fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

kolhydrater

Blev vi jordbrukare pga kolhydratberoende?

av 1 Comment

 Jag läser just nu Vegomyten av Lierre Keith. En riktigt läsvärd bok som alla, och kanske särskilt politiker, borde läsa. Den får en recension i ett eget inlägg.
Men en av många intressanta aspekter hon tar upp i boken är varför vi blev bofasta och började odla spannmål. Jag ska saxa lite ifrån det hon skriver:

”Varför gav människor upp ett liv med näst intill perfekt hälsa och ett lugnt liv för slitsamt arbete och dålig mat?”…”Övergången till jordbruk har länge hyllats, men”…”hälsan försämrades”…”visar spår i ben och avföring,”…”undernäring,”…”tarmparasiter,”…”syfilis, spetälska, tuberkolos, anemi (på grund av dålig kost)”…”Osteologer kan titta på ett ben och direkt avgöra om personen levde som jägare/samlare eller i ett jordbrukssamhälle. Jägarnas ser bra ut, men jordbrukarnas går i bitar”…”Den genomsnittliga jägaren/samlaren arbetar sjutton timmar per vecka.”…”Lantbrukare arbetar från morgon till kväll”..” människor i industrivärlden arbetar mer än fyrtio timmar per vecka, och då räknar vi inte ens in livsnödvändiga uppgifter (som traditionellt utförs av kvinnor) som att laga mat, städa”…

”Den teori jag lärde mig i skolan var att den ökande befolkningen tvingade människan att göra sina områden mer produktiva.”…”Om överbefolkningen var stressorn, då skulle arkeologer hitta bevis på undernärda människors bräckliga, insjunkna och fördärvade skelett innan jorden började brukas.”…”Arkeologerna behöver prata med farmakologerna.”
[här skriver författaren om ett antal obegripliga saker som djur tar sig för när de hittar mat med stimulerande och beroendeframkallande effekt, dvs droger. Tex fåglar som blir höga på cannabisfröer, schimpanser som övervinner sin rädsla för eld för att få röka cigaretter, renar som låter bli mat och föredrar hallucinogena svampar] ”Tänk på att vallmon var en av de första domesticerade växterna”…Det finns farmakologiska substanser i ettåriga domesticerade växter [dvs spannmål] som kallas exorfiner. De är opioider som påverkar människans hjärna på samma sätt som opium. ”…

”att äta flingor och mjölk”…”aktiverar hjärnans belöningscentrum”…”Livsmedel som var vanliga i kosten innan jordbruket kom… har inte denna farmakologiska egenskap.”

”Spannmål och produkter som görs av spannmål har en dragningskraft”…”vi gjorde det eftersom vi blev beroende”

Intressant tycker jag, vad tror du? Kommentera gärna!

Men herregud!

av 3 Comments

I Finland vill man nu omhänderta barn i familjer som ger barnen lågkolhydratkost.

Om inte föräldrarna ändrar kosten “måste barnet flyttas till en plats där det får tillräckligt med näring”, säger docent Ursula Schwab. Vad är hon docent i egentligen? Det är ju just för att få en näringstät kost man äter lågkolhydratkost. Den är full med vitaminer och mineraler, viktiga fettsyror och aminosyror. Till skillnad från näringsfattig energität kost som baseras på mjöl och socker…

Men visst, ta barnen från hälsosamma familjer och sätt dom gärna i en familj som garanterar chips, popcorn, bröd, godis, pasta och pizza. Tomatpurén på pizzan ger ju i alla fall lite c-vitamin…

Tur att jag just fått surfa en härligt stormig adventssession så att jag är full med endorfiner annars hade jag gått i taket.

http://www.ot.fi/Story/?linkID=179941

http://www.dn.se/nyheter/varlden/hotar-dietfralsta-foraldrar

Därför kan de som äter lågkolhydratkost få dåliga resultat på glukosbelastning (”diabetestest”)

av Leave a Comment

Först: Vad är glukosbelastning?
En glukosbelastning används för att diagnostisera insulinresistens och diabetes typ 2. Enklare uttryckt, det ger en indikation på om insulinmekanismen börjar bli utsliten (pga att systemet överbelastats med frekvent höga sockernivåer). På fastande mage tar man 75g glukos löst i vatten (det här motsvarar alltså 25 druvsockertabletter a 3g!). Blodsockervärdena uppmätts sedan. Om blodsockret är under 7,8 mmol/L efter 2h anses värdet normalt. Mellan 7,8 och 11 mmol/L anses insulinkänsligheten vara nedsatt och över 11 mmol/L räknas som diabetes. (siffrorna gäller mätning i armvecket, vid mätning i fingret är gränserna istället <8,7 frisk; >12,2 diabetes)

