God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
La upp en intervju jag gjorde för Allers på instagram häromdan om candida. Fick önskemål om större bild. Du kan läsa den på bilden nedan (klicka på bilden för ännu större)
Mer om candida genom att använda sökrutan: https://4health.se/?s=candida
Finns även de flera år gamla, men fortfarande några av de mest lästa inläggen varje dag här på 4health.se i 5 delar som börjar här: https://4health.se/har-du-overvaxt-av-candida-del-1-vad-ar-candida
Diarrésjukdomen Clostridium difficile botas bäst med avföringstransplantation. Och det går bra att ta den via munnen enligt en ny studie.
För behandling av en patient med svår diarré på grund av bakterien Clostridium difficile (något som ibland kommer efter antibiotikabehandling) är det enklare att ta botemedlet via munnen än via ändtarmen. Det går till så att kapslar, som fyllts med avföring från en frisk person, sväljs.
Det har tidigare varit oklart vilket metod som är bäst, men en ny kanadensisk studie visar att bägge fungerar lika bra. Dessutom – över 92 procent av patienterna i studien botades.
Vissa sjukhus har behandlat patienter med avföring eftersom det har visat sig vara det bästa botemedlet mot Clostridium difficile. Bakterierna från avföringsdonatorn konkurrerar ut de besvärliga diarrébakterierna i grovtarmen.
Traditionellt har man sprutat in avföringen via ändtarmen. Men det är både dyrt och besvärligt eftersom det måste göras med hjälp av personal på sjukhus. Att svälja kapslar däremot, kan den diarrésjuka göra hemma alldeles själv.
Upplägget för studien var:
Utifrån cirka 300 patienter utvärderar studien i vilken form transplantatet bäst överförs, det vill säga i färsk, frusen eller odlad form. Studien ska också utvärdera vilka införselmetoder som är bäst. Här finns alternativ som kapslar som sväljs eller sond till tunntarmen via näsan. Även metoder som koloskopi och lavemang används.
Studien ska dessutom utvärdera hur donatorns avföringskvalitet påverkar resultatet. Det är tilltalande att få reda på hur floran ska se ut för att ge bot, och att efteråt kunna karaktärisera exakt vilka bakterier som är framgångsrika i den floran.
https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/2664440
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6831325&autoplay=true#
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6428978
En vanlig diagnos är IBS, överkänslig tarm, dvs den “slaskdiagnos” man ger en patient med magbesvär om man inte hittar något annat. Den luddiga och väldigt breda definitionen brukar vara återkommande obehag i buken i kombination med diarré eller förstoppning…. Och IBS drabbar därför också så många som 15 procent av Sveriges befolkning.
Hursomhelst, nu vill forskare på Örebros universitet försöka hitta något som kan lindra besvären för patienter. Forskarna ska pröva att exponera tarmen för smörsyra, butyrat, och se om det hjälper mot de besvär som patienter med IBS har. Smörsyra är ett ämne som bildas av dina goda tarmbakterier och som har en antiinflammatorisk effekt. Patienter med IBS brukar ha mindre butyrat/smörsyra i tarmen jämfört med andra. (PS. man undersöker butyrat och andra kortkedjiga fettsyror i CSAP: https://4health.se/mage-tarm
Tidigare forskning har gjorts men då med tester på cellnivå i provrör eller på djur. Nu ska man i stället studera vävnadsbitar från tarmen och blodprov från en och samma person, både innan och efter att tarmen exponerats för smörsyra. Det kommer studeras på både personer med och utan IBS.
