fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: NAC cystein

Detox i verkligheten: DEL 13) NAC, N-acetylcystein

av 2 Comments

NAC, N-acetylcystein, är en aminosyra som man kan ta som tillskott för att hjälpa kroppen med biotransformationen.

Som du minns från de första delarna av detox-serien, så används aminosyran cystein både i sig självt för konjugering i fas 2, men det är också en viktig del i vår kroppsegna antioxidant glutation. Glutation används också för konjugering, och är troligen det enskilt viktigaste ämnet för biotransformationen, avgiftningen alltså.

Cysteinets sulfhydryl-grupp har hög affinitet till tungemtaller och binder hårt till ämnen som kvicksilver, bly och kadmium, vilket förhindrar att joner från dessa ämnen tar sig in i hjärnan. Cystein motverkar också de skadliga effekterna av acetaldehyd (det ämne som bland annat bildas när alkohol bryts ner och som ger oss bakfylla, lyssna gärna på avsnitt 101 om alkohol), eftersom det är involverat i att göra om acetaldehyd till den snällare ättiksyran

Cystein bidrar även med svavel, vilket i sig är viktigt för biotransformationen.

Cystein kan dessutom ha en viss slemlösande effekt.

Cystein får du från protein i kosten, men kroppen kan också själv producera cystein med hjälp av den essentiella aminosyran metionin (som du också får från protein i maten).

Liksom andra aminosyror ska NAC helst inte tas med mat, utan mellan måltider. För att slippa konkurrens med andra aminosyror i maten.

Jag har fått testa NAC härifrån:

http://www.femalebalanceshop.com/nac-600mg

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

NAC, epigenetik, oxidativ stress och glutation

av Leave a Comment

Fortsätter att följa upp podcastavsnittet med Dr Marcus Gitterle med lite extra tips.

Epigenetik

Epigenetik är vår förmåga att slå på och av gener. Trots att vi föds med en uppsättning gener påverkas vi mer av om generna är aktiverade eller tystade. Och detta kan vi i sin tur påverka med vår livsstil.

mTOR har jag skrivit och pratat om tidigare. (sök https://4health.se/?s=mtor)

Vi vill hålla den avslagen/nedreglerad en stor del av tiden. mTOR-uppreglering leder till en kaskad av effekter som också har en åldrandeeffekt. Celler agerar som gamla när mTOR är överaktiverad.

mTOR har samband med cancer och det nedreglerar autofagi. Autofagi kan du läsa mer om i tidigare inlägg här på 4health.se, men det är återvinning av gamla dåliga komponenter i cellen.

mTOR har en stark koppling till insulin. Och sätt att hålla mTOR nedreglerad är bl.a. saker som håller insulinet i schack. Träning i form av styrketräning och intervallträning, och en ketogen kost tex. Både kolhydrater och proteiner i överflöd kan ha en negativ effekt och uppreglera mTOR.

I avsnitt 23 av podcasten pratar vi om carb cycling och cyklisk ketos, vilket kan ge en hälsosam mTOR cycling.

När FOXO är uppreglerad så uppregleras helande funktioner i cellen, allt börjar repareras. Autofagi uppreglas, och det uppreglerar också immunsystemet.

Det finns många sätt att aktivera FOXO, bland annat genom att äta en bra lågkolhydratkost, och gärna även periodisk fasta. Träning är ett annat sätt att uppreglera FOXO. Dessutom kan man använda sig av tillskott av NAC, vilket både tystar ner mTOR och aktiverar FOXO.

NAC, N-acetyl-cystein, är en aminosyra som man kan ta som tillskott.

Oxidativ stress och glutation

När vi pratar oxidation, oxidering eller oxidativ stress, så pratar vi fria radikaler. En fri radikal är en atom eller molekyl som har oparade elektroner. Detta gör fria radikaler mycket reaktiva, så att de gärna bildar nya kemiska föreningar. Fria radikaler bildas i helt vanliga reaktioner i vår kropp, inte minst vid energiproduktion i cellerna.

De fria radikalerna kan skada proteiner och lipider i cellerna, vilket bildar skadade molekyler som cellen måste ta hand om, vilket i sin tar tar energi som skulle använts till andra saker. Det finns dessutom en direkt korrelation med sjukdom. Ju mer oxidativ skada, ju mer kronisk sjukdom.

Vi har ett kroppseget inbyggt sätt att hantera fria radikaler, bl.a. vårt mycket viktiga glutation. Vi kan få i oss antioxidanter från maten, allt från C-vitamin till färgämnen i grönsaker. Men vårt kroppsegna försvar är så mycket mer effektivt. Så trots att C-vitamin mm är viktigt, så är det mer effektivt att arbeta med att höja glutation. Att ta en av glutations byggstenar NAC är ett mycket bra sätt att öka glution på. En annan viktig byggsten är glycin. Båda kan man ta som tillskott.

På bilden ser du ett exempel på en NAC-produkt.

Ny studie med D-vitamin mot Covid-19 – och vad som mer kan vara användbart om du drabbas

av 2 Comments

Det kom en ny större studie som visade fina resultat av D-vitamin som behandling mot Covid-19. Men, liksom många andra studier nu, så fanns den tillgänglig före den hade granskats (sk peer-review vilket säkerställer kvalitet på studier), så studien är tillfälligt borttagen.

