fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

microbiome

Bakteriefloran på huden är stabil

av 2 Comments

Trevlig studie och text om bakteriefloran / mikrofloran på huden

På vår hud finns det en hel flora av olika bakterier och virus, och de flesta av dem är nyttiga för oss. Det är små mikroorganismer som lever i symbios med oss och har en viktig roll bl.a. för immunförsvaret och i omsättningen av lipider. Men en del sammansättningar av hudens flora kan vara kopplade till sjukdomar som till exempel psoriasis.

Tidigare studier har visat stor variation mellan bakterifloran på olika ställen på kroppen, beroende på pH, temperatur, fuktighet etc.

Den nya studien visar att våra hudbakterier förblir de samma trots yttre påverkan – att våra hudbakterier inte påverkas av kontakt med andra människor, kläder eller omgivningen och inte heller av att vi duschar.

Men för säkerhets skull skulle jag ändå vara väldigt restriktiv med handsprit och överdrivet användande av tvål och annat. Inte minst för att de innehåller kemikalier/gifter som kan tas upp och belastar kroppens avgiftningsmekazismer (läs mer via taggen detox)

Forskarna utförde en liten studie där de undersökte tolv friska personers hudbakterier under två års tid. De tog prover från 17 olika ställen på kroppen.

Det visade sig att de mest föränderliga bakterieflororna fanns på ställen med hög bakteriediversitet som på fötterna och fuktiga ställen som i armhålorna. Oljiga ställen som tex yttre hörselkanalen hade de mest oföränderliga bakterieflororna. Även torrare och mer exponerade ställen som handflatan hade oföränderliga bakterier.

Studien visar att vår kontakt med ytor inte påverkas så starkt på våra hudbakterier. Bakterierna utgör ett slags mikrobiskt fingeravtryck eftersom bakterierna hos varje individ förblir så individuell.

Fler bakterieinlägg via taggen microbiome

http://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(16)30399-3

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-duschar-du-i-onodan

De viktiga sockerarterna i bröstmjölk

av 1 Comment

Människans bröstmjölk har fler sockerarter än till exempel komjölk, och sockret i bröstmjölken påverkar våra barns kroppars utveckling. Mycket av sockret i bröstmjölken är inte till för att bli energi i barnets kropp, utan bl.a. för att bygga upp den första tarmfloran hos bebisen. När barn föds har de inte några bakterier alls i magen, men inom några få dagar har de miljoner och efter några veckor är de uppe i miljarder. Sockret från bröstmjölken är därför oftast den första mat som de här bakterierna har att äta, och det är en måltid som är tänkt att gynna specifika bakteriekulturer.

Vi människor kan ha den mest komplexa bröstmjölk av alla däggdjur. Människans bröstmjölk innehåller mer än 200 olika typer av sockerarter medan genomsnittet för andra djur som kor och möss är 30 till 50. Exakt vad alla olika sockermolekyler behövs för vet man inte riktigt men forskare antar att de bygger upp immunförsvaret och utvecklar kroppens bakterieflora.

Direkt efter födseln är mjölken rik på antikroppar och molekyler som saktar ner tillväxten av bakterier som kan skada oss. Människans bröstmjölk hjälper alltså till med att bygga grunden för barnets immunförsvar.

Man vet att bakterier som orsakar sjukdomar har en tendens att binda sig till kolhydrater. Så i svensk forskning från Lunds Universitet har man sett att de skadliga bakterierna i tarmen har bundit sig till mjölkens kolhydrater istället för att binda sig på kroppen.

De flesta barn får upp mjölk genom näsan. Även det kan vara en skyddsmekanism för barnen. För bakom svalget och upp mot näsan sätter sig nämligen många bakterier. Där sitter bland annat bakterier som orsakar öroninflammation. Att få den kolhydratrika mjölken upp genom näsgången kan motverka att dessa sjukdomar bryter ut genom att bakterierna fäster sig vid mjölkens kolhydrater istället. Barn som ammar får mindre av dessa sjukdomar och dessa kolhydrater i mjölken kan ha en del med det att göra.

