är normalt att gå på toaletten minst en gång per dag och lämna efter sig en rejäl hög. Tillskott av psylliumfrö, klorella eller annat som håller igång magen är annars att rekommendera.

Drick lagom med vatten. Vatten hjälper också till att hålla magen igång, ger cellerna den vätska de behöver och gör att vi har en bra mineralbalans.

Exempel på dagsschema för att höja serotonin

Morgonen: Ät något litet som innehåller relativt höga mängder av aminosyran tryptofan. Drick 1 msk äppelcidervinäger i vatten. Konditionsträna i ca 30 minuter. Det ska vara så pass jobbigt att det är pulshöjande och du blir lite andfådd och svettig. Passa på att motionera ute om det är ljust. Då får du dessutom bonusen att du reglerar dygnsrytmen på ett bra sätt, vilket främjar god nattsömn.

Förmiddagen: Ha roligt! Gör skrattövningar, lyssna på humorpodd eller ring en rolig kompis.

Mitt på dagen: Var ute i solen. Gärna vid fler tillfällen än mitt på dagen men det är nu solen är som starkast. Var ute i minst 20 minuter, ta gärna en promenad.

Middag: Välj en proteinkälla med tryptofan i och ät tillsammans med en snabbare kolhydrat. Tolererar du ris är det ett bra val.

Kväll: Gör självmassage eller så kan du och din partner turas om att ge varandra massage. Ha en lugn kvällsrutin som du börjar vid samma tid varje kväll. Ställ en klocka som ringer när det är dags om du har svårt att komma ihåg. Stäng av skärmar minst en timme innan läggdags. Testa att lägga bort dem helt en kväll!

Missa inte fortsättningen på detta spännande ämne i del 2!

Observera: Den här texten är enbart tänkt som utbildning och information. Den ska inte ses som en ersättning för råd från sjukvården.

Referenser del 1:

Young SN. How to increase serotonin in the human brain without drugs. Journal of Psychiatry & Neuroscience : JPN. 2007;32(6):394-399.

Why isn’t my brain working? Datis Kharazzian

Medical Physiology, Rhoades & Tanner

Socker ökar risken för psykisk ohälsa

av Leave a Comment

Personer som äter stora mängder socker, exempelvis i form av sötad mat, bakverk och läsk, löper en ökad risk att drabbas av psykiska störningar, enligt en stor brittisk studie.

Resultaten bygger på analyser av många tusen män och kvinnor i åldrarna 39 till 83 år. Gruppen ingår i den så kallade Whitehall-studien där forskare undersökt faktorerna bakom olika sjukdomar hos brittiska statstjänstemän. I studien, som har pågått sedan 1967, har man bland annat granskat effekterna av olika dieter.

Nu har man tittat specifikt på kostens betydelse för den psykiska hälsan. Resultaten tyder på att ett relativt högt sockerintag leder till ökade risker för depressioner och de flesta av de psykiska störningar som innefattas i begreppet Common Mental Disorders (CMD), exempelvis ångest, panikkänslor, fobier, tvångstankar och stressymptom. Bland männen med det högsta sockerintaget var riskökningen 23 procent.

Forskarna slår fast att ett stort sockerintag kan medföra risker. Däremot fann de inga belägg för det omvända förhållandet — att människor som redan har psykiska störningar tenderar att öka sitt sockerintag. De anser att den hypotesen nu är motbevisad.

Enligt den brittiska sjukvårdsmyndigheten National Health Service bör en vuxen person inte äta mer än 30 gram tillsatt socker per dag, men i genomsnitt äter britter ungefär dubbelt så mycket per person, och amerikaner tre gånger så mycket.

Eftersom det är en observationsstudie så är det inte klarlagt på vilket sätt sockret påverkar psyket. En hypotes är att det ger upphov till en stark insulinutsöndring som påverkar hormonnivåerna i kroppen, vilket i sin tur skapar ångest och depressioner.

Studien är i linje med tidigare resultat, bl.a. en omfattande Harvardstudie, som visade att personer som regelbundet äter processad mat med mycket socker löper betydligt större risk att bli deprimerade. Läs mer: https://4health.se/?s=deprimerad

https://www.nature.com/articles/s41598-017-05649-7

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/socker-okar-risk-for-psykisk-storning

Stress vs demens

av 1 Comment

Sambandet mellan minnesbesvär och stress är starkt. Sju av tio med minnesbesvär har allvarlig stress, utmattningssyndrom eller depressivitet. Man lever eller har levt länge under allvarlig stress, och det har påverkat de kognitiva funktionerna så till den grad att man uppfattar att man är sjuk i demens.

