God väg till hälsa
Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]
Fosfor är bra att komma ihåg eftersom det är viktigt för skelettet att vi får i oss lagom mycket. Det samspelar nämligen med kalcium i kroppen. Problemet med modern mat är att det ofta finns för mycket fosfor i det vi äter. För mycket fosfor ökar risken för benskörhet. Läsk innehåller t.ex. fosforsyra och en hög läskkonsumtion kan lätt ge ett överskott.
Jag har tidigare skrivit om hur mycket olika tillsatser med fosfor som tillsätts till allt från charkprodukter till läsk. Och problemen som detta ger eftersom det rubbar balansen mellan olika mineraler, och därmed bl..a kan ge benskörhet (Lyssna gärna på avsnitt 106 eller sök på fosfor här på sidan)
Nu har vi så mycket fosfor tillsatt i maten att det i sig påverkar miljön och leder till överjödning. Fosfor används ju även i vanligt NPK-gödsel, P står för fosfor.
Men som sagt, Fosfor i olika former används som livsmedelstillsatser för att ge maten bättre konsistens, förbättra smaken och förlänga matens hållbarhet.
Ett problem med fosfor är att om det läcker ut stora mängder i hav och vattendrag blir det övergödning. Livsmedelsindustrins tillsatser av fosfor i maten är så stora att de utgör ett hot mot miljön i sjöar och havet, enligt forskare på Havsmiljöinstitutet. De här livsmedelstillsatserna bidrar till att sjöar, vattendrag och hav får ett årligt tillskott på 60 ton fosfor, alltså fosfor som vi oss konsumenter får i oss från livsmedelstillsatserna. Genom urin och avföring hamnar det sedan i avloppsvattnet och bidrar till övergödningen.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=6570735
Man behöver få i sig fosfat (eller fosfor). Fosfor förekommer i kroppens alla celler där det ingår i DNA, RNA och ATP. Det har viktiga uppgifter för cellsignalering och energiproduktion. Fosfor i form av fosfat fungerar även som en buffert och behövs för att upprätthålla syra–basbalans och för ben och tänder. Men höga nivåer är skadliga – ändå har Livsmedelsverket inte definierat någon övre gräns.
Fosfor är grundämnet och fosfat dess salt. Fosfor är mycket reaktivt och förekommer aldrig i fri form i naturen. I livsmedel anges mängden som fosfor i mg och i vården som fosfat i mmol. Fosfat väger tre gånger så mycket som fosfor. Ofta används begreppen synonymt.
Jag har tidigare skrivit en hel del om fosfat/fosfor och hur det kan leda till benskörhet, hjärtsjukdom etc. Sök på fosfat https://4health.se/?s=fosfat
Fosfat tillsätts bl.a. rikligt i läsk. En amerikansk studie rapporterade att 44 procent av de bäst säljande produkterna i livsmedelsaffärer (framför allt fryst mat, bröd, bakverk, yoghurt och soppor) har fosforinnehållande tillsatser. Livsmedel som innehåller tillsatt fosfat är också tex nudlar, popcorn, korvar, charkvaror, bröd, ost och mjukglass. Även vin (framför allt Shiraz) och öl uppvisar relativt stora koncentrationer av fosfat (mer om tillsatser i vin i detta populära inlägg: https://4health.se/allergi-och-halsoproblem-av-dolda-tillsatser-i-vin ) . Livsmedel med tillsatser innehåller i genomsnitt 67 mg fosfor (per 100 g) mer än motsvarande obearbetad mat.
I en ny artikel i läkartidningen skrivs vidare om fosfattillsatser. Man säger bl.a. att fosfat är en riskfaktor vid njursjukdom och enligt nya studier en riskmarkör för hjärt–kärlsjukdom även hos njurfriska.
Högt fosfat kan leda till hjärt–kärlsjukdom genom flera olika mekanismer. Man har tidigare ansett att fosfat ökar risken för hjärt–kärlsjukdom genom “passiv” förkalkning av kärl och klaffar. Nya studier visar att förkalkningen som beror på fosfat är en aktiv process där glatta muskelceller (i kärlen) omprogrammeras. Kalcium och fosfat i blodserum binder till ett ämne, fetuin-A, som normalt hämmar kalcifiering, men vid överskott bildas partiklar med inflammatoriska effekter.
På friska män har man visat att en fosforrik måltid (1 200 mg) försämrar funktionen på blodkärlens insida (endotelet) och skapar oxidativ stress.
Även hormonella effekter till följd av högt fosfat kan öka risken för hjärt–kärlsjukdom. En ökning av fosforintaget från 800 till 2 880 mg/dag ökade nivåer av FGF-23 (hormonet fibroblasttillväxtfaktor 23). Ökad nivå av FGF-23 är förenad med ökad kardiovaskulär sjukdom.
Fosfat accelererar åldrandeprocessen. Det är visat i studier på möss, men också unga patienter med prematurt åldrande (Hutchinson–Gilfords progeria) har förhöjda nivåer av fosfat. Det finns också ett starkt samband mellan livslängd och fosfatnivåer i djurriket: ju högre fosfatnivåer hos en art, desto kortare livslängd
Till skillnad från naturligt organiskt bundet fosfor (såsom i kött och mjölk) absorberas oorganiskt bundet fosfor i processad föda med fosforhaltiga tillsatser fullständigt i tarmen. Det är alltså skillnad på naturligt förekommande fosfor och på tillsatser.
I Sverige finns det i dag ca 15 olika fosforinnehållande ämnen (E-nummer) – kalciumfosfat, difosfat, fosforsyra, natriumtrimetafosfat etc). Tillsatserna anses förbättra smaken och används som stabiliseringsmedel i köttprodukter eftersom det binder vatten och gör köttet mörare. Eftersom livsmedlets vikt ökar med 25–60 procent jämfört med den ursprungliga köttmängden om mer vatten binds tjänar producenten mer på detta sätt. Fosforintaget till följd av tillsatser har ökat från ca 500 på 90-talet till i dag ca 1 000 mg/dag i USA.
Författarna till artikeln i Läkartidningen uppmanar till att livsmedelsindustrin tydligt ska märka ut vilka livsmedel som innehåller fosforhaltiga tillsatser.
Artikeln i Läkartidningen http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/06/Fosfattillsatser-i-livsmedel-en-mojlig-folkhalsorisk/
För mycket fosfor i förhållande till bl.a. kalcium och andra ämnen som är viktiga för skelettet kan ge benskörhet. Har skrivit om det tidigare bl.a. här: https://4health.se/lask-och-fosfor
Nu visar en ny amerikansk studie att för stora intag av fosfor i kosten ökar risken att dö i förtid i bland annat hjärtkärlsjukdomar.
Många svenskar ligger över det intag som i studien förknippas med mer än fördubblad risk att dö i förtid. Enligt undersökningen är intaget av fosfor kopplat till ökad dödlighet vid nivåer över 1 400 mg per dygn. I Sverige ligger medelintaget på 1 242 för kvinnor och 1 541 för män.
Fosfat finns naturligt i många livsmedel (i en mängd som kroppen behöver), men det används också i olika kemikalietillsatser som smak- och konsistensgivare, antiklumpmedel, för att minska koktiden och för att binda vätska i exempelvis korv, kyckling och skinka.
I naturliga råvaror finns organisk fosfor medan livsmedelstillsatser innehåller oorganiska fosfater som kroppen lättare tar upp.
Fosfater deklareras långt ifrån alltid på förpackningarna och intaget bedöms därför vara 25-30 procent större än den officiella siffran. En studie visade nyligen att 44 procent av de 2 394 bästsäljande livsmedelsprodukterna i USA innehöll tillsatser med fosfater.
