God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Om avföringstransplantationer och bakterierna i dina tarmar i nya Vetenskapens Värld. Kul!
definitivt sevärt: https://www.svtplay.se/video/24346429/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-31-guldet-i-dina-tarmar?start=auto
Läs gärna mer på temat avföringstransplantationer (eller sök här på sidan i sökrutan) . Samt använd taggen microbiome.
Om du tycker att din frukost var lite smaklös, så kanske det beror på vilka bakterier du har i munnen. Det är vad forskare vid Örebro universitet tittar närmre på just nu.
Tanken med studien är att se hur bakteriesammansättningen i munnen kan påverka smaklökarna, smakupplevelsen och aptiten. Forskarnarna tar bakterieprov från försökspersonerna, och låter dem genomgå ett smaktest.
Forskarna hoppas att man på det här sättet kommer kunna koppla ihop olika bakterier med smakerna salt, söt, bitter, surt och umami, och planen är att ta maskininlärning (AI) till sin hjälp.
Det långsiktiga målet med studien är att hjälpa människor som förlorat delar av sitt smaksinne.
Kanske är detta en av anledningarna till att vi upplever större smakkänslighet, dvs vi uppfattar smaker bättre, när vi går över till en hälsosammare kost med mindre kolhydrater.
https://www.oru.se/nyheter/battre-smak-och-aptit-med-hjalp-av-bakterier/
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7334583
Mer och mer forskning visar hur alla delar/ organ i kroppen har sitt eget mikrobiom, sin egen flora av bakterier och andra mikroorganismer. Något som bland annat Liz Lipski tog upp i podcastavsnitten med henne: https://4health.se/?s=liz+lipski
Detta visar sig även gälla våra lungor, ett område i kroppen man länge trott vara sterilt.
“The revolution in microbiota research over the past decade has provided invaluable knowledge about the function of the microbial species that inhabit the human body. It has become widely accepted that these microorganisms, collectively called ‘the microbiota’, engage in networks of interactions with each other and with the host that aim to benefit both the microbial members and the mammalian members of this unique ecosystem. The lungs, previously thought to be sterile, are now known to harbor a unique microbiota and, additionally, to be influenced by microbial signals from distal body sites, such as the intestine. Here we review the role of the lung and gut microbiotas in respiratory health and disease and highlight the main pathways of communication that underlie the gut–lung axis.”
Mer via taggen https://4health.se/tag/microbiome
En mekanism som förklarar antibiotikaresistens hos en farlig, och ibland dödlig, sjukhusbakterie har hittats av en forskargrupp i London.
Tidigare förklaringar kring hur antibiotikaresistens fungerar, (illustreras bl.a. i ett kort videoklipp): https://4health.se/antibiotikaresistens-mycket-mer-komplicerat-an-man-trott-tarmflora och https://4health.se/?s=antibiotikaresisten
Forskarna har nu visat att resistenta exemplar av bakterien Klebsiella pneumoniae stänger ute antibiotika genom att anpassa storleken på särskilda porer i cellväggarna. (Notera att inte all Klebsiella pneumoniae är antibiotikaresistent. Bakterien är relativt vanlig i tarmsystemet)
Mekanismen med att bakterien kan stänga ute antibiotika kan jämföras med att bygga en kattlucka till sitt hus. Om man har en kattlucka kan det hända att även en räv smiter in och ställer till oreda i huset. Så fungerar det hos icke-resistenta bakterier. De resistenta bakterierna har byggt en lite annorlunda, mindre kattlucka. Så att katten fortfarande kan komma in men inte räven.
Luckorna är de porer som bakterier har i cellväggen för att plocka in näring som socker, som i den här liknelsen representerar katterna. Räven är de större antibiotikamolekylerna.
Även om en storleksförändring kan låta som en simpel mekanism, är det faktiskt inte förrän nu man har kunnat se på detaljnivå hur det går till när bakterien Klebsiella pneumoniae lyckas undvika att ta upp antibiotika. För att lyckas har forskarna i London detaljstuderat strukturen på porerna i stark förstoring.
Nästa utmaning blir att ta reda på hur vanlig den här mekanismen är även hos andra bakterier. Det behövs för att veta hur stora resurser som eventuellt borde läggas på att utveckla ny antibiotika som kan ta sig igenom kattluckan.
Klebsiella pneumoniae är en av de bakterier på sjukhus som i vissa fall kan ge dödliga infektioner.
