fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

hjärta

Bättre vård, men sämre hälsa (ny internationell rapport)

av Leave a Comment

En ny OECD-rapport “Health at a glance 2011” beskriver hur färre som blir inlagda för hjärtattack och cancer avlider. Men. Samtidigt ökar problemen med bl.a. diabetes och astma. Man belyser fetma (obesity) som en riskfaktor där “severe obesity” i snitt minskar livslängden med 10 år. Man beskriver också hur antalet feta har dubblats eller t.o.m. tripplats i många OECD-länder sedan 1980 (notera – starten på “light”-eran med stärkelse och socker som ersätter naturligt fett). I de flesta OECD-länder är över hälften av invånarna överviktiga. Inte helt oväntat har USA störst andel feta och spenderar även mest pengar på hälsa per invånare: 7960 USD år 2009.

Man jämför i stycket “The changing nature of risk factors to health” övervikt med rökning och skriver hur “The alarming rise in obesity rates has risen at the top of the public health policy agenda”  … “not only in OECD countries, but increasingly in developing countries.”

“Obesity is a key risk factor for numerous chronic conditions. Research shows
that severely obese people die 8-10 years earlier than those of normal weight, a value similar to that for smokers. ”

(Bilden är lånad från OECDs press release och beskriver “% of obese among adults”, Kostdoktorn skriver intressant ang tabellen på bilden att “Japan och Korea har lägre andel feta invånare (mätt som BMI>30) än övriga länder i tabellen ovan. Jag tog bort dem därför att BMI är ett dåligt jämförelsemått mellan kaukasier och asiater.
Asiater är i genomsnitt lättare byggda med mindre muskelmassa och får bukfetma och fetmarelaterade sjukdomar (som diabetes) vid klart lägre BMI-tal. Därför är jämförelsen inte helt rättvis.” http://www.kostdoktorn.se/ar-vi-snart-smalast-i-vastvarlden)

Hela rapporten hittar du här:http://www.oecd.org/dataoecd/6/28/49105858.pdf

Och press release här: http://www.oecd.org/document/3/0,3746,en_21571361_44315115_49048899_1_1_1_1,00.html

Mättat fett mot hjärtsvikt

av Leave a Comment

En ny studie har gett resultat som visar att mättat fett förbättrar överlevnaden i hjärtsvikt.

Visserligen gjordes studien på hamstrar. Och eftersom hamstrar (och möss mm) är gjorda för en kost som är mer växtbaserad än människans, ska man alltid tolka resultaten med försiktighet.

Tre grupper av redan hjärtsjuka hamstrar fick äta en normal lågfettsdiet (grupp 1), en kost rik på mättat fett (grupp 2) och en kost rik på fleromättat fett (grupp 3).

Gruppen som åt mättat fett ökade överlevnaden med ca 50% (361 dagar jämfört med 278 dagar med "vanlig" lågfettsdiet)

I gruppen som åt mycket fleromättat fett ökade inte livslängden.
Min kommentar: omega 3 har ju tidigare i studier visat sig vara bra för hjärta och kärl, men i denna studie åt mössen rikligt med både alfalinolensyra (kortkedjad omega-3) och linolsyra (omega-6)

Här kan du läsa mer: http://cardiovascres.oxfordjournals.org/content/early/2011/09/29/cvr.cvr258.abstract

Riskerna större än vinsterna med statiner

av Leave a Comment

Har tidigare skrivit många inlägg om kolesterol och statiner, dvs. kolesterolsänkande medicin (inlägg som du hittar här: https://4health.se/tag/kolesterol Se särskilt den talande lilla videon här https://4health.se/fakta-om-statiner-%e2%80%93-the-lipitor-paradox )

En kort summering är att det inte finns några belägg för att kolesterol i sig skulle vara farligt, tvärtemot visar högre kolestrolvärden i vissa grupper på mindre risk för stroke mm. Kolestrol blir först farligt om partiklarna blir små och oxiderade, vilket de blir av mycket kolhydrater (detta visas inte med traditionella kolesterolvärdesmätningar, utan en sk apo-kvot behövs för att kunna upptäcka många små LDL-partiklar)
Många slutsatser om kolesterolets farlighet har istället dragits av att statiner, kolesterolsänkande medicin, hos en del personer verkar minska risken för hjärtsjukdom. Detta beror dock högts troligen inte på den kolesterolsänkande effekten, utan på en viss antiinflammatorisk effekt hos statinerna. I vilket fall kan man inte vetenskapligt dra sådana indirekta slutsatser som att kolesterol skulle vara farligt bara för att statiner visat sig fungera i vissa fall.

