Search Results for: tarmflora

Inget ont som inte för något gott med sig… Den “dåliga” bakterien bildar ett effektivt svampdödande ämne, som både kan hjälpa människor och växter att stå emot svampinfektioner/svampangrepp.

Tyska forskare har hittat en svampdödande molekyl hos en vanlig bakterie. Ämnet kan bli både ett nytt miljövänligt alternativ till kemiska bekämpningsmedel, och ett läkemedel.

Bakteriemolekylen som hjälper mot svamp

Det är en molekyl, i form av en så kallad lipopeptid, som finns hos de bakterier som kallas Pseudomonas (mer om dessa bakterier strax). Molekylen från bakterierna förstör cellväggarna i svamp. Det gäller både svamp som ligger bakom rötangrepp på växter, ett vanligt problem vid odling; och svamparter som drabbar människor.
Forskarna upptäckte att molekylen till exempel dödar jästsvampen Candida albicans. Den som ofta orsakar svampinfektioner hos människor – särskilt i fall med nedsatt immunförsvar.

Forskarna döpte lipopeptiden oväntat till keanumycin – efter skådespelaren Keanu Reeves. De säger att “Molekylen är så effektiv att vi döpte den efter Keanu Reeves, eftersom han också är en effektiv mördare i sina roller”…😅

Enligt en rapport från Världshälsoorganisationen WHO förra året skördar svampinfektioner allt fler människoliv eftersom svamparterna utvecklar resistens (motståndskraft) mot de svampdödande läkemedel som finns i dag. Candida albicans och Candida auris hör till de arter som WHO varnar för. De har blivit resistenta mot flera läkemedel och därför mycket svåra att behandla. Resistensen beror delvis på att de svampdödande medlen används i stor skala inom jordbruket….
Keanumycin kan bli ett nytt miljövänligt, biologiskt nedbrytningsbart alternativ till kemiska bekämpningsmedel, och det kan också bli ett effektivt och säkert antimykotika (svampdödande medel) i läkemedel.

Enligt forskarna kan den nya molekylen bli ett effektivt vapen mot svampar som orsakar stora problem för jordbrukare, till exempel mot gråmöglet Botrytis cinerea som angriper bland annat jordgubbar och vindruvor (ett par av våra mest besprutade livsmedel för övrigt…).

Pseudomonasbakterier – tarmflorakunskap

Den effektiva svamdödaren hittas alltså hos Pseudomonasbakterier. Pseudomonas är ett släkte inom Proteobacteria. Det kan vara förvirrande att skilja på familj, släkte etc; inte minst för att familj är mer övergripande än släkte; så här kommer först en kort förklaring. I den biologiska systematiken brukar man definiera rike, stam, klass, ordning, familj, släkte och art. I det här fallet är det:
Rike = Bakterier
Stam = Proteobacteria
Klass = Gamma Proteobacteria
Ordning = Psuedomondales
Familj = Pseudomondaceae
Släkte = Pseudomonas
Art: det finns olika arter inom släktet Pseudomonas, tex den välkända Pseudomonas aeruginosa.

Pseudomonas räknas i regel som opportunistiska bakterier, och är dessutom LPS-producerande bakterier. LPS har du nog hört både mig och våra gäster nämna i olika podcastavsnitt (https://4health.se/category/podcast ). LPS står för lipopolysackarider och är ämnen som både kan bidra till ökad tarmpermeabilitet (läckande tarm) och inte minst till en inflammationsrespons när dessa ämnen tar sig ut i blodomloppet från tarmen. Detta utlöser inflammatoriska molekyler som IL-6 och andra inflammatoriska cytokiner, vilket i slutändan skadar vävnad. LPS frigörs från mestadels gramnegativa bakterier.

Arten Pseudomonas aeruginosa räknas som en patogen (sjukdomsframkallande) bakterie. I studier har man tex sett att pseudomonas aeruginosa är mycket mer vanlig hos patienter med IBS. I andra studier har man sett att bakterien kan trigga celiaki genom att aktivera specifika glutenspecifika T-celler hos celiakipatienter.