För en tid sedan var det mycket skriverier efter att Annika Dahlqvist (”fettdoktorn”) fått ett resultat på sin glukosbelastning som skulle antyda att hon hade diabetes (ca 13 mmol/L vid stick i fingret). Hon gjorde om testet efter det att hon åter vant sin kropp vid lite mer kolhydrater och fick så klart ett utmärkt resultat (7,8 mmol/L i fingret).

Anledning?
När kolhydrater bryts ner till blodsocker svarar cellerna i bukspottkörteln med att frigöra färdigproducerat/lagrat insulin. Detta insulin finns redo för att kroppen ska vara beredd på en glukosbelastning (blodsockerhöjning). Det här kallas även för fas 1 insulinrespons. Hos typ 2 diabetiker är förmågan att utsöndra lagrat insulin nedsatt. Blodsockret stiger därför när man har ätit kolhydrater och det går långsamt tillbaka med nyproducerat insulin (fas 2 insulinrespons).

Min teori är att ett liknande förlopp händer den som ätit strikt lågkolhydratkost en längre tid. Helt enkelt för att kroppen lagrar mindre insulin hos en person som äter lågkolhydratkost/lchf, eftersom den aldrig behöver särskilt mycket insulin.

Därför fick Annikas kropp arbeta hårt då hon plötsligt utsatte den för glukosbelastning, och nyproducera insulin. Det nyproducerade insulinet gav effekt först senare (fas 2) och glukosbelastningen gav ett ganska dåligt resultat där blodsockret sköt i höjden.
Anta att hon vanligtvis äter en kost som vid en normal måltid innehåller någonstans från 5 och uppemot 14 g kolhydrater. Dessutom utsöndras dessa kolhydrater långsamt i blodet eftersom de äts med en stor dos fett. Kolhydraterna kommer troligtvis mest från grönsaker som dessutom innehåller fibrer och ytterligare saktar ner upptaget. Helt plötsligt belastas kroppen med 75g kolhydrater i form av druvsocker som rusar ut i blodet på en gång. Klart att kroppen får en chock. När kroppen sedan vants vid mer kolhydrater under några dagar och producerat upp ett litet lager insulin, gick glukosbelastningen utmärkt.

Det här betyder givetvis inte att det är bättre att äta mer kolhydrater, bara att testet är utformat efter hur en genomsnittsperson äter. Spara på din insulinmekanism till de tillfällen den verkligen behövs. Sliter man ut den genom att dagligen belasta kroppen med pasta, bröd, läsk, godis osv så står man där till slut med diabetes typ 2!

Bra sammanställning av studier på kost vs. hjärtsjukdom

av 1 Comment

Mycket bra och förståelig sammanställning av forskningsläget kring kostens betydelse (särskilt kolhydrater, mättat och omättat fett) för hjärt- och kärlsjukdom. Jag har saxat lite ur den engelska texten, vilket du kan läsa nedananför min svenska korta förklaring. Längst ner hittar du också en länk till rapporten som heter “Saturated fat, carbohydrates and cardiovascular disease” av författare från University Medical Center Groningen samt Amsterdam i Holland.

———————————————-

Det rapporten säger är att mättat fett i kosten är relaterat till något högre kolesterolnivåer i blodet, men inte till hjärtsjukdom. Att däremot ersätta det mättade fettet med kolhydrater ökar risken för hjärtsjukdom.

Omättat fett är relaterat till minskad risk för hjärtsjuksom, men troligtvis är det omega3-fettet som bidrar till den minskade risken. Omega6 verkar däremot förvärra risken (t.om. mer än när en del av fettet består av transfetter).

Högt kolhydratintag stimulerar nybildandet av mättat fett i levern, och ackumuleringen av detta fett stimulerar inflammation i kroppen. Inflammationen ökar sedan risken för hjärtsjukdom.