Nu skriver även Uffe Ravnskov, Ralf Sundberg mfl en debattartikel i Läkartidiningen om att riskerna faktisk överstiger de eventuella vinsterna med statiner. Jag saxar lite ur deras artikel här nedan, och längst ner kan du läsa hela artikeln.

Ang studier på statiner:
"man hade exkluderat EXCEL, det första och största primärpreventiva experiment, där mortaliteten i statingruppen efter redan ett år hade ökat med snudd på statistisk signifikans"…"I Hippisley-Cox och Couplands studie hade mindre än 3 procent undvikit en icke-dödlig hjärtinfarkt, medan mer än 4 procent hade fått akut njursvikt, allvarlig leverskada, muskelproblem eller grå starr."…"I andra studier har man noterat en betydligt högre frekvens. Några har funnit att 20 procent fick muskelbesvär"…" 80 procent av professionella idrottare fick avbryta behandlingen på grund av försämrade prestationer. Ett annat exempel är impotens, som enligt expert­rådet är en ovanlig biverkan, men som enligt en Pfizer-finansierad studie uppträder hos en femtedel av statinbehandlade män.

Ang cancerrisk med statiner:
"Inkubationstiden för kemisk karcinogenes är emellertid lång, och i stort sett alla statinstudier har avslutats efter fem år eller ännu tidigare. Det är därför oroväckande att tre experiment har resulterat i cancer redan efter några få år. Dessutom ökade risken för hudcancer i de två första simvastatinstudierna "…"Vid studiens avslutning var cancermortaliteten tre gånger högre bland dem vars kolesterol var lägre "…

Ang livslängd och kolesterol:
"Sanningen är att mer än 20 studier har visat att äldre människor med högt kolesterol lever längst och att högt kolesterol inte är en riskfaktor för kvinnor. En studie av nästan 140 000 patienter med akut hjärtinfarkt visade dessutom att deras LDL-kolesterol var lägre än normalt, och treårsmortaliteten var högst bland dem med lägst kolesterol."…

Kvinnor bör ej äta statiner:
"Vi menar att kvinnor inte heller bör behandlas med statiner oavsedd riskstatus. Inget statinexperiment har nämligen lyckats förlänga ­livet för det täcka könet. "

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=17180

Angående senaste veckans nyhet om sockrets inverkan på hjärtsjukdom

av Leave a Comment

Du har säkert sett eller hört om det under veckan som gått, annars kan du läsa mer via länkarna nedan.

Även om jag tror på att socker är dåligt för hjärt- och kärlhälsan, så var det här bara en observationsstudie. Dessutom så undersöktes inte faktisk effekt på hälsan, utan effekt på kolesterolprofilen. Dock tror jag även här att studien träffat relativt rätt eftersom man inte bara tittat på de traditionella kolesterolproverna, utan faktiskt undersökt hur mycket små oxiderade kolesterolpartiklar personerna i fråga hade. Men vill ändå hänvisa till mitt inlägg om att tolka forskningsresultat med kritiska ögon: https://4health.se/traffsakert-om-sponsrad-forskning

Bättre sammanställning av kostens betydelse på hjärt- och kärlsjukdom (CVD) hittar du här: https://4health.se/bra-sammanstallning-av-studier-pa-kost-vs-hjartsjukdom

Läs mer om sockerstudien:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/socker-okar-risk-for-hjartsjukdomar_6579947.svd

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/socker-okar-risk-for-hjartsjukdomar

Bra sammanställning av studier på kost vs. hjärtsjukdom

av 1 Comment

Mycket bra och förståelig sammanställning av forskningsläget kring kostens betydelse (särskilt kolhydrater, mättat och omättat fett) för hjärt- och kärlsjukdom. Jag har saxat lite ur den engelska texten, vilket du kan läsa nedananför min svenska korta förklaring. Längst ner hittar du också en länk till rapporten som heter “Saturated fat, carbohydrates and cardiovascular disease” av författare från University Medical Center Groningen samt Amsterdam i Holland.

———————————————-

Det rapporten säger är att mättat fett i kosten är relaterat till något högre kolesterolnivåer i blodet, men inte till hjärtsjukdom. Att däremot ersätta det mättade fettet med kolhydrater ökar risken för hjärtsjukdom.

Omättat fett är relaterat till minskad risk för hjärtsjuksom, men troligtvis är det omega3-fettet som bidrar till den minskade risken. Omega6 verkar däremot förvärra risken (t.om. mer än när en del av fettet består av transfetter).

