fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

kolhydrater

Vad är egentligen skillnaden mellan GI och lågkolhydratkost?

av 3 Comments

Jag fick en bra fråga igår och lägger därför upp svaret som ett eget inlägg!

Fråga: Exempel på låghydratkost är väl GI?! Finns det fler?

Svar: Om jag skulle dela in olika dieter och metoder i 3 grupper så skulle det vara en grupp med lågfett/lågkalori-fokus (typ Viktväktarna mm), en mittemellan och en lågkolhydratgrupp. GI-metoden skulle hamna mittemellan. GI är ju ett mått på hur snabbt/mycket ett (kolhydratinnehållande) livsmedel höjer blodsockret. När man gör GI-mätningen ska testpersonen äta så mycket av ett livsmedel som motsvarar 50g kolhydrater under 15 min. Blodsockret mäts sedan under 2h. Därför är det svårt att mäta GI på t.ex. ost eller kött, det skulle bli många kilon att stoppa i sig under 15 min. GI-metoden fokuserar på att välja livsmedel som höjer blodsockret långsamt. Lågkolhydratkost fokuserar på fett och protein som knappt påverkar blodsockret alls, med tillägg av kolhydrater som vi ätit i alla tider, tex nötter, grönsaker mm.

Vårt fokus här är mot LCHF (Low Carb High Fat) och Paleolitisk kost (Stenålderskost). Båda handlar om att vi ska äta sådant vi är gjorda för att äta, dvs det vi har ätit under evolutionens miljoner år. Då åt man mycket ägg, fisk, djur (gärna de feta delarna eftersom de gav mest mättnad/energi), växtdelar, nötter mm. Vi började inte odla säd förrän för 4-5000 år sedan. Jämför detta med att våra gener till 99,98% ser likadana ut som för 40 000 år sedan då vi började flytta till Norden. I mina ögon betyder det att vi inte hunnit anpassa oss till bröd, pasta mm. Man behöver inte äta exakt samma saker som under evolutionen, men när fördelningen mellan fett, protein och kolhydrater överensstämmer med vad vi har utvecklats till att äta och vi dessutom väljer naturliga råvaror fungerar våra hormoner, mättnadssignaler mm, vi mår bra, behåller hälsan och kan äta oss ner i vikt! Det är också så att olika individer tål och mår bra av olika stor mängd kolhydrater. Det finns ett inlägg om LCHF från februari om du vill läsa mer om varför mer fett och mindre kolhydrater ökar vår fettförbränning och minskar fettinlagringen https://4health.se/lchf-kost

Förutom ovan så ingår Atkins i lågkolhydratgruppen.

Lågkolhydratkost är bäst för vikt, blodfetter och blodtryck

av 2 Comments

En metaanalys, dvs. där man sammanställer ett antal studier på ett område, gjordes i år på 13 studier som jämförde lågkolhydratkost med kaloribegränsad fettsnål kost för vikt och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Lågkolhydratkosten vann klart! Metaanalysen är publicerad i Obesity Reviews och utvärderar studier gjorda mellan 2000 och 2007.

Efter 6 månader hade lågkolhydratgrupperna trots fritt matintag i genomsnitt gått ner fyra kilo mer än de kaloribegränsade fettsnåla grupperna. I många av studierna höjdes kolhydratintaget med tiden i lågkolhydratgrupperna, så efter ett år var skillnaden mindre men fortsatt signifikant bättre för lågkolhydratkosten.

Även blodtrycket och värdena för blodfetter var bättre i lågkolhydratgrupperna.

En stor studie som gjordes 2008 (dvs. efter 2007 så den ingick inte i metaanalysen) visar också att fettsnål kost är sämst för viktnedgång och blodfetter, medan lågkolhydratkost är bäst. Studien gjordes på överviktiga och feta personer som följdes under två år. Den publicerades i New England Journal of Medicine och jämförde lågkolhydratkost, medelhavskost och fettsnål kost för viktnedgång. Även i denna studie var värdena på blodfetter betydligt bättre i lågkolhydratgruppen.