Forskarna har under 15 år följt upp 9 686 friska vuxna i åldern 20 till 80 år vars fosforintag kartlades under åren 1988 till 1994 inom ramen för en stor studie kallad NHANES III.
Studien är dock endast en observationsstudie och kritiker till studien menar att det finns andra saker i grupperna i studien som skiljer sig åt – bl.a. energiintag och att det kan ha påverkat resultatet.
Nils-Gunnar Ilbäck, professor i toxikologi vid Livsmedelsverket, berättar att frågan om fosfater redan klassats som högprioriterad inom EU. Enligt nuvarande planer ska en översyn ske 2018
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-farliga-nivaer-fosfater-i-maten/
Även om fosfor är ett viktigt mineral, så är det lätt att få i sig för mycket med modern kost. I bl.a. läsk används fosforsyra som konserverings- och surhetsreglerande medel.
Ett för högt intag av fosfor hindrar upptag av andra mineraler såsom kalcium, järn och magnesium. Eftersom både magnesium och kalcium är viktiga mineral för att förhindra nedbrytning av skelettet kan en kost med för mycket fosfor leda till benskörhet.
Förutom som tillsats i olika livsmedel förekommer fosfor naturligt bl.a. i kött
Att fasta två gånger 48 timmar var lika effektivt mot cancer som två cykler cellgifter – vid bröstcancer, melanom och neuroblastom, berättar läkaren John Soo. Och att vattenfasta två dagar per vecka minskade tumörtillväxt och metastaser.
Och ja, allt fler studier visar stor effekt av fasta vid cancer. Fastan främjar effekter som begränsar cancercellers anpassningsförmåga, överlevnad och tillväxt. Fasta har framför allt visats öka effektiviteten av cancerbehandlingar och begränsa biverkningar.
Cancer kännetecknas av okontrollerad tillväxt av avvikande celler. Det drabbar årligen över 19 miljoner människor och orsakar nästan 10 miljoner dödsfall. Men de behandlingsmetoder som används är långt ifrån tillfredsställande. Inte minst pga deras allvarliga biverkningar som skadar även friska celler. Det är därför av största vikt att lyfta fram de mekanismer som kännetecknar cancerceller och hur man kan komma åt dem även med hjälp av livsstilsfaktorer. I podcastavsnitt 362 pratar jag om detta, och om 20 saker som enligt forskning har effekt mot cancer. I detta inlägg lyfter jag en av sakerna – fasta. Lyssna på övriga 19 i avsnitt 362.
Notera att det oftast är kombinationen av livsstilsfaktorer och konventionell behandling som ger störst effekt.
Som jag tar upp i avsnitt 362 så är fördelen med fasta att den selektivt skadar cancerceller. Detta beror på cancercellers sårbarheter. Man kan se det som att friska celler ligger vilande under en fasta, och stärker sitt försvar. Men cancerceller är redan skadade celler, så de kämpar för att överleva under fasta.
Fasta kan hjälpa till att förebygga cancer. Och i kombination med konventionell cancerbehandling kan fasta hjälpa till att stoppa sjukdomsprogressionen även för de mest aggressiva tumörerna, samtidigt som fasta minskar belastning och skada på kroppens friska celler.
Under fasta sjunker blodsockret och därmed insulinnivåerna. Samtidigt stiger glukagonnivåerna. Detta ökar nedbrytningen av leverglykogenreserver (till glukos) och triglycerider (till glycerol och fria fettsyror). De flesta vävnader använder då fettsyror för energi, medan hjärnan anpassar sig och allt mer använder ketonkroppar (utöver glukos) som energi.
Glukoneogenes, dvs nybildning av glukos (blodsocker) från glycerol (från fett) och aminosyror ökar för att kunna hålla blodsockret stabilt. Detta blodsocker används i det fastande tillståndet i huvudsak av hjärnan.
Fasta gör att bl.a. glukos, IGF1 (Insulin‐like growth factor 1) och insulin sjunker. Detta minskar bränsle till cancerceller och det minskar tillväxtstimulering.
En av de viktigaste skillnaderna mellan cancer och normala celler är att cancerceller har ett mycket högre glukosupptag än friska celler. Om vi begränsar cirkulerande glukos (blodsocker) kan friska celler byta till alternativa bränslekällor – fettsyror och ketoner. Cancerceller har inte förmågan att göra samma metaboliska växling.
Att IGF1 (och även insulin) minskar och nedregleras är en av de grundläggande mekanismerna vid fasta för att främja kemoterapitolerans och minimera negativa biverkningar. Det gör alltså att man får mindre biverkningar av cellgifter. Höga IGF-1-nivåer å andra sidan minskar apoptos, celldöd, ökar celldelning/spridning och ökar genetisk instabilitet, vilket gynnar cancer. Detta har man framförallt sett i tjocktarmscancer, prostatacancer och bröstcancer. Så när fasta minskar IGF1-aktivitet, så minskar risken för, och tillväxten av, cancer bl.a. genom mer apoptos/celldöd och mindre tillväxt.
FGF21 (Insulin‐like growth factor‐binding protein 1) ökar under fasta, och det spelar en viktig roll för att sänka IGF1-nivåerna och hämmar IGF1 från att interagera med cellernas receptorer, vilket begränsar aktiviteten av IGF1.
Även MAPK-aktivitet minskar (reglerar det som händer i cellerna som svar på vad som händer i omgivningen).
Samtidigt ökar autofagireglerande komponenter (Atgs, LC3, Beclin1, p62, Sirt1 och LAMP2). Autofagi handlar ju om att cellerna börjar bryta ner proteiner, för att kunna återanvända dem eller producera bränsle – och då är det framförallt skadade proteiner som bryts ner. SirT1 och andra sirtuiner ändrar cellernas beteende, bl.a. leder det till minskad inflammation och ökad cellreparation.
När fasta aktiverar autofagiprocessen i cancerceller, inducerar det celldöd, apoptos, genom en mängd olika mekanismer. Det undertrycker CD73- och CD39, orsakar extracellulär ATP-ackumulering, vilket hämmar Treg-celler och M2-fenotypen av makrofager, samtidigt som det aktiverar CD8+ cytotoxiska T-celler (mer om immunförsvarets celler i podcastasvnitt 279-281). Fasta hämmar också hemoxygenas 1. Detta påskyndar celldöd och aktiverar CD8+ cytotoxiska T-lymfocyter, som driver apoptoscykeln igen.
Fasta gör att cancerceller frisätter oxidativ fosforylering (OXPHOS) genom aerob glykolys, vilket leder till en ökning av reaktiva syrearter (ROS, dvs fria radikaler), p53-aktivering (tumörsuppressorgen) DNA-skada och celldöd som svar på kemoterapi, cellgifter. Cellgifterna blir alltså mer effektiva vid fasta eftersom cancercellerna är mycket mer sårbara.
Histondeacetylaser hämmas av ketonkroppar, vilket kan bromsa tumörutvecklingen. Och β-hydroxibutyrat, en ketonkropp, fungerar som en endogen histondeacetylashämmare. Denna hämmar signalerna, vilket skyddar kroppen från oxidativ stress. Allt det här handlar om epigenetik, dvs vilka gener som är på eller avslagna. Det är mycket fokus på utvecklingen av cancerläkemedel som påverkar just histondeacetylaser för att behandla svårbehandlade cancerformer. Men ketonerna som bildas vid fasta stimulerar alltså detta förlopp naturligt.
Fasta höjer också adiponektin (hormon som är känt för att minska inflammation och öka insulinkänslighet och fettförbränning) och förändrar mTOR-signalvägen. Dessa effekter är kända för att påverka canceretiologi, vilket resulterar i antitumöreffekter, minskad produktion av fria radikaler och ökad resistens mot stress.