Högt kolhydratintag stimulerar nybildandet av mättat fett i levern, och ackumuleringen av detta fett stimulerar inflammation i kroppen. Inflammationen ökar sedan risken för hjärtsjukdom.

——————————————

“The dietary intake of saturated fatty acids (SAFA) is associated with a modest increase in serum total cholesterol, but not with cardiovascular disease (CVD). Replacing dietary SAFA with carbohydrates (CHO), notably those with a high glycaemic index, is associated with an increase in CVD risk”

“polyunsaturated fatty acids (PUFA) is associated with reduced CVD risk. However, replacing a combination of SAFA and trans-fatty acids with n-6 PUFA (notably linoleic acid) in controlled trials showed no indication of benefit and a signal toward increased coronary heart disease risk, suggesting that n-3 PUFA may be responsible for the protective association between total PUFA and CVD.”

“High CHO intakes stimulate hepatic SAFA synthesis and conservation of dietary SAFA”…”The accumulation of SAFA stimulates chronic systemic low-grade inflammation
through its mimicking of bacterial lipopolysaccharides and/or the induction of other pro-inflammatory stimuli. The resulting systemic low-grade inflammation promotes
insulin resistance, reallocation of energy-rich substrates and atherogenic dyslipidaemia that concertedly give rise to increased CVD risk”…”avoidance of SAFA accumulation by reducing the intake of CHO with high glycaemic index is more effective in the prevention of CVD than reducing SAFA intake per se”

http://www.njmonline.nl/getpdf.php?t=a&id=10000756

Image: graur codrin / FreeDigitalPhotos.net

Högre kolesterol – mindre risk för stroke

av 2 Comments

Hittade det här utmärkta uttalandet kring en studie på kolesterol via Annika Dahlqvist. Författaren hittar talande resultat i en stor kolesterolstudie, men forskarna väljer att dra slutsatser baserat på något helt annat. Har sammanfattat det han skriver:

“The idea that cholesterol is a risk factor for heart disease is repeated loudly and often.”….

…”studies show that taking dietary steps to reduce cholesterol does not bring broad benefits for health or save lives. We also have drugs that reduce cholesterol that also do not appear to improve health.”

“a recent study published in the journal Atherosclerosis [1]. In it, more that 82,000 adults in England, UK were followed for an average of over 8 years. The relationship between a range of lifestyle factors and health markers and risk of stroke and heart disease was assessed.
Some of the factors that were associated with an increased risk of both stroke and heart disease were smoking, raised blood pressure, diabetes and low levels of physical activity. “…

…”What the authors appear not to be able to say up front is that their mammoth study found that higher cholesterol levels are not a risk factor for heart disease, though they do admit to the fact that higher cholesterol levels are associated with lower stroke risk. But then they add this: ““Nevertheless lipid-lowering therapy with statins has shown to reduce the incidence of both thrombotic stroke and coronary disease.”

What they appear to be suggesting here is that we should gloss over their findings, because cholesterol-reduction with statins reduces the risk of stroke and heart disease, so cholesterol must cause these conditions after all.

But the thing about statins is that they don’t just reduce cholesterol, but have range of effects that might reduce risk of cardiovascular disease, including anti-inflammatory and blood-thinning properties. Here’s what I believe to be a more logical and honest appraisal of their studies findings.

1. higher cholesterol levels were not associated with heart disease and were associated with a reduced risk of stroke

2. statins reduce the risk of stroke and heart disease

3. any benefits of statins in this regard cannot be due to their cholesterol-reducing properties

Här kan du läsa mer:
http://www.drbriffa.com/2011/09/21/huge-study-finds-gaping-holes-in-the-cholesterol-hypothesis/

Motion mot depression, stress, sötsug och för ett bättre immunförsvar – så fungerar det

av 4 Comments

Stenåldersmänniskan förflyttade sig för att skaffa mat. Det gav en kick från hjärnans belöningscentrum eftersom det var viktigt att hitta mat.
När stenåldersmänniskan behövde fly eller skulle jaga utsöndrades stresshormoner som frisatte energi. Stresshormonerna minskade sedan effektivt när flykten/rörelsen satte igång.

När du tränar minskar du dina stresshormoner (kortisol t.ex.) och frisätter en rad lyckohormoner.
Serotonin är ett må-bra-hormon som ligger på låga nivåer hos deprimerade personer, men som frisätts vid motion (även en rask promenad).
Dopamin ger en kick på samma sätt som droger kan göra och utsöndras också det när du tränar. Dopamin liknar faktiskt amfetamin i sin kemiska struktur.
Endorfin ger ett lyckorus och fungerar i hjärnan ungefär som morfin. Även endorfin utsöndras när du rör dig.
Motion har i undersökningar visat sig ha minst lika bra effekt som antidepressiva medel, men utan biverkningar och med ett mer långsiktigt resultat.

