Search Results for: kurkumin

Kurkumin och inflammation

25 april, 2018 av Anna Sparre @ 4health.se 1 Comment

Kurkumin, gurkmeja och inflammation har jag pratat och skrivit om utförligt tidigare, både på blogg och i podcast. Men jag vill ändå ta upp det här efter avsnittet med Marcus Gitterle eftersom det var ett av tillskotten vi diskuterade. podcastavsnittet med Dr Marcus Gitterle

Läs mer om det genom att söka på det här på bloggen: https://4health.se/?s=kurkumin

Lyssna om det i podden, bl.a. i avsnittet om inflammation, 143, och även i avsnitten om Alzheimers (33), Cancer (40 och 92), och detox (116)

Kurkumin (curcumin) kan du köpa som tillskott, tex här: https://www.femalebalanceshop.com/meriva500?filter_name=curcumin

Ekologisk gurkmeja köper du billigast i storpack, tex här https://www.borgebykryddgard.se/searchresults?pagesize=20&searchstring=ekologisk%20gurkmeja

Guldmjölk! Och några andra enkla antiinflammatoriska recept för att öka ditt intag (och upptag) av kurkumin / gurkmeja

2 januari, 2017 av Anna Sparre @ 4health.se 14 Comments

Har du också hört talas om guldmjölk? Sedan jag började konsultationer för många år sen är guldmjölk något många av mina klienter använt som en antiinflammatorisk hälsokur. De första jag pratade med gjorde det på vanlig mjölk , men den vanliga pastöriserade komjölken har ju en motsatt effekt i de flesta av oss. Dvs komjölken kan ju vara inflammationsframkallande. Jag minns hur jag frågade om de inte kunde göra det på kokosmjölk istället – både för att få den optimala antiinflammatoriska effekten, och som ett sätt att få i sig fint fett på.

Min vän Anna har förfinat konsten att göra guldmjölk på kokosgrädde – en kur hon använder sig av var dag. Så här kommer hennes tips, både på guldmjölk och på andra sätt att få i sig gurkmeja/ kurkumin. Här kommer hennes recept. Och ps. Jag dricker guldmjölk utan honung – den är supergod som den är!

Hej,
Idag är det jag, Anna Olsson som är gäst på 4Health.
Tack Anna Sparre för att jag får dela med mig av min variant av Guldmjölk. 🙂

Först förbereder vi en gurkmejepasta. Du smaksätter som du önskar, det finns flera förslag nedan. Tänk på att alla kryddorna har olika hälsofördelar.

Recept Gurkmejepasta

0,5 dl Gurkmeja
2 dl Vatten
2 tsk Svartpeppar (hämmar nedbrytningen av kurkumin så att det stannar kvar och verkar längre i blodet)
Ingefära, riven (kan uteslutas om man vill få fram smaken på kryddorna nedan).

Koka försiktigt upp under omrörning och låt det sjuda till det blivit en pasta. Det går snabbt.
Rör därefter ner (fritt fram att utesluta och laborera med mängder);

2 tsk äkta kanel
2 tsk kardemumma
1 tsk vaniljpulver
4 msk kokosolja (ökar upptaget av kurkumin)

För bästa effekt ska alla kryddor vara av bra kvalité och gärna ekologiska. Förvara pastan i en glasburk i kylen. Den håller ca 2 veckor. Den varar lika länge om du precis som jag dricker en kopp varje kväll. Många tycker att man sover bättre efter en kopp Guldmjölk.

Recept Guldmjölk

2 tsk Gurkmejepasta
2 dl kokosmjölk/kokosgrädde (gärna en utan E nummer och konserveringsmedel)
Honung efter smak

Värm upp under omrörning till lagom dricktemperatur. Känns det för mastigt med 2 dl kokosmjölk går det bra att blanda vatten och kokosmjölk.

Klart!

Ni har i tidigare inlägg kunnat läsa vilka positiva egenskaper gurkmeja har. Den är kanske mest känd för att vara antiinflammatorisk. Själv dricker jag Guldmjölk i avgiftningssyfte. Dessutom har jag märkt att den dämpat min hjärndimma, som kom i samband med utmattningssyndrom. Fantastiskt!