Fasta kan minska cancerrisken. Kaloribegränsning, som är en av fastans effekter, visar sig i studier gång på gång minska cancer. Bl.a. har man sett 50 % minskning av spontan cancerincidens hos apor. Mänskliga försök har visat liknande resultat.
Och mekanismerna beskrivna ovan ger förklaringar till varför fasta kan förebygga cancer.
De förebyggande effekterna med fasta (och/eller kaloribegränsad kost) på cancer beror på flera sammankopplade processer. Kroppen gör stora metabola och hormonella anpassningar, inklusive lägre insulinnivåer och ökad insulinkänslighet, högre nivåer av IGFBP1 (dvs lägre IGF1) och SHBG (sex hormone binding globulin), lägre nivåer av östrogen och lägre oxidativa och inflammatoriska processer. Det stimulerar reparation av DNA, autofagi, antioxidanteffekt mm, samtidigt som det minskar celltillväxt mm.
Fasta i mer än en dag regelbundet kan skydda friska normala celler från toxiciteten av kemoterapi (cellgifter) och strålning. Cancerceller, men inte friska normala omgivande celler, förhindras från att omvandlas till ett stresståligt tillstånd vid fasta.
Fasta kan skydda normal vävnad mot de skadliga biverkningarna av cellgifter, samtidigt som det förbättrar resultatet av behandlingen på cancerceller. Detta med hjälp av en process som kallas differentiell stressrespons.
Dessutom har cancerceller en avvikande metabolisk aktivitet, som huvudsakligen är baserad på glykolys, vilket resulterar i större glukosabsorption och glukosnedbrytning till laktat, ett fenomen som kallas Warburg-effekten. Som ett resultat kan glukosbrist göra cancerceller mer känsliga för de skadliga effekterna av cellgifter och öka apoptos, celldöd. Detta visas i studierna vid längre fasta och ketogen kost.
En minskning av IGF-1 på grund av förlängd fasta ökar cancercellers känslighet för kemoterapi. Längre fasta ledde till låga insulin- och IGF-1-nivåer, och en minskning av biverkningar som huvudvärk, svaghet och stomatit.
Dessutom, under perioderna av fasta vid behandling, sänktes den totala toxicitetspoängen (toxicity score ) drastiskt och det blev mycket färre behandlingsförseningar, dvs behandlingarna kunde fortgå utan eventuella uppehåll pga biverkningar.
En del läkare är rädda för att fastan ska ge allvarlig viktminskning och näringsbrist. At den ska utlösa undernäring, sarkopeni och kakexi. I de hittills publicerade kliniska studierna av fasta i samband med kemoterapeutiska läkemedel har dock inga fall av allvarlig viktminskning eller undernäring dokumenterats med signifikant effekt.
I podcastavsnitt 272 pratar vi om hur man kan lägga upp fastan och gärna fasta inför och under själva behandlingen.
Lyssna på alla 20 saker mot cancer i podcastavsnitt 362
Ett av världens mest polyfenolrika och antioxidantrika bär, med lång historia som medicinalväxt. Här får du läsa om bl.a. polyfenoler, “vitamin P”; så kallat ORAC-värde; och hur ett bär kan hjälpa mot allt från IBS, toxiner, och inflammation – till återhämtning efter cancerbehandling.
Det här är ett gästinlägg av Jens Hildeståhl, i samarbete med mig, Anna Sparre.
Aronia, eller Aronia Melanocarpa som det heter på Latin, har uppmärksammats i Sverige på sistone för sina positiva effekter på hälsan. Aronia har egentligen en lång tradition inom naturmedicin, framförallt i Tyskland och Östeuropa. Den kan växa även i Sverige och det är inte helt ovanligt att den används som prydnadsväxt i trädgårdar (men många missar att ta vara på bären). Det är en vacker buske som ger fina vita blommor på våren och varma, djupa höstfärger efter sommaren.
Aroniabuskens bär innehåller rikligt med nyttiga ämnen. Därför rankas den som en av de mest värdefulla medicinalväxterna. Den kallas ibland ”Europas eget superbär” Det finns ingen annan frukt eller bär med så högt innehåll av polyfenoler (även kallat vitamin P).
Har du undrat varför jordgubbar är röda och blåbär är blå? Polyfenoler är svaret. Det är en kategori av ämnen som finns naturligt i vegetabiliska livsmedel. Man hittar det i exempelvis frukt, grönsaker, örter, kryddor, te, olivolja, mörk choklad och vin. Svarta vinbär, granatäpple, blåbär, acai, mörka druvor och aronia är mycket polyfenolrika.
Polyfenoler har många olika positiva effekter på hälsan. Det finns mycket forskning på polyfenoler och man har påvisat positiva effekter på bl a immunförsvar, blodsocker, toxisk belastning, hjärt- och kärlhälsa med mera. Vissa livsmedel, som blåbär och aronia, har också en lång tradition inom naturmedicin. Mer om det strax. Men först, vad är polyfenoler?
Man har identifierat mer än 8 000 olika typer av polyfenoler. För enkelhets skull kan man klassificera dem som flavonoider (flavonoler, flavanoler, flavoner, flavanoner, isoflavoner och antocyaniner) och icke-flavonoider (fenolsyror, hydroxikinnaminsyror, lignaner, stilbener och tanniner), även om man kan dela upp dem i många underklasser beroende på molekylstruktur och bindningstyp.
Exempel på flavonoider är quercetin, kaempferol, katekiner och antocyaniner. De finns i livsmedel som äpplen, lök, mörk choklad, körsbär och aronia.
Andra polyfenoler är t ex det välkända resveratrol i rödvin, ellaginsyra i bär, curcumin i gurkmeja och lignaner i linfrön, sesamfrön och fullkornsprodukter. Aronia är rikt även på icke-flavonoider.
Fler inlägg om polyfenoler: https://4health.se/?s=polyfenol
(även om du söker på flavonoider https://4health.se/?s=flavonoid)
Aronians mörka färg kommer av den höga halten av polyfenoler. Aronia innehåller 1480 mgr antocyanin och 664 mg proantocyanidin per 100 gr färska bär. Labbanalyser har isolerat bl a cyanidin-3-galaktosid, quercetin, peonidin, delphinidin, petunidin, epicatechin, caffeic acid, pelargonidin och malvidin. Det finns hundratals olika ämnen i aronia och alla har inte ens namngivits än. Men aronian är en riktig ”polyfenolbomb”. Det går inte att artificiellt framställa polyfenolföreningarna och stoppa dem i ett piller – de måste komma från naturen.
Polyfenolernas mest kända effekt är antagligen som antioxidanter. Ett sätt att mäta ett livsmedels antioxidativa effekt är ORAC. Det betyder Oxygen Radical Absorbance Capacity – enkelt uttryckt förmågan att ta hand om fria syreradikaler. Man jämför livsmedlet med standardiserad vitamin E av typen Trolox (“micro-mol of Trolox”-ekivalenter per 100 gram). Aronia har ett mycket högt ORAC värde, 16062 (micro-mol of Trolox Evivalenter per 100 gram).
Aronia innehåller också vitamin C, karotener, folsyra, naturligt vitamin E, B1, B2, B3, B5, B6, B9 och K. Den är rik på mineraler – kalium, kalcium, fosfor, magnesium och järn, samt stora mängder av mangan och molybden. Den höga jodhalten i bären (särskilt i skalet) är viktig vid jodbrist och kan vara en förklaring till att den visat god effekt vid sköldkörtelproblem (mer om jod https://4health.se/vi-behover-mer-jod).
Aronian har alltså mycket hög halt av ämnen med antioxidativ effekt. Oxidativ stress anses bidra till hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes, demens, Alzheimers, Parkinson, reumatoid artrit, makulär degeneration, grå starr och autoimmuna sjukdomar.
