fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

microbiome

Tarmfloran reglerar kroppens antioxidanter

av 1 Comment

Ny svensk forskning visar hur tarmfloran är involverad i kroppens reglering och omsättning av dess starkaste antioxidant glutation.

Glutation är ett ämne som kroppen själv tillverkar och som finns i alla kroppens celler. För låga nivåer glutation har koppling till våra välfärdssjukdomar genom att det bidrar till oxidativ stress.

Kroppen tillverkar glutation, som är en tripeptid, från tre aminosyror; glycin, cystein och glutamin (glutamat). Vår flora av mikroorganismer har i den här studien bland annat visat sig ha stor inverkan på omsättningen av aminosyran glycin. Forskarna fann bland annat att organismerna i tarmen konsumerar glycin.

Alltså ytterligare ett potentiellt sätt på vilket bakterier och andra mikroorganismer påverkar vår hälsa. En obalans kan potentiellt ge en sämre tillgång på glutation, vilket kan ge mer oxidativ stress och ett snabbare åldrande och mer sjukdom.

(fler inlägg på temat via taggen microbiome)

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26475342

http://www.sciencedaily.com/releases/2015/11/151106062708.htm

FODMAP – värt att testa undvika vid magproblem/IBS

av Leave a Comment

En del undrar vad FODMAP egentligen är, så jag tänkte berätta det.

FODMAP står för “Fermentable Oligo-, Di-, Mono-saccharides And Polyols.” Jag kommer strax att förklara de ingående komponenterna i det här begreppet.

Det har visat sig att personer med magproblem som IBS ofta blir bättre genom att utesluta det, så många känner till begreppet, men vad innefattar det egentligen. För det första – håller man sig glutenfri, vilket jag alltid rekommenderar vid magproblem eftersom gluten gör tarmen mer genomsläpplig, så har man sluppit mycket av FODMAP. Det har i studier visat sig att en del av dem som blev bättre av att äta glutenfritt egentligen blev bättre av att undvika FODMAP och inte gluten i sig. I vilket fall gör man bäst i att undvika spannmål som innehåller mycket FODMAP

Här har du de olika FODMAP-kategorierna:

Oligosackarider är medellånga kolhydratkedjor som inkluderar fruktaner och galaktaner. Har man irriterad tjocktarm så kan man inte riktigt bryta ner dem och därför mår de flesta med IBS också bättre utan.
Fruktaner: Fruktooligosackarider heter de oligosackarider som finns i spannmål som vete och råg, men de finns även i lök och vitlök. Just lök och vitlök är egentligen toppen som mat för tarmfloran, men har man IBS så behöver man oftast läka tarmen först och sedan kan man testa att införa dessa inulinrika livsmedel.
Det finns även fruktaner i tex sparris och andra inulinrika grönsaker (inklusive tex jordärtskocka och maskros), olika sorters kål och rödbeta.
Galaktaner finns i baljväxter som tex bönor. De fermenteras i tjocktarmen och är väldigt gasbildande. Återigen så kan galaktanerna gynna tarmfloran om man har en riktigt välmående tarm, men bönor är ganska jobbiga för kroppen med ett högt innehåll av växtgiter, så alla kan egentligen undvika dem så länge man ger tarmen annat att ”äta”.
När det gäller oligosackarider ska man även se upp med förtjockningsmedel E407, karragenan, som är en galaktan.

Monosackarider är enkla sockerarter. Och det är den enkla sockerarten fruktos (fruktsocker) som skapar problem. Har man magproblem så är det en svår sockerart att ta upp i tunntarmen, och hos en del personer så transporteras den vidare till tjocktarmen där den bildar gaser. Fruktos finns rikligt i många av våra frukter, såsom äpple och päron, men också i vanligt vitt socker.

Disackarider är två enkla sockerater som sitter ihop. När vi pratar ”fermentable disackarides” så syftar vi på laktos, mjölksocker, som finns i mjölk och andra mejeriprodukter (men knappt i vanligt smör och lagrad hårdost). Men vitt socker är ju också en disackarid att undvika eftersom den innehåller fruktos. Laktos, mjölksocker, går vidare till tjocktarmen och är gasbildande där om man saknar enzymet laktas som ska bryta ner det i tunntarmen. Eftersom laktas bildas i det skikt som först förstörs när tarmen skadas, så tål i stort sett ingen med skadad tarm laktos särskilt bra.

