microbiome

Läste nyligen om svenska forskare som ska till den grekiska ön Ikaria och undersöka varför öborna blir så gamla. Blir mycket glad när de anser det självklart att undersöka deras avföring och tarmflora. Tänk vad mycket som hänt de senaste åren och så viktig man insett att tarmfloran är. Läs massor via taggen microbiome

När det gäller de grekiska öborna så vill man veta om det är den sociala samvaron, det stressfria livet eller genetiken? Eller tarmfloran? På den grekiska ön Ikaria vid Egeiska havet finns ovanligt många 100-åringar, som dessutom är både friska och pigga. Att befolkningen på ön ofta lever länge är känt sedan tidigare. Men ingen vet riktigt varför exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, demens och depressioner verkar vara sällsynta.

Forskarna planerar att exempelvis analysera blod och avföring från öborna. Och de säger att floran i tarmen skickar olika signaler till hjärnan som i sin tur påverkar hur vi mår.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/orebroforskare-soker-svar-varfor-blir-grekiska-obor-sa-gamla

En ny studie visar att bakterier som ärvs från föräldragenerationen har extra stor betydelse för hälsan hos såväl djur som växter. Och gissningsvis även för människor.

Inuti både människor, djur, svampar och växter lever bakterier som spelar en viktig roll för att värdorganismen ska må bra. Nu har en internationell studie kommit fram till varför vissa av de här nyttiga bakterierna har en större betydelse för hälsan än andra. Och det beror på var bakterierna kommer ifrån. Den enkla detaljen i var bakterierna kommer ifrån har en dramatisk betydelse för hur värden och bakterierna utvecklas tillsammans.

Bakterier kan föras över från generation till generation. Nästan alltid är det från mamman som bakterier ärvs från en generation till nästa. Hos människor ärver vi ju tex mycket av vår mammas mikrobiom som vi får i oss i förlossningskanalen vid födseln och vid amningen.

Sen har vi bakterier som värden plockar upp från omgivningen efter att den har fötts, kläckts eller grott. Och även om dessa bakterier också kan göra stor nytta för värdens hälsa, händer det inte alls i lika hög grad, enligt Charlie Cornwallis, en av forskarna bakom studien.

Förklaringen till det här mönstret kan vara att när bakterierna ärvs har både värden och bakterierna haft större möjlighet att anpassa sig och bli mer beroende av varandra från generation till generation. Värdar och deras bakterier kan börja specialisera sig när det gäller vad de erbjuder varandra.

Charlie Cornwallis och andra biologer har samlat ihop studier om förhållandet mellan nyttiga bakterier och olika växt, svamp- och djurarter. Poängen med studien har varit att försöka hitta mönster som kan hjälpa till att förklara hur samarbetet mellan bakterier och värdorganismer har utvecklats på jorden. Men jag tycker att det är intressant ur ett annat perspektiv – nämligen att det verkar som att bakteriefloran från födsel etc är ännu viktigare än den vi får i oss när vi sen kryper omkring och blir smutsiga, eller försöker förbättra vår tarmflora med surkål eller probiotikakapslar.

Forskarna har också visat att det är värre för värden att bli av med bakterier som hjälper till med näringsupptaget, än att bli av med bakterier som skyddar mot parasiter eller sjukdom. Det beror antagligen på att näring är något som har betydelse hela tiden, medan skydd mot parasiter bara är viktigt ibland.

Mer om ditt viktiga mikrobiom via taggen microbiome

https://www.nature.com/articles/ncomms15973

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6785335

Bakterier som är nyttiga för oss finns även i ögat. De kan försvara ögat mot infektioner, men dör av antibiotikabehandling, visar ny forskning. Ögat är det enda av kroppens våta ytor som är konstant exponerat, och är därför extra känsligt mot infektioner.

Ett forskarlag vid universitetet i Pittsburgh har tillsatt en sorts svamp i ögonen på möss och sedan behandlat hälften av dem med antibiotika. Experimenten visar att ett viktigt mikrobiom – en samling bakterier – finns på ögats yta, och motverkar vissa infektioner.

Svampen växte i ögonen på den grupp som fick antibiotika, eftersom mikrobiomet dog av behandlingen och inte kunde stoppa svampens tillväxt.

Det pekar på att man ska tänka sig för lite innan man sätter in bredspektrum-antibiotika under lång tid. Då skjuter man på kroppsbalansen både i ögat och i andra våta ytor mot yttervärlden.

Ögat är den enda av kroppens våta ytor som är konstant exponerad. Det är därför extra känsligt för infektioner. Om balansen mellan bakterierna förskjuts finns risken att det blir en överväxt av skadliga bakterier.

Summering av den nya studien:

“Mucosal sites such as the intestine, oral cavity, nasopharynx, and vagina all have associated commensal flora. The surface of the eye is also a mucosal site, but proof of a living, resident ocular microbiome remains elusive. Here, we used a mouse model of ocular surface disease to reveal that commensals were present in the ocular mucosa and had functional immunological consequences. We isolated one such candidate commensal, Corynebacterium mastitidis, and showed that this organism elicited a commensal-specific interleukin-17 response from γδ T cells in the ocular mucosa that was central to local immunity. The commensal-specific response drove neutrophil recruitment and the release of antimicrobials into the tears and protected the eye from pathogenic Candida albicans or Pseudomonas aeruginosa infection. Our findings provide direct evidence that a resident commensal microbiome exists on the ocular surface and identify the cellular mechanisms underlying its effects on ocular immune homeostasis and host defence.”

http://www.cell.com/immunity/pdf/S1074-7613(17)30274-1.pdf

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6743707