Vill du föregå studien och öka dina nivåer av smörsyra på egen hand så behöver du dels ha en god tarmflora, och dels mata dessa bakterier med mycket fibrer från framförallt grönsaker. Smörsyra bildas ju när bakterierna ”äter” dessa grönsaksfibrer. Smörsyran är typ bakteriebajset 🙂
I bl.a. avsnitt 128 av podcasten berättar jag mer om hur du förbättrar din tarmflora. https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6818951
Läste nyligen om svenska forskare som ska till den grekiska ön Ikaria och undersöka varför öborna blir så gamla. Blir mycket glad när de anser det självklart att undersöka deras avföring och tarmflora. Tänk vad mycket som hänt de senaste åren och så viktig man insett att tarmfloran är. Läs massor via taggen microbiome
När det gäller de grekiska öborna så vill man veta om det är den sociala samvaron, det stressfria livet eller genetiken? Eller tarmfloran? På den grekiska ön Ikaria vid Egeiska havet finns ovanligt många 100-åringar, som dessutom är både friska och pigga. Att befolkningen på ön ofta lever länge är känt sedan tidigare. Men ingen vet riktigt varför exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, demens och depressioner verkar vara sällsynta.
Forskarna planerar att exempelvis analysera blod och avföring från öborna. Och de säger att floran i tarmen skickar olika signaler till hjärnan som i sin tur påverkar hur vi mår.
Människokroppen är hem för fler bakterier än det finns celler i hela kroppen. Merparten lever i tarmsystemet, där vi dessutom har hundratals arter av bakterier. Bakterierna är dels ett skydd mot att farliga bakterier och andra mikroorganismer tar sig in i kroppen via tarmen. Dels påverkar de vår nedbrytning av mat, vår ämnesomsättning, bildar vitaminer och hjälper till att utveckla kroppens immunförsvar. Hur tarmfloran påverkar sjukdomar – exempelvis depression, diabetes typ 2 och cancer – är forskningsfält som växer snabbt. Allt det här och mycket mer är saker som du säkert hört mig prata om i podcasten, eller läst om här på 4health.se. Om inte, rekommenderar jag dig att klicka på taggen microbiome och lära dig mer om detta enormt spännande ämne. I podcastregistret hittar du en beskrivning av samtliga avsnitt.
Nu kommer ytterligare ny forskning som visar hur viktiga våra tarmbakterier är för vår hälsa. Bra tarmbakterier kan nämligen öka chansen att överleva cancer. Vilken typ av bakterier som finns i magen kan spela stor roll för hur patienter med cancer svarar på sin behandling.
Forskarna undersökte patienter med hud-, lung- eller njurcancer, några av de vanligaste cancerformerna, som årligen drabbar över 10.000 personer bara i Sverige. En vanlig behandlingsform mot de här cancerformerna är immunoterapi, där immunförsvaret aktiveras för att bekämpa tumörerna. Men forskarna har länge undrat varför ett stort antal patienter inte blir hjälpta av behandlingen.
Det kan bero på att patienterna saknar flera av de bakterier som är bra att ha i tarmarna. Genom att kartlägga vilka bakterier som fanns i patienternas tarmsystem kunde forskarna se att de som svarade bäst på behandling var de som hade en varierad tarmflora och en stor mängd av särskilt bra bakterier (Ruminococcaceae är en viktig sorts bakterier här). Skillnaden i tarmfloran mellan de som blev friskare och de som blev sjukare var som natt och dag.
I nästa steg transplanterade forskarna avföringsprover från patienterna till möss, för att kontrollera att det verkligen var tarmbakterier som gav effekten. När mössen sedan gavs tumörceller kunde de se att de möss som fått tarmbakterier från patienter som svarat bäst på behandlingen också klarade av cancern bättre än möss som fått bakterier från patienter som inte hade blivit hjälpta.
Man vet ännu inte vad det är för mekanismer som gör att dessa bakterier är bra för behandlingen, men det väcker intressanta frågor. Det är kanske dags att försöka påverka tarmfloran på cancerpatienter. Det kan snart bli aktuellt att analysera cancerpatienternas bakterieflora för att sedan transplantera tarmbakterier till de patienter som saknar gynnsamma bakterier.
Det här visar på ett övertygande sätt att tarmfloran är viktig för att cancerbehandlingen ska fungera.