Ployoler är sockeralkoholer. Dvs tex sorbitol, xylitol, maltitol. Men de finns också naturligt i äpplen och päron och stenfrukter generellt (dvs plommon etc). Det man ska undvika är alltså i huvudsak sockerfria tuggummin, halstabletter mm.

Så ni ser – det är inte så himla svårt det där med FODMAP – de stora sakerna att undvika är ju spannmål och socker, som vi ändå ska undvika 🙂 Och dessutom baljväxter som jag också ofta rekommenderar att undvika. Och frukt, som jag brukar rekommendera att man äter med måtta. Och mjölkprodukter som man också ska äta med måtta även om man är frisk och kry. Och så sötningsmedel som ingen ska äta. So there you go!

Av den nyttiga maten kan man testa att undvika sparris, lök och alla kålsorter tills tarmen läkt. En del behöver även undvika avokado ett tag, men min erfarenhet är att avokado brukar fungera bra.

Saker som går utmärkt att äta är tex:

  • Grönsaker som bladgrönsaker, gurka, tomat, morot, aubergine, zucchini/squash, sötpotatis
  • Proteinkällor som kött, fisk, ägg, skaldjur, kyckling etc
  • Fett generellt, utom mejerier (i podcastavsnitt 43 får du tips på mejerifria feta tillbehör)
  • Vill man ha mejerier så funkar smör och hårdost. Annars bör man hålla sig till mandelmjölk (gör själv så här) eller liknande
  • Vill man äta frukt, så välj de med lågt fruktosinnehåll  som tex banan, vindruvor och apelsin – eller ännu hellre bär!

Kostråd borde baseras på våra tarmbakterier?

av 2 Comments

Nu har även en grupp svenska forskare undersökt samspelet mellan tarmfloran och kost.

Det kommer allt fler studier som visar att vår tarmflora påverkar vår hälsa. Tidigare studier har visat att rubbad balans hos våra tarmbakterier kan ligga bakom många av våra välfärdssjukdomar. Läs (och lyssna) på tidigare inlägg om tarmflora / microbiome https://4health.se/tag/microbiome

Nu kommer en ny studie från Sahlgrenska som visar att tarmflora även kan förklara varför vissa personer svarar bättre på vissa dieter än andra, och att kostråd borde baseras på vilka tarmbakterier vi har.

För att möta det växande problemet med välfärdssjukdomar kommer behandlingen behöva anpassas till varje enskild person tror forskarna bakom den nya studien från Sahlgrenska. Eller så kan man ge råd om en viss kost och förstärka effekten av den dieten genom att ge personen rätt bakterier.

I studien lät forskarna 39 personer äta fiberrikt bröd som innehöll kornkärnor under tre dagar. Efter ett kort uppehåll fick personerna sedan äta bröd bakat på vitt vetemjöl i ytterligare tre dagar.

Man jämförde sedan tarmfloran mellan de som svarade bäst respektive sämst på den fiberrika kosten. Det visade sig att endast personer som hade en ökad mängd av en viss grupp av bakterier, Prevotella, svarade väl på den fiberrika dieten. (“The Prevotella/Bacteroides ratio was higher in responders than non-responders”) Personerna med prevotella hade en mer jämn blodsockernivå och undvek höga nivåer respektive obalans i blodsockernivåer. (“Metagenomic analysis showed that the gut microbiota of responders was enriched in Prevotella copri and had increased potential to ferment complex polysaccharides”)

För att vara helt säker på att det var tarmfloran som låg bakom de positiva effekterna av kosten förde forskarna över en del av tarmfloran till möss som växt upp i en bakteriefri miljö. Resultatet visade sig vara desamma hos möss som hos människor. Endast de möss som fått Prevotellabakterier svarade väl på fiberdieten och kunde se de goda effekterna med låga blodsockernivåer.

