fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

miljö

Ekologiska ägg!

av Leave a Comment

Antalet värphöns som producerar ekologiska ägg ökar kraftigt. Från januari i år och fram till och med sista mars 2015 kommer antalet ekologiska värphöns att ha ökat med 20 procent i Sverige. För bara tre år sen fanns det ett överskott och de ekologiska äggen fick exporteras till bland annat Tyskland.

Idag står ekologiska värphöns för tolv procent av det totala antalet värphöns som finns i Sverige. I våras steg efterfrågan så snabbt att många butikshyllor stod tomma.

Men nu börjar produktionen komma ikapp efterfrågan. Under året som har gått så har flera producenter ställt om sin produktion för att möta upp den ökade efterfrågan, men det går inte så snabbt, man måste ha några månader på sig att bygga om och göra i ordning och få in nya ekologiska höns.

Förutom att hushållens efterfrågan på ekologiska ägg har ökat så har också efterfrågan ökat från storkök inom den offentliga sektorn. Den sista mars nästa år beräknar branschen att 950 000 av landets cirka sju miljoner värphöns klassas som ekologiskt uppfödda.

Roligt också att läsa om att hönsen får gå ute. Vad jag vet så är inte det något krav. Och jag har dessutom för mig att det ett tag var förbjudet att ha hönsen ute pga fågelinfluensarisk.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5973118

Varning för förgiftade jordgubbar

av 6 Comments

Inte för att försöka vara en midsummer crasher, men kanske dags att välja ekologiska jordgubbar idag?

“Inför jordgubbssäsongen beställer jag Jordbruksverkets information om växtgifter i bärodling. Det är ingen rolig läsning för den som tycker om jordgubbar. För jordgubben är vid sidan av potatis den i särklass mest besprutade.
För att bekämpa svampangrepp finns 14 olika preparat, elva olika insektsmedel, 14 preparat mot kvalster och tolv olika växtgifter mot ogräs. Sammanlagt 51 preparat. Åtta fler än i fjol.
I Livsmedelsverkets provtagning på jordgubbar innehöll inte mindre än 83 procent av all prover restgifter. I något prov upp till tio olika preparat. Varav flera cancerframkallande. Lantbruksuniversitet tycks främst utbilda kemister i takt med att GMO-företag som Monsanto och andra gifttillverkare sponsrar utbildningen.
Agronomerna tycks bara se hot och tar till alla slags kemiska medel. De ser inte vilka risker de utsätter konsumenterna och odlarna för eller den obalans de skapar i jorden och naturen som faktiskt bidrar till att på sikt öka angreppen. Odling av jordgubbar har tyvärr antagit ren industrikaraktär där hela armadan av gifter används.
I Jordbruksverkets förteckning över skadegörare räknar man upp alla hot mot jordgubbarna. Allt från Gråmögel, Svartröta, Ludet ängsstinkfly, svartfläcksjuka, ögonfläcksjuka, rödröta, kronröta till Nålnematoder. Och allt ska sprutas bort. För hobbyodlaren måste det framstå som ett under att det utan alla dessa preparat går att odla jordgubbar överhuvudtaget.
Det är inga ofarliga preparat. Har själv en skadad lunga efter att ha ätit jordgubbar som besprutats med ett växtgift som enligt tillverkaren kan ge obotliga lung- och njurskador. Gifterna kan också bidra till ökad allergi, astma och cancer.
Värst utsatta är förstås de som arbetar i jordgubbsodlingarna. Även om de skyddar sig med gasmask, handskar och skyddskläder. Så här beskriver fabrikanten själv ett av sina farligaste preparat BetanalSC. Det verksamma medlet heter Fenmedifam. Under Riskupplysningar kan man läsa: Mycket giftigt vid inandning. Irriterar andningsorganen. Mycket giftigt för vattenlevande organismer. Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Vid olycksfall, illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Giftig för fjärilar, bin, humlor och andra pollinerande insekter. LRF som vill framställa sig som miljövänligt har även i år begärt och fått dispens av KEMI (Kemikalieinspektionen) för det förbjudna starka växtgiftet BetanalSC.
Det behöver kanske inte nämnas att Lantmännen som ryms under LRF-paraplyet är storsäljare av växtgifter.Det är LRF som har märket Svenskt Sigill som tillåter både konstgödsel och växtgifter medan många luras tro att det är något slags kravmärke.
Ska vi då inte kunna få äta våra älskade jordgubbar till midsommar? Jo, tack vare allt fler vakna konsumenter finns i dag fler som Kravodlar jordgubbar. Sök på Krav och giftfria jordgubbar så kommer sajten upp. Köper du ekologiska jordgubbar hjälper du också till att rädda utrotningshotade humlor och bin.
Rune Lanestrand
Tidigare redaktör för Småbrukaren“