Det detta preprint visade var att calcifediol, en form av D-vitamin (här kan du läsa mer om formerna, vanligen används i tillskott Cholecalciferol https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7352679/), minskade behov av intensivvård och minskade också dödligheten i covid-19 kraftigt.

Av de 551 patienter som behandlades med D-vitamin behövde bara 5,4% intensivvård. Medan 21% av de 379 som inte fått D-vitamin behövde intensivvård. Och D-vitamintillskottsgruppen hade 64% lägre dödlighet i Covid-19.

Studien hade 930 covid-19-patienter som deltagare, och är en större variant av den studie på D-vitamin mot Covid-19 som jag skrivit om tidigare. Alla inlagda patienter fick standardbehandling mot Covid och D-vitamin adderades till denna behandling för en del av patienterna.

Problemen med studierna på D-vitamin

Men det fanns några potentiella problem med studien, förutom att den inte hade granskats. Problemen inkluderade att deltagarna i studien inte hade randomiserats (de hade alltså inte slumpmässigt hamnat i behandlings- eller kontrollgrupp), istället hade man sagt att vissa avdelningar på sjukhuset skulle få D-vitamin och andra inte. Det fanns också olikheter mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen, såsom att kontrollgruppen hade färre kvinnor och lägre D-vitaminnivåer vid studiens start (dock var inte skillnaderna jättestora). Studien var inte heller placebokontrollerad.
Studien låg som sk preprint (och kommer troligen att finnas) här om den blir godkänd: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3771318

Jag har tidigare skrivit om en den mindre studien här: https://4health.se/studie-d-vitamin-effektiv-behandling-av-covid-19

Jag vill också betona att de flesta övriga studier, förutom dessa två, enbart är observationsstudier som tex visar samband mellan blodstatus av vitamin D och hur man insjuknar i Covid-19. Dessa resultat behöver inte säga någonting alls. Bl.a. för att man måste mäta alla olika former av D-vitamin för att kunna uttala sig om detta. Blodstatus går inte heller att översätta till att tillskott av D-vitamin skulle vara hjälpsamt. Tex kan lägre nivåer av lagringsformen av D-vitamin bero på att mer är omvandlat till aktivt D-vitamin, tex vid pågående inflammation.

Vad jag personligen skulle använda mot Covid-19

Om jag skulle drabbas av Covid-19 så skulle jag använda mig av bl.a. D-vitamintillskott, glutation, NAC, gurkmeja och kurkumin samt C-vitamin (trots att jag INTE rekommenderar tillskott av syntetisk C-vitamin /askorbinsyra/ askorbat i vardagen https://4health.se/askorbinsyra-vs-c-vitamin).

I ett tidigt skede skulle jag även använda mig av diverse antimikrobiella preparat och livsmedel, inklusive vitlök, salvia och KS (kolloidalt silver). Samt jod

Troligen skulle jag även använda mig av allmänt immunhöjande / T-cellshöjande åtgärder, inklusive medicinalsvampar som reishi och sidenticka.

Jag rekommenderar dock inte stora doser D-vitamin förebyggande. Jag instämmer till stor del med det Morley Robbins säger i våra podcasts om D-vitamin. (Lyssna främst på avsnitt 218-221, och då särskilt på  https://4health.se/219-morley-robbins-d-vitamin-mineralerna-i-din-kropp-2 ) D-vitamintillskott kan sätta annat ur balans i kroppen. Bl.a. kan en obalans mellan vitamin D och A, hindra A-vitamin. Vilket i sin tur behövs för koppar / ceruloplasmin, vilket i sin tur behövs för cellenergi, användningen av järn i kroppen mm. Men att ta D-vitamin tillfälligt vid infektion, eller i liten dos någon månad under vintern vid sidan av torskleverolja, kan vara vettigt.

Skilj alltså på vad jag skriver om att använda vid smitta och att använda förebyggande och dagligen för ett bra immunförsvar.

Mer via https://4health.se/?s=corona

Mer stöd för att använda glutation vid covid-19

av Leave a Comment

“The anti-inflammatory effects of reduced glutathione (GSH) are exerted through the inhibition of ACE activity, decrease of reactive oxygen species (ROS) production and reduction of NF-kB activation (red lines). The balance ACE/ACE2 is shifted toward ACE by the oxidized form of glutathione (GSSG) and by renin (the circled arrows pointing upwards indicate the induction of ACE) and by viral infection (the circled arrow pointing downwards indicates the downregulation of ACE2)”

Jag har tagit upp hur man kan använda bl.a. glutation och NAC om man drabbas av Covid-19. Både för att aktivera immunförsvaret (rätt delar) och för att dämpa de besvär som kan uppstå tex i form av cytokinstormar. En ny vetenskaplig sammanställning betonar just rollen i att dämpa inflammationen i sjukdomens senare skede. Det är just denna överdrivna immunrespons som gör att Covid-19 kan bli farligt.