Missa nu inte att lyssna på ALLA podcastavsnitt om tarmflora och mikrobiom, men lyssna lite extra på https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du
http://science.sciencemag.org/content/early/2017/11/01/science.aan4236
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/bra-tarmbakterier-kan-oka-chansen-att-overleva-cancer
En ny studie visar att bakterier som ärvs från föräldragenerationen har extra stor betydelse för hälsan hos såväl djur som växter. Och gissningsvis även för människor.
Inuti både människor, djur, svampar och växter lever bakterier som spelar en viktig roll för att värdorganismen ska må bra. Nu har en internationell studie kommit fram till varför vissa av de här nyttiga bakterierna har en större betydelse för hälsan än andra. Och det beror på var bakterierna kommer ifrån. Den enkla detaljen i var bakterierna kommer ifrån har en dramatisk betydelse för hur värden och bakterierna utvecklas tillsammans.
Bakterier kan föras över från generation till generation. Nästan alltid är det från mamman som bakterier ärvs från en generation till nästa. Hos människor ärver vi ju tex mycket av vår mammas mikrobiom som vi får i oss i förlossningskanalen vid födseln och vid amningen.
Sen har vi bakterier som värden plockar upp från omgivningen efter att den har fötts, kläckts eller grott. Och även om dessa bakterier också kan göra stor nytta för värdens hälsa, händer det inte alls i lika hög grad, enligt Charlie Cornwallis, en av forskarna bakom studien.
Förklaringen till det här mönstret kan vara att när bakterierna ärvs har både värden och bakterierna haft större möjlighet att anpassa sig och bli mer beroende av varandra från generation till generation. Värdar och deras bakterier kan börja specialisera sig när det gäller vad de erbjuder varandra.
Charlie Cornwallis och andra biologer har samlat ihop studier om förhållandet mellan nyttiga bakterier och olika växt, svamp- och djurarter. Poängen med studien har varit att försöka hitta mönster som kan hjälpa till att förklara hur samarbetet mellan bakterier och värdorganismer har utvecklats på jorden. Men jag tycker att det är intressant ur ett annat perspektiv – nämligen att det verkar som att bakteriefloran från födsel etc är ännu viktigare än den vi får i oss när vi sen kryper omkring och blir smutsiga, eller försöker förbättra vår tarmflora med surkål eller probiotikakapslar.
Forskarna har också visat att det är värre för värden att bli av med bakterier som hjälper till med näringsupptaget, än att bli av med bakterier som skyddar mot parasiter eller sjukdom. Det beror antagligen på att näring är något som har betydelse hela tiden, medan skydd mot parasiter bara är viktigt ibland.
Mer om ditt viktiga mikrobiom via taggen microbiome
https://www.nature.com/articles/ncomms15973
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6785335
Bakterier som är nyttiga för oss finns även i ögat. De kan försvara ögat mot infektioner, men dör av antibiotikabehandling, visar ny forskning. Ögat är det enda av kroppens våta ytor som är konstant exponerat, och är därför extra känsligt mot infektioner.
Ett forskarlag vid universitetet i Pittsburgh har tillsatt en sorts svamp i ögonen på möss och sedan behandlat hälften av dem med antibiotika. Experimenten visar att ett viktigt mikrobiom – en samling bakterier – finns på ögats yta, och motverkar vissa infektioner.
Svampen växte i ögonen på den grupp som fick antibiotika, eftersom mikrobiomet dog av behandlingen och inte kunde stoppa svampens tillväxt.
Det pekar på att man ska tänka sig för lite innan man sätter in bredspektrum-antibiotika under lång tid. Då skjuter man på kroppsbalansen både i ögat och i andra våta ytor mot yttervärlden.
Ögat är den enda av kroppens våta ytor som är konstant exponerad. Det är därför extra känsligt för infektioner. Om balansen mellan bakterierna förskjuts finns risken att det blir en överväxt av skadliga bakterier.