Pseudomonas aeruginosa är en gramnegativ, aerob, stavformad bakterie. Det är en sorts jordbakterie som spelar en viktig roll som nedbrytare av organiskt material och även toxiska substanser. Den är både en opportunistisk human patogen och en opportunistisk patogen hos växter.

Pseudomonas aeruginosa kan ge olika symtom beroende på var i kroppen bakterien finns. Det vanligaste hos i övrigt friska personer är magsjuka och lös avföring. Den kan också ge ögoninfektioner. Den är känd för att kunna orsaka lunginfektion hos patienter med cystisk fibros samt för infektioner i samband med brännskador (vilket kan orsaka sepsis, blodförgiftning). Kan också ge urinvägsinfektioner. Smitta sker oftast från kontaminerat vatten. Bakterien ger ett grön-blåaktigt var vid infektioner. Färgen ges av att bakterien utsöndrar pyocyanin, en vattenlöslig substans med en blågrön färg.

Problemet med den här bakterien är resistens. Pseudomonas aeruginosa tillverkar ämnet beta-laktamas som bryter ned antibiotika. Beta-laktamaser är den vanligaste orsaken till antibiotikaresistens. Läs gärna mina tidigare utförliga inlägg om antibiotikaresistens och hur det fungerar. Du hittar dem här (om du scrollar ner en bit): https://4health.se/?s=antibiotikaresistens

P. aeruginosa kan dessutom producera flera så kallade virulensfaktorer och den bildar biofilm. Biofilmsproduktionen bidrar till att den är resistent mot många behandlingar, vilket också är en orsak till att den är en av de klassiska sjukhusbakterierna.

Både Pseudomonas generellt (Pseudomonas spp.) och Pseudomonas aeruginosa specifikt mäts i GI map (finns här: https://4health.se/mage-tarm)

Så blir du av med svamp

I tidigare inlägg har jag get tips

1. se 10 tips mot fotsvamp här:

Överväxt av jästsvamp som tex candida

2. Se alla inlägg om candida här:

https://4health.se/?s=candida 👈Här hittar du bl.a. min gamla mycket populära serie om candida i 5 delar (om du scrollar ner)

3. Tips mot infektion mage/tarm här:

Överväxt av jästsvamp som tex candida

Ur studien

“Investigating the ecological context of microbial predator–prey interactions enables the identification of microorganisms, which produce multiple secondary metabolites to evade predation or to kill the predator. In addition, genome mining combined with molecular biology methods can be used to identify further biosynthetic gene clusters that yield new antimicrobials to fight the antimicrobial crisis. In contrast, classical screening-based approaches have limitations since they do not aim to unlock the entire biosynthetic potential of a given organism. Here, we describe the genomics-based identification of keanumycins A–C. These nonribosomal peptides enable bacteria of the genus Pseudomonas to evade amoebal predation. While being amoebicidal at a nanomolar level, these compounds also exhibit a strong antimycotic activity in particular against the devastating plant pathogen Botrytis cinerea and they drastically inhibit the infection of Hydrangea macrophylla leaves using only supernatants of Pseudomonas cultures. The structures of the keanumycins were fully elucidated through a combination of nuclear magnetic resonance, tandem mass spectrometry, and degradation experiments revealing an unprecedented terminal imine motif in keanumycin C extending the family of nonribosomal amino acids by a highly reactive building block. In addition, chemical synthesis unveiled the absolute configuration of the unusual dihydroxylated fatty acid of keanumycin A, which has not yet been reported for this lipodepsipeptide class. Finally, a detailed genome-wide microarray analysis of Candida albicans exposed to keanumycin A shed light on the mode-of-action of this potential natural product lead, which will aid the development of new pharmaceutical and agrochemical antifungals.”

https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.2c11107#

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27373514

https://www.dn.se/sverige/keanu-reeves-ger-namn-at-svampdodande-molekyl/

En ny vetenskaplig artikel visar på sambandet mellan lungfunktion och tarmhälsa.