Saxat ur artikeln:

“The Role of Glutathione in Protecting against the Severe Inflammatory Response Triggered by COVID-19

The novel COVID-19 pandemic is affecting the world’s population differently: mostly in the presence of conditions such as aging, diabetes and hypertension the virus triggers a lethal cytokine storm and patients die from acute respiratory distress syndrome, whereas in many cases the disease has a mild or even asymptomatic progression. A common denominator in all conditions associated with COVID-19 appears to be the impaired redox homeostasis responsible for reactive oxygen species (ROS) accumulation; therefore, levels of glutathione (GSH), the key anti-oxidant guardian in all tissues, could be critical in extinguishing the exacerbated inflammation that triggers organ failure in COVID-19. The present review provides a biochemical investigation of the mechanisms leading to deadly inflammation in severe COVID-19, counterbalanced by GSH. The pathways competing for GSH are described to illustrate the events concurring to cause a depletion of endogenous GSH stocks. Drawing on evidence from literature that demonstrates the reduced levels of GSH in the main conditions clinically associated with severe disease, we highlight the relevance of restoring GSH levels in the attempt to protect the most vulnerable subjects from severe symptoms of COVID-19. Finally, we discuss the current data about the feasibility of increasing GSH levels, which could be used to prevent and subdue the disease.”

“Among the many functions of GSH, some are worthy of mention in relation to their impact on the exacerbated inflammation taking place in COVID-19 and in relation to the symptoms developed in the disease.

1. GSH protects cells by neutralizing (i.e., reducing) ROS, which are key signaling molecules that play an important role in the progression of inflammatory disorders. The relationship between ROS production and proinflammatory cytokine activation is well established [22]. An enhanced ROS generation by polymorphonuclear neutrophils at the site of inflammation causes endothelial dysfunction and tissue injury [23].

2. The conjugation of GSH to xenobiotics is particularly abundant; glutathione S-transferase enzymes catalyze GSH conjugation to lipophilic xenobiotics, facilitating the excretion or further metabolism of many drugs. The conjugation process is illustrated by the metabolism of N-acetyl-p-benzoquinone imine (NAPQI). NAPQI is a reactive metabolite formed by the action of cytochrome P450 on paracetamol (acetaminophen). Glutathione conjugates to NAPQI and the resulting product is excreted [24].

3. Many enzymes use GSH as a cofactor or substrate. For example reactions requiring GSH as a key cofactor are catalyzed by the prostaglandin H synthase, the rate-limiting enzyme in the production of prostaglandins and thromboxane [25], which are essential regulators of vascular function. Moreover, the enzyme leukotriene C(4) synthase conjugates LTA(4) with GSH to form the leukotriene LTC(4), the parent compound of the cysteinyl leukotrienes [26]; these molecules are potent mediators of airway narrowing.

4. GSH is used to synthesize S-nitrosoglutathione (GSNO), an endogenous S-nitrosothiol that plays a critical role in nitric oxide (NO) signaling and is a source of bioavailable NO. The generation of GSNO can serve as a stable NO pool which can properly transduce NO signaling [27]. NO produced by nitric oxide synthase eNOS and nNOS, in the presence of GSH, can effectively modulate vessels and neuronal functions, regulating the blood flow according to the local calcium influx.

As a consequence of the competition between these and many other GSH-consuming pathways, on one hand, the raging inflammation and oxidative stress triggered by the viral infection steals GSH from core functions such as NO-dependent vasodilatation; on the other hand, when other biochemical pathways are consuming GSH, the patient is not protected from an inflammation that can prove fatal.”

“ACE expression and activity are modulated by glutathione; in fact, the oxidized form GSSG shows an activating effect on ACE activity, whereas the reduced GSH provides an inhibitory effect [28]. Finally, the boosted ANGII production can be due to decreased ACE2 expression and activity; this is the case with coronavirus infection, which recognizes ACE2 as its extracellular binding site [29]. Compared to SARS-COV-1, SARS-CoV-2 has about 4-fold higher affinity for ACE2 [30]. Infection of cells by SARS viruses that bind ACE2 results in two effects: inhibition of ACE2 activity and decrease of ACE2 expression in infected cells”

“By reducing ROS production, GSH inhibits NF-kB activation and consequently keeps the cytokine storm under control.”

Tidigare om glutation bl.a. i podcastavsnitt om Covid-19 https://4health.se/259-dr-cecilia-furst-covid-19 och här https://4health.se/sa-kan-glutation-boosta-ditt-immunforsvar och här https://4health.se/?s=glutation och här https://4health.se/?s=corona

https://www.mdpi.com/2076-3921/9/7/624

“the interactions between the molecules involved in the renin-angiotensin system (RAS)”

Kosttillskott för dig med Graves hypertyreos

av 2 Comments

Det här är ett gästinlägg, skrivet av Katarina Fornander, som jag också intervjuat i podcasten på temat Läka från Graves, stress och utmattning. Detta inlägg är en uppföljning på avsnittet.
Vill du skriva? Läs mer här: https://4health.se/vill-du-skriva-gastinlagg

Lyssna på podcastavsnittet här: https://4health.se/266-laka-fran-graves-stress-utmattning-katarina-fornander

Vilka kosttillskott kan du med Graves hypertyreos ha nytta av? Hur är det nu med jod vid Graves? Här får du en lista med tillskott och förklaringar till varför de kan hjälpa. Du som precis blivit diagnosticerad får även tips på näringsämnen som är extra viktiga i denna fas.