När en kalv föds har den nästan ett helt färdigutvecklat immunförsvar och är näst intill redo att gå. Ett människobarn som föds har en mycket längre väg att utvecklas på. Barnets immunsystem är till exempel inte klart förrän det är ungefär fem år gammalt. Kon är alltså mer färdigutvecklad vid födseln och därför behöver det inte finnas lika stor variation av kolhydrater i komjölken. Därför är alltså komjölk långt ifrån likvärdigt den mänskliga bröstmjölken.

Det är som vi konstaterat tidigare alltså enormt viktigt att amma. Det finns inte en chans i världen att ersättning kan ersätta bröstmjölk (även om det såklart är helt otroligt bra att vi kan rädda tex för tidigt födda barn med hjälp av bl.a. ersättning). Lyssna på podcastavsnitten om tarmflora, bl.a. avsnitt 44, 46 och 51, så får du har mer om ämnet.

En som skrivit mycket om de viktiga sockerarterna i bröstmjölk är Dr. Art Ayers http://coolinginflammation.blogspot.com

Mer på temat tarmflora via taggen microbiome

Hur du får sköldkörtelproblem av en nedsatt tarmflora

av Leave a Comment

Många har sköldkörtelproblem, men till synes normala labbvärden för sköldkörteln. Ofta beror detta på att problemet inte är kopplat till hjärnans TSH eller sköldkörtelns lagringsform av hormoner (T4), utan problemet sitter i konverteringen mellan lagringsformen T4 och den aktiva formen T3. Det här kan också förklara varför så många upplever att de får begränsad, eller ingen, effekt av Levaxin, dvs av medicin i form av T4.

Och förresten, en liten parentes här – nästan alla sköldkörtelproblem är av autoimmun karaktär, men din läkare “glömmer” ofta att berätta det (eller så kollar man kanske inte ens det mha labbvärden som tex TPO) eftersom man anser att hypotyreos som hypotyreos, samma behandling. Det anser INTE jag. En autoimmun sjukdom blir bättre av en autoimmun kost – och sämre och sämre utan. Men mer om detta en annan gång.

Nyligen skrev jag om hur viktigt selen är för denna konvertering till aktivt sköldkörtelhormon, men det finns fler faktorer som är av en avgörande roll. Här kommer en av dem:

Tarmfloran behövs för konverteringen av T4 till T3!
Även om mycket av konverteringen sker i levern, så sker 20% av konverteringen i dina tarmar med hjälp av bakterier. Detta betyder att en nedsatt tarmflora kan ge symtom på hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln, eftersom du kommer att ha sämre tillgång på aktivt sköldkörtelhormon – det som utgör kroppens gaspedal.

Dessutom; har du en nedsatt tarmflora, dysbios, så har du antagligen en högre tarmpermeabilitet (någon grad av läckande tarm). Det här gör att det tas upp ämnen i blodet, från tarmen, som kan reta ditt immunförsvar, skapa inflammation och ytterligare trigga en autoimmun reaktion mot sköldkörteln och dess hormoner.

Sök på sköldkörtel uppe till höger här på 4health.se för tidigare inlägg på ämnet, och missa inte vad jag nyligen skrivit om hur selenbrist kan ge dig hypotyreos.

Bacteria is back! :)

av Leave a Comment

Har på sistone både skrivit och pratat mycket om tarmflora, men även floran på tex vår hud, och det faktum att vi har ett problem med alltför sterila miljöer (och även för steril mat). Läs mer via taggen microbiome

Men en ny positiv nyhet är att våra kockar och restauranger nu återintroducerar bra bakterier i maten! Jästsvampar och bakterier har blivit viktiga köksredskap bland såväl lyxrestauranger som hos experimentfyllda hobbykockar – tack vare mikroorganismernas förmåga att omvandla ingredienser till både smakrika och nyttiga molekyler.

Jäsning är mikroorganismernas sätt att “äta”, dvs deras omvandling av mat. Denna naturliga process kan bland annat användas för att framställa ost, vin, choklad, kaffe, surdegsbröd, yoghurt, öl och syrade grönsaker. Möjligheterna med jäsning / fermentering har delvis fallit i glömska men är på väg tillbaka.

Flera restauranger har börjat använda egna bakterier och svampar för att skapa helt nya smaker. En av orsakerna är att det är svårt att få tag på vissa ingredienser. Istället ersätter man dem med smaker som uppstår när bakterier och svampar bryter ner större smaklösa molekyler och bildar restprodukter (metaboliter).