http://www.st.nu/opinion/insandare/se-upp-for-forgiftade-jordgubbar

Räkna protein istället för att räkna kolhydrater

av 9 Comments

Många, både av oss som äter lowcarb och andra som äter fettfattigt, äter för mycket protein.

Det är viktigt att flera gånger per dag få i sig fullvärdigt (dvs animaliskt) protein tex från ägg, fisk, fågel eller kött, men inte i så stor mängd. Idag äter vi extremt proteinrika djurdelar eftersom vi bara äter “fint” kött i form av filéer etc. Ytterligare protein får vi dessutom bl.a. från vissa grönsaker som ofta har runt 2% protein, mejerier och från nötter som kan ha upp emot 20% proteininnehåll. Så även om det är viktigt så behöver vi inte överdriva.

Protein ska vi tillföra för att det ska bidra med byggstenar till kroppens celler, enzymer och hormoner, men överskott av protein blir blodsocker. Proteinet har ingen stans att ta vägen / lagras om det inte används i celluppbyggnad (som tex muskler) mm. Det betyder att även om vi tror att vi har en enormt bra fettförbränning för att vi har gått över till en lowcarb-kost så kan vi lura oss själv genom att vi har en ständigt pågående glukoneogenes där aminosyror omvandlas till blodsocker. Vi fortsätter alltså att gå på sockerförbränning istället för på mer hälsosam fettförbränning.

Och detta har inte bara med viktnedgång att göra. Fett är hälsosammare att förbränna än socker. Socker är egentligen bara nödbränsle för anaeroba nödlägen. Anaerob betyder alltså utan tillgång på syre och då kan inte fett förbrännas, utan vi behöver ta till blodsockret. Sådana nödlägen kan vara om vi behöver sprinta snabbt från en björn. Det är skadligare för kroppen att bränna socker än fett. Dessutom onödigt att belasta kroppen med för mycket restprodukter från proteinnedbrytningen.

Om man inte rör sig så mycket så behöver man antagligen runt 1 gram protein per kilo slank kroppsvikt per dygn. Och slank kroppsvikt får man då uppskatta om man är över- eller underviktig. Beroende på din kroppstyp så kan man gissningsvis säga att den för män är runt din längd i cm minus 100. Tex 80kg om du är 180cm. För kvinnor lite mindre, kanske runt din längd i cm minus 110, dvs 60 kg om du är 170 cm.

Vanligt kött, fisk och fågel har ofta runt 20% protein eller mer, så ska du tex äta 60g protein på en dag så räcker det med max 300 gram av detta och då har du ändå bortsett från andra proteinkällor. Äter du en rejäl stek till middag så kan den säkert vara på 200 gram. Då ska resterande 20g protein fördelas på lunch, middag och mellanmål. Det räcker med några skivor ost och lite nötter så är du uppe i det.

Minska proteinet lite genom att välja fetare delar – tex hel kyckling istället för filé. Ägg har också en fin fördelning med ca 12 % protein och 10 % fett. Och skär för allt i världen inte bort fettkanter etc. Ät gärna även mer fiberrika ovanjord-grönsaker som gör dig mätt. Ett bra mättnadstips är att använda typiska “varma” grönsaker kalla istället. Skär rå broccoli i bitar och blanda med citron och olja och låt mjukna en stund innan servering. Samma sak fungerar med hyvlad zucchini. Använd fettkällor som avokado, oliver och hemmagjord majonnäs, för utom dina vanliga gräddsåser och vitlökssmör.

Om vi äter mindre kött så har vi dessutom råd att välja finkött i form av naturbeteskött och ekologiska produkter, så har vi gjort miljön och oss själva en stor tjänst!