Tröttnar du på Guldmjölk och vill variera dig, Då hittar du några bonusrecept nedan.

Min hälsobrygd

Blanda Äppelcidervinäger, pressad citron, gurkmeja, svartpeppar, kanel, kokosfett och honung med varmt vatten. Drick på morgonen för att kicka igång kroppen.

Min hälsoshot

Juica ingefära och färsk gurkmeja. Blanda i svartpeppar. Svep. 🙂 Ät gärna en fettrik måltid i anslutning för att förbättra upptaget.

Gurkmejesmoothie

Mixa gurkmeja, mango, kokosmjölk och ev lite ingefära . En apelsin kan vara gott för att variera smaken.

Indiska grytor

Gurkmejepastan är även god att använda i diverse grytor baserade på kokosmjölk.

Detox i verkligheten: DEL 10) Gurkmeja och Kurkumin

13 december, 2016 av Anna Sparre @ 4health.se 3 Comments

Gurkmeja är en gammal indisk och kinesisk medicinalväxt och tillhör ingefärsväxterna. Även du som inte är så bekant med gurkmeja har sannolikt fått i dig den via vanlig gul curry som är en kryddblandning där den ingår. Traditionellt har gurkmeja använts mot olika magbesvär, för matsmältningen, för levern och som stärkande medel. Men den har också en bakteriedödande effekt och används på sår. Den verksamma substansen är det gula färgämnet kurkumin i gurkmeja som också är en kraftig antioxidant.

I dag är gurkmeja mest känd för sina antiinflammatoriska egenskaper och de senaste åren har det kommit många intressanta studier på gurkmeja. I provrör har kurkumin visat sig kunna minska inflammation, ta död på bakterier och bromsa cancer. Även om en majoritet av studierna gjorts i labb, så har nu flera studier på människor visat förbättringar av många olika sjukdomar – helt biverkningsfritt. Exempelvis så har gurkmeja studerats i cancer. Bra effekt ses vid cellförändringar i tjocktarmen, där dessa gått tillbaka med gurkmeja. Tillskott av gurkmeja verkar också kunna bromsa förloppet av utvecklad tjocktarmscancer. Men stora mängder krävs. Ofta testas doser om mellan 4 och 8 gram kurkumin per dag – helt biverkningsfritt ska tilläggas. Även andra cancerformer verkar antioxidanten kurkumin ha effekt på i olika studier.

Och den antiinflammatoriska effekten är väl värd att ta vara på i fall av reumatism. Där är studierna tydliga – kurkumin har mycket goda effekter, både bättre effekt och utan biverkningar jämfört med tex Diklofenac som normalt används som medicin.

Effekten av gurkmeja på magen har bekräftats i en kontrollerad randomiserad blindstudie. Personer med IBS (magsmärtor, ballongmage mm) fick antingen gurkmejaextrakt eller placebo, och gurkmejan gav bättre effekt än placebo. Och en annan kontrollerad studie visade effekt av kurkumin vid Ulcerös kolit (inflammatorisk tarmsjukdom)

Studier på möss och råttor visar till och med bra effekt av gurkmeja mot diabetes. Det har varit svårare att se i studier på människor, men en thailändsk studie visade god effekt med kurkumin mot diabetes även i människor

När vi nu pratar biotransformation och detox, så är det intressanta med kurkumin i gurkmeja att det bromsar leverns fas 1 och stimulerar fas 2, vilket gör att avgiftningen blir mer effektiv. Det är också särskilt hjälpsamt för de individer som har sådana genetiska anlag som gör att leverns faser är i otakt.

Ni minns att jag i de tidigare delarna av detox-serien förklarade hur viktigt det är att fas 2 hänger med fas 1, eftersom det bildas mycket reaktiva mellanprodukter efter fas 1. Därför är gurkmeja väldigt bra, eftersom det balanserar fas 1 och 2.