Tilläggas ska dock att jag inte helt håller med forskarna bakom studien om detta. Det är en kort studie. Den mat man äter göder viss tarmflora, en tarmflora som växer till sig om man fortsätter äta samma livsmedel. Så jag tro snarare att lösningen är att äta en bra kost och varierat rotera in olika sorters grönsaker, bra fetter etc och låta en bra tarmflora växa till sig.

Ps. Missa inte att lyssna på avsnitt 44, 46 och 51 av podden för att lära dig mer om tarmflora 🙂

http://www.cell.com/cell-metabolism/abstract/S1550-4131(15)00517-3

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tarmbakterier-avgor-vad-du-ska-ata

Gluten ger läckande tarm / leaky gut

av 10 Comments

Jag nämner ofta att gluten ökar genomsläppligheten i tarmen, men insåg att jag aldrig refererat till vetenskap när det gäller det här, vilket jag ju helst gör 🙂

Det här är ett välstuderat ämne bl.a. av en forskare som heter Dr Alessio Fasano. Fasano har gjort enormt mycket studier på gluten, bl.a. en där han testade olika grupper av personer (personer med celiaki, personer med överkänslighet mot gluten, personer utan någon glutenintolerans). Dessa grupper testades med olika sorters vete, både modernt vete och äldre sorters vete.

Resultatet blev att för samtliga grupper, även dem som inte kunde påvisas ha någon som helst glutenkänslighet, ökade genomsläppligheten i tarmen med samtliga sorters vete – även äldre veteslag.

Zonulin är en molekyl som reglerar just permeabiliteten, dvs genomsläppligheten, i tarmen. Zonulin gör detta genom att signallera om fogarna mellan cellerna i tarmen ska vara öppna eller stängda. De två saker som påverkar zonulin, och därmed genomsläppligheten i tarmen, mest är gluten och infektioner i tarmen.

Min generella rekommendation är att undvika gluten, och särskilt om man har autoimmunitet i släkten, har problem med tarmen eller har problem med hälsan överlag. Normalt sett tycker jag att det kan vara en god idé att testa sjukdomstillstånd och överkänslighet etc med labbtester, men problemet med detta är att den vanliga vården endast testar känslighet mot en av de ca 60 ingående peptiderna i gluten, nämligen alfagliadin. Det har jag skrivit mer om bl.a. här https://4health.se/glutenintolerans-–-darfor-har-du-kanske-det-utan-att-veta-om-det. Och även om du gör ett test för antikroppar mot gluten hos något annat labb, dvs betalar privat för detta, så finns det ännu inte något labb som testar samtliga glutenpeptider. Det största testet testar 10 av dem.

Så detta är förklaringen till mina rekommendationer om att undvika gluten, och då särskilt om man har en ärftlig faktor som ökar risken för autoimmunitet.

Studier etc för den som vill veta mer:

I dessa vetenskapliga artiklar står en hel del om zonulin:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3384703/ “Among the several potential intestinal luminal stimuli that can trigger zonulin release, we identified small intestinal exposure to bacteria and gluten as the two more powerful triggers” …. “There are at least 50 toxic epitopes in gluten peptides exerting cytotoxic, immunomodulatory, and gut permeating activities”
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3458511/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21248165
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2886850/

Studie som undersöker gliadin (gluten) och dess effekt på zonulin/tarmpermeabilitet: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16635908 “Based on our results, we concluded that gliadin activates zonulin signaling irrespective of the genetic expression of autoimmunity, leading to increased intestinal permeability to macromolecules.”

Studie som visar att gluten/gliadin ökar genomsläppligheten i tarmen hos alla personer, med eller utan celiaki:  http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25734566 “CONCLUSIONS: Increased intestinal permeability after gliadin exposure occurs in all individuals.”

52: Martina Johansson – Hormonbibelförfattaren om allt från beroendehjärnan och tarmforan till hur man blir stark, snygg och deffad

av 5 Comments

Hormoner, biokemi, tarmflora och matberoende! I den här intervjun pratar vi om Martina Johanssons egna mat- och träningsvanor, och om fasta, hormoner, maghälsa och mental hälsa.

