fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

microbiome

Tarmbakterier skyddar mot neurologiska sjukdomar som MS genom att hjälpa immunsystemet bekämpa vanliga virus

av 1 Comment

Mikrober i tarmen producerar ämnen som gör att dina immunceller triggas till att förstöra skadliga virus i hjärnan och nervsystemet, enligt en ny studie.

Jag har tidigare skrivit en del om kopplingen mellan virus och neurologiska sjukdomar som Alzhemeirs bl.a. här: https://4health.se/vanlig-herpes-kan-ge-alzheimers Det här är alltså en viktig funktion.

Resultaten från den nya studien visar på att det är viktigt att ha en hälsosam och bred/diversifierad tarmflora för att snabbt kunna rensa bort virus i nervsystemet. Bl.a. för att förhindra förlamning och andra risker/symtom som är förknippade med sjukdomar som tex MS, multipel skleros.

MS, multipel skleros, ett tillstånd som orsakar progressiva skador på nervceller, har blivit vanligare under de senaste decennierna. Virusinfektioner i hjärnan eller ryggmärgen antas utlösa denna sjukdom. Vissa forskare menar att förändringar i hur vi äter, ökad hygien eller mer användning av antibiotika som orsakar förändringar i vår viktiga bakterieflora kan öka risken för multipel skleros och andra relaterade sjukdomar.

I den nya studien som gjorts på möss ville forskarna undersöka om tarmmikrober kan förändra immunsvaret mot ett virus i centrala nervsystemet och huruvida detta påverkar hur stor skada viruset orsakar. För att göra detta tittade forskarna på effekten av “Mouse Hepatitis Virus”, ett virus som infekterar celler i mössens nervsystem och orsakar MS-symptom.

Forskarna studerade två grupper av möss: en grupp med normal tarmflora och en annan grupp som var bakteriefria (man behandlar bort tarmfloran). De upptäckte att bakteriefria möss hade ett svagt immunsvar, inte kunde eliminera viruset och utvecklade förvärrad förlamning. Detta medan mössen med normala tarmbakterier kunde bekämpa viruset.

Möss behandlade med antibiotika före sjukdomsuppkomsten kunde inte försvara sig. De hade också färre immunceller av typen mikroglia, vilket minskar skyddet och underlättar för virus att kunna förstöra andra immunceller.

Forskarna identifierade också ämnen som produceras av tarmbakterier som kan hjälpa mikroglia. När de injicerade dessa ämnen i de bakteriefria mössen såg de att mössen plötsligt skyddades från neurologiska skador orsakade av viruset.

Forskarna har visat att tarmmikrober skyddar infekterade möss från förlamning genom att aktivera en specifik process i celler i det centrala nervsystemet. Detta tyder på att signaler från mikrober är väsentliga för att snabbt rensa virus i nervsystemet och förhindra skador från MS och liknande sjukdomar. Resultaten betonar vikten av att upprätthålla en bred och mångsidig flora av bakterier i tarmen. Mer om hur du förbättrar din tarmflora kan du bl.a. lära dig i avsnitt 128 av podcasten https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du

Ur studien:

“Symbiotic microbes impact the function and development of the central nervous system (CNS); however, little is known about the contribution of the microbiota during viral-induced neurologic damage. We identify that commensals aid in host defense following infection with a neurotropic virus through enhancing microglia function. Germfree mice or animals that receive antibiotics are unable to control viral replication within the brain leading to increased paralysis. Microglia derived from germfree or antibiotic-treated animals cannot stimulate viral-specific immunity and microglia depletion leads to worsened demyelination. Oral administration of toll-like receptor (TLR) ligands to virally infected germfree mice limits neurologic damage. Homeostatic activation of microglia is dependent on intrinsic signaling through TLR4, as disruption of TLR4 within microglia, but not the entire CNS (excluding microglia), leads to increased viral-induced clinical disease. This work demonstrates that gut immune-stimulatory products can influence microglia function to prevent CNS damage following viral infection.”

https://elifesciences.org/articles/47117

https://www.sciencedaily.com/releases/2019/07/190716081050.htm

Tarmbakterien som packar undan mjölksyran när du tränar – och ger dig bättre uthållighet

av 2 Comments

Maratonlöpare får genom sin träning mer av en bakterie i tarmen som kan äta upp mjölksyran, enligt ny forskning.

Forskarna kontrollerade avföringen hos 15 maratonlöpare flera dagar före ett lopp och lika många dagar efteråt, och jämförde med icke-maratonlöpare. Resultatet visade på en stor skillnad i mängden av en bakterie som kallas veillonella, mellan de båda grupperna.

I musstudier kunde forskarna dessutom visa att veillonella-bakterierna i tarmen åt upp mjölksyra som bildas i musklerna. De möss som fick veillonella insprutat i tarmen lyckades också hålla ut 13 procent längre än de andra mössen, och de blev inte trötta när de sprang runt i ett hjul.

