fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

hjärta

Salt – är det farligt?

av 1 Comment

Det talas ofta om salt som en av de värsta faktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Nu visar en genomgång av forskningen på området att det inte finns bevis för att salt skulle öka hjärt- kärlsjukdom.

"This review set out to assess whether advice to cut down on salt in foods on altered our risk of death or cardiovascular disease. Intensive support and encouragement to reduce salt intake did lead to a reduction in salt eaten and a small reduction in blood pressure after more than six months. There was not enough information to understand the effect of these changes in salt intake on deaths or cardiovascular disease. Further research in needed to confirm our finding that dietary advice to reduce salt may increase deaths in people with heart failure."

En hög saltkonsumtion kan dock höja blodtrycket och ett högt blodtryck ökar risken för slaganfall och hjärtinfarkt. I kroppen är det viktigt med balans mellan kalium (K) och natrium (Na), vilka ingår i den så kallade kalium-natrium-pumpen i kroppens celler. Natrium får vi framförallt i oss genom att äta salt, medan kalium bl.a. finns i grönsaker. Så även om det inte finns studier som visar att salt skulle vara farligt för hjärtat är "lagom" alltid bäst. Och framförallt – äter du mer salt kan det vara en idé att öka intaget av grönsaker.

Här kan du läsa mer:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ingen-vill-betala-for-sanningen-om-salt_6307062.svd

http://www2.cochrane.org/reviews/en/ab009217.html

Image: Carlos Porto / FreeDigitalPhotos.net

Mer statiner gav inte färre hjärtinfarkter

av Leave a Comment

En studie visar att den massiva användningen av statiner inte hjälper.

"No connection between the level of exposition to statins in the population and the incidence/mortality of acute myocardial infarction"

"The utilisation rate of statins increased almost three times for both men and women between 1998 and 2002."

"The change in statin utilisation from 1998 to 2000 showed no correlation to the change in AMI mortality from 2000 to 2002. Statin utilisation and AMI- incidence or mortality showed no correlations when adjusting for socio-economic deprivation, antidiabetic drugs and geographic coordinates."

Läs studien här:

http://www.jnrbm.com/content/pdf/1477-5751-10-6.pdf

Dessutom läste jag nyligen hos Annika Dahlqvist att FDA nu varnar för den höga dosen av Simvastatin pga ökade muskelbiverkningar.

Tips: Klicka på taggen "hjärta" här till höger så hittar du tidigare inlägg om statiner

Ny studie på lågkolhydratkost

av 1 Comment

Ytterligare en studie som visar att en kost med mycket fett och protein inte bara ger viktnedgång utan även förbättrar hjärthälsan. (I den här studien kombinerades kosten med motion)

http://well.blogs.nytimes.com/2011/06/01/eating-fat-staying-lean/

Varning för statiner

av Leave a Comment

Statinernas biverkningar uppmärksammas allt mer. Senast i SvD:
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/forskarvarning-for-kolesterolsankare_5875715.svd

Läs de längre inläggen som tidigare skrivits angående kolesterol och statiner med hjälp av taggarna eller genom att söka till höger här på 4health.se

Foto: Image: zmkstudio / FreeDigitalPhotos.net

Mättat fett är inte farligt

av Leave a Comment

Äntligen börjar även media uppmärksamma detta. Även om det i Expressens artikel även uttalas att man skulle bli tjock av det, vilket är felaktigt. (Däremot kan du öka din fettförbränning med omättat fett)

Men man påpekar i alla fall att det inte finns något samband mellan mättat fett och hjärt- och kärlsjukdom, vilket många forskare visat tidigare och Uffe Ravnskov, Gary Taubes mfl. lyft fram åtskilliga gånger. Roligt att även media börjar uppmärksamma detta faktum.

Här hittar du artikeln:
http://www.expressen.se/halsa/1.2298759/fett-ar-inte-farligt

Foto: Suat Eman, FreeDigitalPhotos.net

Sömnbrist påverkar mer än du kanske tror

av Leave a Comment

Det är svårt att ta igen förlorad sömn. Många tror att det räcker med att bara sova lite längre en natt för att ta igen flera nätters kortare sömn eller att man vänjer sig vid att ständigt sova lite var natt, men sömnbrist ackumuleras. Dessutom märker man sömnbristen först flera timmar efter att man har vaknat.

God och tillräcklig sömn är viktigt av flera anledningar.

På dagen utsätts kroppen för stress och slitage och natten är tiden då kroppen bygger upp sig igen. Medan vi sover sker reparationsprocesser i kroppen.

Det är också så att hormoner och signalsubstanser utsöndras vid olika tidpunkter på dygnet och styr olika processer (matsmältning, sömn, humör och så vidare). Ingen av dessa processer sker isolerat utan de påverkar varandra. Har du obalanser i ett hormon eller en process så blir det en kedjereaktion som påverkar övriga hormoner. Exempelvis har du kanske märkt att om du sover för lite eller äter oregelbundet så påverkas ditt humör. Sömnen påverkar bland annat din ämnesomsättning, hunger och stressnivå.

