microbiome

Det som är kvar efter att maten har passerat tunntarmen, kommer till tjocktarmen. Tjocktarmen är ca 1,5 meter lång. I tjocktarmen tar kroppen upp en del vatten, salter/mineraler och vissa vitaminer.

Bakterierna i tjocktarmen hjälper oss att ta hand om de sista näringsämnena i maten innan resterna pressas vidare till ändtarmen för att bli avföring. Goda tarmbakterier hjälper också till att hålla tarmen tät så att inte oönskade ämnen kommer ut i blodet. Bakterierna i tjocktarmen är bland annat delaktiga i kroppens immunförsvar, vilket jag beskrev i förra delen, och en del bakterier producerar vitamin K eller B-vitaminer. Bakterierna bryter även ned en del kolhydrater som resten av matspjälkningssystemet inte kunnat ta hand om, såsom cellulosa. Den mesta av energin som urvinns ur dessa används av tarmbakterierna själva.

När maten bryts ner i tjocktarmen av bakterier, så jäser de maten. Det hjälper kroppen så att den kan ta upp ännu mer näring från maten. Vid jäsningen bildas det också gaser. Du producerar mellan en till två liter gas per dygn i tjocktarmen som kommer ut som pruttar, rapar eller via blodet och ut genom lungorna.

På den första delen av tjocktarmen sitter ett litet bihang som kallas blindtarmen. Den är mest känd för att om den blir inflammerad så får du blindtarmsinflammation. Men inflammation i blindtarmen får du av samma anledningar som du får inflammation på andra ställen, tex av kost som mjöl, socker och raffinerade vegetabiliska oljor. Nuförtiden pratar forskare om att blindtarmen kanske är en reservoar för goda tarmbakterier.

Det tar någonstans mellan en halv och två dagar för maten att ta sig från munnen till ändtarmen. Det är alltså inte maten du ätit precis som gör att du blir toanödig efter frukost. När du äter en måltid och maten kommer ner i magen så går en signal till tjocktarmen att nu är det dags att föra vidare maten. En del av tjocktarmens innehåll töms då ut i ändtarmen.

Det som är kvar från maten du ätit är vatten och växtfibrer som vi inte kan bryta ner. Här finns också slem, döda celler och bakterier som följt med på vägen genom tarmen. Och ämnen som kroppen vill bli av med.

Runt ändtarmens öppning finns två ringformade muskler som styr när vi bajsar. Den ena av dessa kan styras med viljan.

De flesta behöver gå på toaletten och bajsa en gång per dygn. Det är hälsosamt att bajsa mellan en och två gånger om dagen. En för snabb passage av maten genom matsmältningssystemet gör att vi inte hinner ta upp vad vi ska, men en för långsam passage gör att vi bland annat tar upp ämnen igen, som kroppen egentligen ville göra sig av med.

Färgen på avföringen kan säga en del kring om hastigheten är optimal eller inte. Har det tagit längre tid och blivit lite hårdare är det ofta mörkt. Har det passerat snabbt genom kroppen är det ofta ljusare och innehåller mer vätska.

Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.

Tunntarmen är mellan tre och fem meter lång. Inuti tunntarmen, på tarmens yta, finns tarmludd – små veck och utskott som tar upp näring ur maten. Skulle man platta ut alla tunntarmens veck och ludd skulle ytan vara ca 250 kvadratmeter. Tunntarmens stora yta är för att du ska kunna ta upp så mycket näring som möjligt från maten. Om tarmluddet skadas får man svårt att ta upp näringen från maten. Det händer tex vid celiaki, glutenintolerans.

För att inte tarmluddet i tunntarmen ska skadas, kommer inte maten förbi ringmuskeln som skiljer magsäcken och tolvfingertarmen åt, förrän tunntarmen vet att matblandningen inte är för sur. Med hjälp av nervsystemet i mag-tarmkanalen, och speciella celler i tarmväggen som bildar hormoner och andra ämnen, kan kroppen kan känna av hur mycket och vilken mat vi har ätit. Det gör att rätt ämnen tillverkas för att bryta ner maten i mindre beståndsdelar.

När maten har kommit in i tunntarmen tas näringen i maten upp och förs vidare ut i kroppen med hjälp av blodet. Du tar upp energi, byggmaterial, vitaminer och mineraler. Här sugs också vätska från maten upp.

Kapillärer, små blodkärl, och lymfkärl, löper runt tarmen. Har har vi mycket av vårt immunsystem. I tarmsystemet finns runt 80 procent av vårt immunförsvar, och det finns framför allt i tunntarmen. Lymfsystemet lär du dig mer om i podcastavsnitt 119 och 120 med Anders Lönedal https://4health.se/119-anders-lonedal-lymfa-anledningen-till-att-du-kan-andas-dig-smal-och-frisk-och-att-du-kan-vara-overviktig-utan-att-vara-fet
Tarmbakterierna och immuncellerna skickar signaler mellan varandra som Dr Michael Ash berättade om i podcastavsnitt 135. Det är ett sätt att utbilda immunförsvaret kring vad som är skadligt och vad som är ofarligt. Bakterier i tarmkanalen kan också stimulera vårt immunförsvar så att vi bättre kan stå emot virus och andra infektioner.