Att tarmens bakterier äter upp oönskade produkter från övriga kroppen, som mjölksyra, är spännande. Mycket transport av ämnen går ju åt andra hållet, det vill säga från magtarmkanalen där vi absorberar näring till blodet/levern etc. Men i det här fallet går transporten åt andra hållet. Så det här är någon form av reningsprocess där man blir av med mjölksyran via bakteriefloran i tarmen.

Även om det inte är säkert att det går att översätta resultaten från möss till maratonlöpare skulle experimentet kunna innebära att en löpare som har mycket veillonella i tarmen har betydligt bättre uthållighet.

Ur studien:

“The human gut microbiome is linked to many states of human health and disease1. The metabolic repertoire of the gut microbiome is vast, but the health implications of these bacterial pathways are poorly understood. In this study, we identify a link between members of the genus Veillonella and exercise performance. We observed an increase in Veillonella relative abundance in marathon runners postmarathon and isolated a strain of Veillonella atypica from stool samples. Inoculation of this strain into mice significantly increased exhaustive treadmill run time. Veillonella utilize lactate as their sole carbon source, which prompted us to perform a shotgun metagenomic analysis in a cohort of elite athletes, finding that every gene in a major pathway metabolizing lactate to propionate is at higher relative abundance postexercise. Using 13C3-labeled lactate in mice, we demonstrate that serum lactate crosses the epithelial barrier into the lumen of the gut. We also show that intrarectal instillation of propionate is sufficient to reproduce the increased treadmill run time performance observed with V. atypica gavage. Taken together, these studies reveal that V. atypica improves run time via its metabolic conversion of exercise-induced lactate into propionate, thereby identifying a natural, microbiome-encoded enzymatic process that enhances athletic performance.”

Mer via taggen https://4health.se/tag/microbiome

https://www.nature.com/articles/s41591-019-0485-4

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7248734

Tarmfloran/ studie: Autism minskade med 50% !

av 1 Comment

Hur är tarmfloran involverad i Autism? VÄLDIGT mycket! Det finns egentligen i min erfarenhet (och kunskap/ vad studierna säger) alltid 3 områden som är involverade i Autism:

  1. problem på cellnivå, med näringsobalanser/ energiproduktion/ oxidativ stress
  2. toxisk belastning / problem med kroppens egen detox
  3. problem med tarm/tarmflora

Nu har man studerat nr 3 genom att göra avföringstransplantationer vid autism – och minskat symtom med hela 50% (!)

Läsvärt (saxat ut det viktigaste):

“Autism symptoms reduced nearly 50% two years after fecal transplant”

[autism spectrum disorder (ASD))]

“Currently, effective treatments for ASD include behavioral therapy, speech and social therapy, psychiatric medications, and dietary and nutritional approaches. However, no medical treatments have been approved to treat core symptoms of ASD such as social communication difficulties and repetitive behaviors.

One promising avenue of autism research involves the gut microbiome, which is the collection of microbes that lives in our intestines and helps us in many ways including digestion of our food, training our immune system and preventing overgrowth of harmful bacteria. Recent research suggests our gut microbiomes also affect brain communication and neurological health. Worldwide, interest is growing in the idea that changes in normal gut microbiota may be responsible for triggering a vast range of diseases.”

In a new study, “Long-term benefit of Microbiota Transfer Therapy in Autism Symptoms and Gut Microbiota,” published in Scientific Reports, Arizona State University researchers Rosa Krajmalnik-Brown, Ph.D., James Adams, Ph.D, and lead author Dae-Wook Kang, Ph.D, demonstrate long-term beneficial effects for children diagnosed with ASD through a revolutionary technique known as Microbiota Transfer Therapy (MTT), a special type of fecal transplant […]. Remarkably, improvements in gut health and autism symptoms appear to persist long after treatment.

At two years post-treatment, most of the initial improvements in gut symptoms remained. In addition, parents reported a slow steady reduction of ASD symptoms during treatment and over the next two years. A professional evaluator found a 45% reduction in core ASD symptoms (language, social interaction and behavior) at two years post-treatment compared to before treatment began.

“We are finding a very strong connection between the microbes that live in our intestines and signals that travel to the brain,” said Krajmalnik-Brown, a professor at the Biodesign Swette Center for Environmental Biotechnology at the Biodesign Institute and ASU’s School for Sustainable Engineering and the Built Environment. “Two years later, the children are doing even better, which is amazing.”

“Many kids with autism have gastrointestinal problems, and some studies, including ours, have found that those children also have worse autism-related symptoms,” said Krajmalnik-Brown. “In many cases, when you are able to treat those gastrointestinal problems, their behavior improves.”

Roughly 30-50% of all people with autism have chronic gastrointestinal (GI) problems, primarily constipation and/or diarrhea that can last for many years. That chronic discomfort and pain can cause irritability, decreased attention and learning, and negatively impact behavior.

An earlier study with only vancomycin (an antibiotic) had found major temporary improvements in GI and autism symptoms, but the benefits were lost a few weeks after treatment stopped despite use of over-the-counter probiotics.

