fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

microbiome

Magflora => depression => Parkinsons sjukdom

av 4 Comments

I en ny svensk studie ser man ett starkt samband mellan depression och Parkinsons. Personer som diagnosticerats med depression har upp till tre gånger större risk att drabbas av Parkinsons senare i livet.

I studien har man använt register för att kartlägga alla svenska medborgare som var över 50 år i slutet av 2005, sammanlagt drygt 3,3 miljoner personer. Man tittade sedan på hur många som diagnosticerats med depression mellan åren 1987 och 2012. Till varje person la man till tre personer av samma födelseår och kön som aldrig lidit av depression och fick då ihop en testgrupp på drygt 420 000 personer.

Man följde dessa i upp till 26 år för att kontrollera vilka som skulle komma att drabbas av Parkinsons. Vad man kunde se var att 1,1 procent av alla personer som diagnosticerats med depression även diagnosticerats med Parkinsons. Det kan jämföras med 0,4 procent av de som inte haft en depression – alltså en tydlig skillnad

Ett par år efter studiens start var risken att drabbas av Parkinsons drygt tre gånger större för de som hade diagnosen depression. Men upp till 25 år efter en depression var risken fortfarande 50 procent högre.Man såg också att ju allvarligare depressionen varit desto större var risken för Parkinsons.

Man har tidigare sett att Parkinsons och andra neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, ALS och demens har riskfaktorer redan i barndomen eller mycket tidigt.

Men om det är det så att depression leder till Parkinsons eller om det är ett tidigt symptom på sjukdomen vet forskarna inte. Det kan vara så att depression är skadligt för hjärnan och startar celldöden som är kopplad till Parkinsons, eller så kan det vara ett tidigt symptom. Eller, enligt mig, så kanske orsakerna till både depression och Parkinson kan vara samma.

Det intressanta i det här är alltså att en av hypoteserna blir att samma saker som orsakar depression också kan orsaka Parkinson.

Då kan man fundera över saker som ljus, tryptofan och annat som påverkar serotoninnivåer i kroppen och därför påverkar nedstämdhet (Lyssna på podcastavsnitt 27 om naturliga lösningar mot depression, där jag pratar om serotonin) – och om det kanske även kan påverka risken att utveckla Parkinsons sjukdom.

Men ett stort och intressant område gäller hur magfloran kopplas till vår psykiska hälsa. Magfloran ser nämligen också ut att kunna kopplas till Parkinsons, även om mer forskning behövs. Så frågan är hur stor roll vår mikrofilm / microbiome har för utvecklandet av sjukdomar som Parkinsons?

Dessutom påverkar ju magfloran definitivt våra serotoninnivåer, eftersom det mesta av kroppens serotonin tillverkas just i mag-/tarmsystemet.

Tidigare på ämnet microbiome: https://4health.se/tag/microbiome

Magflora – depression

“New studies show that bacteria, including commensal, probiotic, and pathogenic bacteria, in the gastrointestinal (GI) tract can activate neural pathways and central nervous system (CNS) signaling systems. Ongoing and future animal and clinical studies aimed at understanding the microbiota-gut-brain axis may provide novel approaches for prevention and treatment of mental illness, including anxiety and depression.”

“the emerging field of research focused on the human microbiome suggests an important role for the gut microbiota in influencing brain development, behaviour and mood in humans. The recognition that the gut microbiota interacts bidirectionally with other environmental risk factors, such as diet and stress, suggests promise in the development of interventions targeting the gut microbiota for the prevention and treatment of common mental health disorders.”

“The gut microbiome has played a crucial role in the bidirectional gut-brain axis that integrates the gut and central nervous system (CNS) activities, and thus the concept of microbiome-gut-brain axis is emerging. Studies are revealing how diverse forms of neuro-immune and neuro-psychiatric disorders are correlated with or modulated by variations of microbiome, microbiota-derived products and exogenous antibiotics and probiotics. The microbiome poises the peripheral immune homeostasis and predisposes host susceptibility to CNS autoimmune diseases such as multiple sclerosis.”