Inlägget är skrivet fritt efter artiklar på kostdoktorn, länk dit hittar du under Länkar

Vill du läsa mer om studier på fett, kolesterol och lågkolhydratkost så rekommenderar jag Uffe Ravnskov. Se Lästips

Att träna på morgonen

av 4 Comments

Det här med att träna på morgonen, är det verkligen bra?

Kroppen bränner alltid en viss del fett och en viss del kolhydrater (eller egentligen glukos, det som kolhydrater bryts ner till i kroppen) i vila. Runt 60-70% fett och 20-40% kolhydrater är normalt samt lite protein, men en kropp som får mer fett och därför  är trimmad till att bränna fett har en större andel fettförbränning. Vi bränner fett så länge kroppen har tillgång till syre, dvs så länge vi vilar eller tränar aerobt. (inget ont om anaerob träning, den behövs också och ökar dessutom fettförbränningen efter själva träningen).

Rent teoretiskt så bränner vi en större andel fett innan vi hunnit äta frukost på morgonen eftersom kroppen ännu inte har någon nämnvärd tillgänglighet till glukos, dvs. blodsockret är lågt.

Men för att kroppen inte ska tro att det är ont om mat och gå på sparlåga, sända ut stresshormoner mm så bör vi lura kroppen och ge den lite fett innan vi tränar. Kroppen behöver även vätska på morgonen efter en hel natts av reparationsarbete. En bra vana kan därför vara att ta en kopp upphettat vatten med en sked kokosfett i innan man tar sin morgonpromenad eller joggingtur. Tycker man inte det låter lockande så ta det i te eller kaffe.

En annan fördel med att motionera på morgonen är att du får en längre efterförbränning. Efterförbränningen varar normalt till det att kroppen börjar varva ner inför natten. Tränar du på kvällen blir därför efterförbränningen kortare. Hur som helst så bör man undvika att träna för sent på kvällen för att inte störa kroppens naturliga dygnsrytm.

Det här gäller framförallt för dig som tränar för att må bra och för att fintrimma vikten. Om man däremot vill styrketräna eller maximera sin prestation bör musklernas glykogenlager vara påfyllda. Vi bör alltså ha ätit en måltid innan vi tränar.
Och som många visa kost- och träningsexperter säger “Träning är gram, Kost är kilon”.
Träna gör du framförallt för hälsans skull, för att stärka hjärta, lungor, muskulatur, senor, skelett, immunförsvar och förebygga sjukdom!

Vad är diabetes, vem får det och vad ska en diabetiker äta?

av 5 Comments

Diabetes typ 2, eller så kallad åldersdiabetes (numera drabbas dock även barn), kallades förr sockersjukan, vilket är ett mycket talande namn. Som med de flesta andra sjukdomar finns det en genetisk faktor med i spelet, men det är ett högt intag av socker och andra kolhydrater som kroppen snabbt bryter ner till socker, som skapar diabetes typ 2. [Read more…] about Vad är diabetes, vem får det och vad ska en diabetiker äta?

Kolhydrater

av 2 Comments

Vi är inte gjorda för att äta den mängd kolhydrater vi får i oss idag. Vad tyder på det? Jo, allt från karies till evolutionen och välfärdssjukdomar.

Till att börja med har vi vårt matsmältningssystem. Vi har en liten magsäck anpassad efter energität mat (fett tex) och en kort tjocktarm som inte är anpassad till en för stor mängd vegetabilier (säd tex).
Sedan har vi kroppens alla processer och hormoner. Exempelvis hjärnans mättnadssignaler som stimuleras av fett och protein, samt det faktum att vi har en enda mekanism som sänker blodsockret när vi får i oss för mycket kolhydrater (hormonet insulin), men många mekanismer som kan höja blodsockret om vi är utan kolhydrater.
Från arkeologiska fynd kan vi även se att vi innan jordbrukets intåg inte hade karies.
Lightprodukternas intåg för 30 år sen innebar mindre fett i utbyte mot kolhydratrika tillsatser. Explosionen av diabetes typ 2 sedan dess vittnar starkt om effekterna av denna förändring.