So, the question at hand was what’s going on in the gut, and how does it affect both physical and behavioral symptoms of autism, and how can we develop a long-lasting treatment?

Krajmalnik-Brown, Kang and Adams have shown that by transferring healthy microbiota to individuals lacking certain gut bacteria, it is possible to “donate” a more diverse set of bacteria into the patient and improve gut health.

[…] Only one dose of FMT is usually enough to cure C. Difficile infections, but his patients with autism were far harder to treat. He discovered that three months of daily FMT was required to treat his autism patients, but eventually resulted in significant improvements in both GI and autism symptoms.

Based on his experience with his patients, Borody led the design of the clinical treatment used at ASU for this study. The MTT approach involves 10 weeks of treatment, including pre-treatment with vancomycin, a bowel cleanse, a stomach acid suppressant, and fecal microbiota transfer daily for seven to eight weeks.

[…]  Improvements in GI symptoms, ASD symptoms, and the microbiome all persisted for at least eight weeks after treatment ended, suggesting a long-term impact.” The present study now shows the benefits are extended beyond eight weeks to at least two years post-treatment.

The ASU team compared differences in the microbiome of children with autism compared to typically developing children. At the start of the study, children with autism were found to have lower diversity in their respective gut microbes and were depleted of certain strains of helpful bacteria, such as Bifidobacteria and Prevotella. “Kids with autism are lacking important beneficial bacteria, and have fewer options in the bacterial menu of important functions that bacteria provide to the gut than typically developing kids,” Krajmalnik-Brown said.

FMT treatment substantially increased microbial diversity and the presence of helpful bacteria in the gut, such as Bifidobacteria and Prevotella. After two years, diversity was even higher and the presence of beneficial microbes remained.

“We originally hypothesized that our therapy would be efficient to transform the dysbiotic gut microbiome toward a healthy one. In our original paper in 2017, we reported an increase in gut diversity together with beneficial bacteria after MTT, and after two years, we observed diversity was even higher and the presence of beneficial microbes remained,” Kang said. He added that this may be one of the reasons for success in improving the gut health, but further mechanistic studies are warranted to define specific roles of gut microbes in the context of autism.

The work done at ASU is not only about treating patients but also about learning from the treatment in order to develop better formulations and optimize dosing.

“Understanding which microbes and chemicals produced by the microbes are driving these behavioral changes is at the heart of our work,” Krajmalnik-Brown said. The team’s new publication reports that the study demonstrated that two years after treatment stopped the participants still had an average of a 58% reduction in GI symptoms compared to baseline. In addition, the parents of most participants reported “a slow but steady improvement in core ASD symptoms.”

“Every family completed the study, and every family returned two years later for a follow-up evaluation,” said Adams, citing the families’ dedication to the research. “The treatment was generally well-tolerated with minimal adverse effects.”

“This is a world-first discovery that when we treated the gut bacteria in these children during our clinical trial two years ago to reset their microbiome with FMT, positive results are still continuing to be improving two years from the original treatments. I would call it the highest improvement in a cohort that anyone has achieved for autism symptoms,” said Borody.

Professional evaluation revealed a 45% decrease in ASD symptoms compared to baseline. Researchers note that although there may be some placebo effect, much of that effect appears to be real. At the start of the study, 83% of participants were rated as “severe” autism. At the end of the study, only 17% were “severe,” 39% were “mild/moderate,” and 44% were below the cut-off for mild ASD.

[…]

All of the participants in the study exhibited chronic GI symptoms from infancy, including chronic constipation and/or chronic diarrhea. The treatment benefits extended beyond their physical symptoms, even causing some parents to note how much their children’s behavior had improved over time.

“It is very unusual to see steady gradual improvement after the conclusion of any treatment,” said Adams. “We only conducted the long-term follow-up study after several families told us that their child was continuing to improve significantly.” Krajmalnik-Brown stated that the data suggests that the MTT intervention transformed the gut environment into a healthier status, leading to long-term benefit on both GI and ASD symptoms.

Adams said many of the participants in the trial shared common traits, including birth by C-section, reduced breastfeeding, increased antibiotics, and low fiber intake by the mother and child, all of which lead to limited biodiversity in their gut bacteria. Due to the open label nature of the study and the small sample size used, more research is needed in order to verify the usefulness of MTT as a therapeutic.

[…]

The microbiota formulation used in the original study was developed at the University of Minnesota by Alexander Khoruts and Michael Sadowsky, who developed innovative methods for collecting microbiota from healthy, carefully-screened donors and purifying and freezing them. They licensed their technology to Finch Therapeutics, who provided financial support for the manufacturing of the therapeutic microbiota used for the study.”

Mer via taggen microbiome

https://eurekalert.org/pub_releases/2019-04/asu-asr040819.php

Tarmflorans direkta koppling till din hjärna

av Leave a Comment

Det finns en tydlig koppling mellan tarmen och din hjärna. Allt mer forskning kommer kring kopplingen som tarmfloran har till demens, autism, depression mm.