Exempel på vetenskapliga artiklar och studier på ämnet depression och magflora / microbiome:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23384445

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25415497

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25266952

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24370461

Magflora – Parkinsons

(PD= Parkinsons Disease) “gastrointestinal dysfunction, in particular constipation, is an important non-motor symptom in PD” …”intestinal microbiota interact with the autonomic and central nervous system via diverse pathways including the ENS and vagal nerve.”….
“On average, the abundance of Prevotellaceae in feces of PD patients was reduced by 77.6% as compared with controls. Relative abundance of Prevotellaceae of 6.5% or less had 86.1% sensitivity and 38.9% specificity for PD. A logistic regression classifier based on the abundance of four bacterial families and the severity of constipation identified PD patients with 66.7% sensitivity and 90.3% specificity. The relative abundance of Enterobacteriaceae was positively associated with the severity of postural instability and gait difficulty.”
“These findings suggest that the intestinal microbiome is altered in PD and is related to motor phenotype.”

(FMT=Fecal microbiota transplantation) “Isolated case reports of FMT response include  […], Parkinson’s disease”

Exempel på studier/litteratur på ämnet Parkinsons kopplat till magflora:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25476529

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3742951/

Om den nya studien som kopplar ihop depression och Parkinsons:

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hogre-risk-for-parkinsons-bland-deprimerade

Allergier, astma och tarmflora – och likheten med autoimmunitet

av 6 Comments

Var fjärde svensk är drabbad av allergier och forskare är överens om att det har med vår levnadsmiljö att göra. Delvis för att vi lever allt längre från naturen och de bakterier som kan hålla oss friska, och delvis för att vi generation efter generation får allt mindre bredd på bakterier i våra tarmar pga hygien, medicinering, kejsarsnitt och annat som kan påverka floran av mikroorganismer.

På 50-talet var det mindre än en procent av Sveriges befolkning som led av astma. Idag är det ca tio procent.

Vi exponeras inte längre för smuts och smittoämnen i samma bredd. De senaste 100 åren har det skett en större förändring i exponering än vad det gjort på 50 000 år innan dess. Vi har eliminerat många sjukdomar och immunsystemet hinner inte anpassa sig. När man tar bort smittoämnen försvinner också mikroorganismer som svampar och bakterier, som har en kraftig skyddseffekt mot allergier. Vår tarmflora är exempelvis mycket fattigare än i samhällen som lever nära naturen. Experiment som gjort på afrikanska stammar visar att en person på 1500 är allergisk bland dem. Det kan jämföras med en av fyra i Sverige. Man har också sett att barn som växer upp på en bondgård löper mycket mindre risk att utveckla allergier. I en ladugård finns massor av mikroorganismer som lever i balans.

Nyligen redovisade amerikanska forskare om en grupp i Venezuelas regnskog som lever som jägare och samlare, vanligen helt utan kontakt med det moderna samhället. Och ungefär samtidigt skriver australiska forskare om två avlägsna byar på Papua Nya Guinea. Som väntat skiljer sig de undersökta gruppernas tarmflora en hel del från den som västerlänningar brukar ha. Hos Yanomami-gruppen i Venezuela fanns den största bredd av olika bakteriestammar som någonsin har observerats.

Människor som immigrerar från fattigare länder utvecklar dessutom allergier snart efter att de anlänt. Oftast tre till sju år efter att de kommer till Sverige. Det finns mikroorganismer i tarmen, små goda tarmmaskar som, som har samma överlevnadstid. Så det kan vara så att när de dött är man mottaglig för allergierna, tror barnallergiläkaren Magnus Wickman.

Det verkar som att första levnadsåret har stor inverkan på hur allergisk man blir längre fram i livet. Jag har pratat och skrivit om detta tidigare – att allt skit man drar på sig före ca tre års ålder, faktiskt kan vara bra för hälsan, medan samma skit, tex helikobakter som kan ge magsår, skapar stora problem om man infekteras i vuxen ålder.

Första levnadsåret är jätteviktigt för sunt immunsystem. Saker man sväljer får man tolerans mot, så det finns inget som tyder på att man ska undvika att ge små barn allergiframkallande livsmedel som nötter tror samme barnläkare. Det man får hudkontakt med eller andas in kan man däremot utveckla allergier mot tidigt i livet. Sedan man slutat med latexhandskar på förlossningsavdelningar har latexallergi bland barn nästan försvunnit till exempel.

