fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: signalsubstanser

Könshormoner och signalsubstanser – inför lördagens pod

av 2 Comments

Inför lördagens podcast där vi börjar vårt sommartema “hormonkaos”, så kommer här ett inlägg som jag först publicerade i april 2016 🙂

I helgen kommer ett spännande och efterlängtat avsnitt med Mia Lundin med fokus på hormonkaos och könshormoner, signalsubstanser och annat spännande. Som ett litet intro till avsnittet och för att kunna hänga med i det vi pratar om ännu bättre så lägger jag upp ett par bilder här och ger en kort förklaring kring hormoner och signalsubstanser.

Kortfattat kan man säga att vi har två styrsystem i kroppen – nervsystemet och hormonsystemet. Ett hormon är en budbärare som utsöndras av ett organ eller en körtel ut till blodet. Hormonet är information från körteln till specifika målceller om att de ska utföra något. Dvs hormonet stimulerar cellerna på ett visst sätt. Insulin är ett exempel på ett hormon som vi har pratat en del om i tidigare avsnitt, som stimulerar cellerna att lagra in energi.

Signalsubstanser är mycket mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller. Dvs i det andra styrsystemet – nervsystemet. En stor del av nervsystemet utgörs av vår hjärna. Det är därför man ofta pratar om signalsusbstanser i hjärnan. Ett exempel på en signalsubstans som vi pratat om en del är serotonin.
Vissa signalsubstanser är även hormoner, vilket gör det hela än mer komplicerat 🙂

Jag vill tipsa dig om att du kan lära dig mer om nervsystemet, signalsubstanser, och skillnaden mellan hormoner och signalsubstanser i avsnitt 9 av podcasten.

Vi pratar även om binjurarna imorgon. I avsnitt 4 pratar jag ingående om stress och binjurarna, men ljudkvaliten är sämre i detta tidiga avsnitt.

Vi nämner sköldkörteln, något som vi pratat om i flera avsnitt, men mest ingående i avsnitt 19.

Könshormonerna då. Kvinnliga könshormoner produceras i äggstockarna, men inte bara där. Binjurarna har också en viktig roll. Här kommer bilder som kan underlätta.

För det första en bild över hur progesteron och östrogen varierar över menstruationscykeln (man brukar referera till dag 1 som första dagen med blödning) Bildkälla lifeextension:

Och så en än mer ingående bild där vi även inkluderar hormonerna LH (Luteiniserande hormon) och FSH (Follikelstimulerande hormon) Bildkälla wikipedia:

Och slutligen en bild som visar hur olika så kallade steroidhormoner kan omvandlas via varandra i kroppen Bildkälla wikipedia:

Eller mer förenklat Bildkälla fastbleep:


Skillnaden mellan hormoner och signalsubstanser

av 4 Comments

När jag frågade om vad ni helst ville läsa om fick jag respons bl.a. kring det här med hur kroppen fungerar och vad som händer i kroppen. Här kommer därför ett sånt inlägg. (Kommentera gärna med dina önskemål här https://4health.se/vad-vill-du-helst-lasa-om )

Jag och andra pratar ibland lite slarvigt om hormoner och signalsubstanser som om det vore samma sak. Det är det inte, men vissa signalsubstanser är även hormoner, vilket gör det hela än mer komplicerat 🙂

Den gemensamma faktorn är att de båda är kemiska ämnen som fungerar som budbärare i kroppen.

Ett hormon är en budbärare som utsöndras av ett organ eller en körtel (t.ex. njurarna eller sköldkörteln) ut till blodet. Hormonet är information från körteln till specifika målceller om att de ska utföra något. Dvs hormonet stimulerar cellerna på ett visst sätt. Exempel insulin som ju är ett ganska välkänt hormon i kostdebatten. När blodsockret höjs är det en signal till bukspottskörtelns Langerhanska öar (pancreatic islets) att de ska utsöndra insulin. Insulinet utsöndras i blodet och stimulerar bl.a. celler i lever och muskler att lagra in blodsocker som glykogen och fettceller att lagra in fett.
Andra hormoner som ni säkert hört om är adrenalin, kortisol och sköldkörtelhormon (men det finns jääättemånga fler, och upptäcks ständigt nya).

Signalsubstanser (engelskans neurotransmitter) är däremot mycket mer kortvariga budbärare som verkar mellan nervceller. Elektriska signaler går i kroppen via våra nerver, antingen pga medvetna handlingar eller omedvetna. Tex nu när jag knappar på datorn så går det signaler från hjärnans nervceller ner till mina fingrar om att de ska röra på sig. I själva nerven så är det en elektrisk signal, men mellan de olika nerverna (det är flera nerver involverade i att överföra signalen från hjärnan till mina fingrar) så finns det mellanrum där signalen överförs med kemiska budbärare, dvs signalsubstanser. I mina fingrars muskler heter signalsubstansen acetylkolin.
Hjärnan är en stor samling nervceller så därför är det fullt med signalsubstanser i omlopp där uppe. Man pratar ofta om signalsubstanser i just hjärnan.
Andra välkända signalsubstanser är t.ex. noradrenalin (även kallat norepinephrine), dopamin, histamin och serotonin. Bland de här signalsubstanserna är flera stycken även hormoner. Dopamin till exempel har väldigt många olika funktioner, både som signalsubstans och hormon. Bland annat är det inblandat i belöningssystemet (och man har kommit underfund med att det är en av de viktigaste faktorerna när vi utvecklar ett beroende; drog- eller sockerberoende), men det är också ett hormon som utsöndras av hypotalamus i hjärnan för att minska produktionen av hormonet prolaktin när det behövs (prolaktin stimulerar bl.a. kvinnors produktion av bröstmjölk)

