Sökresultat för: vatten

Miljögifter, läkemedelsrester och klimatförändringar påverkar vattenkvaliteten. I en ny rapport identifieras flera växande hot mot Sveriges vattenförsörjning. Stora investeringar krävs för att säkra tillgången till rent vatten.

Jag har tidigare skrivit om vårt kranvatten (https://4health.se/?s=kranvatten) och hur vårt dricksvatten innehåller allt fler kemikalier och rester av läkemedel. 
Bekämpningsmedel, mediciner och andra kemikalier har under de senaste decennierna nått en nivå som enligt ny forskning och expertis gör vattnet direkt skadligt för de som dricker det.

I åratal har forskare, vattentjänstföretag och läkemedelsindustrin hävdat att giftmängderna är för små för att utgöra någon fara för oss. Men med växande befolkning och en ökande mängd kemikalier i olika mediciner upptäcker forskare allt större skador.

Av de 33 000 kemiska substanser som förekommer i vardagsprodukter, testas dricksvattnet bara för ett trettiotal av dem. Experter som studerar de skador som drabbat miljön hävdar att det bara är en tidsfråga innan vi börjar se följder hos människor.

70% av antiobiotika vi stoppar i oss passerar rakt igenom och blir en del av vårt vatten. 100% av diabetetsmedicinen metformin passerar igenom. Mediciner, gifter från plaster och från kosmetika innehåller hormonstörande ämnen som kan göra dig sjuk, infertil osv. Dessa ämnen finns i våra vatten… Men bara ett fåtal av alla tusentals giftiga ämnen mäts och kontrolleras.

Trots detta anser IVA att kvaliteten på svenskt dricksvatten idag är bra. Det är IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien som satt samman den nya rapporten om hur hoten mot det svenska dricksvattnet utvecklas. De är oroade över att olika hot kan komma att påverka dricksvattnets kvalitet i framtiden. Hur illa det då blir vågar jag inte tänka på…

Giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet. Det är de fyra av Sveriges miljömål som är mest relevanta för att säkra tillgången till ett hälsosamt dricksvatten. Redan 2019 konstaterade Naturvårdsverket att inget av målen kommer att uppnås (målåret var 2020).

Övergödning av vattendrag och sjöar har länge påverkat vattenkvaliteten negativt. När kväve och fosfor tillförs vattnet från bland annat motortrafik, jordbruksläckage, industriutsläpp eller enskilda avlopp rubbas balansen i de ekosystem varifrån dricksvattnet hämtas.

I dag ökar också föroreningar i form av miljögifter, läkemedelsrester, bakterier, virus och parasiter. 50–100 avloppsreningsverk i Sverige ska byggas ut för läkemedelsrening de närmaste 20 åren. Men IVA konstaterar att det handlar om 1 000 olika substanser i 7 600 olika läkemedel, med olika kemisk struktur, och nya som tillkommer varje år.

Problemen förvärras av klimatförändringarna. Bakterier trivs i varmare vatten. Och när regnoväder och skyfall blir kraftigare ökar risken för bräddning, vilket innebär att avloppsvatten från överbelastade ledningsnät rinner rakt ner i vattendrag, utan rening.

Klimatförändringarna är en utmaning för en hållbar vattenförsörjning, både i form av mer torrperioder och mer häftiga regn. Det svenska systemet av vatten- och avloppsledningar är föråldrat och i stort behov av upprustning. När ledningarna inte håller standarden kan föroreningar i marken läcka in vid häftiga skyfall.

Till de allvarligaste miljögifterna i dricksvattnet hör högfluorerade ämnen (PFAS läs mer: https://4health.se/?s=pfas). Här beskriver IVA situationen som ”akut”. PFAS används till exempel i impregnerade kläder och en mängd andra konsumentprodukter för sina fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper, men finns i större koncentration i framför allt brandskum. De är motståndskraftiga mot nedbrytning och ackumuleras i naturens näringskedjor. Ett stort antal PFAS är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, enligt Kemikalieinspektionen, som menar att det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga.