Bra sammanfattande artikel i The New York times om kopplingen mellan din tarmflora och hjärna. Länk nedan, här saxat ur artikeln:

“Germs in Your Gut Are Talking to Your Brain.” 
“The body’s microbial community may influence the brain and behavior, perhaps even playing a role in dementia, autism and other disorders.

In 2014 John Cryan, a professor at University College Cork in Ireland, attended a meeting in California about Alzheimer’s disease. He wasn’t an expert on dementia. Instead, he studied the microbiome, the trillions of microbes inside the healthy human body.

Dr. Cryan and other scientists were beginning to find hints that these microbes could influence the brain and behavior. Perhaps, he told the scientific gathering, the microbiome has a role in the development of Alzheimer’s disease.

The idea was not well received. “I’ve never given a talk to so many people who didn’t believe what I was saying,” Dr. Cryan recalled.

A lot has changed since then: Research continues to turn up remarkable links between the microbiome and the brain. Scientists are finding evidence that microbiome may play a role not just in Alzheimer’s disease, but Parkinson’s disease, depression, schizophrenia, autism and other conditions.

For some neuroscientists, new studies have changed the way they think about the brain.”

“One of the skeptics at that Alzheimer’s meeting was Sangram Sisodia, a neurobiologist at the University of Chicago. […] he decided to put the idea to a simple test.”

“He and his colleagues gave antibiotics to mice prone to develop a version of Alzheimer’s disease, in order to kill off much of the gut bacteria in the mice. Later, when the scientists inspected the animals’ brains, they found far fewer of the protein clumps linked to dementia.

Just a little disruption of the microbiome was enough to produce this effect. Young mice given antibiotics for a week had fewer clumps in their brains when they grew old, too.”

“For someone with a background in molecular biology and neuroscience, this is like going into outer space.”

Following a string of similar experiments, he now suspects that just a few species in the gut — perhaps even one — influence the course of Alzheimer’s disease, perhaps by releasing chemical that alters how immune cells work in the brain.

He hasn’t found those microbes, let alone that chemical. But “there’s something’s in there,” he said. “And we have to figure out what it is.”

“Scientists have long known that microbes live inside us. In 1683, the Dutch scientist Antonie van Leeuwenhoek put plaque from his teeth under a microscope and discovered tiny creatures swimming about.

But the microbiome has stubbornly resisted scientific discovery. For generations, microbiologists only studied the species that they could grow in the lab. Most of our interior occupants can’t survive in petri dishes.

In the early 2000s, however, the science of the microbiome took a sudden leap forward when researchers figured out how to sequence DNA from these microbes.”

“The brain is shielded from microbial invasion by the so-called blood-brain barrier. Normally, only small molecules pass through.

“As recently as 2011, it was considered crazy to look for associations between the microbiome and behavior,” said Rob Knight, a microbiologist at the University of California, San Diego.

“Investigators took stool from mice with a genetic mutation that caused them to eat a lot and put on weight. They transferred the stool to mice that had been raised germ-free — that is, entirely without gut microbiomes — since birth.

After receiving this so-called fecal transplant, the germ-free mice got hungry, too, and put on weight.

Altering appetite isn’t the only thing that the microbiome can do to the brain, it turns out. Dr. Cryan and his colleagues, for example, have found that mice without microbiomes become loners, preferring to stay away from fellow rodents.

The scientists eventually discovered changes in the brains of these antisocial mice. One region, called the amygdala, is important for processing social emotions. In germ-free mice, the neurons in the amygdala make unusual sets of proteins, changing the connections they make with other cells.”

“Children with autism have unusual patterns of microbial species in their stool. Differences in the gut bacteria of people with a host of other brain-based conditions also have been reported.

But none of these associations proves cause and effect. Finding an unusual microbiome in people with Alzheimer’s doesn’t mean that the bacteria drive the disease. It could be the reverse: People with Alzheimer’s disease often change their eating habits, for example, and that switch might favor different species of gut microbes.

Fecal transplants can help pin down these links. In his research on Alzheimer’s, Dr. Sisodia and his colleagues transferred stool from ordinary mice into the mice they had treated with antibiotics. Once their microbiomes were restored, the antibiotic-treated mice started developing protein clumps again.

“We’re extremely confident that it’s the bacteria that’s driving this,” he said. Other researchers have taken these experiments a step further by using human fecal transplants.”

“If you hold a mouse by its tail, it normally wriggles in an effort to escape. If you give it a fecal transplant from humans with major depression, you get a completely different result: The mice give up sooner, simply hanging motionless.

“To study autism, Dr. Mauro Costa-Mattioli and his colleagues at the Baylor College of Medicine in Houston investigated different kinds of mice, each of which display some symptoms of autism. A mutation in a gene called SHANK3 can cause mice to groom themselves repetitively and avoid contact with other mice, for example.