Det är ett sätt att få i oss levande, hälsosamma mikroorganismer. Något vi får för lite av idag. Fermenterade livsmedel kan dessutom utöka vad vi överhuvudtaget kan äta. Det ökar vår förmåga att tillgodogöra oss annars svårsmälta växter. Näringsvärdet ökar och energimässigt är det en sparsam process och livsmedlen behöver inte värmas för att omvandlas till något bra, ätbart och gott.

Ett exempel är lyxrestaurangen Noma i Köpenhamn. För att tillsätta syrlighet brukar man vanligtvis använda citronjuice eller vinäger. Men i det kalla nordiska klimatet är det svårt att odla citroner eller vindruvor. Istället finns det ett flertal bakterier som producerar syror som restprodukter.

På Noma tillsätter man syrlighet till en maträtt genom att välja mellan en smakkombination av vild kamomill kombucha, jästa svampar, karamelliserat råg-miso, och jäst korn-koji.

Men mikroorganismer används inte endast för jäsning. Flera restauranger i Skandinavien använder till exempel alger för att tillsätta havssmak eller renlav, som uppstår ur ett symbiotiskt förhållande mellan svamp och en alg eller cyanobakterie.

Själva jäsningen kan ta veckor eller månader och resultatet, alltså smaken, påverkas av lokal mikroflora, ingredienser, temperatur, fuktighet, jäsningstid och många andra faktorer.

Testa själv att t.ex. göra egen surkål enligt tips i ett gammalt inlägg: https://4health.se/sa-har-gor-du-egen-surkal

Och är du intresserad av tarmflora så lyssna på podden – avsnitt 44, 46, 51 och 80.

Vår tarmflora byggs upp redan i mammas mage, under graviditeten

av 6 Comments

En ny studie visar att mammans tarmflora har betydelse för utveckligen av barnets immunförsvar under graviditeten.

Under graviditeten förs en mängd antikroppar över från mamman, via moderkakan, till fostret. Det är en nödvändig förberedelse för den första tiden utanför mammans kropp då bebisen möts av en våg av nya bakterier och virus.

När barnet väl är fött förser bröstmjölken det till en början med viktiga antikroppar.

Men nu kommer en ny studie på möss som visar att även mammans tarmflora påverkar utvecklingen av barnets immunförsvar – långt innan barnet ens är fött.

Förut har man trott att det startar när barnet får i sig egna bakterier, allra först i förlossningskanalen när barnet föds vaginalt, men den här studien visar att det kan starta långt tidigare.

För att kunna studera hur mammans bakterieflorapåverkade fostret under graviditeten använde forskarna sig av bakteriefria möss som fötts upp i sterila miljöer. Mössen som väntade ungar fick sedan antingen en cocktail med speciellt framtagna bakterier eller endast vanlig föda.

De bakterier som mössen fick i sig var förprogrammerade för att bara stanna kvar i mag- tarmkanal endast under graviditeten. Det visade sig att de ungar som fötts av musmammor som matats med bakterier under graviditeten hade ett bättre utvecklat immunförsvar jämfört med kontrollgruppen.

Enligt forskarna tar sig rester av mammans magbakterier in till fostret via de antikroppar som normalt sätt transporteras in till barnet. Bakteriepartiklarna gör att fostrets immunförsvar triggas igång och utvecklas redan under graviditeten.

Hur våra tarmbakterier, vårt mikrobiom, påverkar vår hälsa är ett forskningsområde som växer sig allt större. Många studier har på senare tid kopplats samman våra magbakterier med olika hälsoområden och sjukdomar, däribland övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. För att få bättre inblick i det här området, hur det påverkar din hälsa – och inte minst hur du påverkar dina tarmbakterier, så kan du lyssna på avsnitt 44, 46, 51 och 80 av podcasten Dessutom finns det en egen tag, “microbiome” , för alla inlägg på temat.