En av de viktigaste åtgärderna som IVA föreslår är att samla ansvaret för vattenförvaltningen, som i dag är utspridd på sammanlagt nio departement och 30 expertmyndigheter. IVA ser risk för att problem med vattnet hamnar mellan stolarna.

https://www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/vattenprojektet/202106-iva-hallbar-vattenforsorjning-syntesrapport-n.pdf

https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen—pfas#h-Effekterpahalsa

https://www.dn.se/vetenskap/vaxande-hot-mot-kvaliteten-pa-sveriges-dricksvatten/

Mikroplaster från cigarettfimpar har hittats i både fisk och vatten på flaska, visar forskning från Kanada.
Vi äter och dricker vårt skräp.

Fimpar, som är ett av det vanligaste skräpet i vår omgivning, är inte biologiskt nedbrytbara. De små bomullsliknande filtren i cigarettfimpar består av konstfibrer, ett slags plast, som forskare menar hamnar i våra kroppar.

I den kanadensiska studien fann man mikrofiber eller plaster i mag-tarmkanalen hos samtliga fiskar som undersöktes. Vi vet inte vilka effekter det har på oss människor, men vi äter och dricker vårt skräp.

De cancerogena ämnen i cigaretter som är farliga för oss människor fastnar också i filtren. Fimpar kan hamna på stränder och ätas upp av fåglar som tror att det är mat. Eller så bryts de ned till betydligt mindre partiklar, och äts av bakterier. I princip kan man bygga en kedja från bakterier, till plankton, till fisk, till människan. Får vi ut något i miljön så kommer det tillbaka.

Det svårt att säga hur mycket mikrofibrer det finns i svenska vatten jämfört med andra delar av världen. Vi släpper antagligen ut mindre eftersom vi har bättre miljöpolicy och källsorterar mer jämfört med länder längre söderut. Men det bryts ner i lägre hastighet här jämfört med platser där det är soligare och varmare, därför är det svårt att säga säkert.

https://www.cbc.ca/news/canada/toronto/cigarettes-filters-butts-microfiber-microplastic-litter-1.5083847

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/studie-fibrer-fran-fimpar-i-fiskar

Flera svenska reningsverk ska nu använda de tekniker som utvecklats för att rena bort rester av läkemedel från avloppsvattnet. Äntligen!

Läs vad jag skrivit om detta tidigare: https://4health.se/?s=reningsverk

Naturvårdsverket har delat ut investeringsbidrag till en rad olika kommuner och vattenreningsbolag för att rena bort rester av läkemedel som hamnar i avloppsvattnet efter att de har passerat kroppen. Fokus på projekten som har fått bidrag är att anpassa teknikerna till varje reningsverks egna processer och bekanta sig med tekniken. Det är totalt 85 miljoner kronor som har delats ut i pengar från en regeringssatsning på avancerad rening av avloppsvatten. 16 kommuner och vattenreningsbolag har fått del av medlen till förstudier och investeringar.

Hittills är det bara i Linköping det finns en anläggning i full skala, och i ordinarie drift, för att rena bort läkemedelsrester. Även om det funnits pilotprojekt på andra håll. Men nu kommer det att bli ytterligare sex anläggningar i full skala. Förhoppningen är att satsningen ska leda till att läkemedelsreningen byggs ut och införs på fler ställen i Sverige.

Men det handlar också om att lära sig ännu mer om den här sortens rening. Till exempel under vilka förutsättningar olika läkemedelsrester och andra miljöfarliga ämnen renas bäst av antingen kolfilter eller nedbrytning med ozon. Man har ännu inte full förståelse för hur de här processerna fungerar. En av anledningarna till bidragen.

De som delar på pengarna är bland andra Växjö, Örebro, Simrishamn och Lidköpings kommuner.

Det var ju tusan att jag bor på gränsen mellan Ystad och Simrishamns kommun, men tillhör Ystad… 🙂

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=7102317

Jag har tidigare skrivit en hel del om problemet med läkemedelsrester, toxiner och annat i vårt kranvatten. (sök på kranvatten ochäven på https://4health.se/?s=läkemedelsrester) Men också om hur man kan få bort det, tex i Linköpings ozonreningsverk.