In another mouse strain, Dr. Costa-Mattioli found that feeding mothers a high-fat diet makes it more likely their pups will behave this way.

When the researchers investigated the microbiomes of these mice, they found the animals lacked a common species called Lactobacillus reuteri. When they added a strain of that bacteria to the diet, the animals became social again.

Dr. Costa-Mattioli found evidence that L. reuteri releases compounds that send a signal to nerve endings in the intestines. The vagus nerve sends these signals from the gut to the brain, where they alter production of a hormone called oxytocin that promotes social bonds.

Other microbial species also send signals along the vagus nerve, it turns out. Still others communicate with the brain via the bloodstream.

It’s likely that this influence begins before birth, as a pregnant mother’s microbiome releases molecules that make their way into the fetal brain.

Mothers seed their babies with microbes during childbirth and breast feeding. During the first few years of life, both the brain and the microbiome rapidly mature.”

“the amygdala, the emotion-processing region of the brain”

“Dr. Knickmeyer and her colleagues measured the strength of the connections between the amygdala and other regions of the brain. Babies with a lower diversity of species in their guts have stronger connections, the researchers found.

Does that mean a low-diversity microbiome makes babies more fearful of others? It’s not possible to say yet “

“In the early 1900s, neurologists found that putting people with epilepsy on a diet low in carbohydrates and high in protein and fat sometimes reduced their seizures.

Epileptic mice experience the same protection from a so-called ketogenic diet. But no one could say why. Elaine Hsiao, a microbiologist at the University of California, Los Angeles, suspected that the microbiome was the reason.

To test the microbiome’s importance, Dr. Hsiao and her colleagues raised mice free of microbes. When they put the germ-free epileptic mice on a ketogenic diet, they found that the animals got no protection from seizures.

But if they gave the germ-free animals stool from mice on a ketogenic diet, seizures were reduced.

Dr. Hsiao found that two types of gut bacteria in particular thrive in mice on a ketogenic diet. They may provide their hosts with building blocks for neurotransmitters that put a brake on electrical activity in the brain.

It’s conceivable that people with epilepsy wouldn’t need to go on a ketogenic diet to get its benefits — one day, they may just take a pill containing the bacteria that do well on the diet.

Sarkis Mazmanian, a microbiologist at Caltech, and his colleagues have identified a single strain of bacteria that triggers symptoms of Parkinson’s disease in mice. He has started a company that is testing a compound that may block signals that the microbe sends to the vagus nerve.

“Dr. Costa-Mattioli hopes that L. reuteri some day will help some people with autism, but he warns parents against treating their children with store-bought probiotics. Some strains of L. reuteri alter the behavior of mice, he’s found, and others don’t.

Dr. Costa-Mattioli and his colleagues are still searching for the most effective strain and figuring out the right dose to try on people.

Mer via taggen https://4health.se/tag/microbiome

https://www.nytimes.com/2019/01/28/health/microbiome-brain-behavior-dementia.html

Stress viktigare än kost för SIBO och IBS?

av 1 Comment

Frågan är om inte stress är viktigare än kosten när det gäller utvecklandet av SIBO / IBS? En studie på möss visar t.ex. att stress förändrade tarmfloran på ungefär samma sätt som en dålig kost. “stress caused the gut microbiota of lean mice to more closely resemble that of obese mice.”

Chris Kresser skriver om sin egen hälsa att:

“I got really sick in my early 20s while traveling in Indonesia.
I contracted multiple parasite infections, which in turn led to a severe, complex, and decade-long illness.
I eventually recovered, but that doesn’t mean that I don’t still struggle at times.
And here’s what I’ve noticed: when I have a flare-up of gut symptoms, stress—not diet—is typically the primary driver.”

och om sina patienter att:
“I think this might explain why some patients with SIBO and other gut conditions either don’t respond to treatment or do respond initially but quickly experience a return of symptoms.
If stress is disrupting the gut microbiome and that is the underlying cause of the dysfunction, then taking antimicrobials or even following special diets might help, but they won’t address the cause.
After all, the gut is simply a big bundle of nerves. Some have referred to it as the “second brain.” It makes perfect sense that stress and the busyness of the modern lifestyle would impact the gut.
In these situations, taking steps to manage stress, and even using emerging neuroplasticity-based techniques to “reprogram” the nervous system, may lead to better and longer-lasting results.”

Det är också min egen erfarenhet – inte bara när det gäller SIBO, utan de flesta hälsoproblem. Det är stress som är boven, men många fokuserar nästan helt på kost och tillskott. Man måste tänka på det som en stol med flera, lika viktiga, ben. Det går inte att lägga allt fokus på ett ben – kosten. Då faller stolen. Benet för stresshantering är lika viktigt, liksom benet för dagsljus, liksom benet för sömn.