Men Aronians hälsosamma effekter går bortom antioxidanter. Det finns mer än 250 vetenskapliga studier om Aronia från hela världen, och som täcker flera områden:
– Identifiering av biologiskt aktiva ämnen i Aronia.
– Undersökning av effekten av Aronia på olika sjukdomar hos försöksdjur, oftast laboratoriemöss.
– Undersökning av Aronians effekt på olika typer av cancerceller.
– Undersökning av Aronians effekt på cellmetabolism.
– Studier på specifika ämnen i Aronia och deras effekt på olika markörer (oxidativ stress t ex).
– Studier på patienter med olika sjukdomstillstånd.
De mest uppmärksammade hälsoeffekterna är antagligen:
I Bulgarien och Östeuropa rekommenderas den som ett funktionellt livsmedel vid nästan alla kroniska tillstånd och under konvalescensperioden efter svåra trauman som kirurgi eller kemoterapi (cancerbehandling). Eller helt enkelt som allmänt stärkande och förebyggande för hälsan på lång sikt. Man använder oftast juice, eftersom det är lättast att använda. Men Aronia kan även användas som pulver, torkade bär eller t o m ätas färska.
Aronia kan hjälpa till att (mer om dessa olika effekter i nästa stycke):
– Motverka oxidativ stress
– Förbättra cirkulation och stärka kapillärer
– Skydda mage/tarmslemhinnor (intressant vid IBS)
– Förbättra cirkulation, reglera blodtryck
– Reglera kolesterol
– Motverka inflammationskaskador i kärlen
– Skydda mot skadeverkningar av elektromagnetisk och radioaktiv strålning
– Skydda cellmembran och cell-DNA
– Stärka lever och njure
– Minska risk för hjärtattack
– Reglera blodsocker och förbättra insulinkänslighet
– Reducera inflammation
– Främja viktminskning och fettförbränning
– Verka anti-cancerogent
– Skydda mot tungmetaller och toxiner
– Verka balanserande för sköldkörtel och andra hormonsystem (ex vid utbrändhet)
– Minska åderbråck och ytliga blodkärl
– Skydda huden mot uv-strålning och miljöpåverkan
– Motverka åldersförändringar i ögat
– Boosta immunförsvaret
– Skydda hjärnan mot för tidigt åldrande
Hjärta- kärlsystemet
I Bulgarien och Östeuropa är Aronia som sagt en traditionell naturmedicin. Där är kanske är hjärt- och kärlhälsa det som Aronian är mest känd för. I Bulgarien rekommenderar läkare den när en patient drabbats av en stroke eller kärlförträngningar.
Antagligen är Aronians kärlskyddande effekt ett resultat av både dess antioxidativa verkan och förmågan att bromsa inflammationskaskador i kärlväggarna.
Att hålla kapillärväggarna elastiska och genomträngliga är mycket viktigt, och är en förklaring till Aronians positiva effekt på ögonen. Den sägs kunna fördröja åldersynthet, förbättra mörkerseende och skydda vid sjukdomar som makulär degeneration.
En typ av polyfenol som finns rikligt i Aronia är antocyaniner. En typ av antocyanin i Aronia är cyanidin-3-glucosid (C-3-G), men det finns många andra också. Just C-3-G är relativt välundersökt och har visat sig begränsa oxidativ skada på blodfetter (som LDL-kolesterol). Man fann att C-3-G är mer effektiv än resveratrol (den beryktade och välforskade antioxidanten i rödvin).
Aronia kan bidra till att hålla blodtrycket normalt och är till stor nytta för den som har problem med cirkulation och blodtryck. Se ref 1.
Tumörhämmande
Ett mycket intressant område, och kanske det Aronian varit mest känd för i Sverige – lite som ett ”underground” naturmedel. Men t o m Svenska myndigheter har konstaterat att den är “cancerhämmande”. I andra länder används ofta antioxidantrika, polyfenolrika, naturliga födoämnen som komplement vid konventionell behandling.
“Dessa sekundära plantämnen besitter högaktiva cancerhämmande egenskaper, som griper in i de processer som leder till utveckling av tumörer” – Béliveau/Gingras, Krebszellen mögen keine Himbeeren, Kösel-Verlag 2008.
Mycket forskning har gjorts på antocyaniners terapeutiska effekter i samband med cancer och skydd mot cancer. Många undersökningar har visat att antocyaniner siktar in sig på och påverkar cancerogena celler och lämnar andra i fred. Man vet idag inte helt hur processen fungerar, men man har lyft fram tre faktorer: DNA-skydd, apoptos (celldöd) och förhindrande av angiogenes (nybildande av blodkärl till cancerceller) – mer om dessa effekter strax.
Genom att skydda cell-DNA från oxidativ skada förhindras en av de första stegen i en process av cellulär dysfunktion som leder till cancer. Sådana effekter av flera olika antocyaniner, på experimentellt orsakade skador på cell-DNA, har visats i vetenskapliga undersökningar på råttor. Antocyaninerna skyddade mot cellulär toxicitet, skador på DNA-kedjor och andra oxidativa skador.
Apoptos är ”cellsjälvmord”, en naturlig mekanism där dysfunktionella celler förstörs innan de hinner bli cancerogena. Det har visat sig att polyfenoler triggar den processen. Se ref 4.
Angiogenes är en process där nya blodkärl bildas. Det är en naturlig del av läkning och tillväxt, men det är också ett steg där tumörer övergår till elakartat tillstånd och snabb tillväxt. Att hindra abnormal angiogenes har blivit en av de viktigaste terapeutiska verktygen för att skydda mot cancer som utvärderas av den konventionella läkemedelsforskningen. Antocyaniner har visat sig bromsa abnormal angiogenes och på så sätt hindra tumörens tillväxt, i praktiken svälta ut den. Det kan vara en av de viktigaste anledningarna till att antocyaniner kan skydda mot cancer.
Förutom mekanismerna ovan är det sannolikt att även Aronias antioxidativa, immunförsvarsstimulerande och avgiftningsstimulerande effekter är viktiga.
Se ref 2, 3, 4 och 5.
Lyssna gärna även på podcastavsnitt om cancer, i synnerhet podcastavsnitt 318 och 272.
https://4health.se/318-rosa-bandet-som-det-borde-vara-17-rad-mot-cancer
https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer
Avgiftning och skydd mot toxiner
Aronia innehåller ämnen som binder till sig tungmetaller, t ex kadmium, och hjälper till att eliminera dem. Den ökar elimineringshastigheten hos njurar och verkar lätt pådrivande. Under en fasta eller detox kan man ta lite mer Aronia än normalt.
För den som arbetar i en toxisk miljö (t ex med kemikalier, färger, tyger etc) är det en bra idé att använda Aronia. Även för den som tillbringar mycket tid framför en dator, använder mobiltelefon ofta eller vistas i miljö med mycket elektromagnetisk strålning, eftersom Aronia kan hjälpa till att skydda mot både joniserande och elektromagnetisk strålning (egentligen minska dess skadeverkningar).
Lyssna gärna även på podcastavsnitten om detox i verkligheten i avsnitt 112, 144 och 116: https://4health.se/112-detox-i-verkligheten
Diabetes och blodsocker
Många studier har gjorts på hur Aronia påverkar diabetes. Den kan bidra till att stabilisera blodsockernivåer och är till hjälp för att hantera diabetesrelaterade problem (t ex neuropati). För den som har typ II diabetes med störd glukosmetabolism, insulinresistens m m, är Aronia extra intressant. Men även i allmänt förebyggande och anti-åldrande syfte, eftersom de här mekanismerna är så viktiga för långsiktig hälsa.
Se ref 6.
