tillsatser

Sverige och Tyskland föreslår ett förbud i EU på cirka 200 ämnen, tillhörande kemikaliegruppen PFAS. Totalt finns cirka 3000 olika PFAS-ämnen varav 170 redan är förbjudna eller är på gång att förbjudas i EU.

Orsaken till förbud är främst att ämnena är extremt svårnedbrytbara i naturen – och i kroppen! Vi blir aldrig av med dem, de ansamlas i kroppen. Så om exponeringen fortsätter får man till slut toxikologiska effekter.

Användningsområdena är många eftersom de har en förmåga att bilda släta ytor som är vatten-, fett- och smutsavvisande. Exempel på produkter där ämnena kan förekomma är rengöringsmedel, brandskum, smink, textilier (som soffor och kläder) och därmed finns det också i dina dammråttor.

Den kända användningen av PFAS anses vara låg inom EU. Men det kan finnas ett stort mörkertal. Till exempel när det gäller import. Vad som är mer klart är att halterna av PFAS-ämnen i miljön har ökat stadigt.

Om allt går som Sverige och Tyskland hoppas, kan ett förbud träda i kraft om några år.

Missa inte att lyssna på avsnitt 169 av podden med ”Saras Eviga” för att lära dig mer om PFAS och andra skadliga kemikalier. Och läs här på sidan via taggarna miljö och tillsatser

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6853703

 

Jag har tidigare skrivit en hel del om mikroplaster https://4health.se/?s=mikroplast Och en del av er kanske inte tagit det på allvar eftersom det mest pratas om som en miljöbov, och mindre som den hälsobov det faktiskt är. Men läs gärna tidigare inlägg så får du läsa om hälsofarorna.

MEN nu till en sak som nog kan få dig att spetsa öronen: Människor runt om i världen riskerar att få i sig plastpartiklar via dricksvattnet, enligt en ny rapport. I 83 procent av proverna som togs i länder världen över hittades plast i kranvattnet.

Problemet med mikroplast märks mer och mer. Det amerikanska journalistnätverket Orb har nu samlat in vattenprover i 13 olika länder runt om i världen som sedan testats och analyserats av amerikanska forskare. Totalt var 83 procent av proverna som togs av kranvattnet förorenade med plastfibrer. Allra högst andel förorenade prover kom från USA. Av proverna som togs där innehöll 94 procent plastfibrer.

Europeiska länder hade klart lägst andel förorenade prover jämfört med övriga områden som undersökts, ändå hittades plast i 72 procent av proverna tagna i Slovakien, Storbritannien, Tyskland, Schweiz, Irland, Frankrike och Italien. Inga prover från Sverige fanns med i undersökningen. Men är det så här spritt över världen så finns det såklart risk att det finns även i vårt kranvatten i Sverige.

Sedan tidigare vet att vi får i oss plast genom maten vi äter och till och med genom luften vi andas. Det har hittats mikroplast i till exempel musslor, ostron, havssalt och honung. Det finns också otroligt mycket fibrer i luften, inte minst från kläder, som vi andas in.

Exakt vad det innebär för människor att få i sig mikroplast, eller de ännu mindre nanoplasterna, vet inte forskarna i dag. Men studier på mänskliga celler i laboratorium har visat att de allra minsta partiklarna, nanopartiklar, kan störa andningsfunktionen.

Mikroplast är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter. Den kan komma från till exempel större skräpbitar som gått sönder eller från hygienprodukter där plastkulor tillsatts för att ge en skrubbande effekt. Mikroplast är ofta för svårt för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar. Plast bryts inte ner helt utan bryts ner i mindre och mindre bitar och därför ökar mängden mikroplast hela tiden.

Slitage av våra bildäck, kläderna vi tvättar och skräpet vi kastar i naturen. Det är några av de största källorna bakom mikroplaster. De största utsläppen av mikroplast i Sverige – som gått att beräkna – kommer från land. Den absolut största källan är slitage av fordonsdäck. Andra stora källor är utsläpp från konstgräsplaner och tvätt av syntetiska textilier. Skräp som dumpas i naturen bedöms stå för en stor del av mikroplasterna.

Det behövs mer kunskap om hur vårt vatten kan renas från mikroplasterna. Plasterna är ofta för svåra för våra reningsverk att fånga upp och kan spridas till hav och sjöar – och kranvattnet.