Mer om SIBO hittar du i många podcasts mm: https://4health.se/?s=sibo , vi pratar bl.a. mycket om stress och IBS/SIBO i avsnitt 192, och mer på temat tarmhälsa via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome

https://www.nature.com/articles/s41598-017-11069-4

Tarmbakterier som ökar risken för tarmcancer

av 5 Comments

Vissa tarmbakterier kan öka risken för tarmcancer. Forskare har nu hittat mekanismen bakom att vissa sorters E.-coli-bakterier blir skadliga. Det är de E.-coli-bakterier som producerar ämnet colibactin, vilket kan ge skador på DNA.

E.-coli-bakterier är en sorts bakterier som både människor och djur naturligt har i tarmen. Vissa E.-coli-bakterier blir skadliga på grund av att de producerar särskilda toxiner, dvs. giftiga substanser.

Nu har man sett att när toxinet colibactin kommer i direkt kontakt med kroppens eget DNA i tarmcellerna, börjar cellerna förändras, och beter sig som cancerceller.

Det har tidigare varit känt att toxinet på något sätt hänger ihop med tarmcancer. Men man har inte vetat hur och inte någonting om strukturen och hur det går till. Nu har man hittat själva mekanismen. I och med det kunde forskarna också hitta två ämnen som kan fungera som en slags markör för att de speciella E.-coli-bakterierna finns i tarmen. Och det kan det vara ett sätt att tidigt upptäcka en ökad risk för cancer.

“The bacterial toxin colibactin causes double-stranded DNA breaks and is associated with the occurrence of bacterially induced colorectal cancer in humans. However, isolation of colibactin is difficult, and its mode of action is poorly understood. Wilson et al. studied Escherichia coli that contain the biosynthetic gene island called pks, which is associated with colibactin production (see the Perspective by Bleich and Arthur). They identified the DNA adducts that resulted from incubating pks+E. coli in human cells. To overcome the lack of colibactin for direct analysis, mimics of the pks product were synthesized. From the resulting synthetic adenine-colibactin adducts, it became evident that alkylation via a cyclopropane “warhead” breaks the DNA strands. Similar DNA adducts were then identified in the gut epithelia of mice infected with pks+E. coli.”

“Our results provide direct evidence that the gut bacterial genotoxin colibactin alkylates DNA in vivo, providing mechanistic insights into how colibactin may contribute to CRC. The ability of pks+ E. coli to generate DNA adducts in mammalian cells and in mice strengthens support for the involvement of colibactin in cancer development or progression. Bulky DNA adducts, especially interstrand cross-links, are often cytotoxic and can lead to mutations if not accurately repaired. Colibactin-mediated DNA damage and the ensuing genomic instability could thus potentially be an underlying mediator of colorectal carcinogenesis. The colibactin-derived DNA adducts we identified could serve as a biomarker of pks+ E. coli exposure and will ultimately help to address the question of whether DNA damage inflicted by colibactin-producing gut bacteria contributes to CRC development and progression in humans.”

Mer via taggarna microbiome och cancer

http://science.sciencemag.org/content/363/6428/eaar7785

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7155403

Bakterier kan förhindra leukemi! “I 30 år har jag varit besatt av varför barn får leukemi. Nu har vi ett svar”

av 2 Comments

Cancerforskare Mel Greaves förklarar varför en cocktail av mikrober skulle kunna ge skydd mot sjukdom och hindra barn från att utveckla leukemi.

Leukemi är cancer som oftast har sitt ursprung i benmärgen och leder till ett högt antal abnorma vita blodkroppar. Dessa vita blodceller är inte fullt utvecklade och kallas för blaster, blastceller eller leukemiceller. Symptomen kan vara ökat antal blödningar eller mycket blåmärken, stark trötthet, feber och en ökad infektionsbenägenhet.Dessa symptom orsakas till följd av brist på friska blodceller.Diagnos sker oftast via blodprov och benmärgsbiopsi.

Blodceller tillverkas i benmärg. Röda blodkroppar, som transporterar syre, vita blodkroppar, som bekämpar infektion samt blodplättar, som stoppar blödning; skapas när din kropp behöver dem. Men när en person utvecklar leukemi utsöndras för många vita blodkroppar, vilket hindrar normala celler i benmärgen från att växa. Som ett resultat minskar mängden av både normala röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar i ditt blod.

Baserad på Cancer Research Institute i London har Mel Greaves studerat leukemi i tre årtionden. Han försöker nu utveckla en sorts yohurtliknande dryck med en blandning av mikrober som skulle kunna skydda mot sjukdomen.

“I 30 år har jag varit besatt av orsakerna till att barn får leukemi”, säger han. “För första gången har vi ett svar på den frågan – och det betyder att vi nu kan börja tänka på sätt att stoppa och förebygga den.”

På 1950-talet var vanlig akut lymfoblastisk leukemi dödlig. Sjukdomen drabbar ungefär ett av 2000 barn (i Storbritannien). Idag botas 90% av fallen, även om behandlingen är giftig, och det kan finnas långsiktiga biverkningar. Dessutom har forskare under de senaste decennierna märkt att antalet fall faktiskt har ökat i Europa med en jämn takt på cirka 1 % per år.