En avhandling från Sahlgrenska visar att många som söker hjälp i vården för minnesproblem är rädda för att det ska vara begynnande tecken på demens; men ofta handlar det om att patienterna lider av stress.

Avhandlingen är baserad på två studier med ett par hundra personer, som har följts i genomsnitt mellan fyra och fem år.
Man ser en ökning av hjälpsökande längre ner i åldrarna – i åldrarna 50-60 år. Det är en stor skillnad mot hur det var för bara 20 år sedan.

De personer som utreds utan att deras självupplevda minnesbesvär kan bekräftas av undersökningarna är ofta högutbildade och yrkesverksamma. Många av dem är eller har varit sjukskrivna, de lider av stress, utmattningssyndrom eller är nedstämda och deprimerade. Sju av tio hade denna typ av problematik.

Men för majoriteten av de medverkande i studierna betydde deras minnesproblem inte att de hade begynnande demens.

Så vad kan det då bero på att allt fler och allt yngre personer söker sig till minneskliniken och är rädda för att de håller på att drabbas av demens? Enligt författaren bakom avhandlingen beror det mycket på att vi lever i en tid med ett ökande informationsflöde, men vi kan inte ta in hur mycket information som helst. På arbetsplatser måste man lära nytt hela tiden, även när man närmar sig pensionsåldern. Men det finns också ett annat slags stress, som handlar mer om vem man ska vara. Personer som behöver ta det lugnt men upplever krav på att hinna mycket och vara aktiva – en typ av identitetsfråga.

Hjärnan är utvecklad under lång tid och är inte gjord för de här mängderna med information.

http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/svar-stress-bakom-sjalvupplevda-minnesproblem.cid1483952

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stress-ofta-bakom-minnesproblem

Tacksam? Så lever du längre

av Leave a Comment

Personer som vid upprepade tillfällen känner livsglädje tycks leva längre visar en stor brittisk studie.

För första gången har en stor grupp människor fått frågor kring livsglädje vid upprepade tillfällen. Vid tre tillfällen med två års mellanrum svarade drygt 9 000 personer mellan 50 och 80 år på olika frågor. Frågorna handlade bland annat om tillfredsställelse med det man gjorde just nu, eller om man kunde titta tillbaka på livet med glädje.

Även när forskarna tog hänsyn till ekonomi, jobb, utbildningsnivå och om personen var deprimerad så stack upplevelsen av livsglädje ut, och gjorde en stor skillnad i hur länge man levde.

Det behövs dock mer forskning. Den här studien ser något slags samband, men det är ju en observationsstudie, inte en kontrollerad randomiserad studie.

Det skadar dock inte att avsluta varje dag med att fundera över vad du kan vara glad över just idag. En tacksamhetsövning där du funderar över tre saker som du är tacksam över just idag – 3 tack.

  1. Tack för att solen sken på mig idag
  2. Tack för att jag bor vid havet och får surfa
  3. Tack för en härlig kram från min fantastiske son

Vad är du tacksam över idag?

http://www.bmj.com/content/355/bmj.i6267

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6595504

Antidepressiva mediciner ger sämre effekt och mer biverkningar

av Leave a Comment

Supermånga av mina klienter får antidepressiv medicinering (SSRI) mot allt från PMS till sömnbesvär eller vinterdepression. I mina ögon skrivs det ut lite väl ofta. (Läs även tidigare inlägg på tema SSRI )

Men visste du att ju äldre du blir desto sämre funkar medicineringen och ju mer biverkningar ger den? Flera studier visar att SSRI inte ger bättre effekt än placebo (“sockerpiller”) hos äldre. Däremot blir ofta biverkningarna fler.

Ju äldre man blir desto vanligare är det att bli deprimerad. Och det är vanligt med antidepressiv medicin högre upp i åldrarna. Enligt Socialstyrelsen får drygt var tredje kvinna över 85 år antidepressiv medicin. Och den allra vanligaste är den sort som kallas SSRI-preparat, selektiva serotoninåterupptagshämmare. Men det finns flera studier som visar att SSRI-preparat till äldre i många fall inte hjälper.