Martina är författare, bloggare och “biohacker”. Och förutom att förklara vad biohacking faktiskt är, så diskuterar vi i dagens avsnitt frågor som:
Hur läker man en läckande tarm? Vilken mat är mest beroendeframkallande? Hur kommer man snabbast i ketos? Och hur minskar man sin fettmassa?

Dessutom lite om att träna och tävla i ketos. För du visste väl att Martina även tävlar en del i fitness och driver “Team Keto”?

Här får du över en timme att förgylla promenaden, löprundan eller bilfärden med. Så sätt igång podcast-appen i din telefon och leta fram avsnitt 52 av 4Health med Anna Sparre!

Är du mer nyfiken på en del av sakerna vi pratar om i dagens avsnitt så kan du lyssna mer i tidigare avsnitt av podcasten:

  • Avsnitt 12 om ketos
  • Avsnitt 14 om mejeriprodukter och beroende/ opioida peptider
  • Avsnitt 18 om sockerberoende
  • Avsnitt 38 om träning och mat vid träning
  • Avsnitt 44, 46 och 51 om mage och tarmflora
  • Avsnitt 49 om periodisk fasta
  • Flera av de tidigare avsnitten behandlar hormonella obalanser, bl.a. avsnitt 4 och 19

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

51: Maghälsa – Hur kan du förbättra din maghälsa och tarmflora?

av 5 Comments

Hur vet du egentligen om du har magproblem? Och hur göder du dina goda tarmbakterier? I det här avsnittet får du några svar på det jättestora ämnet tarmflora och hälsa.

Här får du bl.a. lära dig om resistent stärkelse, inulin och lösliga fibrer.

Och hur är det egentligen med tillskott av probiotika, funkar det? Och hur ska den med överväxt av tex jästsvampen candida tänka?

Dryga halvtimmen att lyssna på under en promenad, i bilen eller solstolen!

Gillar du ämnet tarmflora så rekommenderar jag att även lyssna på avsnitt 44: I tarmen finns makten över din hälsa och avsnitt 46: Det här påverkar din magflora och därmed hälsa

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

46: Det här påverkar din magflora och därmed hälsa

av 14 Comments

Vad är det egentligen som påverkar tarmfloran? I det här avsnittet får du några svar på det jättestora ämnet tarmflora och hälsa.

Här får du bl.a. veta hur mediciner som antibiotika, antiinflammatoriska piller, statiner mm, sötningsmedel och andra tillsatser, modernt jordbruk, kejsarsnitt och amning påverkar magfloran och hälsan.

25 minuter att lyssna på under en promenad, i bilen eller solstolen!

Gillar du ämnet tarmflora så rekommenderar jag att även lyssna på avsnitt 44: I tarmen finns makten över din hälsa
Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

44: I tarmen finns makten över din hälsa!

av 15 Comments

Tarmflora!! Detta häftiga okända system av organismer som påverkar ALLT i våra kroppar. I dag pratar vi om allt från magflorans makt över vår hjärna till vikt och sjukdomar och massor med spännande fakta om mag- och tarmsystemet! Ett riktigt “så funkar kroppen”-avsnitt. Jag tror verkligen att ni kommer att uppskatta det – superspännande är det ju!!

Avsnittet är knappt en halvtimme långt. Kör igång podcasten i din telefon, tex via podcaster, och lyssna direkt 🙂

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Avföringstransplantationer botar magproblem som IBS

av 2 Comments

Fallbeskrivningar av hur IBS botats med tillförsel av magbakterier nu även i svenska Läkartidningen (Tack Rolf för tipset).

Mycket trevligt hur detta sätt att behandla uppmärksammas allt mer i den “vanliga” vården, då det är något som inte handlar om ren och skär medicinering. Tyvärr är fokus i artikeln inte på “vanlig” avföringstransplantation, utan på framodlade mikroorganismer som författarna till artikeln vill patentera. Men jag tycker ändå att det är trevligt att behandlingsmetoden uppmärksammas.