Sämre spermier av tandkräm och solkräm mm

av 1 Comment

Hormonstörande ämnen som finns i vår miljö kan påverka mäns spermier. Detta kan förklara varför manlig infertilitet blir allt vanligare

Kemikalier som kan påverka våra hormonsystem finns bl.a. i kläder, läkemedel, leksaker och i soffans stoppning. Se tidigare inlägg https://4health.se/?s=hormonstörande

Förra året slog WHO fast att kopplingen mellan dessa ämnen och flera stora folksjukdomar, som cancer eller diabetes, är betydligt starkare än vad man hittills trott.

I ny forskning konstaterar tyska och danska forskare att dessa kemikalier även påverkar spermakvaliteten. De har lyckats visa att flera av dessa ämnen, i koncentrationer som finns i våra kroppar, påverkar spermier negativt. I  studien studerade forskarna 96 hormonstörande ämnen. Bland dem fanns bla ämnen som triklosan, som finns i våra kläder, och 4-metylbensyliden-kamfer (4MBC) som är en EU-godkänd kemikalie som används som solskyddsmedel.

En tredjedel av ämnena höjer koncentrationen av kalcium inuti spermierna, något man sedan tidigare vet påverkar deras livsduglighet. Man filmade även spermierna och då såg man tydligt hur deras rörlighet var påverkad. Hur de simmade asymmetriskt, i cirklar.

Forskarna gjorde även experiment då de utsatte spermier för ett tiotal ämnen, fast i mycket låga doser. Tanken var att imitera hur det ser ut i verkligheten, då ett flertal ämnen samverkar med varandra. Responsen blev mycket kraftig, vilket får forskarna att tro att dessa ämnen verkligen påverkar mäns fertilitet.

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hormonamnen-far-spermier-att-krokna/

Så sanerar du bort farliga kemikalier

av 2 Comments

Kemikalier i ditt hem finns i allt från soffan till schampot, leksakerna och köksredskapen. Förr eller senare kommer ämnen avges från grejerna. Mycket hamnar i dammtussarna, annat avges till maten du förvarar i plastburkar eller i munnen på barnet som tuggar på leksakerna.

Vi vet väldigt lite om många av de kemikalier som används idag, så det kan faktiskt vara ännu värre än vi tror.

Några värstingar att plocka bort:

  • PVC-golv (innehåller farliga mjukgörare)
  • Alla leksaker i mjukgjord plast (allt som är mjukare än lego). Nyare leksaker av hög kvalitet är oftast bättre än äldre i plast då det kom en ny lag 2007. Även förra året lagstiftades farliga ämnen bort från leksaker
  • Kökssaker av plast. Även hårdare plaster. Allt som värms upp avger mer kemikalier, så vattenkokare är ingen bra grej tex. Och absolut inte plastlådor för matförvaring som både upphettas, har mjukgörare i sig och kommer i kontakt med det vi äter

Några saker att göra:

  • Våttorka golv för att bli av med kemikaliedamm
  • Vädra

Några ämnen att vara uppmärksam på:

  • Ftalater: mjukgörare i plast, bl.a. i leksaker, flipflops, golv, målarfärg
  • Bisfenoler: i plasthinnan på insidan av konservburkar tex
  • Perfluorerade ämnen: I impregneringar tex i möbler. Finns även i rengöringsmedel.
  • Flamskyddsmedel: Används på skumgummi och tyger bl.a. i möbler

Bra artikel i Metro förra veckan, se hela längst ner på 2 bilder

..

Mer miljögifter från kött och mejerier än från fisk

av 2 Comments

Vi varnas för fet Östersjöfisk, men får i oss mer miljögifter från kött, mjölk och ägg enligt Livsmedelsverkets egna rapporter.

För små barn står miljögifterna dioxiner och PCB från all slags fisk, alltså inte enbart fet Östersjöfisk, för en tredjedel av intaget. Resten kommer från andra livsmedel.
Halterna är ju lägre, men vi äter mer kött, mjölk och ägg.