Kuriosa: I våra tarmar finns ca 1,5 kilo bakterier som bland annat hjälper oss att bryta ner maten. Mycket av dessa bakterier finns dock i tjocktarmen, som vi kommer till i nästa del

Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.

Tolvfingertarmen är början av tunntarmen och har fått sitt namn eftersom den är ungefär lika lång som tolv fingrar i bredd – ca 25 cm. Här blandas maten med galla från levern och bukspott från bukspottkörteln, som hjälper till att sönderdela kolhydrater, fetter och proteiner till mindre beståndsdelar.

Levern tillverkar gallan som bryter ner fettet i den mat vi äter. I levern tillverkas också många enzymer – framförallt de som ska ta hand om byggstenarna från maten när den väl har tagits upp från tarmen. Enzymer som bildar proteiner av aminosyror, som gör om blodsocker till fett eller proteiner till blodsocker. Levern kan du också läsa mer om i detox-serien via taggen detox
Gallan samlas upp och koncentreras i gallblåsan på leverns undersida, och när vi äter töms galla därifrån ner i tolvfingertarmen. Ungefär en halv deciliter galla får plats i gallblåsan.

Gallan innehåller bland annat ämnen som finfördelar fett. Gallans effekt är lite som om du skulle släppa en droppe diskmedel i en smutsig ugnsform. Det gör att enzymerna i bukspottet från bukspottkörteln sen lättare kan bryta ner fettet i mindre beståndsdelar så att vi kan använda det som energi i kroppen. I gallan finns också andra ämnen, bl.a. salter och en del avfallsprodukter som kroppen vill göra sig av med den vägen.

Gallstenar består av ämnen från gallan som blivit så koncentrerade att de omvandlats till små runda och hårda korn. Detta händer troligen när gallan står still under en lång tid, tex för att man ätit väldigt lite fett och inte behövt tömma ut galla i tolvfingertarmen. Stora gallstenar kan stanna kvar i gallblåsan och ibland fastna i en gallgång. Det kan i sin tur bli inflammerat. I vissa fall opereras då gallblåsan bort. En del upplever problemen med gallstenarna först när man ökar fettet i kosten och gallan börjar strömma genom gallgångarna igen. Läs mer om gallstenar genom att söka på gallsten här på sidan.

Långt bak, precis framför ryggraden, finns bukspottkörteln. Där bildas 1,5 till två liter bukspott per dygn, som rinner vidare ut i tolvfingertarmen. Bukspottet innehåller enzymer som sönderdelar maten till mindre beståndsdelar. I bukspottet finns det också bikarbonat som gör maten lite mindre sur efter passagen genom magsäcken.

Kuriosa: Matsmältningsapparaten kallas även “second brain”.  Runt tarmarna, mellan musklerna och slemhinnan i mag-tarmkanalen, finns ett avancerat nervsystem (precis som det finns i hjärnan). Signaler kan gå direkt härifrån till vår hjärna, och vice versa. Det gör också att du till exempel kan må illa och få ont i huvudet av att du är hungrig eller törstig. Mer om gut-brain axis lär du dig i avsnitt 135 av podcasten: https://4health.se/135-dr-michael-ash-mikrobiota-tarmflora-immunsystemet-och-hjarnan

Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.

När maten passerat mun, svalg och matstrupe, så når den magsäcken.

Magsäcken löper snett uppifrån vänster bröst och ner under revbenen på din högra sida och rymmer ungefär 1,5 liter mat.

I magsäcken knådas maten av muskler, tillsammans med magsaft, i flera timmar tills den blir alldeles rinnande och kan pressas vidare ut i tolvfingertarmen.

Magsäcken har två öppningar – den övre magmunnen som kommer från matstrupen, och den nedre magmunnen som går vidare till tunntarmen. När magsäcken är tom är den veckad, och när den fylls plattas vecken ut.

I magsäckens slemhinna finns körtlar som producerar två till tre liter magsaft per dygn. Körtlarna ligger i vecken i magsäcken. Magsaften innehåller bland annat saltsyra som gör den sur, aktiverar enzymer, hjälper till att bryta ner maten och ta kål på mikroorganismer / patogener vi får i oss med maten.