I artikeln belyser man bl.a.:

• accumulating evidence supports the hypothesis that an altered gut microbiota and an associated leaky gut may contribute to the onset of coronavirus disease 2019 (COVID-19)-related gastrointestinal symptoms, such as diarrhea and, in severe cases, multiorgan complications.
• Testing for a leaky gut and fecal and plasma viral loads may be useful for diagnosing the seriously ill or for preventing transmission by fecal shedding of the virus.
• Fecal microbiota transplantation (FMT), next-generation probiotics focusing on butyrate-producing gut microbes, or simply increasing the daily intake of dietary fiber may be considered in improving the gut health of COVID-19 patients.

Andningssjukdomar har blivit ett världsomspännande problem, särskilt på grund av specifika virus (tex CoV-SARS-2) som inte bara orsakar hög feber och andningsbesvär för människor över hela världen; utan också diarré, illamående och kräkningar. Vilket tyder på att mag-tarmkanalen också kan påverkas.

Tidigare studier har visat att personer med underliggande kroniska tillstånd och hög ålder har högre risk för infektion av dessa virus, men de kan också ha förändrad tarmflora. Denna obalans kan försämra tarmbarriärens, så att patogener når celler i och runt tarmslemhinnan.

Många nya studier har funnit lägre bakteriediversitet (sämre bredd i tarmbakterier) i avföringsprover hos patienter som är mottagliga för infektion. Dessutom finns det en utarmning av fördelaktiga bakteriearter. En sådan obalans ser man även hos influensa-patienter.

Utarmningen av bakteriearter inkluderar några familjer som är ansvariga för att producera butyrat, en kortkedjig fettsyra som spelar en viktig roll för att stärka tarmbarriärfunktionen (Läs det populära inlägg som jag skrev för ett par veckor sedan här om butyrat och andra kortkedjade fettsyror: https://4health.se/kortkedjade-fettsyror-scfa-short-chain-fatty-acids-huvudspelare-i-samspelet-mellan-kost-tarmflora-och-halsa .) Nyckelfamiljerna var Ruminococcaceae eller Lachnospiracaea, som inkluderar arten F. prausnitzii, och tillhör klassen Clostridia.

Artikeln belyser också studier som visar en stark korrelation mellan lunghälsa och fiber (grönsaker mm) i kosten. Och att ledande forskare föreslår att ökat fiberintag kan vara fördelaktigt eftersom det hjälper till att öka butyratnivåerna i mag-tarmkanalen.

Ur artikeln:

…”there is also high individual-level variation attributable to elderliness and certain underlying medical conditions, including high blood pressure, diabetes, and obesity. As both elderliness and the aforementioned chronic conditions are often associated with an altered gut microbiota, resulting in disrupted gut barrier integrity, and gut symptoms have consistently been associated with more severe illness in COVID-19 patients, it is possible that dysfunction of the gut as a whole influences COVID-19 severity. This article summarizes the accumulating evidence that supports the hypothesis that an altered gut microbiota and its associated leaky gut may contribute to the onset of gastrointestinal symptoms and occasionally to additional multiorgan complications that may lead to severe illness by allowing leakage of the causative coronavirus into the circulatory system.”

Lite ur de andra studier /artiklar jag hänvisar till:

“Notably, some patients have nausea/vomiting as the first clinical manifestation of COVID-19, which is often overlooked by people. It is now clear that not only the lungs, the gastrointestinal tract could also be attacked by SARS-CoV-2. Its host receptor angiotensin-converting enzyme 2 (ACE2), which acts as a gateway to infection, has been found to be highly expressed in the gastrointestinal epithelium and may lead to the development of nausea/vomiting.”

“COVID-19 patients had significantly reduced bacterial diversity; a significantly higher relative abundance of opportunistic pathogens, such as Streptococcus, Rothia, Veillonella, and Actinomyces; and a lower relative abundance of beneficial symbionts. Five biomarkers showed high accuracy for distinguishing COVID-19 patients from HCs with an area under the curve (AUC) up to 0.89. Patients with H1N1 displayed lower diversity and different overall microbial composition compared with COVID-19 patients. “

https://journals.asm.org/doi/10.1128/mbio.03022-20?permanently=true&

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32671115/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7568482/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33328263/

https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/need-extra-precautions/people-with-medical-conditions.html

https://academic.oup.com/cid/article/71/10/2669/5851452

https://aspenjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/jpen.1715