Under 5 miljoner år har människor och människoliknande varelser levt som jägare/ samlare, men bara en tusendel av denna tid har vi levt som jordbrukare. Vi är gjorda för kolhydrater i den mängd som vi får i oss via grönsaker, nötter etc. Vi är inte gjorda för pasta, mjöl och polerat ris.

Blir man fet av fett?

av Leave a Comment

Nej, man börjar inte råma av att dricka mjölk, man blir inte grön av äta grönsaker och man blir inte fet av fett!

Man blir fet av kolhydrater (och av kombinationen fett och kolhydrater som inte finns i naturen och vi därför inte är skapta för). Intag av kolhydrater leder till en stegring av blodsockret som regleras av insulin, vilket i sin tur stimulerar fettinlagring. Läs mer under hälsotipset om LCHF från den 15 februari.

Sedan har vi argumentet att man måste bränna fler kalorier än man stoppar i sig. Äter du 1000 kcal i form av kolhydrater så ja, då omvandlar kroppen detta till energi. Äter du motsvarande kalorier i form av fett och protein så blir en del av detta värme, och en del av det används som byggstenar i kroppens celler, enzymer mm.

Fett och protein ger mer mättnadskänslor eftersom mättnadssignalerna från hjärnan stimuleras av dessa energiämnen. Söt smak och kolhydrater signalerar däremot att vi ska äta mer. Om man tänker efter märker man detta ganska snabbt, ”Det finns ju alltid plats för något sött efter maten”

LCHF-kost

av 1 Comment

LCHF står för Low Carb High Fat och innebär en kost som är fattig på kolhydrater, men rik på fett och protein.

Ett högt innehåll av socker och snabba kolhydrater i det man äter ger en snabb stegring av hormonet insulin i blodet. Fett och protein ger normalt inte samma stimulering av insulinproduktionen.

Höga nivåer insulin får fettcellerna att ta upp näringsämnen ur blodet och lagra dem som fett. Dessutom släpper inte fettcellerna ifrån sig sitt innehåll så länge halterna av hormonet är högt i blodet. Stora mängder insulin i blodet leder alltså i längden till viktuppgång, medan tillräckligt låga halter har motsatt effekt, och ger viktnedgång.

LCHF är bra och nyttigt, t.ex. för att uppnå en hållbar viktnedgång och för att förebygga välfärdssjukdomar. Samtidigt bör man se till att skaffa sig vidare kunskap, t.ex. genom kostrådgivning. Om man exempelvis äter rökt korv får man ofta i sig nitrit, som kan vara cancerframkallande i höga doser, samt för mycket salt. Man ska dessutom se till att få i sig rätt sorts fett och bra protein.

Transfetter och härdade fetter kan skada kroppen och ökar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de inte är naturligt förekommande fetter och därför stör de normala processer som pågår i kroppen. Transfett bildas då fett härdas, det kan vara industriell härdning eller genom att man upphettar omättat fett, och kan finnas i exempelvis margariner, småkakor och godis. Även balansen, dvs. den relativa mängden av fettsyror såsom omega-3, omega-6 är viktig. Obalans kan leda till ohälsa bland annat genom att stimulera inflammatoriska processer i kroppen.

Att äta en proteinrik kost ställer även krav på vitamin- och mineralintaget. Njurarna får arbeta hårdare, man kan få i sig för mycket fosfor och man kan behöva extra intag t.ex. av vitamin B6 och folsyra. För att säkerställa ett bra vitamin- och mineralinnehåll, samt rätt sorts fett är det bästa är att välja en så naturlig kost som möjligt. Med detta menas t.ex. fisk och kött från djur som fått sin naturliga mat, såsom naturbeteskött eller viltkött, samt att undvika hel- och halvfabrikat.