Framför allt åstadkommer du en god tillgång till näringsämnen genom din kost. Med det sagt kan tillskott vara just ett tillskott till en redan näringstät kost. Det allra bästa är om du kan testa dig för att se vilka näringsämnen du behöver fylla på med, eftersom vi alla är olika. Här är några potentiellt hjälpsamma tillskott för alla med Graves:

D-vitamin. Detta vitamin är viktigt för att reglera immunförsvaret och brist ses vid många autoimmuna sjukdomar. Även vid Graves är brist associerat med risk för insjuknande och tillskott kan fördröja återfall. Testa dig gärna med ett blodprov innan för att räkna ut ditt eventuella personliga behov av tillskott. Minst 75 nmol/l i blodet är kopplat till full effekt av vitaminets hälsofördelar. Det är inte ovanligt att behöva tillskott av upp till 8 000 IU per dag på vintern och upp till 4 000 IU på sommaren.
(Annas kommentar: Det finns även nackdelar med långvarigt högt intag av D-vitamintillskott. Många tillskott kan sätta relationen till andra näringsämnen ur balans. Lyssna gärna på mina intervjuer med Morley Robbins, inte minst: https://4health.se/219-morley-robbins-d-vitamin-mineralerna-i-din-kropp-2)

Selen. Selen är sköldkörtelns beskyddare på många sätt och tillskott av selen har visat sig kunna ge minskade symtom vid Graves. Tyvärr har vi brist på ämnet i europeiska jordar. Därför innehåller grönsaker från Europa låga nivåer och många har brist på mineralen. När du vill ta tillskott är det bra att tänka på att mineraler binds till olika ämnen för att stabiliseras vid tillverkning av tillskott. Beroende på vilket ämne mineralen bundits till tas den upp olika bra av tarmen. I fallet med selen är 200 mcg av selenometionin eller selenocystein ditt bästa val. Selenocystein har fördelen att det ger extra av aminosyran cystein som är nödvändigt för bildning av en av kroppens viktigaste egna antioxidanter, glutation. Glutation är särskilt viktigt vid sköldkörtelsjukdom, du kan läsa mer om det här https://4health.se/sa-kan-glutation-hjalpa-dig-med-skoldkortelsjukdom . Du kan istället för tillskott välja att äta 2 paranötter per dag, men det garanterar inte att du får i dig 200 mcg.

Magnesium. En vanlig näringsbrist, orsakar bland annat försämrad sömn, spända muskler och problem med ämnesomsättningen. Magnesium är nödvändigt i över 300 olika biokemiska reaktioner i kroppen. Forskning på autoimmuna sköldkörtelsjukdomar visade att magnesium var ett viktigt komplement till selen för att normalisera sköldkörtelfunktionen. Det finns olika typer av magnesium, magnesiumoxid är den vanligaste i kosttillskott. Tyvärr tas den inte så lätt upp av tarmen, men är bra vid förstoppning. Magnesiumbisglycinat tas upp lättare och är magnesium kombinerat med aminosyran glycin, som även den är lugnande vilket gör att denna form brukar rekommenderas för sömn och avslappning. Magnesiumcitrat är också lättupptaglig och känd för att ge magnesiums positiva effekter.

Järn. Många kvinnor har brist på järn på grund av lågt intag av animalier eller stor förlust av ämnet vid menstruation. Det finns flera anledningar till att du med Graves bör ha koll på dina järnnivåer: Tyreoideaperoxidas som bildar T4 är beroende av järn och dina röda blodkroppar som ger dig god fysisk kondition måste ha mineralen för att fylla sin funktion. Utan järn blir det vare sig kortisol eller könshormoner eftersom det behövs när dessa hormoner ska byggas. Det är viktigt att med ett blodprov ta reda på om du verkligen behöver extra järn eftersom överskott kan leda till oxidativ stress.
(Annas kommentar: Rekommenderar inte järntillskott. Däremot behövs andra näringsämnen för att kroppen ska kunna använda järn. Lyssna gärna på mina intervjuer med Morley Robbins, inte minst: https://4health.se/220-morley-robbins-koppar-och-jarn-mineralerna-i-din-kropp-3)

Omega-3. För minskad inflammation, balans av immunförsvaret, bättre tarmflora och byggstenar hjärnan behöver.

B-vitaminer. Essentiella för hjärnhälsa och ämnesomsättning. B12 spelar en roll när T4 ska aktiveras till T3. B6 och biotin är viktiga för produktionen av T4. Välj ett tillskott där B-vitaminerna är i sin metylerade, det vill säga aktiva, form.

B-vitaminMest aktiva formen
B1- TiaminTiaminhydroklorid
B2- RiboflavinRiboflavin 5’fosfat
B3- NiacinNikotinsyra
B5- PantotensyraD-pantotenat kalcium
B6- PyridoxinPyridoxal-5′-fosfat
B7- BiotinD-biotin
B8- InositolMyo-inositol
B9- FolatMetylfolat
B12 – KobalaminMetylkobalamin

Glutamin. En bristvara i kroppen vid sjukdomen och en viktig aminosyra för att läka tarmen och bygga upp muskler och skelett samt bra för hjärnhälsan.

För att öka nivåerna av glutation: 

Glutation. Färdigbildat glutation, välj en liposomal variant för bästa upptag.         

Ämnen som stöttar glutation. N-Acetylcystein och vitamin C plus flera av de ovanstående som B-vitaminer, selen, omega-3 och glutamin kan hjälpa kroppen bilda mer glutation.

Jod eller inte jod?