Enligt beräkningar från organisationen ’’Ren Åker Ren Mat’’ är intaget av dioxiner och PCB fem gånger högre från andra livsmedel än från fet Östersjöfisk

Ett av problemen är slamspridning på åkrarna som gör att halterna miljögifter är  höga i jordbruksprodukter. En ny rapport från Världshälsoorganisationen visar att avloppsslammet som sprids på vissa åkrar även avdunstar i luften och sedan faller ner på andra jordar som alltså får ta emot de ämnen som vi inte vill ha i våra vattendrag.
Slammet innehåller till exempel dioxiner, PCB, läkemedelsrester, sjukhusavfall, tungmetaller och andra giftiga kemikalier.

So what to do?

  • Påverka och kräv tex att man slutar sprida slam och använda kemikalier i vanliga produkter
  • Sprid riskerna genom att äta varierat. Kanske kroppen klarar lite av varje, men inte en stor dos av ett gift

http://www.aftonbladet.se/halsa/article17875907.ab

GMO-tema (genetiskt modifierad mat)

av 1 Comment

Många har åsikter om GMO, men samtidigt är frågan hur mycket vi vet om det. Vad är det och vad görs i Sverige tex. Vad är fördelarna vs. riskerna. Vilka anledningar finns det till GMO. SVTs vetenskapsdel har haft GMO-tema och här kommer lite utdrag och länkar från detta så kan du själv läsa om du är intresserad.

GMO står för genetiskt modifierad organism, dvs organismer där man avsiktligt förändrat arvsmassan så att man får de egenskaper man vill ha. Traditionell förädling går istället ut på att man letar efter organismer (tex sådana som genomgått mutationer) som liknar de egenskaper man vill ha, och avlar dem så att egenskapen förstärks över generationerna. Benämningen GMO avser oftast växter.
Några anledningar till GM-grödor idag är att ta fram växter som tål besprutningsmedel samt växter som bättre står emot skadeinsekter, torka mm.

Huruvida jordbruk överhuvudtaget är rätt väg att gå för världen ställer jag mig tveksam till. Läs mer i tidigare inlägg, tex: https://4health.se/jordbruket-–-det-storsta-hotet-mot-var-planet och https://4health.se/jag-blir-gratfardig

Frågor och svar om GMO: SVT.se-läsare fick ställa frågor om GMO till Stefan Jansson, växtfysiolog på Umeå universitet, Gun Rudquist agronom och representant för Naturskyddsföreningen samt Misse Wester som är riskforskare vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och på KTH i Stockholm.
Här kom många av de tveksamheter med GMO (och säkert en del myter också) upp bland frågorna. Huruvida svaren är bra eller inte får du gärna själv kommentera här nere. Tex så skriver läsaren ”Anette”: “Oj vad vinklat! Man tog upp dåliga exempel på ställen där GMO sägs fungera och intervjuare en Monsanto lobbyist. Ingen forskare från andra sidan fick komma till tals angående hälsorisker. Inget nämndes om den ökade användningen av pesticiden Round Up som anses vara orsak till massdöd av bin.”
Men jag tycker i alla fall att de frågor som ställs här i artikeln är bra för att sätta ramverket kring GMO-debatten just nu. Dvs vad är det som ifrågasätts. Exempel på detta är sterila fröer, frågan om GMO vs. “bättre förr”, att de GM-grödor som odlas idag ägs av enstaka företag och hur fattiga jordbrukare kan tvingas köpa säd,
Läs frågor och svar här: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/chatta-om-gmo-maten-klockan-21

GMO i Afrika:
I Kenya pågår nu försök att ta fram genetiskt modifierad majs som ska tåla torka. På flera håll på kontinenten pågår liknande försök och många länder odlar redan GM-grödor kommersiellt. Med ett allt torrare klimat och en växande befolkning tror många att genmodifierade grödor kan bli räddningen för det afrikanska jordbruket.
Här kan du läsa mer: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gmo-pa-framfart-i-afrika