Mer om diabetes via taggen: https://4health.se/tag/diabetes samt i podcastavsnitt 156
https://4health.se/156-patrik-olsson-reversera-diabetes-och-ga-ner-i-vikt-med-tre-konkreta-metoder-hur-bonor-och-resistent-starkelse-kan-forandra-ditt-liv
Immunförsvar och inflammation
Aroniabutiken.se (rabattkod Sparre där pga podden), som säljer Aronia i olika former, säger att den kanske vanligaste effekten man hör om från kunderna är bättre immunförsvar och färre förkylningar. Flera vetenskapliga undersökningar visar också på den effekten. Aronia motverkar tillväxt av bakterier och virus och boostar immunförsvaret. Bären har också väl dokumenterade antiinflammatoriska effekter.
Se ref 7, 12 och 13.
Mer om inflammation via taggen: https://4health.se/tag/inflammation och bl.a. i podcastavsnitt 143 och 320:
https://4health.se/143-inflammation-sa-lever-du-antiinflammatoriskt
https://4health.se/320-tarmfloran-inflammation-roten-till-halsa-och-ohalsa
Hjärnan
Hjärnan är särskilt känslig för oxidativ stress och toxiner. Polyfenoler från t ex frukt har visat sig ha många positiva effekter på hjärnan. Det finns mängder av undersökningar kring ämnet. Den kanske mest kända är Kame-studien, som visade på minskad risk för Alzheimer vid intag av polyfenolrika livsmedel.
Se referens 8 (Kame studien) och 9.
Mer om hjärnan bl.a. i podcastavsnitt 329: https://4health.se/329-dr-didar-reimer-hjarnan-neuroinflammation-depression-angest-oro
Lever, galla & hormetisk effekt
Många undersökningar har visat Aronians förmåga att stödja levern och t o m underlätta läkning av en dysfunktionell lever vid fettlever, inflammatoriska tillstånd i lever och galla, gallstenar m m. Observera att den som har nedsatt leverfunktion bör börja använda Aronia försiktigt och långsamt trappa upp mängden, eftersom den är leverstimulerande.
En mekanism som polyfenoler verkar genom är hormesis. Det är ett adaptivt svar från celler på stress. Som när man tränar en muskel: initialt orsakar man en skada, den bygger sedan upp sig för att bättre motstå stress, och blir starkare. På sistone har man uppmärksammat att bioaktiva ämnen i växter inte bara verkar antioxidativt, utan även orsakar en hormetisk effekt genom att aktivera celler genom signalvägar, för att bättre motstå stress. Man tror att detta är en av mekanismerna till varför fytoföreningar (fytonäringsämnen/ olika växtämnen) har hälsofrämjande effekter. Precis som med träning är lagom bäst, polyfenolerna intas bäst i lagom dos.
Vad är hormetisk effekt, se referens 10.
Läs mer bl.a. via taggen fettlever: https://4health.se/tag/fettlever
Mage och tarm
Aronia har visat sig kunna hjälpa till att hantera problem i mage och tarm, såsom magsår, diarré och IBS. Den verkar inflammationshämmande i tarmsystemet. Mer via taggen mage: https://4health.se/tag/mage och microbiome: https://4health.se/tag/microbiome
Se referens 11 och 13.
Muskelåterhämtning
För den som tränar mycket är det av intresse att Aronia visat sig snabba på muskelåterhämtning efter ansträngning.
Se referens 15.
Skönhet, hud
Aronia kan förbättra hudens elasticitet, motverka synliga kapillärer, åldersfläckar och stretchmarks. Den höga antioxidanthalten och de antiinflammatoriska egenskaperna är troligen de huvudsakliga mekanismerna, men den innehåller även enzymer som minskar nedbrytning av kollagen. En intressant aspekt av cellskyddande verkan är också polyfenolernas förmåga att bidra till minskade cellskador i huden av uv-strålning. Därför kan Aronia användas som en ‘inre solfaktor’.
Se referens 18.
Urinvägar
Aronia kan bidra till god urinvägsfunktion. Studier har visat att Aronia minskar tillväxt av mikroorganismer och bakterier, inkl Escherichia coli som ofta är involverad i urinvägsinfektioner. Den kan användas på samma sätt som tranbärsjuice.
Mer om UVI i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=urinvägsinfektion
Se referens 12 och 13.
Utbrändhet och hormonsystem
Aronia har visat sig fungera väl vid utbrändhet och kronisk trötthetssyndrom. Det beror förmodligen till stor del på dess förmåga att stötta sköldkörtel och fungera som en adaptogen för det endokrina systemet, inkl binjurarna. Aronia innehåller också en hel del biotillgänglig jod.
Polyfenoler har visat sig potentiellt kunna skydda mot endokrinstörande ämnen, som ftalater och bisfenol. Se ref 19.
Lyssna bl.a. på avsnitt 326 om utmattning: https://4health.se/326-dr-marie-petersson-utmattning-hur-far-jag-min-energi-tillbaka-kan-jag-bli-frisk
Viktkontroll och fettförbränning
Aronia kan hjälpa till vid viktkontroll och viktminskning. Den kan bidra till mindre inlagring av fett runt midjan och underlätta för kroppen att använda fettdepåer som bränsle, vilket alltså innebär bättre fettförbränning. Bärets förmåga att förbättra insulinkänslighet är antagligen en bidragande faktor. Aronia kan användas under en “deffkur” för fettförbränning, då man tar 3-4 gånger den vanliga underhållsdosen.
Se referens 16 och 17.
Mer om insulinkänslighet via taggen: https://4health.se/tag/insulin och i podcastavsnitt 56 och 57:
https://4health.se/56-insulinkanslighet-–-vad-spelar-den-for-roll-om-jag-inte-har-diabetes
https://4health.se/57-25-tips-for-att-bli-insulinkanslig-smal-och-frisk
Ögonhälsa
Att hålla kapillärväggarna elastiska och genomträngliga är mycket viktigt och är en förklaring till Aronians positiva effekt på ögonen. Ögats små blodkärl får ett bättre flöde, samt bättre syre- och näringstillförsel. Aronia sägs kunna fördröja åldersynthet, förbättra mörkerseende och skydda vid sjukdomar som makulär degeneration.
Se referens 14.
Om du har en Aroniabuske – ta vara på bären! Men det enklaste är att dricka Aroniajuice. Det finns även torkat pulver och torkade bär.
Aroniabutiken.se (rabattkod Sparre) är Sveriges främsta experter på Aronia. De rekommenderar 0,5 dl juice/dag i de flesta fall. Polyfenoler fungerar bäst i lagom mängd, det är ingen mening med att överdosera. Terapeutiskt kan dosen ökas tillfälligt, men i normala, förebyggande fall räcker 0,5dl/dag av den Bulgariska Aronian som Aroniabutiken säljer. Den är mycket kraftfull och polyfenolrik. En Aroniashot på morgonen är det vanligaste sättet att använda den på. Juicen kan drickas ren eller spädas ut om man vill.
Aroniabutiken började importera Aronia från Aroniada i Bulgarien 2014. Då var Aronia inte så välkänt i Sverige. Aronian från Aroniada är antagligen världens finaste. De flesta vetenskapliga undersökningar med Aronia har använt just Aroniadas, eftersom den anses ha en hög och stabil halt av polyfenoler. Producenten Aroniada har arbetat med Aronia länge och utvecklat en egen pressteknik för kallpressning. Juicen är ofiltrerad, okonserverad och osötad. Eftersom Aroniada har sin egen press behöver bären aldrig frysas och transporteras, de går från buske direkt till flaska. Aroniadas odlingar ligger i medelhavsklimat vilket gör att de får många soltimmar och hög mognad, vilket stimulerar en hög halt av polyfenoler. Marken har aldrig besprutats eller konstgödslats.