“Det är något som sker i utvecklade samhällen, men inte i andra delar av världen”, tillägger Greaves. “Sjukdomen följer välstånd.”

Akut lymfoblastisk leukemi orsakas av en följd av biologiska händelser. Den initiala triggern är en genetisk mutation som finns hos ungefär ett av 20 barn. Den mutationen orsakas av någon form av incident i livmodern. Det är inte ärftligt, men gör att barnet riskerar att få leukemi senare i livet. För att leukemi ska utvecklas till fullo måste en annan biologisk händelse inträffa och detta innefattar immunsystemet. “För att ett immunförsvar skall kunna fungera korrekt måste det konfronteras av en infektion under det första året av livet”, säger Greaves. “Utan den konfrontationen med en infektion, lämnas systemet obehindrat och fungerar inte ordentligt.”

Och det här problemet blir ett alltmer oroande. Barn växer upp i hem där antiseptiska servetter, antibakteriell tvål och desinficerande rengöring är normen. Smuts är förbjudet. Dessutom ammas barn mindre och har allt mindre social kontakt med andra barn. Båda trenderna minskar barnens kontakt med bakterier. Detta har fördelar men kommer också med biverkningar. Eftersom små barn inte utsätts för mikrober och infektioner som förr, är deras immunförsvar inte förberett på rätt sätt.

“När en sådan bebis så småningom utsätts för vanliga infektioner, reagerar hans eller hennes obehindrade immunsystem på ett abnormt sätt”, säger Greaves. “Det överreagerar och utlöser kronisk inflammation.”

När denna inflammation utvecklas, frisätts kemikalier som kallas cytokiner i blodet och dessa kan utlösa en andra mutation som leder till leukemi hos barn som bär på den första mutationen.

Sjukdomen behöver alltså två triggers. Där den andra kommer från den kroniska inflammationen från ett felreglerat immunsystem.

Denna nya insikt ger forskare en chans att ingripa för att stoppa leukemi från att utvecklas i första hand. “Vi vet ännu inte hur man förebygger förekomsten av den ursprungliga prenatala mutationen i livmodern, men vi kan nu tänka på sätt att blockera den kroniska inflammationen som händer senare.”

För att göra detta har Greaves och hans team börjat arbeta med bakterier, virus och andra mikrober som lever i människans tarm. Människor i industrialiserade länder tenderar att ha mycket färre bakteriearter i sina tarmar, vilket till viss del beror på att de har blivit utsatta för färre arter av mikrober i början av sitt liv.

“Vi måste hitta sätt att rekonstituera mikrobiom” “Vi måste också hitta vilka som är de viktigaste bakteriearterna för att starta ett barns immunförsvar.”

För att göra detta experimenterar Greaves nu med möss för att ta reda på vilka mikrober som är bäst för stimulering av immunsystemet. Syftet är att följa upp försök på människor om två eller tre år. “Syftet är att hitta sex eller kanske tio arter av mikrober som bäst kan återställa ett barns mikrobiom till en hälsosam nivå. Denna cocktail av mikrober skulle ges, inte som ett piller, men kanske som yoghurtliknande dryck till mycket små barn.”

“Och det skulle inte bara hjälpa till att förhindra att de får barndomen leukemi. Fall av tillstånd som typ 1 diabetes och allergier stiger också i väst och har också kopplats till vårt misslyckande att exponera barn till bakterier för att främja barnens immunförsvar. Så en sådan drink skulle hjälpa till att minska antalet fall av dessa förhållanden också.”

“Jag tycker att utsikten är oerhört spännande. Jag tror att vi kan använda detta för att minska risken inte bara för leukemi utan även ett antal andra mycket försvagande förhållanden. “

https://www.theguardian.com/science/2018/dec/30/children-leukaemia-mel-greaves-microbes-protection-against-disease

208: Linda Rahbek – mikrobiom och tarmfloratester

av 5 Comments

Din tarmflora och tester av ditt mikrobiom. Vi pratar om hur mikroorganismerna i din tarm är indelade i olika stammar, arter osv och vilken roll deras fördelning i tarmen kan spela. Hur gynnar du de olika bakteriestammarna med olika sorters kost?

Linda berättar om hur hon använder tester av tarmfloran och hur hon arbetar med sina klienter utifrån resultatet. Vi pratar skillnader mellan traditionella avföringstester och DNA-baserade tester. Detta och mycket annat får du lyssna på idag.