——————————————

“The dietary intake of saturated fatty acids (SAFA) is associated with a modest increase in serum total cholesterol, but not with cardiovascular disease (CVD). Replacing dietary SAFA with carbohydrates (CHO), notably those with a high glycaemic index, is associated with an increase in CVD risk”

“polyunsaturated fatty acids (PUFA) is associated with reduced CVD risk. However, replacing a combination of SAFA and trans-fatty acids with n-6 PUFA (notably linoleic acid) in controlled trials showed no indication of benefit and a signal toward increased coronary heart disease risk, suggesting that n-3 PUFA may be responsible for the protective association between total PUFA and CVD.”

“High CHO intakes stimulate hepatic SAFA synthesis and conservation of dietary SAFA”…”The accumulation of SAFA stimulates chronic systemic low-grade inflammation
through its mimicking of bacterial lipopolysaccharides and/or the induction of other pro-inflammatory stimuli. The resulting systemic low-grade inflammation promotes
insulin resistance, reallocation of energy-rich substrates and atherogenic dyslipidaemia that concertedly give rise to increased CVD risk”…”avoidance of SAFA accumulation by reducing the intake of CHO with high glycaemic index is more effective in the prevention of CVD than reducing SAFA intake per se”

http://www.njmonline.nl/getpdf.php?t=a&id=10000756

Image: graur codrin / FreeDigitalPhotos.net

Skratt mot värk

av Leave a Comment

 Forskare testade toleransen för smärta efter skratt och det visade sig att de som nyss skrattat klarade smärta bättre.

När man skrattar producerar kroppen endorfiner, smärtstillande lyckohormoner som även produceras vid träning. Troligtvis beror endorfinutsöndringen på ansträngningen av magmusklerna när man skrattar riktigt.
Här kan du läsa mer
http://chipur.com/2011/09/23/laughter-and-endorphins-the-knee-slapping-facts/

Kost är även ett viktigt redskap mot värk. Viktigast är att undvika mjöl, socker och andra ”nya” kolhydrater samt att öka intaget av omega3. Vill du ha mer hjälp med värk är du jättevälkommen att kontakta mig för kostrådgivning.

Image: photostock / FreeDigitalPhotos.net

Min rosa bandet kampanj. HÄR!

av 2 Comments

Min egen rosa bandet kampanj går ut på att påverka dig och alla andra att äta kost som är cancerförebyggande. Här kommer mina 9 råd:

1. Undvik socker. Socker göder cancer. Cancerceller är beroende av glukos, dvs. blodsocker, vilket framförallt bildas av kolhydrater (medan andra celler även kan använda annat bränsle).

2. Ät inte för mycket kolhydrater (inga ”nya” eller spannmålsbaserade, tex bröd, pasta, ris etc)  Insulin, som stimuleras av blodsocker (dvs. kolhydrater inkl. socker) är ett tillväxthormon och stimulerar även cancertillväxt. Lyssna gärna på intervjun med Jan Hammarsten som forskat på prostatacancer:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074

3. Ät istället naturligt fett. Dvs. ät fett av alla sorter utom de konstgjorda. Studier har visat på att en kost med mycket kolhydrater och lite fett ökar risken för cancer, medan ett minskat kolhydratintag minskar tillväxten av tumörer och även uppkomsten av dem.

4. Undvik konstgjorda fetter. Onaturliga fetter kan ställa till problem i kroppen eftersom de inte passar in i det komplicerade pussel som din kropp faktiskt lägger varje dag. Transfetter och härdade fetter bildas då man gör billiga oljor hållbara. Studier från 2008 har påvisat samband mellan halten transfett i blod och ökad risk för bröstcancer hos kvinnor samt prostatacancer hos män. Ett annat konstgjort fett är det omestrade som återfinns i margariner (Lätta, Becel, Lätt & Lagom etc). Tyvärr saknas det fortfarande en hel del forskning på omestrat fett, men som sagt, naturen och evolutionen har inte gett oss detta fett.

5. Ät mer fisk. Mer omega3 ger en bättre fettsyrabalans (relationen omega3/omega6), vilket både kan minska inflammation och celltillväxt. Det finns studier som kopplar inflammation till cancer. (Även ett högt blodsocker är inflammatoriskt.)

6. Undvik akrylamider och annan mat som är oxiderande och carcinogent. Akrylamid kan bildas vid upphettning av kolhydratrika livsmedel vid höga temperaturer och/eller under lång tid. De största källorna till akrylamidintag är potatisbaserade produkter som chips och pommes frites samt spannmålsbaserade produkter som bröd, flingor och knäckebröd. Annan mat som är oxiderande är socker, brända proteiner och härsket fett.