Det är alltså dags för oss att ta vårt ansvar här. Släng aldrig plast i naturen, lämna plast (och metall och glas etc såklart) till återvinning, välj inte kläder med mikroplaster som tex fleece, och helst inte heller polyester, nylon och akryl. Är dina kläder så smutsiga så kan det räcka med att vädra istället för att tvätta i onödan. Det är just vid tvätt de här materialen släpper ifrån sig mikroplaster. Ekologisk eller BCI-märkt bomull, lin, hampa och lyocell, är exempel på mer miljövänliga material. Och köp inte så mycket nya kläder. Köp inte hygienprodukter och smink med mikroplaster (välj naturlig hud- & hårvård https://4health.se/tag/hud-har ) och gå eller cykla istället för att köra bil när du kan.

Mer på liknande ämnen kan du hitta via taggarna miljö och tillsatser

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-plast-hittat-i-kranvattnet-i-flera-lander

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varsta-bovarna-bakom-mikroplaster-sa-ska-de-stoppas

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-mycket-plast-tvattar-vi-ut-i-haven

Många är det som hyllar menskoppen för sin smidighet. Jag har nu testat några månader och ska erkänna ett det tog ett tag innan det blev smidigt för min del, men det jag vill trycka på är att det är ett sätt att undvika exponering för gifter. Dessutom sparar du miljön genom att inte använda en massa engångsgrejer eftersom en kvinna i genomsnitt förbrukar 11 000 tamponger…

Gifter i tamponger, bindor och trosskydd har jag skrivit en del om tidigare, läs tex här: https://4health.se/gifter-som-roundupglyfosat-i-trosskydd-och-tamponger

Menskoppar å andra sidan görs i silikon, vilket får anses vara ett bra giftfritt alternativ. Så pga detta så bestämde jag mig för att det var dags att testa. Jag beställde en menskopp från OrganiCup. Storlek B eftersom det rekommenderas till kvinnor som fött barn.

Menskoppen trycks ihop och förs sen in på ett liknande sätt som en tampong. Väl på plats ska den vecklas ut så att den kan samla upp själva mensen. Där kan den sen sitta i hela 12h innan man behöver ta ut, tömma den och skölja av den, för att sen sätta in den igen. Man kan ha den både dag och natt. Smidigt, eller hur?!

Problemet var bara det att jag inte fick den att veckla ut sig. Det här har dock fört med sig en massa positivt, som tex att jag numera är expert på min egen anatomi där nere 🙂 Jag läste varenda FAQ jag hittade, tittade på youtubeklipp och frågade mina vänner som använder menskopp, tills dess att vi insåg att jag nog skulle ha en storlek mindre.

Att jag överhuvudtaget nämner ett märke här, är för att OrganiCup var väldigt service minded när jag behövde en mindre storlek, deras storlek A alltså. Den storlek som ska passa kvinnor som inte fött barn.

Andra cykeln var det alltså dags att testa en mindre storlek, men inte gick det som på räls nu heller. Jag lyckades få den att veckla ut sig vid något tillfälle, för att nästa gång läcka eftersom den inte vecklat ut sig. Men till sist har jag insett att jag för det första inte ska använda den vanligaste “C-vikningen”/ C-fold, utan hellre använda den vikning som kallas “punch down” innan jag för in den. Sen måste man hitta hur långt in den ska sitta, och detta verkar variera väldigt mycket från kvinna till kvinna. I mitt fall behöver jag dessutom in och gräva lite och se till att den vecklar ut sig genom att känna med fingrarna runt kanten. Hjälper också att dra lite i tappen på menskoppen medan man totalt slappnar av i bäckenbotten.

Lärdom – vi är extremt olika anatomiskt, även i dessa regioner 🙂

NU är det dock väldigt smidigt. Jag sätter i den på morgonen och sen kan jag ju ha den där hela dagen utan att behöva tänka på att byta tamponger och trosskydd. De flesta har den också på natten, men jag väljer att inte ha det de första dagarna av mensen. Min kropp är väldigt tydlig med att allt ska ut när jag har mens. Så för mig känns det konstigt att ligga ner med en massa mens som “rinner tillbaka” när den egentligen vill neråt/utåt, om du förstår vad jag menar. Sen sitter väl den mentala spärren kvar efter alla varningar om att sova med tampong. Så jag förbrukar fortfarande ca 3 bindor (3 nätter) per menscykel, men det känns ju som en väldigt stor förbättring.