Sömnbrist ger också en ökad risk för allvarliga sjukdomar. Studier visar att dåliga sömnvanor ökar risken för bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom och psykiska besvär.

Tänk på att det inte bara är själva sömnen och sömnkvaliteten som är viktig, även vakenhetstidens längd och när på dygnet vi sover har betydelse.

Här kan du läsa om en studie som bekräftar hur svårt det är att ta igen förlorad sömn:

http://stm.sciencemag.org/content/2/14/14ra3.abstract

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svart-ta-igen-forlorad-somn_4086275.svd

Foto: Filomena Scalise, FreeDigitalPhotos.net

Om LCHF i tidningen

av Leave a Comment

En artikel i HD skriver om LCHF http://hd.se/mer/2010/11/21/lchf-ar-dieten-som-skapar-debatt/

Artikeln innehåller lite blandad information, men också en del kritik mot lågkolhydratkost som jag tänkte besvara här:

”Men alla kostrådgivare sjunger inte lågkolhydratdietens lov. Livsmedelsverket pekar bland annat på att man inte vet vilka långsiktiga konsekvenser en lågkolhydratkost har på kroppen, och att det finns risk att man får i sig för lite fibrer, frukt och grönt.”

Det är inte riktigt sant. Med tanke på att man åt (åtminstone min definition av) lågkolhydratkost redan på stenåldern (bortsett från mejeriprodukter) och under evolutionen så handlar det om miljoner års erfarenhet av sådan kost. Miljoner år utan de flesta av våra välfärdssjukdomar.
Självklart kan det gå fel om man blir extrem och utesluter alla kolhydrater, även de ”gamla” som vi ätit under evolutionen, tex grönsaker och nötter. Men då pratar vi no carb high fat, inte low carb. Jag aldrig förespråka en sådan kost.

”För lite fibrer i kosten leder på kort sikt till förstoppning, och på lång sikt kan det eventuellt minska skyddet mot tjocktarmscancer. Får man i sig för lite frukt och grönt kan man drabbas av näringsbrist och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och vissa sorters cancer.”

För det första vill jag skilja på frukt och grönsaker. Det stämmer att vi under evolutionen utvecklats till att äta en viss mängd av växtdelar. Men vi behöver inte äta både frukt och grönsaker. Mycket av den frukt vi idag äter är mest fruktsocker och vatten. Långa transporter och näringsfattiga marker och många andra faktorer har utarmat näringsinnehållet.
Det är dock bra att kombinera animalisk kost med grönsaker. Men vi behöver inte äta några enorma mängder.
De mjuka fibrerna från frukt och grönsaker är jättebra för tarmarna, men fibrer har blivit överskattade i jakten på att hitta anledningen till varför vi blir sjuka. Äter vi en normal mängd grönsaker så räcker det bra. Vissa mår mycket bättre av att ta bort de hårda fullkornsfibrerna.

”Men det kan också finnas direkta risker med ett högt intag av protein och mättat fett, till exempel för höga kolesterolhalter i blodet, och därmed ökad risk för hjärtinfarkt.”

Myt myt myt. Snarare pekar bra och modern forskning på att det skulle vara tvärtom. Se gärna tidigare inlägg om mättat fett och kolesterol, samt historien bakom kostråden. Läs även något av Uffe Ravnskov om du vill ha mer på fötterna i den här frågan.

Sömnbrist ger allvarliga sjukdomar

av Leave a Comment

Bland annat visar en ny amerikansk studie att personer som sover mindre än 6h per natt har betydligt högre nivåer av inflammationsmarkörer i blodet. Inflammation är en stark riskfaktor för bl.a. hjärt- och kärlsjukdom. Nivåerna var högre för 3 olika inflammationsmarkörer, bl.a. var CRP-värdet (indikerar infektion eller inflammation och uppmäts ofta tex för att diagnostisera lunginflammation) 25% högre hos personer som sov lite. Skillnaderna var fortfarande signifikanta efter att man tagit hänsyn till andra faktorer såsom rökning, övervikt och andra sjukdomar (tex diabetes).

Här kan du läsa mer om studien: https://www.emory.edu/EMORY_REPORT/stories/2010/11/research_sleep_poorly.html

Dessutom tros för lite sömn ha en koppling till alzheimers. Ökade nivåer av Beta-Amyloid i hjärnan, bildar plack och är ett tydligt riktmärke för demenssjukdomen alzheimers. I studier på möss kan man se att mer plack bildas i vaket tillstånd och allra mest om musen tvingas hålla sig alert och uppe oregelbundet och under långa perioder, dvs motsvarande sömnbrist hos människor. Läs mer om detta här: http://m.svt.se/2.108068/1.1704088/somnbrist_kan_ge_alzheimer&lid=aldreNyheter_1513597&lpos=rubrik_1704088

120 miljarder för svensk ohälsa

av Leave a Comment

Trots att färre svenskar röker och dricker så kostar ohälsan 120 miljarder kronor per år (bl.a. utebliven produktion och direkta sjukvårdskostnader) och hälsomålen (regeringens) uppnås inte. Stora rubriker för några dagar sedan, och folkhälsoinstitutet tror att lösningen är en ny komplicerad politisk och ekonomisk modell.