Ur studien:
“Carbapenem-resistance in Klebsiella pneumoniae (KP) sequence type ST258 is mediated by carbapenemases (e.g. KPC-2) and loss or modification of the major non-selective porins OmpK35 and OmpK36. However, the mechanism underpinning OmpK36-mediated resistance and consequences of these changes on pathogenicity remain unknown. By solving the crystal structure of a clinical ST258 OmpK36 variant we provide direct structural evidence of pore constriction, mediated by a di-amino acid (Gly115-Asp116) insertion into loop 3, restricting diffusion of both nutrients (e.g. lactose) and Carbapenems. In the presence of KPC-2 this results in a 16-fold increase in MIC to Meropenem. Additionally, the Gly-Asp insertion impairs bacterial growth in lactose-containing medium and confers a significant in vivo fitness cost in a murine model of ventilator-associated pneumonia. Our data suggests that the continuous selective pressure imposed by widespread Carbapenem utilisation in hospital settings drives the expansion of KP expressing Gly-Asp insertion mutants, despite an associated fitness cost.”
https://www.nature.com/articles/s41467-019-11756-y
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7292291
Avföringstransplantation lindrade symtom på Alzheimers i en studie på transgena APP / PS1-möss.
Alzheimers är associerat till en onormal mikrobiota i tarmen. Men ännu är väldigt lite är känt kring avföringstransplantation vid Alzheimers. Här utvärderades effekten på möss.
Kognitiv förmåga, avlagringar av amyloidplack och tau i hjärnan, synaptisk plastisitet samt neuroinflammation bedömdes. Tarmmikrobiota och dess metaboliter kortkedjiga fettsyror (SCFA) analyserades.
Resultat visade att avföringstransplantation förbättrade den kognitiva förmågan och minskade utfällningen av amyloidplack i hjärnan. Dessa förbättringar åtföljdes av minskad fosforylering av tau-protein. Man observerade även en ökning av synaptisk plasticitet samt minskning av inflammation (COX-2- och CD11b-nivåer) efter avföringstransplantation.
Ur studien:
“Alzheimer’s disease (AD) is the most common dementia in the elderly. Treatment for AD is still a difficult task in clinic. AD is associated with abnormal gut microbiota. However, little is known about the role of fecal microbiota transplantation (FMT) in AD. Here, we evaluated the efficacy of FMT for the treatment of AD. We used an APPswe/PS1dE9 transgenic (Tg) mouse model. Cognitive deficits, brain deposits of amyloid-β (Aβ) and phosphorylation of tau, synaptic plasticity as well as neuroinflammation were assessed. Gut microbiota and its metabolites short-chain fatty acids (SCFAs) were analyzed by 16S rRNA sequencing and 1H nuclear magnetic resonance (NMR). Our results showed that FMT treatment could improve cognitive deficits and reduce the brain deposition of amyloid-β (Aβ) in APPswe/PS1dE9 transgenic (Tg) mice. These improvements were accompanied by decreased phosphorylation of tau protein and the levels of Aβ40 and Aβ42. We observed an increases in synaptic plasticity in the Tg mice, showing that postsynaptic density protein 95 (PSD-95) and synapsin I expression were increased after FMT. We also observed the decrease of COX-2 and CD11b levels in Tg mice after FMT. We also found that FMT treatment reversed the changes of gut microbiota and SCFAs. Thus, FMT may be a potential therapeutic strategy for AD.”
Mer via https://4health.se/tag/microbiome och https://4health.se/tag/demens
Dina tarmbakteriers betydelse för kroppsfunktionerna får nu ytterligare stöd i forskningen. En ny studie på möss visar att tarmbakterierna påverkar själva dygnsrytmen i tunntarmens epitelceller.
De här cellerna befinner sig på tunntarmens yta och transporterar näringsämnen från tunntarmen ut till blodet. Den här transporten sker när epitelcellerna aktiveras av en signal som hänger ihop med deras dygnsrytm.
Allt som kan förändra tarmfloran – såsom kost, antibiotika, matsammansättning, skiftarbete, sömnbrist och jetlag; kan därmed påverka näringsupptaget.
I studien konstaterar man att möss utan tarmbakterier saknar en dygnsreglering av sin metabolism och blir feta.
Det här lär vara en av förklaringarna till varför oregelbundna dygn, inklusive sovtider, skift och jetlag har kopplats till mag- och tarmstörningar och problem med kroppens metabolism.