Nu har man räknat ut att rester av läkemedel kan tas bort med ozon eller aktivt kol för en kostnad av cirka 120 kronor per person och år. Havs- och vattenmyndigheten har utvärderat åtta olika vattenreningsprojekt. Bland annat Nykvarns avloppsreningsverk i Linköping som är först i Sverige med en fullskalig anläggning för att ta bort läkemedelsrester.

Berndt Björlenius på KTH forskar om vattenrening. Han säger att man förbättrat tekniken och bland annat blivit bättre på att styra mängden ozon som behövs för att rena vattnet. Den kunskapen är värdefull för dimensionering och utformning av framtida reningsverk, så därmed kan vi också ha fått ned kostnaden.

Han tror att ett tjugotal större reningsverk i Sverige inom en ganska snar framtid kommer att börja med rening av läkemedelsrester. De närmaste tre åren satsar regeringen 165 miljoner kronor på avancerad vattenrening. Läkemedelsrester kan spridas via avloppsvattnet till sjöar och hav och även små mängder påverkar vattenmiljön.

Äntligen, håll nu fast vid detta kära politiker! 🙂

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6976942

Dricker du plast? En ny studie visar att det finns massor av mikroplast i flaskvatten.

Journalistnätverket Orb har låtit testa vattnet i hundratals flaskor från tillverkare i hela världen. Över 250 vattenflaskor från elva olika märken, inköpta på fem kontinenter, ingick i analysen som utfördes av amerikanska forskare på uppdrag av det internationella journalistnätverket Orb Media.

I 93 procent av flaskorna som undersöktes hittades spår av mikroplast, även om mängden varierar stort. Enligt forskarna innehöll San Pellegrinos flaskor allt från noll till 74 partiklar per liter vatten och Evians mellan noll och 256 partiklar per liter. Tyska Gerolsteiners flaskor innehöll mellan 9 och 5 106 partiklar per liter. Värst var Nestlés Pure Life som hade värden mellan 6 och i ett fall hela 10 390 plastpartiklar per liter vatten. Inga svenskproducerade märken ingick i undersökningen.

Nestlé liksom Gerolsteiner bekräftar att de själva hittat spår av mikroplast i sitt flaskvatten, men betydligt lägre nivåer än i Orbs studie.

Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar och fibrer som är mindre än fem millimeter. De förekommer i luften både inne och ute. De kommer bland annat från bildäck, men även olika textilier (som fleecejackor, mattor och kläder av syntet) släpper ifrån sig stora mängder plastpartiklar när de används och tvättas.

En del experter anser att det finns för lite forskning för att bekräfta mikroplast som en hälsorisk. Men det kommer nog snart, då det har visat sig skadligt för djurlivet (läs mer om mikroplast ). Det finns också djurstudier som visat att ännu mindre plastpartiklar än de som hittats i det analyserade flaskvattnet kan ansamlas i kroppen. Nanopartiklar av plast kan tas upp av tarmen och eventuellt orsaka inflammation i organ.

Det finns flera förklaringar till att så varierande mängder plast hittats i det analyserade flaskvattnet. Det kan bero på vilken källa vattnet kommer ifrån, hur tappningen gått till och vilket förpackningsmaterial som har använts. Samtliga flaskor som analyserades hade plastkorkar. En stor del av partiklarna som hittades i vattenflaskorna kom från polypropen, en plast som är vanlig i just korkar.

Tidigare har man även hittat mikroplaster i kranvatten. I höstas lät samma journalistnätverk göra en stor undersökning av plasthalter i dricksvatten. Forskare i Minnesota granskade prover från 159 platser runt om i världen. Det visade sig att 83 procent av proverna var kontaminerade med mikroplast. Av de europeiska proverna var 72 procent plastförorenade. (https://4health.se/vi-far-i-oss-plast-fran-kranvattnet-vi-dricker-maten-vi-ater-och-luften-vi-andas)

FN ska nu undersöka hur stort problem det är att kran- och flaskvatten innehåller mikroplaster.  Det är FN-organet WHO som ska undersöka hur mycket plast vi får i oss via flaskvatten och vad det har för betydelse. Initiativet tas sedan journalistnätverket Orb låtit göra omfattande undersökningar av både kran- och flaskvatten och funnit plast nästan överallt.