Du kan testa hur din egen tarmflora ser ut med ett avföringstest. Läs mer här

Ur studien: “Gestational colonization increases intestinal group 3 innate lymphoid cells and F4/80+CD11c+ mononuclear cells in the pups. Maternal colonization reprograms intestinal transcriptional profiles of the offspring, including increased expression of genes encoding epithelial antibacterial peptides and metabolism of microbial molecules. Some of these effects are dependent on maternal antibodies that potentially retain microbial molecules and transmit them to the offspring during pregnancy and in milk. Pups born to mothers transiently colonized in pregnancy are better able to avoid inflammatory responses to microbial molecules and penetration of intestinal microbes.”

http://science.sciencemag.org/content/351/6279/1296

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-arver-du-din-mammas-tarmflora

80: Tarmfloran styr din fettinlagring, aptit, hjärthälsa, mentala hälsa, påverkar antioxidanter och mycket mer

av 7 Comments

Vet du vad skillnaderna är mellan en tarmflora som lagrar fett och en som håller dig slank? Och vad tarmfloran har med aptit och mättnad att göra? För att inte tala om antioxidanter, hjärthälsa och mental hälsa.

Förra året gjorde jag tre hela avsnitt på temat tarmflora och hur det inte bara är kopplat till din maghälsa, utan allt som har med hälsa att göra. Men dels hann vi inte täcka allt, dels är det här området superhett, så sedan de avsnitten gjordes har det kommit en massa nytt.

Idag kommer vi bland annat in på hur saker som din aptit och ditt antioxidantförsvar regleras från tarmen, vi pratar mat som är särskilt bra för dina tarmbakterier, och hur du gynnar tarmbakterier som absorberar fett respektive håller dig slank. Tarmflora idag alltså!

Här har du en dryg halvtimme att lyssna på i bilen, på tåget, bussen eller på promenaden!

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Därför mår din mage (tarmflora) bra av bladgrönsaker

av Leave a Comment

Forskare redogör i en ny studie hur goda bakterier, som till exempel vissa stammar av E. Coli (ja, E. Coli gör gott på rätt ställe i tarmen, även om det inte är så bra att ha i dricksvattnet 🙂 ), använder sig av ett speciellt enzym för att utvinna ett ovanligt socker som finns i gröna bladgrönsaker.

Vi vill försöka göda de goda bakterierna, så att de tar upp en stor del av tarmfloran och på så sätt hindrar dåliga, patogena, bakterier från att ta över. Därför är det alltså bra, kanske rent av nödvändigt, för vår hälsa att vi äter gröna bladgrönsaker

Varje år producerar gröna bladgrönsaker, som till exempel spenat, en stor mängd av sockret SQ (Sulfoquinovose). När vi äter grönsakerna får vi i oss av det här sockret – som vi inte tar upp i tunntarmen – och som de goda tarmbakterierna förbrukar som energi. För att bryta ner sockret använder de goda bakterierna enzymet YihQ. Enzymet YihQ finns i vanliga E.coli-bakterier.

Den viktiga beståndsdelen i det här sockret i bladgrönsaker, är svavel. Svavel är normalt en beståndsdel i proteiner. Sockret SQ är den enda sockermolekylen som innehåller svavel. När bakterierna bryter ner svavel kommer det tillbaka ut i naturen innan det sedan återanvänds av en annan organism. Den här upptäckten avslutar ett 50 år gammalt mysterium som kretsat kring hur det livsviktiga ämnet svavel används och återanvänds av levande organismer.

Forskarna säger också att det är möjligt att använda kunskapen om enzymet till att utveckla antibiotika mot skadliga stammar av patogena bakterier som till exempel salmonella, samtidigt som resten av tarmfloran lämnas oberörd.

Läs mer på tema tarmflora via taggen microbiome

http://www.nature.com/nchembio/journal/vaop/ncurrent/full/nchembio.2023.html

http://phys.org/news/2016-02-sweet-discovery-leafy-greens-key.html

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-mar-din-mage-bra-av-bladgronsaker

Probiotikatillskott

av 8 Comments

Vi har haft probiotikatillskott på tal i podden vid flera olika tillfällen. Och i synnerhet pekat på att det är svårt att hitta ett tillskott som ens funkar (rätt bakterier som ska överleva både tillverkning förvaring och hela vägen ner i tarmen). Ännu svårare är det att hitta en bred probiotika med många bakteriestammar.

Prescript assist är jordbaserad probiotika (soil based) som jag tycker är väldigt bra och som går att få tag på i Sverige, här /länk. Den innehåller 29 stammar av bakterier.