Sjukdomar som reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat parallellt med allergier, i exakt samma kurva. Det skulle alltså kunna vara samma immunologiska mekanismer som ligger bakom tror forskare. Och jag håller med. Autoimmunitet är ju också direkt kopplat till hälsan i tarmen. Har vi en tarm som släpper ut fel ämnen, eller för stora partiklar, reagerar immunförsvaret.

https://4health.se/tag/microbiome

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-okar-allergier-for-lite-bakterier-i-kroppen

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-annu-charmigare-tarmar-i-amazonas-regnskog/

Besvarar frågor om kost och tarmflora i Hemmets Journal

av Leave a Comment

I senaste numret av Hemmets Journal är det en artikel om socker mm kopplat till tarmflora, mående och bl.a. överväxt av candida. Jag är med som “expert-sidekick” 🙂

Hormonbehandling kan ge tarmskador

av Leave a Comment

Kvinnor som söker hjälp för att bli gravida och behandlas med hormoner inför en provrörsbefruktning kan få livslånga problem med magen och tarmarna.

Minst sju kvinnor i Skåne har drabbats men mörkertalet kan vara stort. Området är svårt att forska på eftersom att kvinnorna som behandlas är beredda att göra allt för att få barn och därför inte vågar klaga.

Bodil Ohlsson, professor och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, har gjort en studie på detta och hon varnar för konsekvenserna av för många eller för långa behandlingar.

Man har trott att hormonerna påverkar hjärnan och äggstockarna. Men Bodils forskning visar att kvinnor kan få svåra och livslånga bukproblem med smärta, förstoppning, diarré och kräkningar.

Anledningen till risken är att mag-tarmkanalen och äggstockarna har samma ämnen och receptorer som fångar upp hormonerna. Skillnaden är att de kan göra skada i tarmen. De hormoner som ges är GnRH (Gonadotropinfrisättande hormon). I mag-tarmkanalen kan de störa motoriken så att tarmarna inte rör sig som de ska. (en studie på råttor visar inte bara att hormonet GnRH har stark påverkan på tarmen, utan att det också dödar nervceller)

Riskerna med hormonerna gäller både i samband med provrörsbefruktningar och vid behandling av endometrios, en kronisk gynekologisk sjukdom.

Min kommentar: Jag hade nyligen den diskussionen med en kollega, om hur hormoner och maghälsa påverkar varandra. Hormonerna och magen påverkar alltid varandra. I många fall är det så att hormonell obalans uppkommit av problem med magen/läckande tarm, dåligt upptag och obalans i bakteriefloran. Men problemet kan också vara omvänt.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/hormonbehandling-kan-ge-tarmskador

http://www.sydsvenskan.se/sverige/hormoner-kan-ge-tarmskador/

Svamp behövs för mineralupptaget

av 1 Comment

Nu ska jag ge er ett bra argument för att välja egenodlad, eller åtminstone ekologisk mat.

Visste du att växter också behöver en svamp- och bakterieflora för att ta upp mineraler? Inte bara människor behöver andra organismer och en bra magflora för sin hälsa och för många funktioner.

Växtens rotsystem tar upp mineraler i samarbete med baketerier och svamparter.

Problemet med besprutade växter är att de besprutas med svampdödande medel…

Andra saker som drar ner mineralinnehållet är bland annat kortare odlingstid och skörd före full mognad så att växten inte hinner ta upp mineraler. Och utarmning/gödsling som ger mycket av några få mineraler och mindre av andra

Så fungerar bakterier på huden (och tarmbakterier) – och den stora skillnaden mellan att födas vaginalt och med kejsarsnitt

av 4 Comments

Precis som du har goda bakterier i dina tarmar, och som det i nutid forskas så mycket på att det kommer ny kunskap hela tiden, så har du goda bakterier på din hud – en mikrofilm eller mikrobiom (microbiome).

Detta är bakterier som egentligen inte tillhör det vi klassiskt räknar till ditt immunförsvar, men som faktiskt är det första stora försvaret som olika patogener (smittor i form av tex skadliga virus, bakterier och parasiter) stöter på när de försöker tränga in i din kropp.

Precis som med magfloran så upptäcks just nu allt fler funktioner hos den här goda bakteriekulturen. I magen vet vi ju tex nu att bakterierna styr oss på många sätt genom att de producerar signalsubstanser (https://4health.se/?s=signalsubstanser) som tex kan göra oss sugna på viss mat, kan göra oss lugna och glada eller trötta.

När vi ligger i vår mammas mage så har vi ännu inte någon bakterieflora att tala om på huden. Men mamman har en bakteriekultur i underlivet (en del menar till och med att tarmbakterierna vandrar från mamman ner i förlossningskanalen före födseln). Dessa bakterier är de som vi får på huden när vi föds vaginalt och som har livsviktiga funktioner för oss och vår hälsa. Dessutom sväljer bebisen ner en del av de här bakterierna under förlossningen, och det är det som lägger grunden till magfloran.