Nyckelfrågan är om ett livslångt intag av mikroplastpartiklar kan ha en hälsoeffekt. Vare sig det gäller plastens komponenter, huruvida det kan finnas skadliga beståndsdelar eller hur de faktiska partiklarna kan påverka kroppen finns helt enkelt inte tillräckligt med forskning för att ge oss svaret, enligt WHO. Normalt anger man ett säkert gränsvärde, men för att kunna definiera ett sådant behöver man förstå om dessa partiklar är farliga och vid vilka koncentrationer.

Allt fler undersökningar världen över ger belägg för att det finns mikroplaster i snart sagt allt som haft kontakt med havet eller annat vatten. Det har inte bara visats att havsvatten i sig innehåller plastpartiklar, även på stora djup, utan sådana har även befunnits finnas i bland annat arktisk is, havssalt, fisk, öl, sediment och avföring från pälssälar på Antarktis.

Mer om studien: Både lokala och internationellt kända märken, som Evian och San Pellegrino ingick i studien. Sex flaskor som testades var gjorda av glas, resten av plast. Samtliga flaskor har plastkorkar. Större plastpartiklar hittades genom analyser av vattnet i mikroskop. Mindre partiklar spårades genom att tillsätta en rödfärgad vätska, Nile Red, som fastnar på ytan på plastpartiklar och gör dem synliga i mikroskop. Därefter analyserades innehållet bland annat med infrarött ljus. Enligt forskarna innehöll 93 procent av flaskorna spår av mikroplaster. I genomsnitt hittades 325 partiklar per liter, men mängden i olika flaskor varierar stort.
De flesta partiklar som hittades var mellan 6,5 och 100 mikrometer stora. Som jämförelse är ett hårstrå ungefär 100 mikrometer brett. Drygt hälften av partiklarna kom från polypropen, en plast som är vanlig i korkar. Nanopartiklar mättes inte i denna undersökning.

https://orbmedia.org/stories/plus-plastic

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/massor-av-mikroplast-i-flaskvatten

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/fn-undersoker-plastpartiklar-i-flaskvatten/

Naturvårdsverket kartlägger nu den farliga och mycket vanliga kemikaliegruppen PFAS. Ämnena används för att få vattenavvisande ytor i alltifrån smink till teflonpannor och brandskum.

PFAS består av kemiskt framställda kolkedjor bundna till flouratomer, en av de starkaste kemiska bindningarna som finns – och som troligen aldrig bryts ner. Studier tyder på att höga halter kan vara skadligt både för djur och människor.PFAS är ett samlingsnamn på flera kemikalier, som är giftiga i olika grad.Det ämne som förr användes i brandskum heter PFOS och är ett av de mest giftiga. Numera finns ett EU-förbud för PFOS i brandskum. Men flera PFAS-ämnen används fortfarande, framför allt för impregnering av skor och kläder.

2013 blev det känt att dricksvattnet i Kallinge i Ronneby kommun innehöll höga halter av PFAS. Cirka 5.000 barn och vuxna tros ha drabbats. Efter att miljöskandalen blivit känd tillsatte regeringen en kartläggning av den farliga kemikaliegruppen. Naturvårdsverket har nu fått i uppdrag av regeringen att fortsätta en kartläggning av PFAS i miljön som påbörjades 2015 (Här hittas den första kartläggningen från 2015)

Områden med förhöjda halter finns exempelvis nära flygplatser, som Steningeviken några mil från Arlanda där PFAS använts vid stora brandövningar. Utifrån information från myndigheter och företag har redan 2000 potentiella utsläppskällor identifierats, bland annat avloppsreningsverk och utsläpp från vissa industrier.

Inom EU är det sedan 2008 i huvudsak förbjudet att använda det mest kända av alla PFAS-ämnena, PFOS, i kemiska produkter och varor. Samma sak gäller ämnen som bryts ner till PFOS.

Tidigare om PFAS hittar du genom att söka på PFAS här på sidan

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6676112

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tusentals-potentiella-giftkallor-utreds/