Kroppen är en komplicerad mekanism, eller hur?! 🙂

Foto FreeDigitalPhotos.net

190% mer antidepressiva till barn. Och var 6:e kvinna. FN kritiserar Sverige. Så här kan du se på SSRI samt komma åt depression på andra sätt

av 4 Comments

De senaste tio åren har antalet barn som tar antidepressiva läkemedel ökat med 190 procent(!). Var sjätte kvinna och var tolfte man går på antidepressiva här och nu, och betydligt fler tar det någon gång under sitt liv. Sverige har två till tre gånger större uttag av antidepressiva läkemedel än andra nordiska länder. Och många gånger skrivs antidepressiva läkemedel ut utan att det följs upp ordentligt.

I sin senaste granskning kritiserar FN:s barnrättskommitté Sverige för hur mycket av dessa läkemedel som skrivs ut till barn, och rekommenderar regeringen att säkerställa att antidepressiv medicin till barn endast skrivs ut när det är strikt medicinskt befogat.

Antidepressiva (vanligen SSRI) ger i bästa fall kortvarig dämpning av symtom. I värsta fall är det en substans som ger mycket biverkningar och är svår att sluta med. Dessutom kan de hindra att man hittar den verkliga orsaken till problemet.
Många erfar att de blir erbjudna SSRI mot helt andra saker – såsom utmattning eller sköldkörtelsymtom.
“När inget annat funkar får man antidepressiva”

Vill du få en bättre förståelse för både antidepressiva/SSRI samt komma åt depression på andra sätt så finns det två väldigt populära podcastasvnitt med ett par av våra mest välutbildade läkare. En del av tipsen kan du även läsa här nedan i inlägget.
Det du behöver veta om SSRI och att sluta med dem i 146: https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel
Det du behöver veta om att bli frisk utan(!) SSRI i 329: https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro
Mer om detta nedan.

Situationen i Sverige

De senaste tio åren har antalet barn upp till 17 år som tar antidepressiv medicin ökat med 190 procent. Sverige är ett av de länder som har den mest läkemedelsorienterade inriktningen till behandling av mental ohälsa

Detta bekymrar FN:s barnrättskommitté. Man är oroad över att läkemedel inte är det bästa sättet att hantera dessa problem. I sin granskning av hur Sverige lever upp till barnkonventionen skriver kommittén bland annat att de med oro noterar att nivån av depression, oro och självskador bland barn samt den långa väntetiden psykiatrisk vård. De är kritiska till att föräldrar inte tillräckligt informeras om alternativa behandlingsformer till medicin.

Ledamöterna i barnrättskommittén är inte emot att antidepressiv medicin används på barn, om inget annat fungerar. Men medicinering borde aldrig vara förstahandsvalet för att få bukt med barns problem, för det finns flera risker med det. Det finns signaler om ökad risk för självmord och vi känner ännu inte till den långsiktiga inverkan som dessa mediciner har på barn.

FNs barnrättskommittés rekommendationer till Sverige:

  • Stärka tillgången till den psykologiska vården i skolor och inom vården i alla regioner.
  • Ta itu med de bakomliggande orsakerna till självmord och dålig psykisk hälsa bland barn.
  • Säkerställa att förskrivning av psykofarmaka för barn används endast när det är strikt medicinskt motiverat och att läkare, barn och deras föräldrar är ordentligt informerade om andra behandlingsalternativ
  • Tillhandahålla utbildning och stöd för föräldrar till barn med psykiska problem.

Sedan 1985 har Folkhälsomyndigheten utfört undersökningar bland skolungdomar mellan 11 och 15 år. Där har barnen själva fått uppskatta sitt mående. De får bland annat svara på frågor angående hur ofta de upplever att de har ett antal besvär så som ont i magen, svårt att sova samt känner irritation och oro. Sedan 1985 har man kunnat se att barn och ungas psykiska ohälsa har ökat, främst bland flickor.

Exakt vad ökningen beror på är svårt att svara på. Men det har blivit fler brister i skolan och hårdare krav på arbetsmarknaden. Skolstressen har ökat under den här perioden. Barn och unga känner en allt större press, på grund av att det är svårare att komma in på arbetsmarknaden och att det ställs högre krav i skolan. Personligen tror jag dock att pressen ökar från många andra håll, inte minst genom sociala medier. Och flera rent fysiska aspekter har förändrats. Barn och unga sitter mer inomhus framför skärmar, istället för att vara ute och leka i dagsljus. Dagsljus och fysisk aktivitet är oerhört viktigt för de signalsubstanser som behöver vara i balans för en god mental hälsa. Dessutom konsumeras energidryck och processad mat i större utsträckning. Blodsockerreglering är också oerhört viktig för det mentala måendet.
Om vi hela tiden förser barn (och vuxna) med medicin när de möter svårigheter så utvecklar de inte heller någon motståndskraft för att hantera svårigheter i livet.