Depressioner högre upp i åldrarna har ofta orsaker som näringsbrist och ensamhet. Ju äldre man blir desto sämre effekt har medicinen. Men å andra sidan blir biverkningarna fler eftersom de gamla är känsligare. Och biverkningarna av antidepressiva mediciner kan dessutom förvärras i kombination med andra läkemedel. Bland äldre personer är det vanligt att ha just många läkemedel. En person som är 75 år använder i genomsnitt 5 till 6 olika läkemedel (skrämmande siffror eller hur??!!). I kombination med exempelvis Waran ökar blödningsrisken väldigt mycket.

Det finns för lite forskning på äldre och mediciner generellt. Och det är oftast de äldre som tar medicinerna.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/antidepressiv-medicin-fungerar-samre-pa-aldre

PMS och PMDS

av Leave a Comment

PMS och PMDS har jag skrivit om bl.a. här: https://4health.se/pms-och-pmds-en-kanslighet-for-allopregnanolon

I förrgår visade SVT ett inslag i Vetenskapens värld om PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). Bra där SVT! Det både pratas och forskas för lite om, och satsas för lite på, problem och sjukdomar som drabbar kvinnor. (Se klippet här nedan i inlägget)

Ungefär var 20:e kvinna har en svår form av premenstruella besvär som heter premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, och trots att de regelbundet drabbas av depressioner är det många som inte vet vad de lider av. Dessutom har nästan var 5:e kvinna en lindrigare form, dvs “vanlig” PMS.

För att få dignosen PMDS ska man ha fem av följande känslostämningar: Nedstämdhet, irritabilitet, humörsvängningar, ångest/oro, minskat intresse för dagliga aktiviteter, koncentrationssvårigheter, trötthet/minskad energi, aptitförändring, sömnstörning, känsla av kontrollförlust.

Problemen uppkommer en till två veckor före mens. De försvinner när mensen börjar. Besvären kan vara från några dagar upp till två veckor, varje månad. Fjorton dagar i månaden är halva tiden.

Studier har visat att ungefär 3-5 procent av alla kvinnor i barnafödande ålder lider av PMDS, över hela världen. Det är samma procenttal som brukar definera en folksjukdom. Det innebär att ungefär 100.000 kvinnor är drabbade i Sverige.

Det var Torbjörn Bäckström som på 1980-talet upptäckte att PMDS har att göra med de processer som startar i kroppen vid ägglossningen som inträffar ungefär två veckor före mens.

När ägget släpper från äggstockarna frigörs ett hormon som kallas gulkroppshormon. När det bryts ner bildas ett annat hormon, allopregnanolon. Varje nervcell i hjärnan har receptorer som allopregnanolon kan koppla in sig på. Det påverkar då GABA-systemet i hjärnan, som har effekten att det lugnar ner hjärnans aktivitet. GABA är som hjärnans handbroms.

Den här handbromsen är viktig för oss, och det finns många andra ämnen som har liknande effekter på GABA som allopregnanolon. Men för de kvinnor som lider av PMDS har man kunnat visa att hjärnan blir mer aktiv, vilket i sin tur leder till att kvinnorna blir deprimerade eller aggressiva. När mensen kommer försvinner symtomen.

Forskare i Umeå arbetar med att ta fram ett nytt läkemedel mot den svårare formen av premenstruella besvär, PMDS. De har funnit ett ämne som kan blockera effekten av allopregnanolon. En första studie med 120 medverkande är positiv, men fler och större studier behövs göra, och umeåforskarna väntar på finansiering för att kunna genomföra dem.

Idag får många kvinnor lindring för sin PMDS med antidepressiva mediciner. Antidepressiva mediciner fungerar på vissa, men har biverkningar.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/100-000-lider-av-svar-pms

Inflammation och dålig mat är roten till depression

av 3 Comments

Inflammation i hjärnan är troligen en bidragande orsak till depression.

En ständigt pågående och låggradig inflammation i kroppen har på senare år lyfts fram som en viktig orsak till hjärtsjukdomar, diabetes, stroke, cancer och demens.