Genom att aktivera kroppens stora muskelgrupper produceras även substanserna BNDF (Brain-derived neurotrophic factor), IGF (Insulin-like growth factor) och VEGF (Vascular endothelial growth factor) vid träning.
BNDF stimulerar nybildning av hjärnceller, du blir alltså smart av att träna!
IGF stimulerar bildandet av insulinreceptorer på cellerna, vilket förbättrar insulinkänsligheten och därmed förebygger och/eller förbättrar diabetes typ 2.
VEGF stimulerar nybildning av små blodkärl, vilket är bra både för hälsa och kondition.
Motion ger dessutom en förstärkning av de naturliga mördarcellerna i immunförsvaret. Så kallade NK-celler (natural killer cells) produceras, vilka arbetar för att ta död på cancerceller, virus och bakterier.
Summa summarum: Träning gör dig frisk och smart!

Sötsuget då? Jo socker (ja inte raffinerat socker på den tiden, utan socker i form av frukt och bär) var sällsynt under evolutionen, men ger snabb energi. Därför gav hjärnan extra mycket belöning när vi åt något sött.
Från smakreceptorerna längst fram på tungan går det signaler till centrum i hjärnan. Därifrån skickas sedan signaler till det belöningscentrum som producerar dopamin och endorfin. Denna lyckococtail ger oss en kick och ett lyckorus (därav så kallat tröstätande). Men inte nog med det. Ett förhöjt blodsocker stimulerar ju hormonet insulin, och den här processen påverkar i sin tur serotonin, det tredje må-bra-hormonet. Mat över lag ger oss ett lugn när det parasympatiska nervsystemet sätter igång matsmältningen.
Det är alltså samma lyckohormoner som utsöndras av söt och kolhydratrik mat, som av träning.
Det här betyder i praktiken att du kan bota din abstinens efter söt mat genom att träna (och genom att undvika söt mat för att inte trigga igång suget).

Så ett starkare immunförsvar, lyckligare liv, mindre risk för välfärdssjukdomar som diabetes (men även hjärtsjukdomar mm), mindre sötsug och dessutom en stark kropp som klarar mer är vad du har att vänta dig av att börja motionera!
Behöver du hjälp att komma igång och hitta enkel effektiv träning som fungerar i din vardag så är du jättevälkommen att höra av dig så ska jag hjälpa dig!

Missa inte SVTs granskning av fettupproret (läs äv om fett och kolesterol)

av Leave a Comment

Vetenskapens värld granskar vetenskapen bakom kostråden. Det ser jag fram emot!! Nedan hittar du tv-tiderna. (första sändning ikväll!)

En artikel skvallrar dessutom lite om vad som kommer att sägas i programmet:
“Vetenskapens värld granskar på måndag den 12 september de kostråd som vården länge har förespråkat för typ 2-diabetiker. Råden som de har fått – att äta lite fett och mycket kolhydrater – vilar på en bräcklig vetenskaplig grund, visar Vetenskapens värld. Många diabetiker vittnar också om att sjukvårdens kostråd inte hjälper dem.”…

“Forskarvärlden fick på allvar upp ögonen för det mättade fettet när en amerikansk forskare började undersöka sambandet mellan kosten och risken att dö i hjärtinfarkt i sju olika länder,”…

“Samtidigt visade andra vetenskapliga studier att mycket smör och grädde i maten verkade öka halten av det onda kolesterolet. Eftersom kolesterol är en av komponenterna i blodproppar, drog forskarna den logiska slutsatsen att mättat fett slammar igen blodkärlen.”..