Sköldkörteln behöver cirka 150 mikrogram jod per dag för att kunna tillverka hormon i tillräckliga mängder men ofta säger man att jod har potentialen att trigga Graves sjukdom. Intag av mycket jod kan utlösa Graves delvis för att tyreoglobulin med fler jodatomer bundna till sig aktiverar immunförsvaret lättare. Studier har visat att tillskott av jod kunnat ge fler återfall i Graves och samtidigt visar studier med människa att i områden där mineralen jod förekommer i tillräckliga mängder naturligt, ökar inte återfallen. Forskare menar också att risk för negativ påverkan av jodöverskott främst uppstår vid selenbrist. Många läkare råder till att vara försiktig med jod om du har Graves. Vissa förespråkar en kost med låga nivåer av jod för att läka autoimmuna sköldkörtelsjukdomar. Hur noga du bör vara med att undvika jod går idag inte att säga. Men undvik jod i stora mängder:

  • Undvik tillskott av jod. 
  • Ät inte alger och sjögräs med höga nivåer jod. Dessa har dock fina näringsvärden och det finns arter som naturligt inte tar upp jod, som spirulina. Odlas de däremot med jodrikt vatten tar de upp mineralen varför det är bäst att höra efter med tillverkaren hur det är odlat. 
  • Se även till att ha tillräckliga nivåer av selen.

Är du nyligen diagnosticerad? 

På grund av den höga ämnesomsättningen vid Graves har du förbrukat många näringsämnen och den oxidativa stressen är hög. Oxidativ stress vid Graves kommer sig av att syreförbrukningen i mitokondrierna skapar större mängder fria radikaler. När energiproduktion sker i lägre takt är detta ett mindre problem men på högvarv som vid Graves hinner kroppen inte med att ta hand om fria radikalerna vilket ger ökad oxidativ stress. Många av symtomen vid diagnos tros vara kopplade till den oxidativa stressen och antioxidanter har funnits kunna minska symtomen. 

Om du nyligen diagnosticerats kan du därför dessutom ha nytta av:

Multivitamin- och mineraltillskott. Snåla inte när du köper multi-vitamintillskott. De billiga har näringsämnen i sin billigaste form. Det betyder att du kanske inte tar upp näringen som finns i tabletten eller att kroppen inte kan använda sig av den för att den inte är i aktiv form. Välj något som rekommenderas här på 4health eller besök en hälsokostbutik du litar på, de kan hjälpa dig välja ett högkvalitativt tillskott. Om tillskottet innehåller järn, kalcium eller Q10 bör du ta dem med minst 2 timmars mellanrum från ditt Levaxin eftersom dessa kan hindra upptaget.

Antioxidanter. Har du nyligen diagnosticerats med Graves kan du ha nytta av extra vitamin E, betakaroten, CoQ10 och vitamin C. Mineralerna selen, koppar, zink och magnesium är alla viktiga för att bilda kroppens egna antioxidanter. Tyrosinet i Q10 kan tävla med upptaget av Levaxin varför du bör ta dem separat. Selen och Q10 kan du fortsätta under längre tid men de övriga kan du ta i åtta veckor. Detta beroende på att kroppens förråd av antioxidanter fylls på och produktionen av kroppsegna antioxidanter kommer igång igen.

Myo-inositol, kolin och karnitin är alla brister vid diagnos och viktiga bland annat för hjärnhälsa.

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. September 2020 utkommer hennes bok ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves tyreoidit, som är den vanligaste typen av hypertyreos och vad du kan göra för att återhämta dig efter sjukdomen. Fram till boksläpp kan du förbeställa boken med 25 procents rabatt här: http://www.fysiomedia.se/efter-graves/.

Så kan glutation hjälpa dig med sköldkörtelsjukdom

av 2 Comments

Glutation är ett fantastiskt ämne din kropp själv kan tillverka. Det kan balansera immunförsvaret, öka utrensningen av gifter och fungera som en antioxidant. Ämnet är särskilt viktigt för dig med sköldkörtelsjukdom. För både Hashimotos tyreodit – den vanligaste typen av hypotyreos och Graves tyreodit- den vanligaste typen av hypertyreos – är det konstaterat att nivåerna av glutation är låga. 

Det här är ett gästinlägg skrivet av Katarina Fornander. Vill du skriva? Läs mer här: https://4health.se/vill-du-skriva-gastinlagg

Tidigare inlägg om glutation: https://4health.se/?s=glutation

Det finns flera potentiella fördelar att öka dina nivåer av glutation vid sköldkörtelsjukdom: 

  • Viktigt i sköldkörteln för att det tillsammans med selen ingår i de enzymer som förhindrar inflammation som annars kan bidra till autoimmunitet.
  • Minskade nivåer av glutation kan skapa obalans i immunförsvaret och leda till autoimmunitet. 
  • Glutation är en kraftfull antioxidant och skulle kunna minska symtom den oxidativa stress som är hög både vid hypo- och hypertyreos. 
  • Stöttar leverns avgiftning av hormonnedbrytningsprodukter, tungmetaller och hormonstörande kemikalier som annars kan bidra till autoimmunitet. 
  • Glutation hjälper till att skydda mitokondrierna, cellens energifabriker. Mitokondrierna kan ta skada och fungera sämre av både för lite och för mycket sköldkörtelhormon. 

Stötta glutation med livsstil och tillskott

Normalt sett ska kroppen tillverka tillräckligt med glutation men på grund av sjukdom eller livsstil är det inte säkert att den gör det. Har du sköldkörtelsjukdom kan du använda livsstilen för att få upp dina nivåer igen. Glutation minskar också när vi åldras. 

