Var fjärde svensk är drabbad av allergier och forskare är överens om att det har med vår levnadsmiljö att göra. Delvis för att vi lever allt längre från naturen och de bakterier som kan hålla oss friska, och delvis för att vi generation efter generation får allt mindre bredd på bakterier i våra tarmar pga hygien, medicinering, kejsarsnitt och annat som kan påverka floran av mikroorganismer.
På 50-talet var det mindre än en procent av Sveriges befolkning som led av astma. Idag är det ca tio procent.
Vi exponeras inte längre för smuts och smittoämnen i samma bredd. De senaste 100 åren har det skett en större förändring i exponering än vad det gjort på 50 000 år innan dess. Vi har eliminerat många sjukdomar och immunsystemet hinner inte anpassa sig. När man tar bort smittoämnen försvinner också mikroorganismer som svampar och bakterier, som har en kraftig skyddseffekt mot allergier. Vår tarmflora är exempelvis mycket fattigare än i samhällen som lever nära naturen. Experiment som gjort på afrikanska stammar visar att en person på 1500 är allergisk bland dem. Det kan jämföras med en av fyra i Sverige. Man har också sett att barn som växer upp på en bondgård löper mycket mindre risk att utveckla allergier. I en ladugård finns massor av mikroorganismer som lever i balans.
Nyligen redovisade amerikanska forskare om en grupp i Venezuelas regnskog som lever som jägare och samlare, vanligen helt utan kontakt med det moderna samhället. Och ungefär samtidigt skriver australiska forskare om två avlägsna byar på Papua Nya Guinea. Som väntat skiljer sig de undersökta gruppernas tarmflora en hel del från den som västerlänningar brukar ha. Hos Yanomami-gruppen i Venezuela fanns den största bredd av olika bakteriestammar som någonsin har observerats.
Människor som immigrerar från fattigare länder utvecklar dessutom allergier snart efter att de anlänt. Oftast tre till sju år efter att de kommer till Sverige. Det finns mikroorganismer i tarmen, små goda tarmmaskar som, som har samma överlevnadstid. Så det kan vara så att när de dött är man mottaglig för allergierna, tror barnallergiläkaren Magnus Wickman.
Det verkar som att första levnadsåret har stor inverkan på hur allergisk man blir längre fram i livet. Jag har pratat och skrivit om detta tidigare – att allt skit man drar på sig före ca tre års ålder, faktiskt kan vara bra för hälsan, medan samma skit, tex helikobakter som kan ge magsår, skapar stora problem om man infekteras i vuxen ålder.
Första levnadsåret är jätteviktigt för sunt immunsystem. Saker man sväljer får man tolerans mot, så det finns inget som tyder på att man ska undvika att ge små barn allergiframkallande livsmedel som nötter tror samme barnläkare. Det man får hudkontakt med eller andas in kan man däremot utveckla allergier mot tidigt i livet. Sedan man slutat med latexhandskar på förlossningsavdelningar har latexallergi bland barn nästan försvunnit till exempel.
Sjukdomar som reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat parallellt med allergier, i exakt samma kurva. Det skulle alltså kunna vara samma immunologiska mekanismer som ligger bakom tror forskare. Och jag håller med. Autoimmunitet är ju också direkt kopplat till hälsan i tarmen. Har vi en tarm som släpper ut fel ämnen, eller för stora partiklar, reagerar immunförsvaret.
https://4health.se/tag/microbiome
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-okar-allergier-for-lite-bakterier-i-kroppen
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-annu-charmigare-tarmar-i-amazonas-regnskog/
Senaste kommentarer