I FN:s barnrättskommitté ser man en tendens i Sverige att man utgår från att barn är inkapabla att komma över sina problem utan medicinering.

Många inom vården i Sverige anser att antidepressiva används allt för ofta vid lindriga och normala vardagssymptom.

En ST-läkare uttalar sig: “För en person med en lindrig depression ger den här typen av läkemedel i princip bara biverkningar”

Abstinensbesvär och saknat stöd för långtidsbehandling med antidepressiva

Ett annat problem är att man använder antidepressiva länge, och utan plan på att trappa ut dem. Detta trots att det saknas bevis för att det skulle kunna fungera på lång sikt. Dvs det verkar inte skydda mot återfall i depression (reviderande depression).

Två läkare skriver om detta i Läkartidningen.

Det finns statistik från Socialstyrelsen som visar att 60 procent av de drygt 1 miljon svenskar som tar antidepressiva läkemedel har gjort det i över nio år(!!).

Rekommendationerna om återfallspreventiv behandling med antidepressiva baseras på randomiserade utsättningsstudier (RDT). Problemet är att randomiserade utsättningsstudier inte lämpar sig för läkemedel som ger abstinenssymtom som överlappar med grundsjukdomen. Detta är fallet med antidepressiva. Vanliga abstinensbesvär är bland annat ökad ångest, oro, nedstämdhet, irritabilitet, emotionell labilitet och sömnstörning. Abstinensreaktionerna kan också vara så intensiva och långdragna (månader till år) att reaktiv depression uppstår, det vill säga indirekt utlöst av abstinensbesvär. I sistnämnda fall är det patientens förmåga att hantera abstinensbesvären som avgör om och när det sker.

Nu har genomgångar av studier konstaterat att just sammanblandning (confounding) av återfall i depression och abstinensreaktioner i randomiserade utsättningsstudier förhindrar möjligheterna att dra några slutsatser om huruvida antidepressiva skyddar mot återfall.

Läkarna konstaterar att det saknas vetenskapligt stöd för förlängd behandling med antidepressiva i syfte att förebygga återfall vid depression.

Så här kan du se på SSRI samt komma åt depression på andra sätt

SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare. Det är läkemedel som ska hindra må-bra-substansen serotonin att återupptas, vilket gör att mer serotonin är i omlopp.

I podcastavsnitt 146 med Dr Cecilia Fürst pratar vi om SSRI, dvs antidepressiva, och om depression. Vi pratar om hur du bör/kan ställa dig till antidepressiva läkemedel, hur du kommer av dem och mycket annat. https://4health.se/146-dr-cecilia-furst-ssri-antidepressiva-lakemedel

Vill du höra mer om hur du kan bota depression, istället för att använda dig av antidepressiva kan du dessutom lyssna på ett av de nyaste avsnitten, dvs 329 https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro

I 329 pratar vi om hur depression ofta beror på neuroinflammation, dvs inflammation i hjärnan. Denna inflammation (och depressionen) är ofta kopplad till saker som:

https://sverigesradio.se/artikel/fn-kommitte-oroad-over-psykiatriska-lakemedel-till-barn-i-sverige

https://www.dn.se/insidan/fn-kritiserar-sverige-for-hog-forskrivning-av-antidepressiva-till-barn/

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/statistik-psykisk-halsa-vuxna–30-44-ar/

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2023/05/evidens-for-langtidsbehandling-med-antidepressiva-saknas/

329: Dr Didar Reimer – Hjärnan, Neuroinflammation, Depression, Ångest, Oro, Hjärndimma… Och en approach för att bli frisk 

av 15 Comments

  • Inflammation i hjärnan? Vad kan man göra åt det? 
  • Visste du att hjärndimma, koncentrationssvårigheter, eller förändringar i stämningsläget såsom nedstämdhet, depression, ångest och oro kan vara tecken på inflammation i hjärnan, neuroinflammation
  • Här pratar vi äntligen med Dr Didar Reimer – specialist i allmänmedicin och en av Sveriges mest välutbildade funktionsmedicinska läkare om bl.a.:
    • Neuroinflammation, och vad det leder till. 
    • Vilken koppling har neuroinflammation till vanliga sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom, autoimmunitet mm
    • Hjärnan, hjärnans delar, och tips på hur vi aktiverar olika specifika delar av hjärnan
    • Signalsubstanser och symtom på olika sorters obalanser i våra signalsubstanser
    • Varför går så många av oss omkring med inflammation i hjärnan – vad orsakar neuroinflammation? 
    • Vilket enkelt experiment kan man göra som indikerar om hjärnbarriären släpper igenom mer än den ska?
    • Depression och ångest
      • Hur kan man bli frisk från depression och ångest med kost och livsstilsfaktorer? 
      • Vilka tillskott kan hjälpa? 
      • Hur slipper man antidepressiva läkemedel?
      • Vad orsakar depression, nedstämdhet, ångest och oro? 
    • Dessutom kommer vi in på autism, Didars egen hälsoresa och annat spännande i detta faktaspäckade avsnitt

Här får du över 1,5h med tips och tankar kring utmattning och hur man får känna sig frisk igen.