Det är riktigt surt i magen, pH ligger på ca 1,5. Magen har därför slem som skyddar den mot att frätas sönder. När magsäcken skadas så att det blir ett magsår beror det oftast på bakterien Heliobacter pylori – en av få bakterier som kan överleva i en så sur miljö. Magsår behandlas därför vanligen med antibiotika. Men magsäckens slemhinna kan också skadas om du inte är så snäll mot kroppen, tex om du stoppar i dig stora mängder värktabletter. Lyssna förresten gärna på avsnitt 64 av podcasten apropå huvudvärkstabletter https://4health.se/64-huvudvarkstabletter-en-giftig-berattelse

Ett väldigt vanligt problem är att vi inte är tillräckligt sura i magen. Det gör att vi inte bryter ner maten som vi ska, särskilt inte protein. Det kan också ge sura uppstötningar. Sura uppstötningar kräver ett helt eget inlägg/podcastavsnitt, men du kan tänka det som att om du inte har tillräckligt surt i magen så kommer maten neråt utan att vara fullt nedbruten. Då skickar kroppen helt enkelt upp den igen…
Med åldern producerar vi allt mindre saltsyra, och stress gör också att vi producerar mindre saltsyra och alltså inte blir tillräckligt sura i magsäcken.

Kuriosa: När det kurrar i magen är det inte magsäcken, utan oftast tarmarna som låter. Ofta kan du höra kurrandet när du slappnar av – du går och lägger dig eller får massage – och det parasympatiska omedvetna nervsystemet går igång och sätter igång matsmältningen. När du är hungrig rör sig tarmarna och signalerar att de vill ha mat att jobba med.

Också om man får ont i magen är det oftast tarmarna egentligen. Det kan bero på väldigt många olika saker – allt från stress och oro till en magsjuka / infektion eller att du har ätit något som kroppen har svårt att bryta ner och som ger dig gaser.

Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.

Eftersom det pratas för lite “bajs” och nästan ingen vet hur en normal matsmältning ska fungera, så blir det idag lite fysiologisk och anatomisk ”grundkunskap” – dvs hur kroppen ser ut och fungerar, med hänsyn till matsmältningen.

Det blir för långt att skriva allt i ett inlägg, så häng med i den här serien inlägg som vi rätt och slätt kallar matsmältningen!

Det första maten möter när du stoppar den i kroppen är munnen.

I munnen har du tänder som börjar nedbrytningen av maten. En mekanisk nedbrytning. Ett väldigt vanligt problem är att vi tuggar maten för dåligt. Vi har inga tänder längre ner i matsmältningskanalen, så skickar du ner för stora bitar så blir det jobbigt för kroppen, och troligen kommer du att ta upp mindre näring än om du hade tuggat maten väl. Tuggandet är också en signal till kroppen att nu kommer det mat, så det ger kroppen en chans att förbereda sig och börja utsöndra olika ämnen som kan behövas för matsmältning (en av många anledningar till att tugummituggande inte är det bästa, eftersom det lurar kroppen att förbereda för mat).

Någon klok person har myntat begreppet “you should chew your water and drink your food”, vilket i klartext betyder att du ska förbereda kroppen genom att tugga maten tills den är flytande, och absolut inte skölja ner mat med vatten. Och när du dricker är det också bra att nästan tugga till vattnet, och inte bara hälla det rakt ner i strupen.

Smaken av maten känner du med hjälp av smaklökarna på tungan, i svalget och i gommen.

I munnen har vi även det fantastiska salivet. Saliv behövs för att hjälpa till att bryta ner maten och få konsistensen på det vi äter att bli mjuk och smidig. 1-1,5 liter saliv per dag utsöndras i munnen.

Saliven / salivet kommer från spottkörtlarna på sidorna i munnen och under tungan. Saliven innehåller olika ämnen som bryter ner maten. Tex enzymet amylas som bryter ner stärkelse (kolhydrater). Men i  saliv har vi också ämnen som tillhör immunförsvaret och kan ta död på skadliga mikroorganismer.

En reflex gör att du sväljer maten ner i matstrupen och samtidigt stängs struplocket (epiglottis) för öppningen till luftstrupen. Längst bak i munnen finns också gomspenen. Det är en flik som fälls bakåt och uppåt som ett lock över gången upp till näshålan när vi äter.

Matstrupen är ca 25 cm lång. Runt den löper muskler som pressar ner maten till magsäcken. De sköts av det omedvetna nervsystemet, och arbetar alltså utan att vi behöver tänka på det (detta gäller musklerna i hela mag-tarmsystemet, utom den allra sista biten). Det tar inte mer än tio sekunder för maten att passera matstrupen ner till magsäcken.

Kuriosa: En rap är luft som kommit ner i magen, och som kommer tillbaka upp. Hicka är reflexsammandragningar/kramp i diafragman (muskeln i mellangärdet) – ljudet är när struplocket/stämbanden stängs av luftströmmen ner i lungorna som detta skapar.

Om du är intresserad av maghälsa så kan du läsa mer via taggen mage och via taggen microbiome

Lyssna gärna även på avsnitt 44, 46, 51, 80, 109, 128, 134, 135, 137 av podden på detta spännande ämne.