Aroniabutiken säljer även en ny Svenskodlad Aroniajuice. Det nordliga klimatet ger en annan, lite lättare juice. Polyfenolhalten är något lägre och den Svenska juicen kan även användas som måltidsdryck. Utspädd med vatten blir den ett bra alkoholfritt vin. Den görs av Tranängens Gård, ett familjeföretag i Skåne som ägt samma gård i 250 år och nu börjat odla Aronia i liten skala.
Missa inte att vi har rabattkod SPARRE hos Aroniabutiken.se eftersom de stöttar podden och har gått in som sponsorer i några avsnitt.
1) Undersökning som visar på Aronians positiva effekter vid hjärt- kärlproblem:
(Aronia melanocarpa extract reduces blood pressure, serum endothelin, lipid, and oxidative stress marker levels in patients with metabolic syndrome)
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20037491/
2) Undersökning om antioxidativ verkan av Aronia på bröstcancerpatienter som pekar på antioxidativ effekt:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19444773/
(An extract from berries of Aronia melanocarpa modulates the generation of superoxide anion radicals in blood platelets from breast cancer patients)
3) Antimutagenic activity of anthocyanins isolated from Aronia melanocarpa fruits.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18372520/
Citat från undersökningen: ”Anthocyanins markedly inhibited the generation and release of superoxide radicals by human granulocytes. The results suggest that the antimutagenic influence of anthocyanins is exerted mainly by their free-radicals scavenging action as well as by the inhibition of enzymes activating promutagens and converting mutagens to the DNA-reacting derivatives.”
4) En undersökning om polyfenoler och apoptosis:
(Modulatory Effects of Polyphenols on Apoptosis Induction: Relevance for Cancer Prevention)
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2635670/
5) Intressant undersökning som publicerades i Oncology Reports, där gurkmeja tillsammans med Aronia visade sig kraftigt hämma cancerceller i hjärnan:
Groundbreaking study: Aronia, curcumin extracts effectively kill brain cancer cell line.
https://www.naturalnews.com/037476_aronia_curcumin_brain_cancer.html
6) Effects of Aronia melanocarpa juice as part of the dietary regimen in patients with diabetes mellitus. Folia Med (Plovdiv). 2002;44(3):20-3.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12580526
Citat från undersökningen:
”The daily intake of 200 ml Aronia juice over a period of 3 months was effective in lowering fasting blood glucose levels from 13.28 +/- 4.55 mmol/l to 9.10 +/- 3.05 mmol/l (p<0.001) in 21 patients with non-insulin dependent diabetes”
7) Undersökning som visar på bl a Aronians effekter på immunförsvaret i samband med covid:
(Antiviral activity of plant juices and green tea against SARS-CoV-2 and influenza virus in vitro)
https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.10.30.360545v1.full
8) En känd undersökning (Kame studien) visade på kraftigt minskad risk för Alzheimer vid konsumtion av polyfenolrika livsmedel.
Fruit and Vegetable Juices and Alzheimer’s Disease: The Kame Project
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2266591/
Undersökningens slutsats:
”Fruit and vegetable juices may play an important role in delaying the onset of Alzheimer’s disease, particularly among those who are at high risk for the disease. These results may lead to a new avenue of inquiry in the prevention of Alzheimer’s disease.”9) Isolation of Neuroprotective Anthocyanins from Black Chokeberry (Aronia melanocarpa) against Amyloid-β-Induced Cognitive Impairment.
https://www.mdpi.com/2304-8158/10/1/63
Citat från undersökningen, översatt:
”Resultaten visar att antocyaniner kan verka som antioxidanter och nervskyddande ämnen med tillämpning vid behandling av Alzheimer”.
10) Vad är hormesis?
Hormesis är ett adaptivt kompensatoriskt svar från celler på stress genom dosinducerad stimulering. Växter innehåller näringsämnen, fytokemikalier och sekundära metaboliter som kan förebygga och lindra sjukdomar eller syndrom som orsakas av fria radikaler. De flesta hälsofördelar med växtbioaktiva ämnen i allmänhet förklaras av deras antioxidativa egenskaper. Men det har nyligen observerats att många växtbioaktiva molekyler uppvisar en hormetisk effekt genom att aktivera celler för att effektivare motstå stress genom signalvägar (som även kan leda till celltoxicitet beroende på koncentrationer / doser), detta kan vara en av de mekanismer genom vilka fytoföreningar framkallar hälsofrämjande effekter.
Text fritt översatt från:
Hormetic effects of plant bioactives on healthy aging and longevity.
Publ i: Plant Bioactives as Natural Panacea Against Age-Induced Diseases.
Nutraceuticals and Functional Lead Compounds for Drug Development
Drug Discovery Update. 2023.
11) Gastroprotective effect of red pigments in black chokeberry fruit (Aronia melanocarpa Elliot) on acute gastric hemorrhagic lesions in rats. J Agric Food Chem. 2004 Apr 21;52(8):2226-9.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15080625
Citat från undersökningen:
”The black chokeberry red pigment fraction had a similarly significant protective effect on gastric mucosa in a dose-dependent manner when administered at 30-300 mg/kg of body weight, and the administration of 30 mg/kg of body weight could suppress ethanol-induced gastric mucosal damage by approximately 50% ”
12) Valcheva-Kuzmanova S, Russev V, Bojkova K, Belcheva A. Study of natural Aronia melanocarpa fruit juice for antibacterial and antiviral аctivity. Scr Sci Med. 2003;35:21-3.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17408071
Citat från undersökningen:
Anthocyanins are particularly abundant in different fruits, especially in berries. The beneficial effects of these compounds for human health have been known from at least the 16th century. Despite the great number of papers devoted to the different biological effects exerted by anthocyanins only a limited number of studies is focused on the antimicrobial activity of these compounds.. After consumption, anthocyanins are intensively metabolized, mainly in the intestines and liver. Glucorination, methylation and sulfation are the most typical metabolic reactions.. Mechanisms underlying anthocyanin activity include both membrane and intracellular interactions of these compounds. Antimicrobial activity of berries and other anthocyanin-containing fruits is likely to be caused by multiple mechanisms and synergies because they contain various compounds including anthocyanins, weak organic acids, phenolic acids, and their mixtures of different chemical forms.
13) Anthocyanins as antimicrobial agents of natural plant origin.
Cisowska A1, Wojnicz D, Hendrich AB.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21366068
Citat från undersökningen:
Berry fruits are rich sources of bioactive compounds, such as phenolics and organic acids, which have antimicrobial activities against human pathogens. Among different berries and berry phenolics, cranberry, cloudberry, raspberry, strawberry and bilberry especially possess clear antimicrobial effects against, e.g. Salmonella and Staphylococcus. Complex phenolic polymers, like ellagitannins, are strong antibacterial agents present in cloudberry and raspberry. Several mechanisms of action in the growth inhibition of bacteria are involved, such as destabilisation of cytoplasmic membrane, permeabilisation of plasma membrane, inhibition of extracellular microbial enzymes, direct actions on microbial metabolism and deprivation of the substrates required for microbial growth. Antimicrobial activity of berries may also be related to antiadherence of bacteria to epithelial cells, which is a prerequisite for colonisation and infection of many pathogens. Antimicrobial berry compounds may have important applications in the future as natural antimicrobial agents for food industry as well as for medicine.
14) Anti-inflammatory effects of aronia extract on rat endotoxin-induced uveitis. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2005 Jan;46(1):275-81.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15623784
Citat från undersökningen:
“ ..the anti-inflammatory effect of 100 mg Aronia extract was as strong as that of 10 mg prednisolone”, ”The anti-inflammatory action of Aronia extract was stronger than that of either quercetin or anthocyanin administered alone.”