I artikeln presenteras två patienter som blivit symtomfria efter tillförsel av en odlad mänsklig mikrobiota.

IBS, irritable bowel syndroms, drabbar upp till 20 procent av befolkningen.
I litteraturen finns ett flertal rapporter som indikerar att tarmfloran kan vara av betydelse för utveckling av IBS. Vad som talar för en bakomliggande störning i tarmens ekosystem – dysbios – är att upp till 10 procent av patienter som drabbats av en tarminfektion utvecklar IBS (postinfektiös IBS) och att antibiotika bara tycks ha kortsiktigt positiva effekter på tillståndet.

I artikeln presenteras två fallbeskrivningar där båda patienterna uppfyllde kriterierna för IBS med diarréer (IBS-D), och där man kan anta att tillståndet uppkommit på grund av störningar i tarmens ekosystem. Båda patienterna har blivit symtomfria efter transplantation med en odlad human intestinal mikrobiota.

Patientfall 1 gäller en 32-årig kvinna som bl.a. medicinerat med NSAID.
Patienten har sedan flera år tillbaka besvärats av episodiska »kluttiga« avföringar och förstoppning. Hon insjuknade i april 2010 med hastigt påkomna buksmärtor och diarré. Fyra månader tidigare samt strax före det aktuella insjuknandet hade hon medicinerat med antibiotika mot en hudinfektion.
Hennes blodprover var utan anmärkning.

Patienten genomgick i juni 2012 tre transplantationer där en odlad intestinal mikrobiota tillfördes. Patienten upplevde långsam förbättring och under loppet av ett par veckor kunde läkemedlen trappas ut, och helt medicinfri hade hon 1–2 fasta avföringar per dag.
Vid uppföljning efter 1 år är kvinnan fortfarande medicinfri med normal tarmtömningsfrekvens.

Patientfall 2 gäller en 25-årig man. Under en resa i Australien insjuknade han hastigt i diarré. Vid utredning i Australien påvisades infektioner med olika mikroorganismer och patienten behandlades med olika antibiotika. Han blev temporärt något bättre.

När han återvände till Sverige var tarmtömningsfrekvensen och avföringskonsistensen som vid insjuknandet. I juni 2013 remitterades patienten, efter eget önskemål, för ställningstagande till »transplantation« som också utfördes på samma tillvägagångssätt som i patientfall 1. Vid telefonuppföljning 4 veckor senare meddelade mannen ett utmärkt hälsoläge med en fast formad avföring var till varannan dag.

Författarna har totalt behandlat 14 patienter med IBS-D; hos de övriga har utfallet varierat, dock har ingen upplevt försämring eller några biverkningar.

Författarna skriver att de goda behandlingsresultaten i de här fallen indikerar att en dysbios (obalans i tarmfloran) är en tänkbar orsak till symtombilden hos en del patienter med IBS. Dysbios diskuteras även som bakomliggande orsak till autoimmunitet, astma, metabola syndromet, ischemisk hjärtsjukdom och Crohns sjukdom.

Och författarna föreslår att dysbiotic bowel syndrome (DBS) eller dysbiotiskt tarmsyndrom blir ett samlingsnamn för sådana tillstånd.

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2015/06/Bakomliggande-dysbios-kan-vara-orsak-till-vissa-former-av-IBS/

Magens bakterier => Hjärnans hälsa – Och hur avföring från en frisk människa botar allt från MS till autism och diabetes

av 4 Comments

Här förklarar dr David Perlmutter hur hjärnans hälsa hänger ihop med magen hälsas, dina tarmbakterier alltså
Appropå det jag skrev för några dagar sedan här om hur magfloran kan påverka depression och hur det hänger ihop med Parkinsons sjukdom https://4health.se/magflora-depression-parkinsons-sjukdom
Han berättar dessutom mycket annan kuriosa om magflorans koppling till hälsa, såsom inflammation, viktuppgång, diabetes – och hur man botar diabetes med så kallad fecal transplantation (alltså “bajstransplantation”)
Mer på ämnet https://4health.se/tag/microbiome