Dessutom så är ämnet kurkumin en stark antioxidant, vilket i sig också skyddar mot de reaktiva ämnena som bildas efter kroppens fas 1-avgiftning.

Och det stimulerar produktionen av galla som, ni minns från del 7, också har en roll i avgiftningen.

I studier ser man hur kurkumin ökar aktiviteten i glutation-S-transferas-enzymer. De viktiga enzymer som hjälper till med konjugering i fas 2 och som vi pratade om i avsnitt 114 av podcasten och som jag skrev om i del 6. Men även andra enzymer som har att göra med just det viktiga ämnet glutation, stimuleras av kurkumin, gurkmeja alltså.

I studier ser man bl.a. att kurkumin har effekt mot kvicksilverförgiftning. Det har en positiv effekt på kvicksilverinducerad oxidativ stress, och på biokemiska förändringar i njure och lever, som uppkommit av kvicksilver.

Det är bra att äta gurkmeja och kurkumin med fett och svartpeppar. Fett ökar upptaget och svartpeppar hämmar nedbrytningen av kurkumin så att det stannar kvar och verkar längre i blodet.

Det finns kosttillskott med både gurkmeja och rent kurkumin. Jag testar kurkumin som tillskott från Female Balance Shop i kombination med att försöka använda vanlig gurkmeja i maten varje dag.

http://www.femalebalanceshop.com/meriva500

Hela detox-serien via taggen detox Häng med och lär dig om kroppens funktioner; och mat och tillskott för detta!

Forskning: 10 växter mot cancer

20 september, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se 2 Comments

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar. Men behandling är inte alltid effektiv och dessutom förknippad med allvarliga biverkningar. Det finns sätt att minimera biverkningar, bl.a. mha fasta i samband med själva behandlingarna, vilket vi bl.a. pratar om i podcast 272 https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer och som du även kan läsa om i tidigare inlägg här: https://4health.se/?s=fasta+biverkningar+cancer

En ny vetenskaplig artikel poängterar att växtbaserade naturliga produkter kan vara både effektivare och ge mindre biverkningar, och att man bör titta vidare på hur man utformar effektivare kombinationsbehandlingar mot cancer med naturliga produkter. Man betonar i artikeln hur man bör rikta sig mot de särskilda egenskaper som just cancerceller utvecklar, och man tittar närmare på tio växter som jag skriver mer om i det här inlägget.

Cancer Hallmarks, särskilda egenskaper hos cancerceller

I artikeln skriver man om så kallade “cancer hallmarks” som är särskilda kännetecken för cancerceller och förenklat kan sägas vara särskilda egenskaper som cancerceller utvecklar (som inte friska celler gör), såsom genetisk instabilitet, bibehållen tillväxtsignalering, receptorer för IGF-1 mfl tillväxtfaktorer, dämpad aopoptos (undvikande av programmerad celldöd), oreglerad metabolism och ökad blodkärlsbildning – se bild här och även punktlistor med mer detaljer längst ner i inlägget.

Växtämnen mot cancer

På nästa bild kan vi se hur specifika växtämnen – många av dem har jag skrivit om tidigare här på bloggen, och pratat om i podcasten – är effektiva mot vart och ett av dessa cancer hallmarks. Ämnena inkluderar tex allicin från vitlök, resveratrol som är det mörka färgämnet i bär och druvor, kurkumin i gurkmeja, quercetin som bl.a. finns i lök och äpple mm.

Följande tio växtämnen har tydliga egenskaper som kan användas mot dessa canceregenskaper

1. Kurkumin (gurkmeja)

Kurkumin eller curcumin i gurkmeja har traditionellt använts i asiatiska länder som en medicinsk ört på grund av dess många hälsofördelar. Kurkumin är antiinflammatorisk, antioxidant, antibakteriell, antiviral, antidiabetisk, ökar sårläkningsförmåga samt har anticancer- och kemopreventiv aktivitet.