Idag får du 1h att lyssna på i bilen, på din promenad, eller på bussen. Eller varför inte göra städningen hemma lite roligare?! 🙂

Kursen med Linda Rahbek hittar du här Och läs mer om övriga kurser här

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app: https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Jordbakterier eliminerar antibiotikaresistenta bakterier

av 2 Comments

Antibiotikaresistenta bakterier anses utgöra ett av de största hoten mot folkhälsan i de flesta länder. Miljontals människor riskerar att dö varje år i världen runt år 2050 som en följd av att de inte längre kan behandlas med antibiotika. Antibiotikaresistens innebär att en mikroorganism, oftast en bakterie, utvecklat motståndskraft mot antibiotika, dvs. den sorts läkemedel som är bakteriedödande eller hämmar bakteriernas tillväxt. Hos olika bakterier finns flera genetiska varianter, varav några är mer motståndskraftiga mot antibiotikans effekter än andra. Resistens utvecklas när dessa varianter gynnas och blir dominerande, vilket sker när antibiotika används. Risken för att resistens uppkommer minskar om antibiotikan inte används i onödan, samt om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.

Nu har bakterier från gamla jordlager på Irland visat sig ha effekt mot en del av de här antibiotikaresistenta bakterierna. De tidigare okända mikroberna har visat sig kunna eliminera fyra farliga, resistenta bakterier. Jorden på den här platsen, Boho Highlands i Nordirland, har länge haft rykte om sig att ha helande krafter. Människorna i trakten brukade tidigare vira in lite jord i en bit bomullstyg för att lindra tandvärk och olika infektioner.

En av forskarna bakom upptäckten har tidigare bott i området och kände till att jorden hade rykte om sig att ha medicinska egenskaper. Analyserna avslöjade att jorden innehåller en stam av bakterier tillhörande släktet Streptomyces som är effektiva mot fyra av de sex värsta antibiotikaresistenta patogenerna. Tester visar att de kan stoppa tillväxten av bland andra vankomycinresistenta enterokocker och meticillinresistenta stafylokocker.

Streptomyces kallas ofta mögelbakterier eftersom de har likheter med mögelsvampar. Den nya varianten har fått namnet Streptomyces sp. myrophorea vilket hänsyftar på dess speciella doft som påminner om doften av olja från vintergröna.

Exakt hur den nyupptäckta mikroben bär sig åt för att eliminera de farliga bakterierna är än så länge okänt. Men forskarna bakom upptäckten avser nu att undersöka detta. Avsikten är att isolera de bakteriehämmande substanserna för att på sikt kunna producera nya effektiva former av antibiotika.

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmicb.2018.02458/full

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/mogelbakterie-ger-hopp-om-ny-antibiotika/

Tarmfloran kan producera ämnen som bidrar till diabetes

av 4 Comments

Tarmfloran hos vissa personer med diabetes typ 2 omsätter aminosyran histidin till ett ämne som stör den normala regleringen av blodsocker.

Tarmfloran har en förmåga att påverka hur celler svarar på insulin, och kan på så sätt bidra till utvecklingen av diabetes typ 2. Fynden påvisar en sjukdomseffekt som tidigare inte varit klarlagd.

Tarmfloran har associerats med många olika hälsoaspekter och sjukdomar. Det är dock bara ett fåtal studier som undersökt om en förändrad tarmflora kan vara direkt sjukdomspåverkande. Nu visar forskare vid Sahlgrenska akademin att tarmfloran hos personer med diabetes typ 2 kan kopplas till en annorlunda omsättning av aminosyran histidin som man får i sig via kosten. Detta leder i sin tur till bildandet av en produkt, imidasolpropionat, som försämrar cellernas förmåga att svara på insulin. Att minska mängden bakterieproducerat imidasolpropionat kan därför vara ett nytt sätt att behandla patienter med diabetes typ 2.

All typ 2-diabetes orsakas inte av detta ämne, men det verkar finnas grupper av patienter som eventuellt skulle gynnas av att förändra sin kost eller förändra sin tarmflora.

I den aktuella studien analyserades olika ämnen som finns i blodkärlet som går från tarmen till levern. Forskarna upptäckte då att ämnet imidasolpropionat var anrikat hos patienter med typ 2-diabetes. Med hjälp av avföringsprover kunde man också visa att tarmbakterier hos personer med diabetes typ 2 producerade imidasolpropionat när histidin tillsattes. Mekanismen fanns inte hos de diabetesfria kontrollpersonerna.

I studien ingick fem patienter med diabetes typ 2, och tio diabetsfria kontrollpersoner. Fynden bekräftades sedan i en större studie som omfattade 649 personer. Forskarna fortsatte sedan att undersöka imidasolpropionats effekt på sockeromsättning och fann att molekylen påverkade en signalväg som tidigare kopplats till ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar. Detta genom att direkt aktivera ett visst protein, p38gamma.

Fynden ger svar på hur de bakomliggande mekanismerna faktiskt ser ut, vilket är det riktigt intressanta med den här studien. Forskarnas fynd visar tydligt på hur viktigt samspelet mellan tarmfloran och kosten är för att förstå vår ämnesomsättning i hälsa och sjukdom. Resultatet visar också att tarmbakterier från olika individer kan leda till produktion av helt olika ämnen som kan ha vitt skilda funktioner i kroppen.

https://www.cell.com/cell/fulltext/S0092-8674(18)31306-0

https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/tarmfloran-kan-producera-amnen-som-bidrar-till-diabetes.cid1590683