Hoten mot vår tarmflora blir allt värre. Människor i den industrialiserade delen av världen har färre arter i sin tarmflora än befolkningar på avlägsna platser som bevarat en traditionell livsstil. Orsakerna inkluderar bl.a. ett utbrett bruk av antibiotika och andra läkemedel, antimikrobiella rengöringsmedel, klorerat dricksvatten, fler födslar med kejsarsnitt, bröstmjölksersättning och processade livsmedel med låg halt av fibrer.
Forskare samlar nu därför avföring för att bevara människans tarmflora i en sorts biobank – Global Microbiome Conservancy, som ska bevara den mänskliga tarmflorans artrikedom. Forskare reser världen runt och ber folk i avlägsna byar att bidra med ett avföringsprov.
Hittills har de varit på insamlingsresor i sju länder: USA, Finland, Kamerun, Tanzania, Ghana, Rwanda och Nigeria. Nästa år fortsätter de i Asien. I projektet ingår forskare från 34 länder, inklusive Sverige.
I takt med att jordens befolkning ändrar livsstil och kost så ändras också tarmfloran. Tarmen står för en enorm biologisk mångfald. Tillsammans fungerar mikroberna i tarmen som ett avancerat inre organ. Tarmbakterierna fyller viktiga funktioner i kroppen. Bland annat tillverkar de vitaminer och bidrar till immunförsvarets utveckling. Tarmbakterierna hjälper kroppen att bygga upp ett fungerande immunsystem. Dessutom underlättar de upptaget av näring från maten och tillverkar en rad olika vitaminer och andra ämnen som påverkar kroppen.
Men bakterierna lever farligt. Arter som har följt människan genom vår utvecklingshistoria riskerar att försvinna för gott. Martin Blaser, professor i mikrobiologi vid New York University School of Medicine, bedömer att vi som bor i den industrialiserade delen av världen redan har förlorat ungefär hälften av den biologiska mångfalden i våra tarmar, som förutom bakterier innehåller virus, svampceller och andra mikroorganismer. Samtidigt har vi en kraftig ökning av massor av sjukdomar som fetma, diabetes, allergier och inflammatorisk tarmsjukdom.
Hoten mot tarmens biologiska mångfald är större än någonsin förr i vår arts historia. En uppenbar faktor är antibiotika, som varit i bruk sedan 1940-talet. Vartenda däggdjur har sedan urminnes tider fötts fram genom vaginal förlossning. Nu har det ändrats. I länder som Dominikanska republiken, Brasilien och Turkiet föds över hälften av alla barn genom kejsarsnitt.
Under en vaginal förlossning får barnet i sig bakterier från mammans vagina och tarm. Forskning visar att barn som kommit till världen genom kejsarsnitt har färre bakteriarter under sina första levnadsår. Barn som får antibiotika under sitt första levnadsår löper större risk än andra att senare drabbas av bland annat fetma, diabetes och flera andra sjukdomar.
Forskningen om den genetiska variationen hos tarmens mikroorganismer – det så kallade mikrobiomet – befinner sig i ett tidigt skede. Länge var det svårt att studera tarmbakterier. De flesta kan bara leva i en syrefri miljö och är därför svåra att odla i ett laboratorium. Men med modern teknik för att avläsa genetisk information behövs inga odlingar för att identifiera samtliga mikrober i ett avföringsprov. Under det senaste decenniet har antalet vetenskapliga artiklar om det mänskliga mikrobiomet ökat lavinartat.
Allt fler sjukdomar kopplas till en rubbad tarmflora. I så fall kan det vara bra att kunna gå till en biobank och leta rätt på lämpliga bakterier.
Forskarna i projektet har hittills isolerat 12 000 arter från sina expeditioner runt om i världen. Många är tidigare okända för vetenskapen och kommer från befolkningar som bevarat en traditionell livsstil på avlägsna platser. Biobanken består av en frys i Boston, USA, som innehåller isolerade stammar av mänskliga tarmbakterier från olika delar av världen. Målet är att den inom några år ska ha uppåt tio gånger fler specifika arter.
Nyligen startade ett liknande projekt, men med ännu större fokus på en avlägsen framtid. Det projektet söker en plats i ett politiskt stabilt land med låg risk för naturkatastrofer och terrorattacker. ” The Microbiota Vault”, ska bli ett slags Noaks ark för bajsprover. Samtal pågår om att placera prover på norska Svalbard, där det redan finns en underjordisk lagerlokal med frön som ska kunna starta om planetens växtlighet efter en naturkatastrof. En alternativ placering är i en övergiven armébunker i de schweiziska alperna. Detta projekt har stöd av en lång rad forskare. De hoppas få ihop en grundplåt på några miljarder för att bevara tarmens biologiska mångfald för alla kommande generationer.
https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/forskare-samlar-avforing-for-att-bevara-manniskans-tarmflora/
Den tidiga utvecklingen av tarmfloran hos nyfödda och småbarn kan innehålla nycklarna till att förstå utvecklingen av diabetes typ 1. Tarmflorans utveckling har kartlagts av forskare i ett internationellt projekt.
Senaste kommentarer