Summering av den nya studien:
“Mucosal sites such as the intestine, oral cavity, nasopharynx, and vagina all have associated commensal flora. The surface of the eye is also a mucosal site, but proof of a living, resident ocular microbiome remains elusive. Here, we used a mouse model of ocular surface disease to reveal that commensals were present in the ocular mucosa and had functional immunological consequences. We isolated one such candidate commensal, Corynebacterium mastitidis, and showed that this organism elicited a commensal-specific interleukin-17 response from γδ T cells in the ocular mucosa that was central to local immunity. The commensal-specific response drove neutrophil recruitment and the release of antimicrobials into the tears and protected the eye from pathogenic Candida albicans or Pseudomonas aeruginosa infection. Our findings provide direct evidence that a resident commensal microbiome exists on the ocular surface and identify the cellular mechanisms underlying its effects on ocular immune homeostasis and host defence.”
http://www.cell.com/immunity/pdf/S1074-7613(17)30274-1.pdf
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6743707
Probiotika i form av Lactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724 kan hjälpa barn att slippa sin jordnötsallergi.
Om personer med jordnötsallergi dagligen äter små doser jordnötter kan allergin gå tillbaka, det har forskare känt till länge. Men så fort behandlingen sätts ut har allergin återkommit. Dessutom har behandlingen varit förknippad med stora risker.
Men nu har forskarna sett att genom att kombinera jordnötsbehandlingen med bakterien Lactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724, som är känd för att ha en lugnande effekt på immunförsvaret, kan effekten bli långvarig för en majoritet av de som behandlas.
För två år sedan publicerades de första resultaten från studien, som inkluderade 56 jordnötsallergiska barn i åldern 1-10 år. Hälften fick äta en ökande mängd jordnötsprotein tillsammans med probiotika varje dag under 1,5 år, och hälften fick placebo. Efter behandlingen fick barnen undvika jordnötsprotein under 2-5 veckor. När de sedan utsattes för jordnötter igen var 80 procent i behandlingsgruppen fortfarande fria från sin allergi, jämfört med bara 3,6 procent i placebogruppen.
Nu har forskarna gjort en uppföljning av 48 av deltagarna. Det var i genomsnitt fyra år sedan de avslutande sin behandling, men fortfarande slapp de flesta sin jordnötsallergi. 16 av 24 barn åt fortfarande regelbundet jordnötter. I placebogruppen var det 1 av 24 barn. En undergrupp av barnen genomgick också ett blindtest för sin allergi. 58 procent i den behandlade gruppen reagerade inte på jordnötter. Samma siffra i placebogruppen var så lite som sju procent.
Det verkar dessutom som att en annan mjölksyrabakterie, Lactobacillus rhamnosus GG, LGG, kan hjälpa bebisar att bli av med mjölkallergi. Detta är för övrigt en av de bakterier som Michael Ash pratar om i avsnitt 135. Barn som dricker bröstmjölkersättning med LGG. blev mycket snabbare blev av med sin allergi, än de som drack vanlig ersättning.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25592987
http://www.thelancet.com/journals/lanchi/article/PIIS2352-4642(17)30041-X/abstract
http://annfernholm.se/2017/08/31/stort-genombrott-probiotika-hjalper-mot-jordnotsallergi/
Vad vi äter påverkar vår tarmflora, vilket är självklart. Men kanske snabbare och mer än du tror.
Forskare har i en ny studie undersökt tarmfloran hos Hadza-folket i Tanzania. Hadza-folket lever i en traditionell jägar- och samlarkultur, vilket gör att deras kost varierar väldigt mycket beroende på säsong, om det är torr- eller regnperiod.
Det visade sig att bakteriefloran förändras radikalt och snabbt mellan de olika perioderna. Vissa bakterier försvann nästan helt samtidigt som torrperioden övergick till en regnperiod, för att sedan återfinnas när torrperioden återkom.
Vid en jämförelse med prover från bland annat USA hade också Hadza-folket en helt annan sammansättning av bakterier, där flera, till exempel Spirochaetaceae, knappt finns kvar i västvärlden. Dessutom hade Hadza-folket fler enzymer med förmågan att bryta ned växtmaterial.
Det är alltså aldrig för sent! Se till att mata din tarmflora nu. Lyssna på avsnitt 128 av podden: https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du
I studien samlades 350 prover in från 188 personer under en tolvmånadersperiod.