Minnesvärt citat ur artikeln: “Sedan lågfettskosten spreds över världen har forskare satsat mycket pengar på att bekräfta det mättade fettets farlighet. Men egentligen utan framgång.”
“2009 gjorde Världshälsoorganisationen, WHO en genomgång av forskningen på området och hittade då inget samband mellan mängden mättat fett i kosten och hjärtsjukdom. Den amerikanska studien från 1960 höll för dålig kvalité för att räknas i genomgången.”
http://svt.se/2.108068/1.2528028/kostrad_kan_gora_svenskarna_feta

Om granskningen i kvällens program:
“Del 4 av 19. Det pågår ett fettuppror i Sverige. Många diabetiker har börjat äta fet mat som den etablerade sjukvården säger är livsfarlig. Men upprorsmakarna säger sig må bättre än någonsin. Vi granskar vetenskapen bakom kostråden. Nu rustar amerikaner för att åka till månen igen. Och det är de privata företagen som satsar och drömmer om att få en del av månens rikedomar. Vetenskapens värld har besökt företagen som bygger nästa generations månlandare. Programledare är Victoria Dyring.”

mån 12 sep 20:00
fre 16 sep 00:45
lör 17 sep 13:15
sön 18 sep 06:00

Angående blodprovet som visar när du ska dö

av Leave a Comment

 Med dramatiska rubriker meddelar Metro att ett” blodprov kan visa när du kommer dö”
http://www.metro.se/nyheter/blodprov-kan-visa-nar-du-kommer-do/EVHkib!kQWKZhCWozTT2/

Det handlar om ett ämne i blodet som kallas Cathepsin S. Och i studier har man mätt nivåerna i blodet och jämfört med dödlighet i bl.a. hjärt- och kärlsjukdom. Och ja, studierna på Cathepsin S visar att det finns ett samband med ökad dödlighet:

“When adjusted for age, systolic BP, diabetes, smoking status, BMI, total cholesterol, HDL, antihypertensive treatment, lipid-lowering treatment and history of CVD, Cox regression models showed that higher serum cathepsin S was associated with an increased risk for mortality. Cathepsin S was also associated with an increased mortality risk for CV and cancer mortality in the ULSAM cohort.”

Men även om detta är sant behöver det ju inte betyda att det är själva ämnet Cathepsin S som är boven i dramat. Det kanske bara är immunförsvarets reaktion på något annat som är fel. I Metro skriver man att “Ämnet finns naturligt i kroppen och är en viktig del av bland annat immunförsvaret”. Så när Metro sedan skriver att läkemedelsföretagen nu jobbar på att ta fram läkemedel som hämmar cathepsin S, samtidigt som man skriver att man inte riktigt vet varför förhöjda nivåer innebär en risk, blir jag mörkrädd. Tänk om det här ämnet jobbar stenhårt mot den riktiga boven i kroppen. Någon mer än jag som ser en likhet med hela kolesterolskräcken?! Cathepsin S kanske är brandkåren menar jag, inte pyromanen..

Här kan du läsa mer om studierna:
http://www.cardiologytoday.com/view.aspx?rid=87123

Det farliga kolesterolet

av 1 Comment

Man har länge pratat om det goda kolesterolet HDL, och det onda kolesterolet LDL (egentligen inte själva kolesterolet, utan transportörerna av kolesterol i kroppen). Inte så bra benämningar, eftersom båda är livsnödvändiga – det "onda" kolesterolet är till och med en kroppsegen antioxidant.

Med en bra kost, med en relativt hög andel protein och fett, begränsad på "nya" kolhydrater, så blir LDL-partiklarna stora, fluffiga och "goda". Med en sämre kost, med en för stor andel kolhydrater så blir LDL-partiklarna små och klibbiga. Dessa små stickiga LDL-partiklarna är de verkligt farliga. Länken längre ner i inlägget beskriver forskning på detta kopplat till hjärt- och kärlsjukdom och hur diabetiker lättare drabbas av klibbiga LDL-partiklar genom så kallad "glycation" (försockring/ maillardreaktion). Det är ett högt blodsocker som orsakar glycation, dvs typiskt för typ 2-diabetiker. De stickiga LDL-partiklarna kan lätt fastna i kärlväggar och har man redan höga inflammationsnivåer (t.ex. pga högt blodsocker och blodinsulin) så kan detta lätt leda till åderförkalkning och påföljande hjärtkomplikationer.

Vanliga kolesterolmätningar visar dock inte detta problem. Eftersom de stora goda LDL-partiklarna tar större plats ger de ett större utslag i LDL-mätningar. Det enda mått som ger en fingervisning om hur mycket verkligt farliga, klibbiga LDL-partiklar man har i blodet är Apo-kvoten. Varje LDL innehåller  ett protein kallat apolipoprotein B och varje HDL innehåller ett protein vid namn apolipoprotein A1. Man kan mäta mängden av dessa och därmed få veta antalet LDL-partiklar. På så sätt får man en bättre indikation på hur mycket små klibbiga LDL man har i blodet. Det vanligaste  provet kallas för ApoB/ApoA1, eller apokvot.

http://www.sciencedaily.com/releases/2011/05/110526204953.htm