15) International Journal of Sport Nutrition and Exercise Metabolism The Influence of Chokeberry Juice Supplementation on the Reduction of Oxidative Stress Resulting from an Incremental Rowing Ergometer Exercise Lucja Pilaczynska-Szczesniak, A. Skarpanska-Steinborn, E. Deskur, P. Basta, and M. Horoszkiewicz-Hassan, 15(1), 2005
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15902989/
Citat från undersökningen, slutsats:
”After the supplementation period, TBARS concentrations in the samples collected 1 min after the exercise test and following a 24-h recovery period were significantly lower in the subjects receiving chokeberry juice than in the control group. In the supplemented group, glutathione peroxidase activity was lower in the samples collected 1 min after the exercise test, and superoxide dismutase activity was lower in the samples taken following a 24-h recovery, as compared to the subjects receiving placebo. These findings indicate that an increased intake of anthocyanins limits the exercise-induced oxidative damage to red blood cells, most probably by enhancing the endogenous antioxidant defense system.”
16) Chokeberry extract consumption inhibits weight gain by modulating adipogenesis, insulin signaling, and inflammatory related gene expression in adipose tissue in rats fed a fructose rich diet. FASEB J.April 201024 (Meeting Abstract Supplement) 555.7
https://faseb.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1096/fasebj.24.1_supplement.555.7
Citat från undersökningen:
”Chokeberries are a rich source of anthocyanins which may contribute to the prevention of weight gain and obesity. The aim of present study was to determine if an extract from chokeberries inhibits weight gain in rats fed a fructose-rich diet (FRD, 60%) .. In summary, these results suggest that the chokeberry extract (CellBerry®) inhibited weight gain in FRD-induced insulin resistant animals, and decreased risk factors related to insulin resistance by modulating multiple genes associated with adipogenesis, insulin signaling, and inflammation.”
17) Ingestion of black chokeberry fruit extract leads to intestinal and systemic changes in a rat model of prediabetes and hyperlipidemia.
Jurgoński A1, Juśkiewicz J, Zduńczyk Z.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18726160
Citat från undersökningen:
“In conclusion, chokeberry fruit derivatives may act as a promising supplementary therapeutic option in the prevention and treatment of disorders occurring in metabolic syndrome, as well as their complications.”
18) Effect of Aronia Extract on Collagen Synthesis in Human Skin Cell and Dermal Equivalent.
Hwa-Rim Lee, Hye Guk Ryu, Yunji Lee, Ju An Park, Seongju Kim, Chang Eon Lee, Sungjune Jung, Kyung-Ha Lee.
Oxid Med Cell Longev. 2022; 2022: 4392256.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9377964/
Citat från undersökningen:
”In the 3D dermis model, the compressive modulus directly affected by collagen synthesis increased in direct proportion to the Aronia extract concentration, and expression levels of MMP1 and MMP3 decreased in exactly inverse proportion to its concentration. The findings that the Aronia extract increases synthesis of type I collagen and decreases MMP1 and MMP3 expression suggest that this extract may be useful for the treatment of damaged or aged skin.”
19) Protective effects of polyphenols against endocrine disrupting chemicals.
Matthew P. Madore, Junichi R. Sakaki, Ock K. Chun.
Food Science and Biotechnology volume 31, pages 905–934 (2022).
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35873371/
För dig som vill läsa mer, se även aroniainfo.se, eller sök på PubMed, det finns massor av vetenskapliga undersökningar om aronia och hälsa eller polyfenoler i allmänhet.
Miljögifter, läkemedelsrester och klimatförändringar påverkar vattenkvaliteten. I en ny rapport identifieras flera växande hot mot Sveriges vattenförsörjning. Stora investeringar krävs för att säkra tillgången till rent vatten.
Jag har tidigare skrivit om vårt kranvatten (https://4health.se/?s=kranvatten) och hur vårt dricksvatten innehåller allt fler kemikalier och rester av läkemedel.
Bekämpningsmedel, mediciner och andra kemikalier har under de senaste decennierna nått en nivå som enligt ny forskning och expertis gör vattnet direkt skadligt för de som dricker det.
I åratal har forskare, vattentjänstföretag och läkemedelsindustrin hävdat att giftmängderna är för små för att utgöra någon fara för oss. Men med växande befolkning och en ökande mängd kemikalier i olika mediciner upptäcker forskare allt större skador.
Av de 33 000 kemiska substanser som förekommer i vardagsprodukter, testas dricksvattnet bara för ett trettiotal av dem. Experter som studerar de skador som drabbat miljön hävdar att det bara är en tidsfråga innan vi börjar se följder hos människor.
70% av antiobiotika vi stoppar i oss passerar rakt igenom och blir en del av vårt vatten. 100% av diabetetsmedicinen metformin passerar igenom. Mediciner, gifter från plaster och från kosmetika innehåller hormonstörande ämnen som kan göra dig sjuk, infertil osv. Dessa ämnen finns i våra vatten… Men bara ett fåtal av alla tusentals giftiga ämnen mäts och kontrolleras.
Trots detta anser IVA att kvaliteten på svenskt dricksvatten idag är bra. Det är IVA Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien som satt samman den nya rapporten om hur hoten mot det svenska dricksvattnet utvecklas. De är oroade över att olika hot kan komma att påverka dricksvattnets kvalitet i framtiden. Hur illa det då blir vågar jag inte tänka på…
Giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag samt grundvatten av god kvalitet. Det är de fyra av Sveriges miljömål som är mest relevanta för att säkra tillgången till ett hälsosamt dricksvatten. Redan 2019 konstaterade Naturvårdsverket att inget av målen kommer att uppnås (målåret var 2020).
Övergödning av vattendrag och sjöar har länge påverkat vattenkvaliteten negativt. När kväve och fosfor tillförs vattnet från bland annat motortrafik, jordbruksläckage, industriutsläpp eller enskilda avlopp rubbas balansen i de ekosystem varifrån dricksvattnet hämtas.
I dag ökar också föroreningar i form av miljögifter, läkemedelsrester, bakterier, virus och parasiter. 50–100 avloppsreningsverk i Sverige ska byggas ut för läkemedelsrening de närmaste 20 åren. Men IVA konstaterar att det handlar om 1 000 olika substanser i 7 600 olika läkemedel, med olika kemisk struktur, och nya som tillkommer varje år.
Problemen förvärras av klimatförändringarna. Bakterier trivs i varmare vatten. Och när regnoväder och skyfall blir kraftigare ökar risken för bräddning, vilket innebär att avloppsvatten från överbelastade ledningsnät rinner rakt ner i vattendrag, utan rening.
Klimatförändringarna är en utmaning för en hållbar vattenförsörjning, både i form av mer torrperioder och mer häftiga regn. Det svenska systemet av vatten- och avloppsledningar är föråldrat och i stort behov av upprustning. När ledningarna inte håller standarden kan föroreningar i marken läcka in vid häftiga skyfall.
Till de allvarligaste miljögifterna i dricksvattnet hör högfluorerade ämnen (PFAS läs mer: https://4health.se/?s=pfas). Här beskriver IVA situationen som ”akut”. PFAS används till exempel i impregnerade kläder och en mängd andra konsumentprodukter för sina fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper, men finns i större koncentration i framför allt brandskum. De är motståndskraftiga mot nedbrytning och ackumuleras i naturens näringskedjor. Ett stort antal PFAS är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande, enligt Kemikalieinspektionen, som menar att det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga.