Förra året kunde forskare vid Harvard  för första gången i en stor försöksstudie visa att den västerländska matens inflammatoriska verkan också tycks ha ett samband med vår psykiska hälsa.

Forskarna följde i tolv år 43 685 kvinnor. Alla som behandlats för depression eller haft en sådan diagnos uteslöts vid studiens början för att lättare fastställa orsak och verkan. Därefter kartlades ätvanorna vid sex tillfällen samtidigt som blodprover togs för att spåra tecken på kronisk inflammation.

Under studien fick 2 594 kvinnor diagnosen depression och behandlades samtidigt med antidepressiva medel. När en bredare definition användes, med antingen diagnos eller behandling, steg antalet till 6 446. I studien kopplades depression till inflammation, och effekten av inflammationsdrivande mat var oberoende av kroppsvikt (fetma har tidigare kopplats till ökad risk för psykisk ohälsa).

De kvinnor som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin löpte 29 till 41 procent större risk att drabbas av depression än de som åt mat som var mindre inflammationsdrivande. Skyddande mot inflammation var bland annat vin i måttliga mängder, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker. Sambandet var tydligast för den femtedel som åt mest eller minst av dieter som orsakar eller skyddar mot inflammation.

I djurstudier har resultaten varit över­tygande. Många rapporter, byggda på välgjorda studier, pekar i samma riktning – inflammation är kopplat till depression.

De starkaste fynden i människostudier är patienter med hepatit (leverinflammation) eller vissa typer av cancer. Som en del i sin behandling har de fått ett läkemedel som aktiverar kroppens immunförsvar. En väldigt stor del av dem blev deprimerade precis efter att ha fått läkemedlet.

Psykiatrin står inför en förändring.  När man tittar på vad som tas upp på vetenskapliga konferenser och vad som publiceras så handlar det mycket om kopplingen mellan immunsystemet och psykiska symtom.

Forskningen har ännu inte något svar på varför man får en depression, men kan konstatera att de senaste decenniernas fokus på serotonin och noradrenalin har stora brister. Det är med all sannolikhet inte så enkelt att den deprimerade behöver sitt serotonin på samma sätt som en diabetiker behöver sitt insulin.

Dagens serotoninreglerande läkemedel gör långtifrån alla patienter friska. Runt hälften av patienterna inte  bra med dagens läkemedel. Biverkningarna kommer ofta direkt. Dessutom har man inte riktigt kunnat bekräfta att deprimerade patienter har låga serotoninnivåer. Studier har visat många olika resultat.

Psykoneuroimmunologi är ett snabbt växande forskningsområde om sambandet mellan psykologisk funktion, hjärna och immunförsvar. Grunden är att immunförsvarets aktivitet delvis dirigeras av hjärnan via dess kontroll av hormoninsöndring och det autonoma nervsystemet. Forskningen på psykoneuroimmunologi visar att ett inflammatoriskt pådrag kan påverka serotonin-, dopamin- och noradrenalinnivåerna. De kan också öka nivåerna av substanser som är skadliga för hjärnans celler.

Man tror att inflammationen är det som kommer först i utvecklingen av depression, och att det i sin tur påverkar andra ämnen i hjärnan, exempelvis serotonin och noradrenalin. Mycket talar för att det är det inflammatoriska pådraget som orsakar en depression. En viktig fråga är dock om det är inflammationen som orsakar en depression eller om inflammationen är en biverkning.

Orsaken till den inflammation kan vara allt från  infektion till dålig mat. Så sent som igår kunde man läsa om hur även livsmedelsindustrins eget forskningsorgan Ilsi kopplar samman risken för depression och andra sjukdomar med inflammationsdrivande mat som innehåller onyttiga former av fett och kolhydrater, dvs sockrade drycker, vitt mjöl, och för mycket omega 6-fett, som solrosolja, som ökar risken för låggradig inflammation i kroppen.

Det finns också studier i vilka man har testat anti-inflammatoriska läkemedel på patienter med depression och sett att det har effekt, och i en avhandling från Sahlgrenska visar Petra Suchankova Karlsson att det finns en sårbarhet för psykisk sjukdom i gener kopplade till inflammation. Och patienter med schizofreni har höga nivåer av det inflammatoriska ämnet kynurensyra i hjärnan. De senaste åren har det kommit flera epidemiologiska studier där kopplingar även setts till bipolär sjukdom, schizofreni, adhd och autism.