Ur studien: “The metabolism of mammals is synchronized to daily cycles relating to sleep and mealtimes. It is not surprising that the gut microbiota, which aids in digestion, should also display daily cycling. Kuang et al. found that the gut microbiota can mediate daily cycles epigenetically (see the Perspective by Bishehsari and Keshavarzian). The microbiota induces rhythmic expression of histone deacetylase 3 (HDAC3) in epithelial cells of the small intestine, but not those of the colon. HDAC3 expression drives oscillations in intestinal metabolic gene expression, especially for nutrient transport and lipid metabolism. HDAC3 also directly activates estrogen-related receptor α, which promotes lipid absorption. Consequently, mice that lack a gut microbiota lack daily regulation of their metabolism and become obese on high-fat chow. Disruption of HDAC3 cycling could be an explanation for human obesity associated with antibiotic damage to the microbiota and with sleep disruption caused by jet lag and nighttime working.”
Mer via taggen microbiome
https://science.sciencemag.org/content/365/6460/1428
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7307558
Bakterieinjektioner hjälper immunsystemet att bekämpa cancer. Efter decennier av musstudier ser bakteriell immunoterapi ut att göra comeback.
För över hundra år sedan behandlade kirurgen William Coley framgångsrikt olika cancerformer med injektioner av bakterier. Men snart därefter begränsade striktare läkemedelssäkerhetslagar “Coleys toxiner”.
Cancer undviker förstörelse genom att “övertyga” vissa immunceller att undertrycka andra. Men en överraskande partner kan övertyga undertryckarna att förstöras och cancerförstörarna att föröka sig.
En översiktsstudie publicerad i Frontiers in Oncology förklarar hur bakterier kan samordna immunceller för att attackera tumörer.
Forskare har sedan Coleys tid fortsatt att i labb testa bakterier som Salmonella, Clostridium och Listeria – som replikerar inuti värdceller – på möss som bär tumörer från bröst-, kolon-, hud- och andra cancerformer. Efter injektion i blodet eller vävnaderna ackumuleras dessa bakterier företrädesvis i tumörer – vilket hindrar deras tillväxt och spridning och förlänger överlevnaden.
Nu kan bakteriell immunoterapi snart återvända till onkologiklinikerna, enligt den nya översiktsstudien.
Läs hela studien/artikeln via länken nedan
“The use of attenuated bacteria as cancer therapeutic tools has garnered increasing scientific interest over the past 10 years. This is largely due to the development of bacterial strains that maintain good anti-tumor efficacy, but with reduced potential to cause toxicities to the host. Because of its ability to replicate in viable as well as necrotic tissue, cancer therapy using attenuated strains of facultative anaerobic bacteria, such as Salmonella, has several advantages over standard treatment modalities, including chemotherapy and radiotherapy. Despite some findings suggesting that it may operate through a direct cytotoxic effect against cancer cells, there is accumulating evidence demonstrating that bacterial therapy acts by modulating cells of the immune system to counter the growth of the tumor. Herein, we review the experimental evidence underlying the success of bacterial immunotherapy against cancer and highlight the cellular and molecular alterations in the peripheral immune system and within the tumor microenvironment that have been reported following different forms of bacterial therapy. Our improved understanding of these mechanisms should greatly aid in the translational application of bacterial therapy to cancer patients.”
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fonc.2018.00136/full
Jag har tidigare skrivit om hur blindtarmen inte alls är något onödigt bihang, utan faktiskt en viktig reservoar för tarmbakterier. Läs bl.a. här https://4health.se/matsmaltningen-del-5-tjocktarmen och här https://4health.se/magproblem-kopplade-till-parkinsons
Forskning visar nu att unga med bortopererad blindtarmverkar löpa en ökad risk för psykiatriska diagnoser senare i livet. Detta kan ha att göra med en koppling mellan hjärnans sjukdomar och bakterier i blindtarmen.
I en svensk studie har forskarna undersökt 44 000 unga svenskar, som fått blindtarmen bortopererad på grund av inflammation innan de fyllt 14 år. Dessa jämfördes med personer i samma åldrar som inte haft dessa problem, samt med dem som haft inflammerad blindtarm men inte opererats (drygt 1 500 individer).