Så här tycker jordbruksforskare om GMO:
En enkätundersökning bland lantbruksforskare ger en bild av GMOs plus och minus.
Bland annat åsikten om hälsorisker: majoriteten av svaren i undersökningen, liksom majoriteten av den publicerade forskningen säger att dagens GM-grödor och genteknik inte leder till större hälsorisker.
Vad gäller miljörisker är bilden mer splittrad.Många av forskarna som svarat i undersökningen menar att det är omöjligt att uttala sig generellt.Riskerna beror på grödornas egenskaper, inte gentekniken i sig. Dagens GM-grödor som modifierats att tåla ogräsmedel har tex lett till problem med utveckling av resistenta ogräs. dom GM-grödor som producerar eget insektsmedel lett till minskad besprutning, men också här finns resistens bland skadeinsekter. det är framför allt dom långsiktiga konsekvenserna vid storskalig odling som en del forskare anser oklara.
De flesta tycker dock att GMO-forskningen idag är inne i moment 22 – bedömning av risker genom fältförsök med GM-grödor förhindras av ett regelverk som är där för att förhindra forskning som kan vara riskfylld.
Här kan du läsa om resultatet http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-har-tycker-forskarna-om-gmo

Mer om den sista punkten, dvs forskningen på GMO kan du läsa om här: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gmo-forskning-laggs-ner
Även här beskrivs hur EU:s regelverk, politiska låsningar och allmän opinion har lett till att intresset för GM-grödor minskat drastiskt. Och när de kommersiella jättarna nu alltmer drar sig ur Europas GMO-forskning så minskar också intresset för offentlig forskning.

Guide: Kvicksilvernivåer i fisk

av Leave a Comment

Tänkte bara dela med mig av en länk som jag hittade. Befinner mig nu på andra sidan Atlanten och äter mycket fisk. Tyvärr är den mesta av fisken som serveras stora rovfiskar högt upp i näringskedjan – dvs har ackumulerat mycket gifter och i synnerhet kvicksilver. Hittade en lista som i och för sig gäller för denna sidan Atlanten, men den kan ge en god fingervisning även för oss i Sverige kring vilka fisksorter som är i högriskgrupp vs låg risk (fiskarna med * ska du gärna undvika ändå av miljöskäl). lägger även den på fulsvenska längst ner, dvs översatt i google :):

LEAST MERCURY
Enjoy these fish:
Anchovies
Butterfish
Catfish
Clam
Crab (Domestic)
Crawfish/Crayfish
Croaker (Atlantic)
Flounder*
Haddock (Atlantic)*
Hake
Herring
Mackerel (N. Atlantic, Chub)
Mullet
Oyster
Perch (Ocean)
Plaice
Pollock
Salmon (Canned)**
Salmon (Fresh)**
Sardine
Scallop*
Shad (American)
Shrimp*
Sole (Pacific)
Squid (Calamari)
Tilapia
Trout (Freshwater)
Whitefish
Whiting

MODERATE MERCURY
Eat six servings or less per month:
Bass (Striped, Black)
Carp
Cod (Alaskan)*
Croaker (White Pacific)
Halibut (Atlantic)*
Halibut (Pacific)
Jacksmelt
(Silverside)
Lobster
Mahi Mahi
Monkfish*
Perch (Freshwater)
Sablefish
Skate*
Snapper*
Tuna (Canned
chunk light)
Tuna (Skipjack)*
Weakfish (Sea Trout)

HIGH MERCURY
Eat three servings or less per month:
Bluefish
Grouper*
Mackerel (Spanish, Gulf)
Sea Bass (Chilean)*
Tuna (Canned Albacore)
Tuna (Yellowfin)*

HIGHEST MERCURY
Avoid eating:
Mackerel (King)
Marlin*
Orange Roughy*
Shark*
Swordfish*
Tilefish*
Tuna (Bigeye, Ahi)*

Länken hittar du här: http://www.nrdc.org/health/effects/mercury/guide.asp

MINST MERCURY
Njut av dessa fiskar:
Ansjovis
Butter
havskatt
Clam
Krabba (Inrikes)
Kräftor / Kräftor
Croaker (Atlantic)
Flundra *
Kolja (Atlanten) *
kummel
sill
Makrill (N. Atlanten, Chub)
Mullet
ostron
Abborre (Ocean)
rödspätta
Pollock
Lax (på burk) **
Lax (färsk) **
sardin
Scallop *
Shad (amerikansk)
räkor *
Sole (Pacific)
Squid (bläckfisk)
tilapia
Öring (sötvatten)
sik
Whiting