Grymt smidigt så här i semestertider också. Slipp kladd med tamponger eller trosskydd på stranden tex…

Nästan alla som testar menskopp lämnar översvallande recensioner, med all rätt. Med det här inlägget vill jag hålla med om det, och dessutom lägga till hälsoaspekten, dvs att slippa gifterna från trosskydd. Samtidigt vill jag tipsa om att det kan ta några försök, och att vi är extremt olika “där nere” 🙂

Läs mer om gifter och annat via taggarna tillsatser och miljö

Jag har skrivit en hel del om problemen med vårt dricksvatten. Trots att Sverige anses ha bland det bästa kranvattnet i världen, så innehåller det mycket läkemedel och hormoner och annat. Läs mer i tidigare inlägg här: https://4health.se/?s=vatten

I sommar ska Sveriges första fullskaliga ozonreningsverk tas i drift i Linköping. Det innebär att det mottagande vattendraget Stångån befrias från nästan alla läkemedelsrester som normala reningsverk släpper igenom. Linköpings kommun satsar 25 miljoner på att i det befintliga reningsverket Nykvarn bygga ett nytt delsteg som ska bryta ner läkemedel med ozon.

När vi intar läkemedel passerar en del genom kroppen och ut i avloppsvattnet. De hamnar då i våra reningsverk som inte är byggda för att ta hand om de här läkemedelsresterna. Det krävs alltså en mer avancerad rening för att ta hand om medicinrester.

Pilotförsök visar att man i snitt kommer att bryta ner 90 procent av läkemedelsrester.

De halter som idag går ut av läkemedelsrester är en risk för de vattenlevande organismerna i Stångån, men man gör också detta för att det här är ett område där man behöver bygga upp mer kunskap.

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6698430

Forskning visar att uv-filter stör spermiernas funktion. Dessa filter finns i solkrämer, men också i matförpackningar, målarfärg och textilier.

Mäns sperma innehåller långt färre spermier nu än för 70, 80 år sedan. Det har forskare i Köpenhamn konstaterat. Resultatet backas upp av allt fler studier världen över. Samtidigt utreder forskarna om de kemiska uv-filter som tidigare kopplats till fortplantningsstörningar hos djur kan påverka spermiernas kvalitet.

UV-filter är en i mängden av potentiellt hormonstörande kemikalier som vi är utsatta för men de har varit lite förbisedda av forskningen.

Resultatet visade att 13 av 29 uv-filter påverkar spermierna på ett sätt som liknar det kvinnliga könshormonet progesteron. Konsekvensen kan bli att spermierna inte förmår befrukta ägget, konstaterar professor Niels Skakkebaeck som ledde studien.

Åtminstone fyra av de uv-filter som påverkade spermierna kan passera in genom huden och ut i blodet.
Två av dem har också hittats i högre halter i blodet, än de som gav utslag i studien. Dessutom har man fått effekter när man blandat små doser av olika uv-filter, där varje dos i sig inte stör sädescellerna. Det betyder att ämnena tillsammans kan ha en negativ påverkan även om de förekommer i väldigt låga koncentrationer – en så kallad cocktaileffekt. Många solskyddsprodukter på marknaden i dag innehåller också en kombination av kemiska filter.

Nyligen gjorda mätningar visar att flera av de vanligaste uv-filtren finns i sädesvätskan hos unga män. Nio av tio barn hade mätbara halter av åtminstone ett uv-filter i urinen under sommaren – när man analyserat urinen hos 55 danska förskolebarn. Men till forskarnas förvåning hade flera barn även uv-filter i urinen under vintern, om än i lägre nivåer. Filtren används nämligen även i livsmedelsförpackningar, plaster, målarfärg och textilier. De finns där för att hindra att produkten bryts ner av ljus.

Ytterligare en studie på barn och unga mellan 6 och 21 år visade att unga kvinnor i åldrarna 16-21 har högre halter av uv-filter i urinen än övriga. Uv-filter i kosmetika kan vara en förklaring. Man har till och med hittat dem i nattkräm.

Åke Bergman, professor i miljökemi säger att “– Det räcker med att titta på den kemiska strukturen för att jag direkt ska se att det här kan vara en grupp som mycket väl kan ha en hormonstörande effekt.”

Solskydd innehåller minst ett godkänt kemiskt eller fysikaliskt solfilter, eller en kombination av båda.
Kemiska filter består av molekyler som absorberar energin i solljuset och omvandlar den till värme. Beroende på hur stora molekylerna är lägger de sig antingen på ytan eller går in i huden.
Fysikaliska filter är ämnen som lägger sig på hudytan och reflekterar bort uv-ljuset från kroppen. Titandioxid (TiO2) och zinkoxid (ZnO) är fysikaliska filter godkända av EU. Till skillnad från kemiska filter löser de sig inte i solskyddsprodukten. Partikelfilter används ibland som synonym till fysikaliska filter.