En av de viktigaste åtgärderna som IVA föreslår är att samla ansvaret för vattenförvaltningen, som i dag är utspridd på sammanlagt nio departement och 30 expertmyndigheter. IVA ser risk för att problem med vattnet hamnar mellan stolarna.
https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hogfluorerade-amnen—pfas#h-Effekterpahalsa
https://www.dn.se/vetenskap/vaxande-hot-mot-kvaliteten-pa-sveriges-dricksvatten/
Benskörhet
Benskörhet drabbar 50 % av Sveriges kvinnor. Benskörhet innebär lägre bentäthet och förändrad mikrostruktur i skelettet. Detta medför i sin tur en ökad risk för benbrott.
Norden är hårt drabbat av benskörhet. En uppmärksammad anledning är D-vitaminbrist, vilket till stor del beror på att vi inte har så mycket solljus på vinterhalvåret, i kombination med att vi vistas mycket inomhus. Som du kanske minns från avsnitt 5 så bildas D-vitamin i huden med hjälp av solljus. Däremot är Grönland inte speciellt drabbade av benskörhet trots att man inte har mer solljus än vad vi har här i Sverige. Men på Grönland äter man rikligt med fet mat som också innehåller naturligt D-vitamin, A-vitamin och andra ämnen som är viktiga i god balans för ett friskt skelett.
Mjölk och mejeriprodukter ger INTE starka ben. Tvärtom. Sverige är ett av de länder med högst förekomst av benskörhet trots att vi är ett av få länder i världen som dricker mjölk långt upp i vuxen ålder. Ja, det finns kalcium i mejeriprodukter, men det tvistas en del kring hur användbart det är för våra kroppar efter den tämligen hårda bearbetningen av mjölk via pastörisering och homogenisering. Och dessutom så finns det andra hälsonackdelar med för stora mängder mejeriprodukter, såsom svårigheter att bryta ner mjölkproteinet och eventuellt bidragande till inflammation. Mer om det i podcastavsnitt, som t.ex. avsnitt 60 om icke-evolutionär mat.
I observationsstudier ser man t.o.m. ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökade frakturer och ökad dödlighet. Och i Sverige och Finland, där man dricker mer mjölk än i alla andra länder i världen, har vi högre frekvens av benskörhet än andra länder.
Äter du en näringstät kost så får du i dig rikligt med kalcium utan mejeriprodukter. Grönsaker,fisk, ägg, nötter och fröer, örter och alger är rika på kalcium.
Det är inte heller brist på kalcium som är orsaken till benskörhet, utan brist på näringsämnen som behövs för upptag av kalcium i skelettet mm. Såsom vitamin K, vitamin D, magnesium och andra mineraler. Dessa näringsämnen finns i de livsmedel som naturligt också innehåller kalcium.
Överskott av fosfor är ytterligare faktor som kan bidra till benskörhet. Fosfor samverkar med kalcium i skelettet, men för mycket fosfor kan göra att kroppen tar kalcium från skelettet. Detta har på blivit allt mer uppmärksammat i takt med den ökade konsumtionen av läsk. Läsk innehåller nämligen fosforsyra i relativt stor mängd, så överdrivet läskdrickande kan alltså ge benskörhet.
En mycket viktig icke-kostrelaterad faktor är träning. Särskilt gäller detta för att förebygga benskörhet genom fysisk aktivitet innan man vuxit färdigt, dvs. fram till 18-årsåldern ungefär. Men även senare i livet ska du se till att träna sådant som belastar skelettet, t.ex. springa, gå och hoppa. Vibrationsträning har också visat bra resultat för att bygga benmassa.
Också rökning och hög alkoholkonsumtion verkar negativt för bentätheten.
Så för att summera hur du förebygger benskörhet; undvik tillsatt fosforsyra, träna sådant som ger stötar på skelettet, se till att vara i dagsljus var dag, undvik rökning och hög alkoholkonsumtion och se till att få i dig en varierad näringstät kost för att inte få brist på mineraler och vitaminer som är viktiga för skelettet.
För att lära dig om benskörhet rekommenderar jag dig att lyssna på podcastavsnitt 106, samt på avsnitten med Morley Robbins – framföralltavsnitt 218-221.
Fettlösliga vitaminer
A-vitamin (Retinol) är bäst känt för sin funktion i ögats näthinna. Där ingår det i synpigmentet, som “fångar upp” ljuset och ser till att det skickas en signal till hjärnan. A-vitamin byggs också om till ett hormon, en signalsubstans, som reglerar tillväxten i epitel – den vävnad som täcker hud och slemhinnor. Men retinol är viktigt för många funktioner i kroppen, inklusive ditt immunförsvar och indirekt för din energiproduktion. Lyssna bl.a. på podcastavsnitten med Morley Robbins om hur retinol används för att göra koppar biotillgänglig i kroppen.
A-vitamin finns huvudsakligen i animaliska produkter, t.ex. i lever, äggula, smör och fet fisk. I växter som innehåller gula färgämnen finns karotenoider som fungerar som förstadium till A-vitamin (t.ex. betakaroten i morötter mm.)
Brist på vitaminet gör att ögat får svårare att uppfånga svagt ljus och man drabbas av nattblindhet. Den botas dock så snart vitaminet åter tillförs. Man kan också få besvär från immunsystem och slemhinnor. Även överskott ger allvarliga effekter såsom kalciumförlust från skelettet, håravfall, trötthet och torr hy. Undvik därför produkter med tillsatt A-vitamin, t.ex. margarin och lättmjölk.
D-Vitamin behövs för kroppens omsättning av fosfor och kalcium i skelettet. D-vitamin är ett hormon som bildas av kolesterol. D-vitamin behövs också för att reglera kroppens kalkbalans och upptaget av kalcium från födan ur tarmen, samt för immunförsvaret.
Kroppen kan tillverka D-vitamin själv. Detta görs i huden med hjälp av solljus. Men D-vitamin finns också i t.ex. lever, fet fisk, ägg, kött och feta mejeriprodukter. Solljuset är dock den viktigaste källan. Se därför till att försöka vistas i dagsljus varje dag.
På höst och vinter räcker inte solljuset här i Norden till för tillräcklig bildning av D-vitamin, så då kan man behöva tillskott. Är man ofta förkyld på vinterhalvåret kan man testa D-vitamintillskott och se om det hjälper. Grav brist på D-vitamin ger ett mjukt och missformat skelett, den sk engelska sjukan. Var dock lite försiktig med tillskott av D-vitamin i höga doser och/eller under längre tid. Det är viktigt att A- och D-vitamin och andra fettlösliga vitaminer kommer i en naturlig balans. Därför är det att föredra att få D-vitamin från solljus, mat och matbaserade tillskott som fiskleverolja. Lyssna även på podcastavsnitt 219.
E-vitamin (Tokoferol) är en antioxidant och skyddar alltså mot fria radikaler. E-vitamin är viktigt för cellmembranen.
E-vitamin finns bl.a. i oljor, groddar, frön, nötter, avokado, en del i frukt och grönsaker samt i fisk och kött.
Om man tränar hårt och inte äter en E-vitaminrik kost kan tillskott behövas. Men man ska veta att det finns många olika sorters tokoferoler, så enklast att få rätt balans mellan dessa är från kosten.
K-vitamin (Koagulationsvitamin) behövs för regleringen av blodets koagulation, men hjälper också till att bygga upp skelettet genom att det har en roll i kroppens omsättning av kalcium.
K-vitamin finns i mörkgröna grönsaker, tex broccoli och spenat, i lever, ägg och kål (särskilt i surkål). K-vitamin kan också bildas av bakterierna i tarmen.
Även K-vitamin finns i olika former. K1 i grönsaker kan av tarmfloran omvandlas till vitamin K2. Vitamin K2 finns i sin tur bl.a. som formerna MK-7 och MK-4. MK-4 får du i dig från animalier, som lever.
Senaste kommentarer