Vid ett kejsarsnitt händer inte denna viktiga funktion, utan det första som möter oss är sjukhusbakterier…

Det är signifikant skillnad i bakteriefloran både på hud och i mage hos ett barn som fötts vaginalt jämfört med ett barn som fötts med kejsarsnitt. Och kejsarsnitt ökar risken för bland annat allergi, astma och diabetes.

Ett gott tecken på hälsa är att vi har en stor artrikedom i vår bakteriekultur (dvs den som vi bland annat har i magen). Olika arter balanserar varandra och i en frisk tarm så tar inte någon art över och kan dominera. Med mediciner som tex antibiotika, överdriven hygien och kejsarsnitt så minskar artrikedomen för var generation. Och vem vet vad detta kommer att betyda för människans hälsa i längden? I det korta perspektivet ger det oss besvär såsom överväxt av jästsvamp (candida), SIBO (small intestinal bacterial overgrowth) mm, vilket kan göra oss förstoppade, ge oss diarré eller göra oss allmänt trötta och dåliga.

Med det sagt så är det ju helt otroligt bra att vi kan rädda liv med kejsarsnitt, verkligen! Men så synd att man rutinmässigt på vissa håll tex i USA använder kejsarsnitt före vaginal förlossning. Över 30% av förlossningarna i USA sker med kejsarsnitt.

Vad som händer där efter, med amning, är minst lika otroligt, eftersom magbakterier från mamman även kommer via bröstmjölken. Dessutom innehåller bröstmjölken enormt specialiserad tarmfloramat (prebiotika) i form av särskilda sockerarter som inte bryts ner och används som energi av barnet, utan som blir bakterieföda för att skapa den nya tarmfloran. Jag har skrivit om detta tidigare, bl.a. här https://4health.se/bakterier-och-magflorans-roll-i-cancer

(Källorna till den här faktan är framförallt information från forskaren Dr. Martin Blaser samt Dr. Robert Rountree)

Emulgeringsmedel ger inflammation och metabolt syndrom

av 5 Comments

En mycket vanlig tillsats i livsmedel kan orsaka kroniska inflammationer i tarmen och metabolt syndrom, med fetma och förhöjda blodsockernivåer som följd, enligt ny forskning.

Man har i en serie djurförsök sett att emulgeringsmedel kan orsaka inflammationer i tarmen. Emulgeringsmedel används i nästan all färdigmat och i många andra livsmedel för att ge maten rätt konsistens (tex i kokosmjölk som används flitigt av många av er läsare). Forskningen visar att tillsatserna förändrar bakteriefloran så att tarmen lättare inflammeras. (min kommentar: magfloran / tarmfloran – igen, den är kopplad till ALLT som rör vår hälsa!)

I försöken matades olika sorters möss med de två vanligaste konsistensgivarna i motsvarande mängder som vi människor får i oss. Möss med modifierat immunförsvar drabbades av kronisk tarminflammation. (Miljoner människor världen över lider av kroniska tarminflammationer som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Sedan mitten av 1900-talet har antalet drabbade flerfaldigats.)

Djur med normalt immunförsvar fick en mildare inflammation i kombination med metaboliskt syndrom – de åt betydligt mer, fick förhöjda blodsockernivåer och blev feta.

Men sterila möss, utan några bakterier alls, var helt opåverkade. Det visade sig att sammansättningen av bakterierna i djurens tarmar förändrades på så sätt att bakterierna kunde tränga djupare ner i tarmens slemhinna och orsaka inflammation.

Detta är inte första gången som mattillsatser visar sig kunna påverka vår hälsa negativt. I höstas visade forskning att konstgjorda sötningsmedel har en liknande effekt. Bakterierna i tarmen förändras, vilket får blodsockret att skjuta i höjden.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tillsatsen-som-gor-oss-sjuka-och-feta/

Bakteriefloran avgör vår hälsa – Äntligen på svenska

av 4 Comments

Vikten av, och alla roller hos, vår mikrofilm, dvs bakteriekultur på hud, tänder, i mun och tarmar blir allt tydligare. Det händer enormt mycket inom forskningen på det här området just nu.

Och den här infon, särskilt den som rör tarmflora, finns väl tillgänglig i studier på engelska och från utländska experter, men jag har inte hittat så mycket välformulerat och tydligt på svenska innan. Men nu – två hela avsnitt från Vetenskapens värld, mycket fint gjorda och sevärda! De summerar verkligen på ett fint sätt vad vi vet här och nu om allt från avföringstransplantationer till tandhygien.