När det gäller dess aktivitet mot just cancer så kan man se följande i forskningen:

Curcumin har visat sig hämma cancer i prekliniska studier utförda på bl.a. prostata-, bukspottkörtel-, ovarie-, oral epitelial leukemi, lever-, bröst-, livmoderhalscancer, mag- och koloncancer. Flera mekanismer har föreslagits för att förklara de lovande resultaten av curcumin vid cancerbehandling.
En av de viktigaste mekanismerna för curcumins anticancereffekter är dess antioxidantegenskaper, eftersom det kan öka serumkoncentrationen av antioxidanter som superoxiddismutas (SOD), glutationperoxidas (GPx) och lipidperoxider.
Dessutom fungerar curcumin också som ett bra rensningsmedel för olika former av fria radikaler, såsom reaktivt syre (ROS) och reaktiva kvävearter (RNS), och hämmar ROS-genererande enzymer såsom lipoxygenas/cyklooxygenas och xantinhydrogenas/oxidas.
Curcumin kan modulera flera signalvägar associerade med cancertillväxt, såsom undertryckande av angiogenes (blodkärlsbildning) och induktion av apoptos (celldöd).
Curcumins anticancereffekt kan också utövas via nedreglering av pyruvatkinas M2 (PKM2), vilket minskar laktatproduktionen och upptaget av glukos i cancerceller [93].
Curcumin kan också inducera cellcykelstopp vid G2/M-fasen, förmodligen genom att minska uttrycket av CDC2 och CDC25, och öka P21-uttrycket .
Dessutom har curcumin påverkat den cellulära utvecklingen i icke-småcellig lungcancer och stimulerat G0/G1-fasstopp via MTA1 (metastasassocierat protein 1)-medierad deaktivering av Wnt/β-catenin-vägen [96].
Flera studier tyder också på att curcumin utövar sina anticanceregenskaper genom att rikta in sig på olika mikroRNA (miRNA) uttryck. miRNA spelar en avgörande roll i olika fysiologiska tillstånd, inklusive differentiering, tillväxt, angiogenes och apoptos.
Den synergistiska rollen av curcumin i kombination med andra kemoterapeutiska medel har också rapporterats, en effekt som leder till ökad effektivitet och minskade toxiska effekter av dessa läkemedel .
Curcumin har visats vända cancercellers resistens mot cancerläkemedel.
Curcumin visar ingen toxicitetseffekt på normala celler. En fas I-studie på människor med 25 patienter som tog upp till 8000 mg curcumin per dag i tre månader upptäckte ingen skada av curcumin. Fem ytterligare humana studier med användning av 1125–2500 mg curcumin per dag visade att det var säkert.

2. Resveratrol (mörka bär och druvor)

Resveratrol är en polyfenolförening i växter och hittas i bl.a. mullbär, jordnötter, tranbär, blåbär och vindruvor. Studier har visat att resveratrol uppvisar många olika hälsofrämjande egenskaper, inklusive antioxidanta, antiinflammatoriska, kardiovaskulärt skyddande, anti-aging och anticanceregenskaper.