Sätt att öka dina glutationnivåer med hjälp av livsstilen:

  • Tillräckligt selenintag. Selen är en kofaktor till glutation och behövs för dess funktion.
  • Ökat intag av svavelhaltiga grönsaker som kål och lök. Svavel behövs för att bilda glutation. Ägg innehåller cystein som är en svavelinnehållande aminosyra.
  • Vitamin C-rik mat kan hjälpa till att öka nivåerna av glutation.
  • Sova, röra på dig tillräckligt och minska alkoholintag är andra sätt att öka glutation.  
  • Tungmetallen kvicksilver gör slut på våra glutationförråd och kan finnas i maten vi äter eller komma från amalgamfyllningar i tänderna.
  • Minska stress, även i form av rökning, mat du inte tål, socker och alkohol. 
  • Undvik kemikalier i mat, smink och plast. 

Tillskott för mer glutation

För att stötta produktionen av glutation kan du välja att antingen ta glutation direkt eller andra ämnen som stöttar produktionen. Glutation kräver näring för att bildas däribland aminosyror och vitaminer, därför är näringsrik kost en grund för bra glutationnivåer. Väljer du tillskott av glutation kan du fundera på att välja en så kallad liposomal variant. Där är glutationet inkapslat i fett vilket underlättar upptaget i tarmen och till cellerna där det behövs. Vissa menar att glutation i icke-liposomal form inte tas upp alls. 

Mineralen Selen har visat sig fördelaktigt som tillskott vid både hypo- och hyper och en av anledningarna är att det ingår i ett enzym som kan skydda sköldkörteln från den inflammation som uppstår när sköldkörtelhormon tillverkas. Tillverkningen innebär under normala omständigheter fria radikaler och dessa tas om hand av glutationperoxidas, ett enzym som innehåller glutation förstås men även selen.  

För att öka nivåerna med hjälp av tillskott: 

Glutation. Färdigbildat glutation, välj helst en liposomal variant.    

Ämnen som stöttar glutation.

– NAC

– vitamin C 

– B-vitaminer, gärna i metylerad (aktiverad) form

– vitamin E

– omega-3

– selen

– ALA

– Mariatistel eller på engelska milk thistle

– glutamin kan hjälpa kroppen bilda mer glutation.

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från KI och är journalist inom medicin och hälsa. September 2020 utkommer hennes bok ”Efter Graves – Din väg till läkning” om Graves tyreodit, som är den vanligaste typen av hypertyreos och vad du kan göra för att återhämta dig efter sjukdomen. Missa inte att jag intervjuar Katarina för podcasten om att komma tillbaka från både Graves, stress och utmattning. Avsnittet kommer i sommar! Fram till boksläpp kan du förbeställa boken med 25 procents rabatt här: http://www.fysiomedia.se/efter-graves/.

Källor

Minich DM, Brown BI. A Review of Dietary (Phyto)Nutrients for Glutathione Support. Nutrients. 2019;11(9):2073. Published 2019 Sep 3. doi:10.3390/nu11092073Källor

Rostami R, Aghasi MR, Mohammadi A, Nourooz-Zadeh J. Enhanced oxidative stress in Hashimoto’s thyroiditis: inter-relationships to biomarkers of thyroid function. Clin Biochem. 2013;46(4-5):308-312. doi:10.1016/j.clinbiochem.2012.11.021

Vrca VB, Skreb F, Cepelak I, Romic Z, Mayer L. Supplementation with antioxidants in the treatment of Graves’ disease; the effect on glutathione peroxidase activity and concentration of selenium. Clin Chim Acta. 2004;341(1-2):55-63. doi:10.1016/j.cccn.2003.10.028

Lågsvavelkost / lågtiolkost – listorna

av 31 Comments

Apropå sista tidens podcasts om svavel mm, så kommer här listor på hög- respektive lågsvavelkost

Livsmedel med ett högt svavelinnehåll (att undvika medan du äter en lågsvavelkost):

Grönsaker och frukt med mycket svavel:

  • alla sorters lök
  • alla sorters kål
  • mörkgröna bladgrönsaker
  • baljväxter
  • jordärtskockor
  • sparris
  • bönor av alla slag
  • böngroddar
  • linser
  • bok choy
  • broccoli
  • brysselkål
  • grönkål
  • vitkål
  • blomkål
  • gräslök
  • maskros
  • vitlök
  • pepparrot
  • purjolök
  • ärter av alla slag
  • rädisor
  • kålrot
  • surkål
  • schalottenlök
  • spenat
  • tamarind
  • rova
  • vetegräs och andra spannmålsgräs
  • vinbär, särskilt svarta
  • papaya
  • ananas
  • vindruvor (behandlas/ besprutas med svavel)
  • torkad frukt (har oftast sulfit / svaveldioxid som tillsats)
  • citronsaft / citronjuice  (har ofta sulfit / svaveldioxid som tillsats)

Proteinkällor med mycket svavel:

De flesta proteinkällor är rika på svavel eftersom svavel finns bundet i aminosyror som metionin. Men om du är känslig för detta eller inte beror mycket på orsaken till dina besvär. Många som är känsliga för tioler, är inte känsliga för protein i form av tex kött och fisk eftersom det inte innehåller så mycket svavel i tiolform, utan i andra former. Men är du känslig för svavel rekommenderar jag dig att hålla proteinintaget relativt lågt eller moderat. En lämplig fördelning för de flesta med ett normalt energibehov är runt 50 g (eller max 60 g) protein per dag, vilket tex kan motsvara max 200-250 gram feta animaliska produkter, samt det protein du får från nötter, fröer och grönsaker.