Jag har skrivit mycket om solkrämer tidigare, sök på sidan: https://4health.se/?s=solkräm

Och varför du ska undvika solkrämer helt och hållet kan du lyssna på i avsnitt 98 av podcasten https://4health.se/98-solljus-mer-an-bara-d-vitamin

https://www.svd.se/solkramers-uv-filter-far-spermier-att-tappa-kraft

Naturvårdsverket kartlägger nu den farliga och mycket vanliga kemikaliegruppen PFAS. Ämnena används för att få vattenavvisande ytor i alltifrån smink till teflonpannor och brandskum.

PFAS består av kemiskt framställda kolkedjor bundna till flouratomer, en av de starkaste kemiska bindningarna som finns – och som troligen aldrig bryts ner. Studier tyder på att höga halter kan vara skadligt både för djur och människor.PFAS är ett samlingsnamn på flera kemikalier, som är giftiga i olika grad.Det ämne som förr användes i brandskum heter PFOS och är ett av de mest giftiga. Numera finns ett EU-förbud för PFOS i brandskum. Men flera PFAS-ämnen används fortfarande, framför allt för impregnering av skor och kläder.

2013 blev det känt att dricksvattnet i Kallinge i Ronneby kommun innehöll höga halter av PFAS. Cirka 5.000 barn och vuxna tros ha drabbats. Efter att miljöskandalen blivit känd tillsatte regeringen en kartläggning av den farliga kemikaliegruppen. Naturvårdsverket har nu fått i uppdrag av regeringen att fortsätta en kartläggning av PFAS i miljön som påbörjades 2015 (Här hittas den första kartläggningen från 2015)

Områden med förhöjda halter finns exempelvis nära flygplatser, som Steningeviken några mil från Arlanda där PFAS använts vid stora brandövningar. Utifrån information från myndigheter och företag har redan 2000 potentiella utsläppskällor identifierats, bland annat avloppsreningsverk och utsläpp från vissa industrier.

Inom EU är det sedan 2008 i huvudsak förbjudet att använda det mest kända av alla PFAS-ämnena, PFOS, i kemiska produkter och varor. Samma sak gäller ämnen som bryts ner till PFOS.

Tidigare om PFAS hittar du genom att söka på PFAS här på sidan

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6676112

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tusentals-potentiella-giftkallor-utreds/

Bisfenol A, det hormonstörande ämne som bland annat hittas i plasten på insidan av vissa konservburkar och i en del andra plastartiklar, ersätts ofta med BHFP – bland annat i vattenflaskor.

Men ersättaren till den vanliga plastkemikalien har visat sig skadlig den också. Den påverkar bl.a. reproduktionen hos möss.

Bisfenol A, som tidigare bevisats vara hormonstörande och påverka människors reproduktionsförmåga håller på att förbjudas i Sverige. Nu visar det sig alltså att ett ämne som används i stället för Bisfenol A också är hormonstörande.

Kemikalien BHPF, eller fluoren-9-bisfenol som den också kallas, liknar Bisfenol A i sin kemiska struktur och egenskaper. Därför används den vid plasttillverkning och som ersättare till Bisfenol A, i bland annat vattenflaskor och andra plastmaterial.

Detta är ett vanligt problem med kemikalier, att när något förbjuds så börjar man använda sig av en väldigt snarlik substans. Vi vet redan att en annan kemikalie, Bisfenol S har använts istället för Bisfenol A i kvitton.

I en ny studie undersöktes hur östrogen påverkades av BHPF i labbmiljö, men man gav den även till möss för att se hur de påverkades. BHPF visade sig vara antiöstrogen; substansen blockerade effekten av östrogen. Detta påverkade reproduktionsförmågan, bland annat minskade storleken på mössens livsmödrar. Studien ger en indikation på hur BHPF kan påverka människor.

I studien undersöktes också 100 människor, och om de hade förekomst av BHPF i blodet, vilket sju personer hade.

Det verkar alltså bäst att fortsätta “plastbanta”. Lyssna gärna på det populära podcastavsnittet om detta: https://4health.se/108-gifterna-i-din-vardag-–-sa-undviker-du-dem-och-17-satt-att-plastbanta

http://www.nature.com/articles/ncomms14585

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/studie-ersattare-till-bisfenol-a-ocksa-skadlig