Svaret är enklare än så.

Vad beror de 120 miljarderna på då? Ja, kosten såklart, och de felaktiga officiela kostråden.

Ett högt kolhydratintag som rekommenderas ger högt blodsocker och högt blodinsulin. Detta har inte bara en fettinlagrande effekt, utan också är inflammatoriskt och därför kan öka risk för bl.a. hjärt- och kärlsjukdom. För att inte tala om följderna för diabetiker som inte ens tål kolhydrater.

Mängden av tillsatser ökar ständigt och effekten av tillsatscoctailen är ett outforskat område. Vad man kan säga är att även vissa enskilda tillsatser är cancerogena i djurförsök, och många tillsatser framkallar allergiska symtom, migrän etc. De stora livsmedelsproducenternas makt är stor och reglerna för hur man får späda ut eller göra om livsmedel för att de ska bli billiga och ändå smaka mat hålls relativt liberala.

En felaktig fördelning mellan olika fettsyror ökar risk för besvär med allt från migrän och värk till kärlsjukdomar och astma. Våra kostråd säger att vi ska äta fleromättat fett och gärna vegetabiliskt sådant. Detta ger oss inte bara celler med brist på hållbart, stabilt mättat fett, utan ett överskott på Omega6 och därmed ofta allvarliga symtom och sjukdomar.

Och så vidare, osv…

Läs mer om hur våra myndigheters kostråd kommit till här https://4health.se/historien-bakom-vara-myndigheters-kostrad

Högt eller lågt blodtryck?

av 19 Comments

Vad är blodtryck och hur fungerar det?
Blodtrycket är trycket inuti dina blodkärl. Skilj detta från pulsen, som är antal slag hjärtat gör per minut.

Regleringen av blodtrycket är resultatet av flera olika system, bl.a. det autonoma nervsystemet (ANS), dvs det som styr funktioner i kroppens som inte är viljestyrda såsom hjärtats slag, samt flera olika hormoner. De olika hormonerna står för den långsiktiga regleringen av blodtrycket, medan det autonoma nervsystemet kan ändra blodtrycket direkt. Den snabba regleringen förmedlas av nerver till hjärta, blodkärl och njurar.

När blodtrycket snabbt måste höjas, tex vid stress, skickas signaler till hjärtmuskeln som ökar sin förmåga att pumpa blod, vilket leder till att blodtrycket höjs. Dessutom skickas signaler till glatt muskulatur i blodkärlens väggar, vilket i sin tur leder till att kärldiametern minskar och därmed blir det större tryck på mindre area – dvs blodtrycket höjs ytterligare.

Blodtrycket består av två siffror, ex 120/80. Första värdet är övertrycket (när hjärtat drar ihop sig, ”systoliskt” tryck). Sista värdet är undertrycket (när hjärtat slappnar av mellan slagen, ”diastoliskt” tryck).

Högt eller lågt blodtryck?
Rekommenderat normalt blodtryck är max 140 i övertryck och max 90 i undertryck. För högt blodtryck medför i längden ökad risk för hjärtsjukdom. Att tillfälligt ha något högre, vid stress till exempel, behöver däremot inte vara farligt.

Skadligt lågt blodtryck får normalt inte friska personer utan blodtrycksmediciner.Ett betydligt lägre blodtryck än det rekommenderade maxvärdet verkar vara optimalt för att minimera risk för hjärtsjukdom. Var den perfekta nivån ligger är inte helt klart, men kanske under 120 i övertryck och under 80 i undertryck. Ursprungsbefolkningar (som inte äter västerländsk kost) har ofta så lågt tryck även vid högre ålder. Vid ett sjukligt lågt tryck blir det dock svårt att få ut blod till alla delar i kroppen och njurarna slutar producera urin på grund av för lågt filtrationstryck.

Även skillnaden på det övre och undre värdet har betydelse. Detta kallas pulstrycket. Om skillnaden är stor så tyder det på hårda, stela kärl. Det kan tex bero på kärlsjukdom. Kärlen kan då inte utvidga sig så mycket när pulsvågen från hjärtat kommer och övertrycket blir högt.

Hur får man ett bra blodtryck?
Att minska intaget av socker och andra kolhydrater kan sänka blodtrycket utan medicinering. Träning är mycket bra för att jämna ut blodtrycket, dvs det sänker ett högt blodtryck och höjer ett mycket lågt blodtryck. Långvarig stress kan ge ett högt blodtryck, så att stressa mindre, sova bra och hitta saker som får dig att slappna av är andra saker som är bra för blodtrycket.