De flesta är dock känsliga för följande proteinkällor som också innehåller andra former av svavel

  • ägg
  • tofu
  • bönor
  • linser
  • sojaprodukter
  • andra sorters baljväxter som tex jordnötter
  • mejeriprodukter från alla djur (utom smör och ghee), dvs mjölk, ost, grädde mm
  • de flesta sorters nötter (i stor mängd)
  • korv och liknande med tillsatt vitlök, vitlöks- eller lökpulver

Tillskott med mycket svavel:

  • MSM / svavel
  • ALA (Alpha Lipoic Acid)
  • chlorella
  • DMSO
  • vitlöksextrakt som allicin, och andra extrakt från högsvavelkost (tex extrakt från broccoli)
  • glutation
  • cystein och NAC
  • metionin
  • vassle
  • jästextrakt
  • mjölktistel/ marintistel och silymarin
  • biotin
  • betain (som i betain HCL, alltså saltsyra/magsyra)
  • många enzymer från växtriket, tex bromelain och papain
  • undvik ev. även tillskott med metylgrupper som kan “pusha” svavelmetabolismen. Även gurkmeja/kurkumin är ett sådant tillskott

Övrigt med mycket svavel:

  • vin (de flesta är känsliga för andra sorters alkohol också, men vin innehåller mest svavel)
  • allt märkt med sulfiter (som används som tillsats i olika produkter)
  • jästextrakt (som tex finns i buljonger och annat)
  • bovete
  • quinoa
  • alla sorters mjölkprodukter från alla djur (utom smör och ghee)
  • carob/ karob
  • kakao och choklad
  • kaffe
  • te (gäller ej örtte)
  • alla sorters sojaprodukter, inklusive miso/misu/ misosoppa och tempeh
  • senap
  • jordnötter
  • många sorters nötter
  • sesamfrön (malda), och tahini (sesamfrön i skal ok för de flesta, utom den som är mycket känslig)

Grönsaker med ett lågt svavel- och tiolinnehåll (att äta medan du äter lågsvavel- eller lågtiolkost):

Grönsaker och frukt med lite svavel:

  • squash
  • kryddor och örter
  • chili
  • anis
  • äpplen
  • kronärtskocka
  • aubergine
  • avokado
  • bananer
  • bambuskott
  • basilika
  • lagerblad
  • betor
  • de flesta sorters bär
  • de flesta sorters frukt
  • blåbär
  • svartpeppar
  • pumpa
  • alla sorters melon
  • vattenmelon
  • kummin
  • kardemumma
  • morötter
  • selleri
  • körsbär
  • kanel
  • kokosnöt (Men (!) vissa kokosnötprodukter har tillsatta sulfiter för att hålla dem vitfärgade. Läs etiketten)
  • kryddnejlika
  • majs
  • gurka
  • dadlar
  • dill
  • fläder
  • fikon
  • ingefära
  • krusbär
  • grapefrukt
  • guava
  • basilika
  • timjan
  • rosmarin
  • kiwi
  • lavendel
  • citrongräs
  • citron, inklusive citronskal
  • sallad
  • lime
  • litchi
  • mango
  • mejram
  • mynta
  • svamp
  • muskot
  • oliver (obs! ibland innehåller de tillsatta ingredienser som vitlök)
  • apelsin och apelsinskal, orange zest
  • oregano
  • paprika
  • persilja
  • palsternacka
  • persika
  • päron
  • pepparmynta
  • paprika
  • vitpeppar
  • pepperoni (obs! ibland innehåller de tillsatta ingredienser som vitlök)
  • persimon
  • plommon
  • potatis
  • granatäpple
  • saffran
  • salvia
  • pumpa
  • sötpotatis
  • tapioka
  • thaibasilika
  • tomat
  • vanilj
  • vattenkastanj
  • zucchini

Tänk på att många lågsvavelalternativ är höga i FODMAP-fibrer. Så har du en kombinerad vätesulfid-SIBO och sekundär metan-SIBO kan det ge symtom ändå…

Proteinkällor med lite svavel:

För många gäller att hålla sitt dagliga proteinintag relativt lågt, kanske runt 50 g per dag, men här är bra alternativ som de flesta tolererar i måttlig mängd. Välj helst de fetare delarna och inälvor, eftersom protein är svavelrikt, men inte fett:

  • nötkött
  • nötlever
  • fisk (gärna sardiner, makrill, ansjovis och liknande)
  • kyckling
  • kycklinglever
  • musslor
  • anka
  • ål
  • viltkött
  • gås
  • lamm
  • hummer
  • bläckfisk
  • ostron
  • fasan
  • fläskkött
  • grislever
  • bacon
  • vaktel
  • kanin
  • skaldjur
  • snigel
  • kalkon

Övrigt med lite svavel:

  • de flesta sorters rena fetter, även från växter som är höga i svavel
  • de flesta fröer
  • potatis och sötpotatis
  • ris
  • salt
  • solrosfrö
  • fänkålsfrö
  • vallmofrö
  • linfrö
  • pumpafrön
  • smör
  • olivolja
  • sesamolja
  • sojabönsolja
  • fiskleverolja
  • honung
  • socker (rekommenderar jag av andra anledningar att du undviker)
  • Vanliga spannmål (vete, korn, råg, havre) rekommenderar jag av andra anledningar att du undviker. Men de är låga i svavel. Så är även durra, polenta, semolina