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på play i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt.
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Lyssna i appen Podcast (lila och vit symbol). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcast. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i Podcastappen och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Direktlänk: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Se till att du har en app för att lyssna på podcasts. Gå till Google Play i din telefon för att ladda ner en podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android: https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
    (Podcasten finns också i alla vanliga podcastappar, inklusive Spotify mm)
  2. Sök fram podcasten, eller öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna en recension när du ändå är i iTunes.
Alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Hur du läker kroniska sjukdomar/symtom mha hjärnan, neuroplasticitet & nervsystemet!

av 5 Comments

Visste du att kroniska symptom och sjukdomar kan komma från hjärnan och nervsystemet?
En överaktivering i det limbiska systemet i hjärnan, där vi bland annat hittar amygdala, kan medföra att det sympatiska nervsystemet är påslaget under lång tid (stress)
🎧 Lyssna gärna på podcastavsnitt 9 om Nervsystemet & stressresponsen https://4health.se/avsnitt-9-nervsystemet-och-varfor-andningsovningar-fungerar eller läs här på sidan i tidigare inlägg https://4health.se/?s=sympatiska+nervsystemet

Konsekvenserna av en långvarig stressrespons kan bli kroniska symptom och sjukdomar, såsom kronisk värk, kronisk trötthet, ångest, depression, överkänsligheter, magproblem och matintoleranser.

De goda nyheterna då?
Jo, det går att förändra hjärnans respons! Det går att programmera om hjärnan och bygga nya nervbanor med hjälp av neuroplasticitet, som betyder att hjärnan är formbar. 
Det går att reglera nervsystemet så att det oftare är i det parasympatiska läget och så att det snabbare kommer tillbaka efter en stressig situation.

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Karin Sparrings där du får läsa om:
– Karins personliga hälsoresa
– Kemisk intolerans och matintoleranser
– Neuroplasticitet, hjärnan och nervsystemet
– Livskris och utmattning
– Tillfrisknande och framtiden
– Tips för att börja läka hjärnan och nervsystemet

Jag har haft hälsoproblem i större delen av mitt liv. Som barn och ungdom var jag ofta sjuk och åt ett stort antal antibiotikakurer. Jag fick magproblem i tolvårsåldern och har kämpat med grav IBS i många år. Jag har lidit av ångest och återkommande depressioner sedan tidiga tonåren. I brist på fungerande behandling från den konventionella vården har jag sökt alternativa lösningar och hittat många saker som hjälp tillfälligt eller delvis. Kostomläggning var en viktig nyckel, särskilt efter att ha ätit mestadels snabba kolhydrater och näringsfattig mat i hela mitt liv. Första gången jag la om kosten 2014 var det till LCHF, och skillnaden var påtaglig. Mina magproblem blev bättre och jag som alltid haft ett blodsocker som en bergochdalbana fick ett stabilare humör och mer energi. Ändå blev jag inte helt bra och jag fortsatte att experimentera för att hitta lösningen på mina problem.

Kemisk intolerans och matintoleranser

Jag provade ketogen kost, mejerifri LCHF, paleo, AIP, carnivore och GAPS. Alla dessa är bra och näringsrika kosthållningar som var hjälpsamma på olika sätt, men mina problem försvann inte. Jag plockade bort fler och fler livsmedel, blev mer och mer begränsad i vad jag kunde äta och göra. 2017 började jag reagera på parfymer och andra kemiska ämnen. I början var det inte jätteallvarligt, men känsligheten blev större och större allteftersom tiden gick. I efterhand förstod jag att det delvis triggades av att jag arbetade på en fuktskadad arbetsplats, då många med doftöverkänslighet (eller kemisk intolerans, eng: multiple chemical sensitivity, som det heter när man inte tål parfym och kemikalier) drabbas i samband med exponering för fukt och mögel. (Det regnade in genom taket och jag fick ha en papperskorg bredvid mitt skrivbord för att fånga upp dropparna!) Jag slutade på det kontoret men överkänsligheten stannade kvar.

Efter en incident sommaren 2019 blev känsligheten för parfymer och kemiska ämnen på en helt annan nivå. Jag började reagera på otroligt små mängder kemikalier, och nya saker. Jag kunde bli dålig av någons deodorant, schampo eller handkräm. Jag reagerade på trycksvärta och flamskyddsmedel på nya kläder. Sköljmedel var allra värst och kunde göra mig helt däckad. På grund av detta kunde inte jobba med varken klienter eller kollegor utan att bli sjuk. Jag kunde knappt träffa folk och att handla mat eller åka kollektivt blev snart en mardrömshistoria. Jag kunde inte träna på gym som jag tidigare älskat och blev också allt tröttare och svagare. De olika symptomen avlöste varandra och jag blev alltmer desperat.

Jag hoppades läka från överkänsligheten mot dofter och kemikalier med hjälp av specialkost.

Neuroplasticitet, hjärnan och nervsystemet

När vården inte kunde erbjuda vare sig orsaker eller lösningar tog jag återigen saken i egna händer. Av en bekant jag träffat på internet fick jag tips om programmet Dynamic Neural Retraining Systems (DNRS). DNRS är ett neuroplasticitetsprogram, och de påstod att MCS och andra ”mystiska” hälsoproblem kan förbättras av att ”träna” eller omprogrammera hjärnan enligt ett särskilt program. Även matintoleranser, ångest och magproblem kunde, bland många andra tillstånd, förbättras enligt programmets egna utsagor. Eftersom jag var desperat och hade provat alla specialdieter, kosttillskott, behandlingar och andra potentiella lösningar jag hört talas om hade jag inget att förlora på att testa.

Jag köpte programmet och började titta på videoföreläsningarna. Jag fick förklarat för mig hur hjärnans hotsystem kan fastna i påslaget läge om vi är med om många påfrestande händelser. Det kan röra sig om känslomässiga trauman, stress, exponering för toxiner eller, som oftast och som i mitt fall, en kombination av dessa. Jag fick lära mig att stress och trauma kan medföra att det sympatiska nervsystemet är aktiverat nästan jämn, vilket skapar symptom som sätter sig i kroppen. Jag förstod också vilken roll våra tankar spelar och att rädsla ofta är nära sammankopplat med kroniska hälsobesvär.

Jag fick också lära mig att hjärnan är formbar, plastisk, och att det finns metoder som kan programmera om de responser som som är associerade med symptom. Att jag själv kan skapa de signalsubstanser som läker hjärnan och därmed kroppen, med hjälp av bland annat visualiseringsövningar, nya associationer och att förändra tankar, känslor och beteenden. En stor del av läkningen sker genom att göra sådant som jag mår bra av, och som skapar läkande signalsubstanser i hjärnan; dopamin, oxytocin, serotonin och endorfiner! Jag förstod att med dessa metoder kunde jag hjälpa kroppen till ett tillstånd som domineras av det parasympatiska nervsystemet istället, det som står för lugn och läkning. Jag har länge trott på att kroppen med rätt förutsättningar är självläkande, och nu fick jag ännu en nyckel till att skapa de förutsättningarna. Kanske huvudnyckeln, till och med.

Foto från då jag lärde mig hur trauma och stress kan påverka hjärnan hur det kan manifesteras i kroppen via programmet DNRS

Livskris och utmattning

Kort efter att jag börjat med programmet hamnade jag i mitt livs största kris, där jag samtidigt separerade från en mångårig samborelation och sedan plötsligt förlorade min mamma alltför tidigt. Den totala utmattningen var ett faktum och alla fysiska och psykiska symptom jag haft tidigare nådde nya dimensioner, tillsammans med en hop nya symptom. Jag var helt under isen både fysiskt och psykiskt och förstod inte hur jag skulle komma framåt. Trots det gav jag allt jag hade för att fortsätta med programmet, för jag kände att det var mitt enda hopp. Med min nyvunna kunskap om hjärnan och nervsystemet förstod jag också att de nya hälsoproblemen och omfattningen av dem berodde på den kris jag varit med om, och att stress- och traumaresponser var de underliggande orsakerna.

Uthålligt gjorde jag programmet efter bästa förmåga, en dag i taget. Sakta men säkert började jag komma på fötter igen. Bakslagen var många och läkningen går heller aldrig rakt uppåt-framåt utan snirklar sig oftare i kringelikrokar. Många var de stunder då jag ville ge upp, då jag inte trodde att det skulle gå, då jag tvivlade och kände hopplöshet. Att gå igenom denna transformation, att resa mig ur den djupa krisen, att läka min hjärna och mitt nervsystem är ärligt talat det svåraste jag någonsin gjort. Det har krävt enorma mängder ansträngning, uthållighet, tålamod och tillit. Det har krävt en nivå av självrannsakan och ärlighet jag inte visste var möjlig. Det har känts som att dö och födas på nytt, om och om igen.

Tillfrisknande och framtiden

Har det varit värt allt arbete? Ja, ja, ja! Aldrig har något varit mer värt det. Idag lever jag ett helt annat liv än förut. Jag har hobbys och intressen som får mig att känna mig levande. Jag njuter av livet varje dag. Jag känner mig hemma i min kropp på ett sätt jag aldrig tidigare gjort. Jag har startat företag för att hjälpa andra göra samma resa som jag gjort. Jag har börjat styrketräna igen och slagit personbästa på gymmet. Jag känner mig oftast trygg i mig själv och har en vältrimmad intuition. Jag har massor av energi och växer i meningsfulla relationer.

Jag är tacksam för livet och för resan jag gjort och fortsätter att göra. Det har väckt en tro i mig, en tro på att ingenting är omöjligt. Det finns fortfarande saker jag jobbar på och jag är inte på något sätt färdig. Jag vet ingenting om framtiden och kan inte med säkerhet veta hur min hälsa kommer att utvecklas. Det enda jag vet är att allt förändras, hela tiden. Idag litar jag på min förmåga att möta de utmaningar som livet innebär, stora som små. Om jag får skicka med någonting till dig om kämpar med kroniska symptom eller sjukdom, psykisk ohälsa, trauma, matintoleranser eller andra utmaningar är det detta: det finns en väg ut! Det finns lösningar, det finns vägar, det är aldrig för sent. Du är värd att fortsätta framåt! Ge aldrig upp.

Tips för att börja läka hjärnan och nervsystemet

  • Bli medveten om dina tankar och känslor
  • Uppmärksamma på vilket sätt rädsla och stress påverkar dina symptom
  • Begränsa hur mycket du pratar om, läser om eller tänker på symptom och sjukdomar
  • Avfölj allt på internet som triggar stress och rädsla, inklusive sjukdomsgrupper och nyheter
  • Försök att fokusera på annat än symptom. Prova en ny hobby!
  • Kom tillbaka till nuet genom att aktivera alla dina sinnen. Vad kan du se, höra, dofta, smaka, känna?
  • Gör sådant du mår bra av och som gör dig glad. Njutning och glädje skapar läkande signalsubstanser i hjärnan!
  • Konsumera hellre humor och feelgood än drama och skräck. Undvik sådant som skapar adrenalin
  • Sätt gränser för dig själv och andra och börja prioritera ditt eget välbefinnande
  • Skratta och le – läkande signalsubstanser produceras av detta oavsett hur du mår
  • Använd visualiseringsövningar som ger lugn och njutning
  • Prova olika kroppsbaserade övningar för nervsystemet (tips på sådana kommer i ett sen länge planerat inlägg från mig/ Anna med tidsbrist…😅)
  • Djupa andetag med förlängd utandning kan aktivera det parasympatiska nervsystemet
  • Skapa kontakt med naturen
  • Lär dig något nytt – detta främjar hjärnans neuroplasticitet!

Allt gott och tack för att du läste!

Karins hittar du på https://karinsparrings.se där du kan läsa mer om hennes resa, neuroplasticitet och nervsystemet Mer om programmet DNRS kan du läsa på https://retrainingthebrain.com/

Hormonell obalans, lyssnarnas frågor med Mia Lundin. Tema Hormonkaos (4) FAVORITREPRIS

av Leave a Comment

Hormonell obalans! Ett avsnitt som är helt baserat på era lyssnarfrågor. Här pratar vi med Mia Lundin om hur man balanserar sina hormoner och signalsubstanser; och kommer in på saker som klimakteriet och förklimakteriet, endometrios, utebliven mens, och hormonell migrän.
Vi pratar mat, stress, tillskott, hormonpreparat och till och med om saker som tex ADHD. Och som vanligt kommer vi in på sköldkörteln och binjurarna 
Era frågor fullkomligt rasade in både här på 4health.se, på instagram och Facebook inför det här avsnittet. Tack!

Vi kör HORMONSOMMAR i podden! Helt fristående avsnitt på tema hormoner & kvinnohälsa med podcastavsnitt varje vecka.

Här får du 1h att lyssna på i solstolen, när du städar, promenerar, tränar eller åker bil

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på play i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt.
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Lyssna i appen Podcast (lila och vit symbol). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcast. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i Podcastappen och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Direktlänk: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Se till att du har en app för att lyssna på podcasts. Gå till Google Play i din telefon för att ladda ner en podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android: https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Sök fram podcasten, eller öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna en recension när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Sköldkörteln eller binjurarna? Tema Hormonkaos (3) FAVORITREPRIS med Mia Lundin

av 1 Comment

Är du trött och energilös? Stressad? Vill lära dig om din kropp och dina hormoner?
Är det sköldkörteln eller binjurarna?
Stress, hormoner och sköldkörtelbesvär med Mia Lundin. Det handlar om stress, utmattning, binjurar och underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos. Vi pratar hormoner, signalsubstanser och hjärnan. Om näringsbrister som kan påverka den hormonella balansen, sköldkörtelhormonerna mm
Och medicinerar du fel? Bränner din sköldkortelmedicin ut din kropp?
Vi kör HORMONSOMMAR i podden! Helt fristående avsnitt på tema hormoner & kvinnohälsa med podcastavsnitt varje vecka.

Här får du 1h att lyssna på i solstolen, när du städar, promenerar, tränar eller åker bil

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på play i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt.
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Lyssna i appen Podcast (lila och vit symbol). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcast. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i Podcastappen och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Direktlänk: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Se till att du har en app för att lyssna på podcasts. Gå till Google Play i din telefon för att ladda ner en podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android: https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Sök fram podcasten, eller öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna en recension när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Zein – anledningen till att majs kan vara minst lika illa som gluten och vanliga spannmål

av 10 Comments

Jag tror att du som läsare kanske redan är medveten om att majs är förädlat och genmodifierat för att innehålla mer energi och, tyvärr, mindre näring. Detta är två av anledningarna till att man gör bäst i att välja bort majsprodukter som majsmjöl, majskrokar till barnen, glutenfria produkter bakade på majsmjöl, popcorn mm. Majsprodukters GI är ungefär samma som de av socker, och ibland ännu värre. Rent majspulver har högre GI än något annat. Dvs majsprodukter påverkar oftast blodsockret lika mycket eller mer än vitt socker. Men det finns än värre anledningar till att vi bör hålla oss borta från majs.

Idag odlas enorma mängder majs till både djurfoder och produkter avsedda för oss människor. Dessutom används den i annat än livsmedel. För denna odling skövlas naturområden, inklusive regnskog. Så håll dig borta även från kött / djur uppfödda på “konventionellt” vis och håll dig till betande och frigående djur.

Men den verkliga hälsoanledningen till att hålla sig borta från majs är att det är rikt på proteinet zein som är relativt likt gluten och kasein – andra inflammationsframkallande proteiner från spannmål och mejeriprodukter. Både zein och gliadin (huvudkomponent i gluten) är prolaminer. Zein-protein räknas till och med som ett toxin, så kallat proteotoxin.

  • Precis som gliadin / gluten så har våra kroppar svårt att bryta ner zein, vilket ökar risken för immunreaktioner
  • Hos personer som inte tål gluten är det visat att zein triggar abnormala immunreaktioner
  • De som utsätts för / äter mycket majs utvecklar i hög grad allergier och intoileranser – på ett sätt som inte händer med annan mat
  • Precis som med gluten så ökar intag av zein risk förr diabetes typ 1 (autoimmun sjukdom)

Zein påverkar aktiveringen av signalsubstanser i form av monoaminer. Det påverkar serotonin (må-bra-substans),  melatonin (sömnhormon), adrenalin (stresshormon) och dopamin (substans för bl.a. motivation och koncentration). Zein blockerar för dess substanser i kroppens celler.

Dessa signalsubstanser är enormt viktiga för allas vår hälsa och välbefinnande, men kan påverka särskilt mycket vid olika neuropsykiatriska tillstånd, inklusive autismspektrat och ADHD, men också depression.

Bl.a. visar en studie på djur att inlagring i cellerna av tryptofan (byggstenen för serotonin och melatonin) reduceras kraftigt av proteotoxiner som zein. Samma studie visar liknande, men svagare effekt av gluten och kasein.

Så – som vanligt – håll dig till en stenålderskost med mycket grönsaker, animalier i måttliga mängder och enbart från naturligt uppfödda djur, och rikligt med naturliga fetter.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3820067/

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09540105.2015.1086316

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17361754/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2814014/

https://www.jimmunol.org/content/192/1_Supplement/179.10

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1774524/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18193828/

Rödljusterapi hemma – för cellenergi, bättre hud, mot inflammation, värk mm

av 19 Comments

I somras blev inlägget om det viktiga röda ljuset mycket populärt https://4health.se/rodljusterapi-haftiga-resultat-vid-bl-a-parkinsons-alzheimers-och-for-kvinnohalsa och jag fick många frågor om var och hur man kan göra det. Nu har jag förmånen att få testa lite med Biohacking Collective som har produkter för hemmabruk: https://biohackingcollective.se/biohacking-teknik/kopia-red-mami-rodinfrarod-ljuspanel och kan rekommendera detta om man är intresserad av rödljusterapi och infrarött ljus. De har några olika varianter för rödljusterapi – i olika storlekar och prisklass https://biohackingcollective.se/products (rabattkod dessutom: sparre)

Vi har receptorer för ljus överallt – inte bara i ögats celler, utan på huden och även inne i kroppen. När de bestrålas sätter olika funktioner igång i kroppen, bl.a. tillverkning av olika hormoner och signalsubstanser som styr vår hälsa.

Vi är utvecklade för att exponera vår hud för solens hela naturliga spektrum av ljus under dagtid, och att leva helt mörkt (med undantag för rött som i eld) under natten.

Brist på naturligt ljus kan vara en av anledningarna till många hälsobesvär. Ett sätt att få mer rött ljus är att vara utomhus vid solnedgång och soluppgång och att då exponera så stor del av kroppen man kan för ljuset. En halvtimme före och efter solens upp- och nedgång kan vi utsätta oss för det ljus vi präglats för under evolutionen.

För att få övriga spektran av naturligt ljus – alltså även naturligt blått och grönt ljus – är det bra att vistas utomhus utan så mycket kläder man kan vid andra tillfällen under dagen, utan solglasögon eller solkräm (utan att bränna dig). Det viktiga är att få hela spektrat för att få rätt balans. Huden och kroppen törstar efter det viktiga röda ljuset i vår tid, där vi ofta är omgivna av konstgjort ljus överallt, dygnet runt.

Rödljusterapi har varit stort i biohackingkretsar länge. Många använder det för att få bättre testosteronnivåer (något som är mycket viktigt för både kvinnor och män), mer energi, minskad inflammation och bättre hud. Det finns flera studier gjorda på effekter av exponering för rött och infrarött ljus. Bl.a. kan det öka cellernas förmåga att producera energi, ATP, vilket är viktigt för alla kroppens funktioner (lyssna gärna på de podcasts jag gjort med Dr Marcus Gitterle om cellenergi mm, börja med 183 https://4health.se/183-marcus-gitterle-growing-young-hur-du-stoppar-de-9-aldrandemekanismerna ). Dvs det verkar hjälpa våra mitokondrier.

En del av elektrontransportkedjan verkar vara känslig för ljus, och särskilt rött och infrarött ljus. Elektrontransportkedjan är en del i cellernas produktion av cellenergi, ATP. Ljuset verkar kunna påverka det enzym i elektrontransportkedjan som heter Cytokrom c-oxidas.

Det röda ljuset tränger inte så djupt ner i huden, men har visat sig ha positiva effekter på produktion av kollagen. Rött ljus kan alltså ge dig bättre och yngre hud. Det röda ljuset har också visat sig vara effektivt för läkning av sår och skador. För att få en mer djupgående effekt så är det infrarött ljus som används. Detta ljus kan penetrera djupare in i kroppen och har samma effekt på energiproduktionen i cellerna.