Har därför länge tänkt skriva ett antal inlägg på området, dvs på en del av ämnena som tas upp i programmen, men inte fått tummarna loss. Men nu lovar jag att det kommer ett par inlägg på temat bakterieflora 🙂

Tyvärr är inte första delen tillgänglig längre, men det går utmärkt att se bara den andra delen via länken nedan. Bara den är mycket sevärd!
Originalprogrammet heter “Life on us” och är producerad och regisserad av Annamaria Talas. Går troligen att hitta för nedladdning eller streaming på nätet.

Del 1 av programmet hittar du här: http://www.svtplay.se/video/2664489/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-4

Del 2 av programmet hittar du här: http://www.svtplay.se/video/2681607/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-5

Sötpotatis vs. potatis – spelar det roll?

av 10 Comments

Kolhydrater, sockerarter, kalorier, fibrer
Vid en första anblick av potatisens och sötpotatisens näringsinnehåll så kan man lätt tro att potatis skulle vara bättre än sötpotatis. Sötpotatisen innehåller ju mer kolhydrater än potatisen, om än väldigt lika. Sötpotatisen har också mer socker, men något högre fiberinnehåll. Väldigt lika ser de ut att vara om man bara läser näringsinnehållet. Så spelar det någon roll vad man äter om man är ute efter lite carbs på kvällen? Ja, jag tycker det.

GI
Jämför man glykemiskt index så har vanlig potatis ett GI på hela 111, dvs högre än rent druvsocker. Sötpotatisens GI är 70.  Helst skulle jag dock jämföra insulinindex, men det finns nog ännu inte för sötpotatis, Den vanliga potatisens insulinindex är dock skyhögt

Inflammation
Den så kallade inflammationsfaktorn (som baseras på en rad olika parametrar såsom antioxidanter och fettsyror) är mycket bra för sötpotatis, men dålig för potatis (286 vs -112 poäng)

Mikronutrienter
När det gäller mineraler och vitaminer så innehåller sötpotatisen viktiga mineraler och spårämnen som vi i Sverige ofta får för lite av. Den innehåller bland annat mer mangan och selen än potatis

Antinutrienter i potatis
Men till den kanske viktigaste faktorn –  antinutrienterna. Potatisen har höga nivåer av saponiner, framförallt den välkända formen solanin. Läs gärna mer om nattskuggeväxter. Saponiner är gifter som ska skydda potatisen mot insekter och kan skapa läckande tarm och hål i cellmembranen.

Ps. Bilden visar den sorts sötpotatis som är mindre vanlig i Sverige. Vi har oftast den gula sötpotatisen 🙂

Tillägg: Jag tror också att fibrerna i sötpotatis skiljer sig från dem som finns i potatis. Jag minns dock inte var jag först läste eller lärde om detta. Men potatisen fiberinnehåll återfinns främst som olösligare fibrer i skalet, medan sötpotatisens mjuka fibrer (prebiotika) potentiellt skulle mata tarmfloran bättre.
“Vanlig” potatis har dock en liten mängd resistent stärkelse om den äts kall

MS kopplat till ”dålig” magflora

av 4 Comments

Obehandlade MS-patienter har färre bakterier som producerar butyrat. Ännu en sjukdom kopplas till magfloran.

Jag har både pratat om goda magbakterier och butyrat i podcasten, bl.a. i avsnittet om ketoner/ketos och hur ketoner kan agera “god magflora” https://4health.se/avsnitt-12-ketos-ketoner-fettdrift-epilepsi-bebisar-alzheimers-och-parkinsons och skrivit om det https://4health.se/?s=butyrat

Det är fortfarande okänt om förändringar i magfloran är en orsak till MS eller om det bara är en korrelation med/ följd av MS. Men magflora är A och O!!

Så gynna magfloran genom att hoppa över tom energi, lägg till detta lite ketos (dvs se till att vara i fettdrift åtminstone i perioder), och mjuka fina fibrer. Förstör inte magfloran med antibiotika och andra mediciner. Och lär dig från den underbara bloggen Cooling Inflammation vad mer du kan göra. Här i ett av prof. Ayers senaste inlägg http://coolinginflammation.blogspot.com/2015/01/healthy-gut-microbiota-means-no.html

Tack AK för tipset om följande studie:

http://m.neurology.org/content/82/10_Supplement/S24.001.short