Det visade sig att ungdomarna som hade opererats för blindtarmsinflammation i jämförelse med de jämnåriga i normalpopulationen hade en 19 procent högre risk att drabbas av depression senare i livet, 27 procent ökad risk för bipolär sjukdom samt en 20 procent ökad risk för ångest.
Min första tanke var att detta kunde ha att göra med den kosthållning som ökar risken för inflammation och inte själva avsaknaden av blindtarm. Men de som hade haft inflammerad blindtarm och inte opererats löpte ingen ökad risk för psykiatriska diagnoser.
Blindtarmen kan vara en reservoar för tarmbakterier vid rubbad tarmflora och den har sannolikt viktiga immunologiska funktioner som utsöndring av antikroppar. Bortoperation av blindtarmen skulle teoretiskt kunna öka risken för de aktuella diagnoserna på grund av bl.a. ökat inflammationspåslag.
Vid en blindtarmsinflammation är det egentligen inte själva blindtarmen som är inflammerad, utan blindtarmsbihanget – ett litet bihang som finns på blindtarmen.
Men tänk på att en kraftigt inflammerad blindtarm kan bli livshotande om den spricker, så avstå inte operation (såvida inte antibiotikabehandling är ett alternativ).
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/blindtarmskirurgi-kopplas-till-depressionsrisk
Ofta när jag föreläser brukar jag komma in på hur det är mikroberna i din tarm som bestämmer vad du ska vara sugen på. Ett enkelt exempel som många känner igen sig i är jästsvamp/candida. Eftersom den lever på socker signalerar den till hjärnan och gör dig mer sugen på socker och andra snabba kolhydrater (en ond spiral – äter du en kost rik på socker så kan jästsvamp föröka sig)
Nu visar en ny studie detta på ett tydligt sätt.
Koalan äter vanligtvis en väldigt ensidig kost – en viss typ av eukalyptus. Men det innebär även att den kan ha svårare att hitta mat, och riskerar att svälta ihjäl om dess livsmiljö förändras.
Nu har forskare i Australien testat en ny strategi, nämligen avföringstransplantation. Forskarna har överfört avföring med en annan typ av mag- och tarmbakterier till tolv vilda koalor, för att på det sättet förändra deras mikrobiom.
Det här fick koalorna att i större utsträckning börja äta en mer varierad kost, enligt studien.
Mer via taggen microbiome https://4health.se/tag/microbiome
https://animalmicrobiome.biomedcentral.com/articles/10.1186/s42523-019-0008-0
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7283715
Återigen bekräftas tarmens betydelse för psykisk ohälsa. Barn med inflammatorisk tarmsjukdom löper betydligt högre risk att drabbas av psykisk sjukdom, enligt en stor svensk studie.
Tidigare forskning visar tydliga kopplingar mellan bl.a. depression och tarmflora (läs mer https://4health.se/?s=tarmflora+depression) och tarmfloran har en direkt koppling till din hjärna.
Det här är första gången forskare har tittat på psykiska problem hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom.Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan de dessa diagnoser hos vuxna. Framför allt är det nu barn som får sjukdomen innan de fyllt sex år som tycks drabbas värst (dvs troligen de med “sämst” tarmflora och tarmhälsa.
I studien har forskarna via register följt barn och ungdomar med inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD, som ulcerös kolit eller Chrohns sjukdom, födda 1973-2013. Av dessa mer än 6 000 individer visade det sig att drygt tusen hade drabbats av någon form av psykisk sjukdom. Det var också dubbelt så stor risk bland barn med inflammatorisk tarmsjukdom att ha psykiska problem, jämfört med ett syskon utan IBD. Genom att forskarna jämfört situationen mellan syskon går det också att utesluta att det är socioekonomi, livsstil och genetik som lett fram till de psykiska problemen.
Studien tittar på allt från depression, ångestsyndrom, ätstörningar, personlighetsstörningar, ADHD och autismspektrumtillstånd. Den tydligaste skillnaden ser man framför allt när det gäller just beteende- och ätstörningar. Men det går inte att slå fast ett orsakssamband eftersom det är en observationsstudie.
I en kommentar från andra forskare som inte deltagit i studien så rekommenderas ändå att man direkt bör börjar screena för depression hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom för att på så vis fånga upp de mest sårbara barnen snabbt.
“Psychiatric disorders were particularly common for patients with very early-onset IBD (<6 years) “
https://jamanetwork.com/journals/jamapediatrics/article-abstract/2748635
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7283036
Senaste kommentarer