Glutation bromsar negativa effekter av åldrande

av 7 Comments

Tänk om det fanns en antioxidant som kunde reglera neurotransmittorer, öka kroppens avgiftningsförmåga och bromsa åldrandet? Det finns faktiskt en sådan, det kroppsegna glutationet. Den har funnits över 1,5 miljarder år – eller så länge en del av livet på jorden varit beroende av syre. Glutation är ett av de viktigaste ämnena i cellerna för att avgifta oss från luftföroreningar, tungmetaller, läkemedel och mycket annat som kan vara skadligt för oss. Sedan tidigare visste man att glutation-nivåerna i cellerna minskar med åldern. Nu har forskarna visat att om man ökar nivåerna av antioxidanten igen, kan det bromsa åldrandets negativa effekter på förmågan att stå emot gifter från omgivningen.

Glutation är ju dessutom ett ämne som jag har pratat om i podcastavsnitten på tema detox (112, 114 och 116) och skrivit om här.

Lägre glutation på grund av metyleringsblockeringar

Men det är inte bara äldre som kan ha lägre nivåer av glutation. Det här är viktigt också för alla de som har genetiska svårigheter med sin metylering. Metylering har bland annat med B-vitaminer, homocystein och DNA-reparation, men också glutationnivåer att göra. De som genetiskt har mindre aktiva metyleringsenzymer riskerar också att  bilda mindre glutation, och det här är väldigt vanligt. Upp till 50 procent av alla människor har någon blockering i de processerna.

Lyssna gärna på podcastens avsnitt 104 om du vill veta mer om hur vår genetik påverkar metylering och glutation: https://4health.se/104-dna-analyser-peter-wilhelmsson-om-hur-kan-du-anvanda-genetiska-tester-for-att-forbattra-din-halsa

Så boostar du ditt glutation med kost och motion:

–      Ät mat med mycket svavel i. Alla korsblommiga grönsaker (broccoligroddar, broccoli,  grönkål med flera) och lökväxter (gul lök, vitlök med flera).

–      Vassleprotein av bra kvalité innehåller aminosyrorna som är byggstenarna för glutationet.

–      Motion ökar glutationnivåerna i kroppen. Satsa på att röra dig 30 minuter per dag, och var aktiv i vardagen däremellan.

Tillskott som ökar glutationet:

–      Vill du kan du ta glutation direkt. Välj då gärna ett så kallat liposomalt glutation som är bundet till fosfatidylkolin vilket gör det fettlösligt och lättare att ta upp för kroppen.

–      NAC, eller N-Acetyl-Cystein är ett förstadium till glutation och kan användas för att öka nivåerna.

–      Även Liponsyra och

–      B-vitaminerna folat, B6 samt B12 kan fungera som tillskott då alla ämnena hjälper till att bilda slutprodukten glutation. Vet du att du har genetiska problem med metylering eller vill vara på den säkra sidan ska du välja tillskott av aktiverade b-vitaminer där det redan sitter en metylgrupp. Då kan dessa vitaminer direkt gå in och boosta glutaionet, utan att passera din kropps metyleringscykel.

Inlägg i samarbete med Katarina Hagberg

Källor:

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2213231716301434

https://www.sciencedaily.com/releases/2016/10/161024132851.htm

http://www.huffingtonpost.com/dr-mark-hyman/glutathione-the-mother-of_b_530494.html

Fertilitet och soja: om att bli med barn eller inte kunna få barn och hälsoeffekter av soja

av Leave a Comment

Jag säger bara Kaayla T. Daniel. Älskar älskar älskar denna kvinna. Hon är så kunnig, så klok, så logisk och smart! Du hör henne intervjuas i radioklippet nedan, men jag ska sammanfatta lite först:

Här diskuteras fertilitet, främst kopplat till soja, men även kopplat till mineralbalans (tex koppar-zink) mm. Soja diskuteras också i sig, och det reds ut en del kring hälsonackdelarna, men också vilken sorts soja vi inte behöver vara så rädda för i måttlig dos.

Några fakta:

  • Alla som tror att de är miljövänliga om de äter sojaprodukter får tänka om. Hexan som används för att utvinna det man vill ha ur sojabönan är en riktig värsting vad gäller miljöförstöring.
  • Soja hämmar dessutom ett enzym som behövs för produktion av hormonerna T3 och T4, vilket betyder att sköldkörtelbesvär kan vara kopplade till användning av livsmedel med soja.
  • Tror du att soja innehåller alla essentiella aminosyror? Det må vara sant, men det innehåller väldigt lite av några aminosyror och dessutom innehåller det en “inhibitor” som gör att vi inte riktigt kan ta upp cysteinet (min kommentar: viktig aminosyra bl.a. för att producera den viktiga antioxidanten glutation)
  • Och det värsta av allt: om bebisar får mjölkersättning som är sojabaserad så får de en hormonell obalans som troligtvis aldrig går att reparera.
  • …. massor med mer intressant fakta i radioinslaget nedan

Du hittar Kaaylas hemsida här: http://blog.wholesoystory.com

Här är radioklippet med henne. Börja 5 minuter in i klippet så slipper du reklam mm

Vill du lära dig mer om soja av Kaayla, så kan du även lyssna här; Börja 3-4 minuter in i klippet så slipper du reklam mm