Bakterier som normalt lever i jord är troligen en stor anledning till att tarmfloran skiljer sig mellan personer i alltför “rena” och desinficerade kulturer och naturfolk eller fattigare länder. Det är bakterier vi får i oss om vi som barn leker utomhus, om vi odlar grönsaker själva och inte tvättar dem osv.

Ps. Jag får inte betalt eller är sponsrad av vare sig Prescript Assist eller Female Balance Shop. Jag skriver detta för att jag ofta får frågor om probiotika och detta är en av de bästa jag kunnat få tag på i Sverige.
Female Balance Shop är dock med och tillhandahåller produkter ibland när jag gör experiment för bloggens räkning (såsom sömnexperimentet och en kommande serie på tema lever och detox – håll utkik 🙂 )

Tarmfloran som gör dig fet med bibehållen insulinkänslighet

av 3 Comments


Specialiserade tarmbakterier tar upp energi extra effektivt. Och björnars tarmflora hjälper dem att bunkra fett inför vintern visar ny svensk forskning.

Björnar har förmågan att kunna kombinera högt födointag med orörlighet under lång tid, utan att drabbas av sjukdomar som diabetes eller hjärtkärlproblem.

En forskargrupp från Göteborg analyserade avföringsprover från 16 frigående björnar – både under sommaren och under vintern. Tarmfloran från vinterbjörnarna uppvisade mycket lägre diversitet, alltså färre sorts bakterier. Mer specifikt så skiftade tarmfloran från att på sommaren innehålla mer firmikuter (Firmicutes) och actinobakterier (Actinobacteria) till att under vintern innehålla mer bakteroideter (Bacteroidetes).

Det verkar som att tarmfloran under sommaren, när björnarna ska äta upp sig inför den långa tiden i idet, är mer aktiv och dessutom har en unik förmåga att lagra energi.

Även triglycerider, kolesterol, and galla påverkades av vintersömnen. De ökade i takt med lipolysen, dvs i takt med att björnarna använde fett från fettdepåerna som energi.

Forskarna tog tarmflora från björnarna både sommar- och vintertid och odlade bakterierna på laboratorium. Sen fördes bakteriefloran in i bakteriefria möss och så observerade man hur det påverkade mössen.

Trots att båda grupperna med möss fick samma kost blev sommartarmfloramössen fetare. Och det som överraskade forskarna var att det skedde utan att de förlorade sin känslighet för insulin. Hos människor associeras fetma med högre insulinresistens och risk för diabetes, men hos möss med sommarbjörntarmflora fanns alltså inga sådana tecken.

Björnarnas sommartarmflora, verkar alltså hjälpa björnarna att samla på sig ett fett inför vintern och ändå behålla hälsan.

Nu tror forskarna att människor som lider av undernäring skulle kunna ha nytta av de här nya kunskaperna.

http://www.cell.com/cell-reports/abstract/S2211-1247(16)00047-4

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/02/160204150555.htm

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tarmbakterier-bjornens-hemliga-vapen

77: Dr Peter Martin – SIBO och hur man botar IBS och magproblem

av 4 Comments

Peter är tillbaka! En av våra populäraste intervjupersoner från 2015 är den här gången med oss och pratar om orsaker och behandling av IBS. Särskilt fokus blir det på det som kallas för SIBO, small intestinal bacterial overgrowth.

Redan i förra avsnittet pratade vi om IBS, och SIBO kom på tal, men idag tar vi tjuren vid hornen och förklarar hur man faktiskt kan bota IBS helt och hållet. Vi pratar SIBO, small intestinal bacterial overgrowth, och vad IBS beror på.

Här får ni en annan vinkling på IBS, en syn på att IBS kanske visst går att bota. Och även om detta är ett fristående avsnitt, så börja gärna med att lyssna på förra avsnittet (avsnitt 76) där vi pratar mer ingående om vad IBS faktiskt är. Det gör det lättare att hänga med i dagens djupdykning kring hur matsmältningssystemet fungerar, var tarmfloran ska hålla hus och hur den kan agera.

Varför får man IBS? Vad är SIBO och vad har det för koppling till IBS? Hur kan man bota SIBO och IBS? Och vad har Peter gjort åt sin egna IBS? Detta och mycket mer får du svar på i dagens spännande avsnitt!

En dryg timme att lyssna på i bilen, på promenaden eller på tåget!

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS