fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

microbiome

Antibiotikaresistens i Sverige ökar i rasande fart!

av Leave a Comment

Apropå veckans tema med inlägg om tarmflora, antibiotika mm:

Helt ny forskning visar att antibiotikaresistensen ökar dramatiskt!

En färsk studie från Uppsala universitet visar att förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos friska förskolebarn har ökat från tre till över 20 procent på bara sex år! Var femte friskt barn i Uppsala bär på tarmbakterier som kan stå emot antibiotika. Det här den tredje högsta förekomsten av antibiotikaresistens man sett i de internationella studier som finns på friska barn.

Världshälsoorganisationen klassar antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot människans hälsa. Sverige har historiskt sett varit förskonat. Här har förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier varit förhållandevis låg. Om de här resultaten är representativt för samhället i stort får vi omvärdera synen på Sverige som ett land med låg förekomst av antibiotikaresistens.

Studien omfattar över 300 barn från förskolor i Uppsala. Forskarna har samlat in blöjor och tagit avföringsprov. Provtagningen har skett både 2010 och 2016. Resultatet visar på en nästan sjufaldig ökning av ESBL-producerade bakterier, från knappt tre procent 2010 till dryga 20 procent sex år senare.

Att det hade ökat hade man förväntat sig. Men inte till den här nivån.

Forskarna bakom studien säger en sak som jag inte håller med om, nämligen att så länge bakterierna stannar i tarmen och inte ger upphov till en infektion så är det inte farligt. Att det viktigaste är att inte sjukhusen får in bakterierna.

Men i andra studier har man sett andra effekter av antibiotikaresistenta bakterier. Tidigare har jag berättat om hur antibiotikaresistens påverkar mer än vi tror. Även om vi inte blir dåliga av just de antibiotikaresistenta bakterierna så banar de väg för andra infektioner av bakterier som egentligen är känsliga för antibiotika. Läs mer här: https://4health.se/antibiotikaresistens-mycket-mer-komplicerat-an-man-trott-tarmflora

och här https://4health.se/?s=antibiotikaresisten

och via taggen microbiome

http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=6&af=%5B%5D&searchType=LIST_COMING&query=&language=no&pid=diva2%3A1056157&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=6989

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6632059

Förbättra tarmfloran (tex efter antibiotika) – så gör du! Del 1) Inledning och bakgrund

av 4 Comments

Inledning

Den här veckan tillägnar vi din tarmflora!

Jag skriver och pratar mycket om tarmfloran och hur den påverkar vår hälsa. Och även om jag indirekt pratat också om hur man förbättrar sin tarmflora så har jag nog inte varit tillräckligt tydlig och konkret, för jag får alltid mycket frågor kring detta. 🙂

Är du ny på ämnet så börja gärna med att lyssna på podcasten, avsnitt 44, 46 och 51. Det finns fler avsnitt om tarmflora, mikrobiom, bl.a. avsnitt 80 och 109, men de tidigare avsnitten är mer grundläggande. Du kan också läsa en massa inlägg på ämnet via taggen microbiome

Bakgrund

Tarmfloran är extremt viktig för vår hälsa. Inte bara reglerar den vår hjärna via den långa vagusnerven som löper hela vägen mellan mag- tarmkanalen och hjärnan, den reglerar också vårt immunsystem. Bara för att ge ett par exempel så påverkar tarmfloran på detta sätt allt från depression till inflammation, och besvär såsom tex acne.

Det finns många anledningar till att tarmfloran hos de flesta av oss inte alls är som den borde vara. Den är för smal, dvs innehåller en för dålig variation av goda bakterier och andra mikrober, och dessutom ofta i för liten kvantitet, eller i obalans så att någon art vuxit sig väldigt stark på bekostnad av andra. Och anledningarna är som sagt många. Jag har pratat och skrivit om dem tidigare, men några bovar är antibiotika, kejsarsnitt, ersättning istället för amning, överdriven hygien och kemikalier.

Har man tex testat sin tarmflora och sett att den inte är som den ska, eller har man kanske varit tvungen att använda sig av antibiotika (antibiotika är ju faktiskt ett fantastiskt läkemedel, men man ska vara väldigt restriktiv och bara använda det om man verkligen verkligen måste)  så vill man ju göra något åt den.

Fortsättning

Hela denna vecka ägnar vi åt hur du förbättrar tarmfloran. Imorgon handlar det om antibiotika och sen blir vi superkonkreta och pratar om hur du faktiskt kan gynna och förändra din tarmflora, ditt mikrobiom, till det bättre.

Mer på temat microbiome

Rekommenderar dig även att lyssna på de podcastavsnitt jag gjort på temat tarmflora podcasten, avsnitt 44, 46, 51, 80, 109 och 128.

Grundkurs i mikrobiom / tarmflora på 12 minuter!

av 1 Comment

Se det här fina klippet som en av ni läsare tipsade mig om för ett tag sen. En jättefin sammanställning om vårt viktiga mikrobiom! Se det som en inledning till morgondagens podcastavsnitt, avsnitt 128, där du får konkreta tips på hur du förbättrar din tarmflora,

Mer om tarmflora och mikrobiom via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80 och 109 av podden på detta spännande ämne.

Tarmflora starkt kopplad till risk för astma och allergi (och troligen även autoimmunitet)

av 2 Comments

Genom att studera tarmfloran hos bebisar, visar man hur astma utvecklas hos barn. En ny studie visar att en rubbad tarmflora första tiden i livet är kopplad till betydligt högre risk att få astma.

Bebisarna med rubbad tarmflora hade tre gånger högre risk att ha allergi vid två års ålder och astma vid fyra års ålder

Forskare analyserade bajs från bebisar på en till elva månader. Man tittade på bakterier och svamp i avföringen, och baserat på det delades bebisarna i tre olika grupper.
Forskarna analyserade även metaboliter från mikroorganismerna i bajset.

En grupp saknade vissa viktiga tarmbakterier och hade mer svamp i tarmen. Det visade sig också att bebisar med en bättre tarmflora hade ämnen (metaboliter från mikroorganismerna) som dämpar inflammation i sin avföring (kortkedjade fettsyror), medan bebisar med en rubbad tarmflora saknade dessa ämnen. Bebisar med rubbad tarmflora hade andra fettsyror/metaboliter, bl.a. en fettsyra som kallas 12, 13 DIHOME – ett ämne som är kopplad till astma hos vuxna. Forskarna kunde dessutom visa att denna fettsyra och en sämre tarmflora triggar igång immunceller och reducerar mängden Treg-celler! (mer om Treg-celler i podcastavsnitt 89 om immunförsvaret) . Något som alltså också borde vara kopplat till risk för autoimmuna sjukdomar (!!)

Högriskgruppen, alltså bebisarna med sämre tarmflora, hade bland annat mindre bakterier av sorterna Bifidobacterium, Akkermansia och Faecalibacterium; medan de hade mer svamp i form av Candida och Rhodotorula – och som sagt proinflammatoriska metaboliteter.

Vidare: Tre månader gamla bebisar med låga nivåer av fyra viktiga sorters bakterier hade vid ett års ålder signifikant mer varningssignaler för astmautveckling än bebisar med normala nivåer av bakterierna.

Amning, vaginal förlossning och husdjur och annan ”riktig smuts” under första levnadsåret är annat som skyddar mot allergi och astma – just pga mikrofloran.

Tidigare har jag bl.a. berättat om probiotikatillskott under graviditet och koppling till allergier och eksem: https://4health.se/tarmbakterier-mot-allergi

Mer om tarmflora och mikrobiom via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80 och 109 av podden på detta spännande ämne.

http://dx.doi.org/10.1038/nm.4176

https://www.ucsf.edu/news/2016/09/404071/newborn-gut-microbiome-predicts-later-allergy-and-asthma-study-finds

Antibiotikaresistens värre och mer komplicerat än man trott (tarmflora)

av Leave a Comment

Bär du på resistenta bakterier är det inte bara de resistenta bakterierna i sig som utgör faran – de kan även underlätta för andra sjukdomsframkallande bakterier.

Resistenta bakterier kan inte bara utsöndra ämnen som gör antibiotika verkningslös. De kan också påverka andra bakterier där antibiotika normalt skulle fungera.

Forskare har odlat resistenta bakterier tillsammans med antibiotikakänsliga bakterier i en vätska som innehöll antibiotikan kloramfenikol. De kunde då se att de känsliga bakterierna först var få till antalet och inte delade sig. De resistenta bakterierna frodades däremot och delade sig mycket snabbt. När de resistenta bakterierna hade nått en kritisk punkt, och blivit så många att de ätit upp en stor del av antibiotikan i miljön, kunde även de känsliga bakterierna växa till sig och till och med ta över.

Det är en ny mekanism som bevisas väldigt grundligt. Man visar att antibiotikaresistenta pneumokocker kan hjälpa sina vänner, det vill säga de som är känsliga eller dödas av antibiotikan. Det här visar hur komplext antibiotikaresistens kan vara.

Även om man har antibiotikakänsliga bakterier hos en patient, så kan det finnas andra arter som kan bryta ner det antibiotika som man ger för att behandla infektionen.

Kolla in videon på länken här och nedanför. Den visar följande:

Antag att du vill behandla streptokocker med antibiotika, och att du samtidigt bär på antibiotikaresistenta bakterier.

Gröna, antibiotikaresistenta bakterier odlas tillsammans med svarta, antibiotikakänsliga bakterier (streptokocker) i en vätska med antibiotika. I början av experimentet ser man att de resistenta bakterierna växer och delar sig. De svarta streptokockerna trycks ner av antibiotikan och är mycket få till antalet. De lever, men delar sig inte.

Men plötsligt, när de resistenta bakterierna blir tillräckligt många, blir antibiotikahalten så låg att även de icke-resistenta bakterierna kan växa och frodas. De förökar sig nästan explosionsartat, och blir till slut fler än de resistenta.

De många resistenta bakterierna ”äter” helt enkelt upp och oskadliggör antibiotikan, så att även bakterier som egentligen är känsliga för antibiotika gynnas.

https://www.eurekalert.org/multimedia/pub/129847.php

Källor:

http://journals.plos.org/plosbiology/article?id=10.1371/journal.pbio.2000631

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6597359

Tarmflora: Bättre effekt av kostomläggning om dina vänner redan äter bra

av 3 Comments

En ny studie visar massor med spännande saker när det handlar om tarmfloran. Bland annat att det kan ha betydelse vad dina vänner och familj äter – och hur deras tarmfora ser ut – för om din kostomläggning ska vara effektiv eller inte.

En sak den nya studien också pekar på är att det verkar dröja ett tag innan den viktiga tarmfloran förbättras om man går över från en onyttig till en mer hälsosam kost. Det tar alltså tid innan floran av tarmbakterier hänger med kostomläggningen och också ändras till det bättre.

Med nyttigare tarmflora menas alltså en rikare tarmflora med fler sorters bakterier, vilket är bra för vår hälsa i stort. Det är bra för immunsystem, matsmältning mm.

Tarmfloran påverkas av vad vi äter, och det är det som amerikanska och italienska forskare nu har utforskat i en studie på möss. De gav vissa möss tarmbakterier från människor som ätit vad forskarna beskriver som en amerikansk, onyttig diet. Det var en relativt fattig tarmflora. Andra möss fick istället bakterier från människor med nyttigare kostvanor med färre kalorier och fler näringsämnen. Den tarmfloran var mycket mer varierad.

Sedan testade de att ge mössen olika sorts mat. Trots att möss med den fattigare tarmfloran då fick börja äta nyttigare, så hann det inte bli någon stor förändring i sammansättningen av bakterier under den begränsade tid studien pågick.

Forskarna som utförde studien beskriver ett spännande fenomen som de kallar för metacommunity av mikroorganismer. “An individual’s microbiota is connected to other individuals’ communities (‘‘metacommunity’’) by microbial exchange.”

De säger alltså att ditt mikrobiom är kopplad till andras genom utbyte av mikrober. (Sanna pratar en del om detta i avsnitt 109 av podcasten)

Det forskarna tittade på i studien var möss som hade tarmflora från människor som åt en amerikansk standarddiet (alltså en näringsfattig kost). Om dessa möss fick bo ihop med olika grupper av möss som hade bättre tarmflora (möss som fått tarmflora från människor som ätit mer näringstät mat) , så svarade de sedan mycket bättre på en näringsrik kost.

“Sequentially cohousing AMER-colonized mice with two different groups of CRON-colonized mice simulated metacommunity effects, resulting in enhanced responses to a CRON diet intervention and changes in several metabolic features in AMER animals. This response was driven by an influx of CRON DP-associated taxa. “


http://www.cell.com/cell-host-microbe/pdfExtended/S1931-3128(16)30517-0

http://www.cell.com/cell-host-microbe/abstract/S1931-3128(16)30517-0

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6598465

Så överförs mammans stress till barnet via tarmfloran

av 1 Comment

Avkomma från gravida som har utsatts för stress under graviditeten, uppvisar själva stressbeteende och har svårigheter vid vissa typer av inlärning. Det kan bero på förändringar i tarmbakterierna hos mamman som förs över till fostret.

Studien undersökte gravida möss som utsattes för stress. Stressen resulterade i förändringar av bakterier i tarmarna och moderkakan hos både mamman och avkomman. De möss vars mammor var stressade, presterade sämre på ett hälsotest där ångest och stress mättes, jämfört med de möss vars mammor inte var stressade.
Dessa möss hade mer ångest, tillbringade mer tid i mörka, avlägsna utrymmen och visade på svårigheter vid vissa typer av inlärning, även fast de inte blev stressade efter födseln.

Naturliga bakterier i kroppen spelar stor roll för kroppens hälsa – det vet ni som följer bloggen och/eller podden (lyssna gärna på avsnitt 44, 46, 51, 80 och 109 av podden) .

Tidigare studier har påvisat att det finns kopplingar mellan moderlig stress och senare mental hälsa och beteendeproblem hos avkomman i både människor och djur. Vi förstår redan att stress innan födseln kan vara dåligt för avkomman, men frågan är varför. Enligt forskarna till den nya studien så beror arvet av den gravida mammans stress på en process som sker i ett tidigt stadium hos ett foster.

Mikroorganismer från mammans mag- och tarmsystem är bland de första att kolonisera sig i fostret i början av en graviditet. Eftersom både avkommans och mammans tarmbakterier förändras på grund av mammans stress, förklarar det hur och varför stress kan etablera sig hos ett foster innan födseln och kvarstå ända upp till vuxen ålder.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stress-under-graviditet-paverkar-fostrets-tarmbakterier

Jojo-bantning beror på tarmfloran

av 1 Comment

En ny studie visar att tarmfloran är involverad i så kallad jojo-bantning, dvs fenomenet att man tappar vikt och sen går upp samma vikt igen (eller oftast går upp ytterligare lite till, eftersom kroppen gärna lägger på en liten reserv om utifall den nu skulle bli utsatt för svält igen) Jojo-bantning handlar alltså om perioder av viktnedgång varvat med viktuppgång.