Daniel Lindqvist har i en avhandling sett förhöjda nivåer av cytokiner i spinalvätskan hos självmordsnära patienter. Cytokiner utsöndras till exempel vid inflammation. Detta talar för att inflammation i hjärnan är kopplat till självmordsbeteende och depressiva symptom.

I en artikel som publicerades i oktober 2015 dras liknande slutsatser av International life science institute, Ilsi. Det globala forskningsnätverk som kontrolleras av livsmedelsindustrin (som Coca Cola, Nestlé, Procter & Gamble och Monsanto)

Slutsatsen i artikeln är att det nu är ställt utom all tvivel att låggradig inflammation kan kopplas till en lång rad välfärdssjukdomar.

Vad som är hönan och vad som är ägget är givetvis oklart. Inflammation ligger bakom de flesta väldfärdssjukdomar / nyare sjukdomar på ett eller annat sätt, såsom hjärt- och kärlsjukdom och demenssjukdomar – och depression. Samma sjukdomar är också kopplade till ett högt intag av just snabba kolhydrater, dvs mjöl och socker, och vegetabiliska oljor – som ju är inflammationsframkallande mat. Välfärdssjukdomar är också kopplade till en nedsatt tarmflora – och en nedsatt tarmflora, som producerar för lite butyrat och andra fina fettsyror och vitaminer, är kopplad till inflammation.

http://www.svd.se/inflammation-kan-vara-orsak-till-depression/om/idagsidan

http://www.svd.se/industrin-kopplar-onyttig-kost-till-depression

Magflora => depression => Parkinsons sjukdom

av 4 Comments

I en ny svensk studie ser man ett starkt samband mellan depression och Parkinsons. Personer som diagnosticerats med depression har upp till tre gånger större risk att drabbas av Parkinsons senare i livet.

I studien har man använt register för att kartlägga alla svenska medborgare som var över 50 år i slutet av 2005, sammanlagt drygt 3,3 miljoner personer. Man tittade sedan på hur många som diagnosticerats med depression mellan åren 1987 och 2012. Till varje person la man till tre personer av samma födelseår och kön som aldrig lidit av depression och fick då ihop en testgrupp på drygt 420 000 personer.

Man följde dessa i upp till 26 år för att kontrollera vilka som skulle komma att drabbas av Parkinsons. Vad man kunde se var att 1,1 procent av alla personer som diagnosticerats med depression även diagnosticerats med Parkinsons. Det kan jämföras med 0,4 procent av de som inte haft en depression – alltså en tydlig skillnad

Ett par år efter studiens start var risken att drabbas av Parkinsons drygt tre gånger större för de som hade diagnosen depression. Men upp till 25 år efter en depression var risken fortfarande 50 procent högre.Man såg också att ju allvarligare depressionen varit desto större var risken för Parkinsons.

Man har tidigare sett att Parkinsons och andra neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, ALS och demens har riskfaktorer redan i barndomen eller mycket tidigt.

Men om det är det så att depression leder till Parkinsons eller om det är ett tidigt symptom på sjukdomen vet forskarna inte. Det kan vara så att depression är skadligt för hjärnan och startar celldöden som är kopplad till Parkinsons, eller så kan det vara ett tidigt symptom. Eller, enligt mig, så kanske orsakerna till både depression och Parkinson kan vara samma.

Det intressanta i det här är alltså att en av hypoteserna blir att samma saker som orsakar depression också kan orsaka Parkinson.

Då kan man fundera över saker som ljus, tryptofan och annat som påverkar serotoninnivåer i kroppen och därför påverkar nedstämdhet (Lyssna på podcastavsnitt 27 om naturliga lösningar mot depression, där jag pratar om serotonin) – och om det kanske även kan påverka risken att utveckla Parkinsons sjukdom.

Men ett stort och intressant område gäller hur magfloran kopplas till vår psykiska hälsa. Magfloran ser nämligen också ut att kunna kopplas till Parkinsons, även om mer forskning behövs. Så frågan är hur stor roll vår mikrofilm / microbiome har för utvecklandet av sjukdomar som Parkinsons?