7. Ät mer ”färgglad mat” som färgrika grönsaker (broccoli, tomat, färska örter mm). De naturliga färgämnena är ofta antioxidanter.

8. Sov mer och stressa mindre (Det finns även andra faktorer än kosten som bidrar till oxidation)

9. Lev så ”giftfritt” du kan. Dvs undvik tex rökning, avgaser och tungmetaller som alla bidrar till oxidation.

Fettlever kan man få av helt vanlig kost, inte bara av alkohol

av 1 Comment

Om man intar ett överskott av kalorier kan fett lagras i levern. Det kallas icke alkoholbetingad fettlever och kan i värsta fall leda till att man utvecklar levercancer. 1 av 5 svenskar lider av fettlever som inte har beror på alkoholintag.

2005 påvisade forskningen att det finns ett starkt samband mellan insul innivåerna i blod och fettlever. Detta har bekräftats av nobelpristagarna Brown och Goldstein. 

Ett högt intag av kolhydrater stimulerar nybildningen av fettsyror genom insulinutsöndring. Nybildningen av fettsyror är troligtvis cirka 30 procent av leverförfettningen, medan resten kommer från cirkulerande fettsyror från fettväven.

I nedan artikel debatterar läkarna och professorerna Tore Scherstén, Karl E. Arfors och Ralf Sundberg kring varför forskningen och statistiken på detta område inte givit upphov till någon reaktion i Sverige. De beskriver också hur insulinresistens skyndar på detta förlopp. När insulinnivåerna ligger högt under en tid blir cellernas receptorer för insulin sämre och ännu mer insulin måste utsöndras (förstadium till diabetes typ 2). Insulinresistens kan alltså ge fettlever.

http://hd.se/ledare/2011/09/26/nya-sjukdomar-i-fetmans-spar/

Fett höjer det goda kolesterolet

av Leave a Comment

 Ytterligare forskning som visar fördelarna med fett. Vi behöver alla sorters fett, mättat, enkelomättat och fleromättat. Mättat fett har dock oförtjänt fått stå ut med mycket smutskastning sedan 60-talet. HDL, ”det goda kolesterolet”, är förknippat med lägra risk för hjärt- och kärlsjukdom. Det mättade fettet höjer blodvärdet av detta.

Sammanfattningen av den här studien säger att om man byter ut kolhydrater i kosten mot fett (alla dessa naturliga sorter) så höjer man HDL-nivåerna i blodet. HDL-nivåerna sänks däremot om man ökar sitt intag av socker.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21901431

Håll dig mättare med bättre sammansättning av smaker

av 2 Comments

Vi människor har ungefär 6000 smaklökar, framförallt på tungans spets, sidor och rot, men även på andra ställen, t.ex. i halsen.

Sensorcellerna har receptorer för de 5 grundsmakerna, sött, surt, salt, bitter och umami. När smakreceptorerna i smaklökarna upptäcker en smak, skickas information till hjärnan.

[Umami är den smak som förhöjs med smakförstärkare (Dvs glutamat E620-E625. Den tillsatsen bör du dock försöka undvika, vilket du kan läsa mer om i äldre inlägg) och finns i mat som innehåller protein, då den kommer ur aminosyran glutamat/glutaminsyra. För att få fram umamismaken behöver du tillreda maten på något sätt, tex genom fermentering, kokning eller mognad (jämför lagrade ostar mm). ]

När en måltid innehåller samtliga grundsmaker aktiveras alla smaklökar, vilket i sin tur leder till att hjärnan blir nöjd. Du blir därför mätt och nöjd snabbare om maten innehåller fler smaker. Det kan alltså t.o.m. kan vara bra att ta en bit mörk choklad efter maten. Då får du både lite sötma och lite bittert, vilket kanske saknades i din (nyttiga lowcarb-) måltid. Det är också det här (i kombination med ett ev. högt kolhydratinnehåll) som gör att man oftast inte känner sig helt nöjd efter ett meal på McDonalds, vilket inte ofta är en smaksensation. Av den här anledningen är det också viktigt att krydda maten. Använd gärna färska örter som även innehåller en massa nyttigheter, färsk chili, ingefära mm.

Även stimulans av den sk trigeminusnerven (trigeminal nerve) har inverkan på mättnad. Den påverkar ögon, näsa, käke mm och stimuleras av små irritationer på tunga, i hals och näsa, t.ex. av stark mat som chili och ingefära. Det här har en positiv inverkan på mättnadskänslan och dessutom ökar ämnesomsättningen något av starka kryddor.