I studien kunde forskarna, genom att studera mössens tarmflora efter en lyckad viktminskning, se en förändring i bakteriefloran. Den förändringen bidrog till att mössen snabbare gick upp i vikt. Man testade även att transplantera “viktuppgångstarmfloran” till andra möss – vilket även i dessa möss ledde till mer viktuppgång.

För att kunna koppla resultatet till människan måste vidare studier göras, men forskningen föreslår ändå att reglering av tarmfloran skulle kunna leda till en långvarig och mer stabil vikthantering.

“Here, we identify an intestinal microbiome signature that persists after successful dieting of obese mice, which contributes to faster weight regain and metabolic aberrations upon re-exposure to obesity-promoting conditions and transmits the accelerated weight regain phenotype upon inter-animal transfer.”

http://www.nature.com/nature/journal/vaap/ncurrent/full/nature20796.html

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6571833

Tarmflora: Barn födda med kejsarsnitt blir lättare överviktiga

av Leave a Comment

Barn födda med kejsarsnitt löper större risk att bli överviktiga i ungdomen, jämfört med barn födda på traditionellt vaginalt vis, visar ny forskning.

Forskarna bakom studien har studerat data från 1 441 förlossningar utförda både vaginalt och med kejsarsnitt. När barnen befann sig i 2-8 års åldern, mätte de andelen som var överviktiga eller feta. Det visade sig att övervikt var 40 procent vanligare bland av barn som var förlösta med kejsarsnitt.

Forskarna, och jag själv, tror att den stora skillnaden kan bero på att de barn som föds med kejsarsnitt går miste om de nyttiga mikrober som finns i förlossningskanalen.

I studien har man även tagit hänsyn till faktorer som moderns ålder, utbildning, ekonomi, vikt innan och under graviditeten, barnets vikt vid förlossning samt exponering av luftföroreningar under barnaåren.

Liknade samband har också setts i andra och större studier.

Den mikrobiella förklaring som författarna till den här studien anger kan vara en bidragande orsak till fetma. En annan orsak kan vara att barn till kejsarsnittade kvinnor får en senare amningsstart och ammas i genomsnitt kortare tid än barn som föds den normala vägen. Även det påverkar tarmfloran och risken för barnfetma.

Men barn som föds med planerat kejsarsnitt går också miste om ”stressen av att födas” och uppvisar lägre grad av gener som aktiveras vid födseln. Bland annat kan gener som reglerar kroppens svar på föda påverkas.

Mer om tarmflora via taggen microbiome

Om du är intresserad av detta ämne finns det också många fina podcastavsnitt på temat. Nu senast avsnitt 109 med Sanna Thörsleff berglund, och tidigare inlägg där jag har pratat tarmflora – avsnitt 44, 46, 51, 80

Autoimmunitet och hjärnans sjukdomar: “Hjärndimma”, Alzheimers, Parkinsons, MS och Autism – Betrayal episode 6

av 2 Comments

I det här (näst sista och fristående) avsnittet handlar det om autoimmunitet i hjärnan, om hjärnans koppling till matsmältningssystemet, om hjärndimma och demenssjukdomar, autism, ADD/ADHD mm. Dessutom pratas det vaccinering, kemikalier och annat spännande.

Officiellt namn och beskrivning:

Episode 6 – Autoimmunity and Brain Disorders: Alzheimer’s, Parkinson’s, Multiple Sclerosis, Dementia, and Autism

eller

Episode 6- Autoimmune Diseases of the Brain: A New Approach to Neurology

  • Autoimmunity and the effects on the Brain
  • Brain fog, memory loss, anxiety, and depression…are they signs of autoimmunity? Can you test for that?
  • Chemicals found in everyday life are altering your brain function.
  • Cases that explain that the brain is directly connected with the gut.
  • Why rates of lupus, Alzheimer’s disease, Parkinson’s disease, MS, autism, and ADD skyrocketed in the last few decades.
  • The role diet plays in brain function and brain diseases.