Rödljusterapi har även studerats med positivt resultat på Inflammation, Alzheimers, Hårväxt, Sköldkörtelfunktion mm. Läs om ännu fler effekter på allt från tarmflora till värk i inlägget från i somras.

Biohacking Collectives lampor har både rött och infrarött ljus. Eftersom de även sponsrar ett podcastavsnitt har vi en rabattkod där: sparre https://biohackingcollective.se

Urval av studier mm:

https://www.menshealth.com/health/a19539973/i-put-a-giant-red-light-on-my-balls-to-triple-my-testosterone-levels/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2996814/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3926176/

https://www.researchgate.net/publication/327490751_Effect_of_red_light_and_near_infrared_laser_on_the_generation_of_reactive_oxygen_species_in_primary_dermal_fibroblasts

 https://www.alliedacademies.org/articles/the-effects-of-low-level-laser-therapy-lllt-on-the-testis-in-elevatingserum-testosterone-level-in-rats.pdf

 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5992952/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4751092/

 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28580093

 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25122099

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28328705

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17295156

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3534372/

Vecka 9 – del 4: Sömntips

av

Sömntips

Sömnen påverkar alltså både din hälsa och vikt väldigt mycket. Här kommer därför tolv konkreta tips för en bättre sömn.

 

  1. Ha så mörkt som möjligt i sovrummet. Använd gärna både sovmask och mörkläggningsgardiner om du bor i stan med gatubelysning dygnet runt.

 

  1. Släck ner på kvällen. Tänk solnedgång eller eld, så att du har både mindre belysning och varmare ljus. Belysningen ska helst komma underifrån i form av läslampor istället för taklampor.

 

  1. Stäng av skärmar på kvällen, särskilt sista timmen. Det blå ljuset från tv, ipad, telefon och dator signalerar till kroppen att det är dag och att den ska producera mer stresshormoner. Forskning visar också att sociala medier och tv-program stimulerar signalsubstanser som stressar igång systemet, inklusive dopamin och adrenalin. Måste du använda en skärm så använd så kallad night shift och/eller blåljusblockerande glasögon.

 

  1. Vistas utomhus i dagsljus var dag minst 30 minuter, helst ännu mer, för att få ordning på dygns- och hormoncykler. Helst redan på förmiddagen. På så sätt kan det bli lättare att somna och kvaliteten på sömnen kan bli bättre. Dagsljus ger en signal till kroppen så att den vet när det är dag, det ökar ”må-bra”-hormonet serotonin som bygger melatonin på natten och som en trevlig bieffekt bygger huden mer D-vitamin när du vistas utomhus på dagen.

 

  1. Ha inte tv eller annan elektronik i sovrummet. Stäng gärna av wifi och lämna mobiltelefonen avstängd eller i flight mode. Det låter kanske hokuspokus, men elektronik kan störa nattsömnen. Lyssna på podcastavsnitt 238 på detta ämne.

 

  1. Drick inte kaffe eller annat som innehåller koffein efter kl 15. Koffeinet gör dig pigg, ökar det akuta stresshormonet adrenalin, trycker undan sömnsignaler, och stör dygnsrytmen. Den maximala effekten av koffeinet kommer först några timmar efter intag. Coca-cola, energidrycker och svart te ingår i det du bör undvika kvällstid. Du bör också hålla nere den totala mängden till max ett par koppar kaffe under dagen om du vill att kroppen ska ha hunnit bryta ner det till kvällen.

 

  1. Tänd så lite som möjligt om du behöver gå på toaletten på natten. Nivån av sömnhormonet melatonin sjunker snabbt i elektriskt ljus.

 

  1. Öka gärna sömnmängden till åtta till nio timmar per natt. De flesta behöver en effektiv sömn på minst 7-7,5 h, dvs. tiden i sängen minus tiden det tar att somna och ev. tid du är vaken på natten. Mer sömn kan både hjälpa dig som vill gå ner i vikt, stärka ditt immunförsvar och förbättra din hormonella balans så att du mår bättre.

 

  1. Lägg dig helst före klockan tio på kvällen för att få en bra dygnsrytm. Det viktiga här är att försöka sova under timmar då det är mörkt. Lägg dig också samma tid var kväll för att få ordnig på dygnsrytmen och de hormoner den påverkar.

 

  1. Ät helst inte de sista tre timmarna innan läggdags. Lägg inte dig hungrig, då är det ofta svårare att somna, men ät inte en stor måltid precis innan du ska sova. Under natten har du lägre aktivitet i dina organ, och du belastar kroppen och kan få sämre sömnkvalitet om den ska ta hand om maten under natten.

 

  1. En kort powernap eller avslappningsövning på dagtid kan minska kortisol- och därmed stressnivåerna.

 

  1. Varva ner innan läggdags. Meditera, stretcha eller ta en varm dusch. Efter duschen sjunker kroppstemperaturen, vilket hjälper kroppen att komma till ro. Lugn och djup andning stimulerar det parasympatiska (lugn och ro) nervsystemet. Att stretcha bort stress är också effektivt. Och en kopp te med lavendel, humle, kamomill eller citronmeliss kan också hjälpa.