Men det är inte bara smakreceptorerna som påverkar hur du upplever en smak, utan även lukt och konsistens påverkar. När maten innehåller många olika färger, doftar mycket och innehåller olika konsistenser så stimulerar detta också hjärnan så att du snabbare känner dig nöjd och mätt.

När man sen tillagar maten påverkar de olika smakerna varandra. Salt eller sött tar bort bitter smak t.ex. Men ännu viktigare, stärkelserik mat (pasta, ris, potatis, bröd) absorberar mycket smak – ytterligare en anledning till att välja vår ursprungsmat. Det här kan vara en av orsakerna till att många som går över till lågkolhydratkost / LCHF upplever att maten smakar mer, att man behöver mindre salt mm. Jag tror dock personligen att det även beror på att man vänjer sig av med att allt måste smaka så sött.

Image: posterize / FreeDigitalPhotos.net

Jag tränar hårt på lågkolhydratkost/ LCHF

av 1 Comment

Hur jag gör är det många som undrar. ”Vad äter du, gör du några undantag?”, hör jag ofta. Eller ”Måste du inte äta mer kolhydrater de perioder du surfar 4 timmar per dag?”

Den bästa maten
Jag tror  helt och fullt på att ju närmare evolutionskosten (dvs. den paleolitiska) man kan komma desto bättre. Jag försöker därför äta framförallt kött, fisk och grönsaker. Mitt hälsopiller är definitivt fisk. Fisk i stort sett var dag väger upp för eventuella undantag som kan slinka ner någon gång, såsom ”köpesås” som oftast tyvärr baseras på omega6-späckade oljor.

Mejeriprodukter
Mejeriprodukterna tillhör ju inte stenålderskosten, men förgyller verkligen livet. Smör, turkisk/grekisk yoghurt respektive grädde är det jag använder mest i form av mjölkprodukter.  En del ost hamnar också i omeletten. Jag äter inte mejeriprodukter för att gynna hälsan till skillnad från många andra. Min övertygelse är att allra nyttigast skulle det vara att äta en ren stenålderskost. Däremot är jag övertygad om att det gör mindre skada än ”nya kolhydrater”, särskilt om man håller sig till fullfeta produkter. Och, i slutändan är det viktigt att hitta en kost som både är god och nyttig, så mejeriprodukterna slinker med.
Nu blir det säkerligen ramaskri bland trogna LCHF:are när jag är delvis kritisk mot mejeriprodukter. Men för att förklara min mejeriproduktteori, så tror jag verkligen att mjölkfettet är nyttigt, mjölkproteinet är tveksamt och mjölksockret är onyttigt. Problemet, även om man bara väljer fettet, är att jag tror att det kan bli lite snedfördelat i förhållande till evolutionskosten. T.ex. tror jag att jag själv ligger på gränsen till ett för högt A-vitaminintag pga stora mängder smör. Men det återstår väl att se om en sisådär 10-30 år.

Träning och kost
Jag tränar periodvis hårt, mycket surfing en hel del löpning eller annan konditionsträning och även styrketräning. Det går finfint på lågkolhydratkost. Jag äter aldrig bröd, pasta, ris, potatis – även om jag kan göra ett mindre undantag någon gång ibland, tex. om jag är bortbjuden. Men jag väljer oftast att i så fall ”använda” undantaget till att smaka på rabarberpajen och inte på att lägga pasta på tallriken. Jag gör helt enkelt mina val. Även om vi alla är slavar under sockrets och sötmans makt, så har jag haft tur och klarar att göra ett undantag då och då utan att falla dit. Men jag behöver inte göra undantag för att jag tränar. Jag äter nog en något större mängd grönsaker och nötter än många som äter LCHF, men flera timmars surfing (mycket varierande anaerob träning som kräver både styrka och kondition) går utmärkt utan övriga kolhydrater. På grund av träningen mår jag dock bra och har stabil vikt även om jag häller lite honung på yoghurten, tar en bit extra mörk choklad eller äter frukt.

Träning och vikt
Man måste inte träna för att gå ner i vikt, även om det kan underlätta genom att sätta fart på ämnesomsättningen och göra kroppen tolerantare. Tränar gör jag först och främst för att det är roligt, för att det är ovärderligt för hälsan och för att det är awesome att vara stark 🙂