Dessutom påverkar ju magfloran definitivt våra serotoninnivåer, eftersom det mesta av kroppens serotonin tillverkas just i mag-/tarmsystemet.

Tidigare på ämnet microbiome: https://4health.se/tag/microbiome

Magflora – depression

“New studies show that bacteria, including commensal, probiotic, and pathogenic bacteria, in the gastrointestinal (GI) tract can activate neural pathways and central nervous system (CNS) signaling systems. Ongoing and future animal and clinical studies aimed at understanding the microbiota-gut-brain axis may provide novel approaches for prevention and treatment of mental illness, including anxiety and depression.”

“the emerging field of research focused on the human microbiome suggests an important role for the gut microbiota in influencing brain development, behaviour and mood in humans. The recognition that the gut microbiota interacts bidirectionally with other environmental risk factors, such as diet and stress, suggests promise in the development of interventions targeting the gut microbiota for the prevention and treatment of common mental health disorders.”

“The gut microbiome has played a crucial role in the bidirectional gut-brain axis that integrates the gut and central nervous system (CNS) activities, and thus the concept of microbiome-gut-brain axis is emerging. Studies are revealing how diverse forms of neuro-immune and neuro-psychiatric disorders are correlated with or modulated by variations of microbiome, microbiota-derived products and exogenous antibiotics and probiotics. The microbiome poises the peripheral immune homeostasis and predisposes host susceptibility to CNS autoimmune diseases such as multiple sclerosis.”

Exempel på vetenskapliga artiklar och studier på ämnet depression och magflora / microbiome:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23384445

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25415497

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25266952

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24370461

Magflora – Parkinsons

(PD= Parkinsons Disease) “gastrointestinal dysfunction, in particular constipation, is an important non-motor symptom in PD” …”intestinal microbiota interact with the autonomic and central nervous system via diverse pathways including the ENS and vagal nerve.”….
“On average, the abundance of Prevotellaceae in feces of PD patients was reduced by 77.6% as compared with controls. Relative abundance of Prevotellaceae of 6.5% or less had 86.1% sensitivity and 38.9% specificity for PD. A logistic regression classifier based on the abundance of four bacterial families and the severity of constipation identified PD patients with 66.7% sensitivity and 90.3% specificity. The relative abundance of Enterobacteriaceae was positively associated with the severity of postural instability and gait difficulty.”
“These findings suggest that the intestinal microbiome is altered in PD and is related to motor phenotype.”

(FMT=Fecal microbiota transplantation) “Isolated case reports of FMT response include  […], Parkinson’s disease”

Exempel på studier/litteratur på ämnet Parkinsons kopplat till magflora:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25476529

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3742951/

Om den nya studien som kopplar ihop depression och Parkinsons:

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hogre-risk-for-parkinsons-bland-deprimerade

Hållning och gångstil påverkar ditt humör

av 3 Comments

Nu har det forskats på något jag ofta brukar motivera mina träningsklienter med, nämligen att hållningen inte bara påverkar ditt utseende och din fysiska hälsa, utan ditt humör!

Vårt humör påverkar vår gångstil. Slokande axlar om vi känner oss nere, och en mer studsande gång om vi känner oss uppåt. Det är inte så förvånande, men forskarna ville undersöka om sättet vi rör oss på även påverkar hur vi mår.
Det är forskare vid Queens University i Kanada som tittat på detta.

De visade en lista med negativa och positiva ord för en grupp testpersoner som sedan fick gå på ett löpband.
Forskarna uppskattade gångstilen, något en mätare framför testpersonerna visade. Personerna visste dock inte vad mätaren visade och de ombads sedan att försöka flytta mätaren från vänster till höger eller tvärtom, beroende på hur de gick.

Efteråt ombads de att komma ihåg så många ord som möjligt från listan.

Det visade sig att de som hade tränats att gå med en mer ledsen gångstil kom ihåg många fler negativa ord, jämfört med dem som gått gladare.

Gångstilen i sig hade alltså framkallat ett mer nedstämt humör. Tidigare studier har nämligen visat att deprimerade personer kommer ihåg negativa händelser mycket bättre än positiva, vilket kan resultera i en ond cirkel.

Jag har skrivit om detta tidigare, bl.a. här:

Läs mer: https://4health.se/power-poses-och-stressreducering

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hur-vi-gar-paverkar-hur-vi-mar