“Among the Hadza of western Tanzania, a few hundred people still live in small groups as hunter-gatherers, reliant solely on the wild environment for food. Smits et al. found that the microbiota of these people reflects the seasonal availability of different types of food (see the Perspective by Peddada). Between seasons, striking differences were observed in their gut microbial communities, with some taxa apparently disappearing, only to reappear when the seasons turned. Further comparison of the Hadza microbiota with that of diverse urbanized peoples revealed distinctly different patterns of microbial community composition.”
“Although humans have cospeciated with their gut-resident microbes, it is difficult to infer features of our ancestral microbiome. Here, we examine the microbiome profile of 350 stool samples collected longitudinally for more than a year from the Hadza hunter-gatherers of Tanzania. The data reveal annual cyclic reconfiguration of the microbiome, in which some taxa become undetectable only to reappear in a subsequent season. Comparison of the Hadza data set with data collected from 18 populations in 16 countries with varying lifestyles reveals that gut community membership corresponds to modernization: Notably, the taxa within the Hadza that are the most seasonally volatile similarly differentiate industrialized and traditional populations. These data indicate that some dynamic lineages of microbes have decreased in prevalence and abundance in modernized populations.”
Mer på temat tarmflora via taggen microbiome
http://science.sciencemag.org/content/357/6353/802
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6763515
Det har varit mycket snack om kolloidalt silver de senaste åren. Och jag får ofta frågor om det, inte minst av personer som hört att man ska ta det dagligen
Jag är inte mycket för att ta det regelbundet på det sättet. Kollodialt silver har en antimikrobiell effekt och kan därför med fördel användas mot infektioner i tarmen. Många som i CSAP-tester uppvisar bakterieinfektioner som tex Klebsiella, visar i odlingen också kunna dra nytta av behandling med just silver. Men liksom med alla andra antimikrobiella preparat är jag av åsikten att de bör tas intensivt under en begränsad period, för att inte skada den goda floran (och i vissa fall, för att inte skapa resistens)
Själv har jag alltid kolloidalt silver hemma. Främst använder jag det på utvändiga sår och infektioner, men tror jag mig ha fått i mig något dåligt så tar jag en shot 🙂 (Köp kollodialt silver här: https://alternativhalsa.se/butik/kolloidalt-silver/)
Man har också i labb studerat silvers effekt på tumörer, och här verkar kunna finnas potential. I nedan studie där man konkluderar att “The present results showed that colloidal silver might be a potential alternative agent for human breast cancer therapy”, skriver man också bra om bakgrunden och allmän fakta kring kollodialt silver:
“Prior to 1938, colloidal silver was widely used to prevent or treat numerous diseases. Its use decreased with the development of antibiotics, such as penicillin and sulfanilamide [1]. However, since 1990 there has been a resurgence on the use of colloidal silver as an alternative medicine because of increased resistance of bacteria to antibiotics, and the continuing search for novel and affordable antimicrobial agents. Colloidal silver is a suspension of submicroscopic metallic silver particles of about 0.001 microns in size, the presence of particles results in the overall increased surface area [2,3]. Colloidal silver has been used as disinfectant of foods and water in Mexico; it acts by disabling the oxygen metabolism enzymes in bacteria, which ultimately kills microorganisms. In vitro evidence has shown that bacterial isolates of Escherichia coli and Staphylococcus aureus are highly susceptible to colloidal silver treatment [4].”
Jag vill också betona det de skriver – silver slår ut enzymer i bakterier, så självklart tar silver död inte bara på dåliga bakterier, utan även på våra goda. Som exempel nämner de också E. coli, en slags bakterier som är mycket viktiga för vår tarm. Återigen – jag rekommenderar inte dagligt intag av kollodialt silver.
Observera! Bilden är ett exempel från en verklig patientrapport. Det är ingen generell bild av vad som biter på klebsiella, utan visar vilka preparat som är effektiva in vitro i just den här patientens fall
Senaste kommentarer