MÅTTLIG MERCURY
Ät sex portioner eller mindre per månad:
Bass (Randig, Svart)
Carp
Torsk (Alaska) *
Croaker (vit Pacific)
Hälleflundra (Atlanten) *
Hälleflundra (Pacific)
Jacksmelt
(Silverside)
hummer
Mahi Mahi
monkfish *
Abborre (sötvatten)
Sablefish
Skate *
Snapper *
Tonfisk (på burk
bit ljus)
Tonfisk (Skipjack) *
Weakfish (havsöring)

HÖG MERCURY
Ät tre portioner eller mindre per månad:
Blue
grouper *
Makrill (spanska, Gulf)
Sea Bass (chilensk) *
Tonfisk (på burk Albacore)
Tonfisk (gulfenad) *

HÖGSTA MERCURY
Undvik att äta:
Makrill (King)
Marlin *
Atlantisk soldatfisk *
Shark *
Svärdfisk *
tilefish *
Tonfisk (Storögd, Ahi) *

Hormonstörande ämnen i mat och omgivning

av 3 Comments

I ett mycket sevärt klipp via länken nedan så pratar Monica Lind, docent i miljömedicin, och hennes man Lars, professor i medicin bl.a. om följande:

  • Om ämnen som härmar hormoner, hämmar hormoner och som bryter ner hormoner
  • Om omprogrammering av arvsmassan bland annat redan hos barnet i magen på grund av hormonstörande ämnen
  • Om kemikalierevolutionen som pågått sedan andra världskriget och som gör att vi har över 100 främmande ämnen som cirkulerar i vårt blod
  • Om att mindre än 5% av de registrerade kemikalierna inom EU, dvs de ämnen som används inom EU, är testade för om de är giftiga. Dvs 95% av de kända kemikalierna i vår omgivning vet vi inte ens verkan av…
  • Om ackumuleringen av miljögifter i våra kroppar
  • Om hur halterna ökar i näringskedjan – biomagnifiering
  • Om kopplingen mellan miljögifter och metabola syndromet (övervikt, diabetes osv)
  • Om var i din omgivning de finns – mat, damm, elektronikvaror etc
  • Om hormonstörande ämnens koppling till välfärdssjukdomar

Tack för tipset om filmklippet Karin!

Orkar du inte se hela så se första delen med Monica Lind och hoppa över det med Lars – han visar mest grafer över relationerna mellan sjukdomar och fetma vs miljögifter i kroppen. Se dock även de sista 4 minuterna då det frågas kring hur vi skyddar oss mm

http://www.ur.se/Produkter/176303-UR-Samtiden-Hett-om-mat-Hormonstorande-amnen-och-folkhalsan

Fluor skadar barns hjärnor – ligger bakom autism, dyslexi och ADHD

av 2 Comments

En ny rapport om hur farligt fluor är för barns hjärnor:
Forskare varnar nu för att det finns en stark koppling mellan kemikalier, bland annat flour, och antalet barn som får diagnoser som autism, dyslexi och ADHD.
Se kort klipp nedan från tv4-nyheterna

Forskarna har undersökt tidigare studier och publicerar sina slutsatser i en vetenskaplig artikel i Lancet Neurology.

”barn över hela världen utsätts för okända giftiga kemikalier som i tysthet urholkar intelligensen, orsakar beteendestörningar, stympar deras framtida färdigheter och skadar hela samhällen”, skriver Harvardforskaren Philippe Grandjean tillsammans med Philip Landrigan, från Icahn School of Medicine.

Antalet kemikalier som man vet är farliga för barnens utveckling av hjärnan har mer än dubblerats de senaste sju åren.
2006 publicerade de två forskarna en lista på fem kemikalier, som påverkar hjärnans utveckling: bly, kvicksilver, arsenik, PCB:er och toluen. Nu har de adderat sex ämnen till på listan, bla. fluor.

Efter att ha undersökt studier av barn som får fluor i dricksvattnet, tyder resultaten på minskad intelligens hos dessa barn.

Kritiken mot rapporten lyder:
– De citerar bara en artikel, som endast jämför medelintelligensen hos barn i byar med olika halter av fluor, utan att ta hänsyn till andra faktorer och utan att mäta fluorhalterna i olika barn eller jämföra deras IQ.

Läs tidigare om fluor: https://4health.se/?s=fluor

Läs mer här: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/forskare-varnar-for-fluor-till-barn_8993962.svd