Resveratrol kan agera som en renare av ett antal fria radikaler. Dessutom ökar resveratrol uttrycket av olika antioxidantenzymer, såsom SOD, katalas (CAT), glutationreduktas (GS-R), (GPx) och glutation S-transferas (GST). Således skyddar resveratrol, genom dessa två antioxidanteffekter, celler från oxidativ skada.
Omvänt, som kemoterapeutika, kan resveratrol i kombination med As2O3 förbättra apoptosinducerande oxidativ stress via induktion av ROS [119].
En annan möjlig anticancermekanism för resveratrol är relaterad till kinaser, som spelar en avgörande roll i celltillväxt och proliferation och vanligtvis överuttrycks i många tumörer. Resveratrol riktar sig specifikt mot många kinaser, inklusive EGF, extracellulära signalreglerade kinaser (ERK) och VEGF, vilket minskar deras uttryck och resulterar i anti-tillväxtsignalaktivitet.
Resveratrols anticanceraktivitet är också relaterad till dess antiinflammatoriska aktivitet, eftersom flera typer av cancer i viss utsträckning främjas av en viss grad av systemisk, låggradig kronisk inflammation. Resveratrol undertrycker den inflammatoriska biomarkören tumörnekrosfaktor α (TNF-α-)-inducerad signalering, bl.a. via nukleär faktor kappa-B (NFκB) aktivering
I tjocktarmscancer, uppmuntrade resveratrol cellcykelstopp.
Resveratrolbehandling ökade p27- och p21-genexpressionsnivåer, samt sänkte cyklin B-genexpression.
Dessutom finns betydande bevis på att resveratrol kan inducera apoptos (celldöd) i en mängd olika cancerceller, även om den underliggande mekanismen skiljer sig mycket mellan olika cancercelltyper
resveratrol kan hämma metastaser via flera olika processer.
Nyligen genomförda studier antydde att resveratrols antitumöreffekter också kan medieras genom att stärka antitumörimmuniteten och vända den immunsuppressiva tumörmikromiljön, som etableras genom stimulering av cytokiner/kemokinutsöndring och uttryck av flera andra immunrelaterade gener.
liksom många andra fytokemikalier visar resveratrol en synergistisk hämmande effekt på proliferationen av olika cancerceller och ökar deras kemokänslighet mot många kemoterapeutiska medel
trots den höga cytotoxiciteten hos resveratrol mot tumörceller, verkar det vara väl tolererat utan någon signifikant skada registrerad mot normala celler

3. Quercetin (lök och äpple)

Quercetin är en flavonoid. Flavonoider finns huvudsakligen i växters frön, bark, löv och blommor. Flavonoider är kategoriserade i sex klasser och quercetin faller under underklassen flavonoler.
Quercetin finns i många livsmedel som kapris, äpplen, bär, brassica grönsaker (kål mm), vindruvor, paprika, sparris, lök, broccoli, schalottenlök, körsbär, te och tomater. Quercetin finns också i medicinalväxter, såsom Ginkgo biloba.

Quercetin uppvisar antivirala, antibakteriella, antiinflammatoriska såväl som anticarcinogena effekter. De anticarcinogena effekterna förmedlas genom flera mekanismer, såsom att rikta in sig på fria radikaler, inducera apoptos, reglera cellcykeln och rikta in sig på viktiga nyckelmolekyler i cancerutveckling.

Quercetins antioxidanteffekter skyddar celler från effekterna av ROS och RNS (fria radikaler), som bidrar till cancerutveckling. Dessutom bidrar quercetin till minskningen av ROS-inducerad skada genom att öka uttrycket av antioxidantenzymer.
Quercetin inducerar apoptos (celldöd) i cancerceller via både mitokondriella effekter och epigenetik.
Quercetin hämmar PI3K/AKT/mTOR- och STAT3-“vägar”
Quercetin minskar också inflammation genom minskad frisättning av IL-6- och IL-10-cytokiner och ökad ferritinnedbrytning
Quercetin inducerar cellcykelstopp
Dessutom har quercetin visat sig hämma en viktig nyckelmolekyl, VEGF, som spelar en betydande roll för endotelcellers överlevnad och kan orsaka tumörangiogenes (blodkärlsbildning).
Quercetintillskott har i studier visat sig kunna normalisera följande faktorer som är involverade i cancerutveckling: insulinliknande tillväxtfaktorreceptor 1 (IGFIR), AKT, androgenreceptor (AR) och cellproliferationsproteiner
Quercetin kan även hjälpa till att minska invasionen, vidhäftningen, proliferationen och migrationshastigheten hos metastaserande celler
Kliniska studier har också visat att quercetin inte har någon toxicitet eller negativa effekter
Quercetin har i kliniska visat sig (förutom bl.a. antiinflammations- och antitumöregenskaper) kunna lindra anemi och sänka blodtrycket

4. EGCG (grönt te)

EGCG, epigallocatechin gallate, är en naturlig flavonoid under underklassen falvan-3-oler (katekiner). EGCG kan hittas i kakaobaserade produkter, nötter och vissa frukter, men grönt te anses vara huvudkällan

EGCG anses vara det vanligaste och mest terapeutiska aktiva katekinet i grönt te (de andra tre katekinerna är epicatechin (EC), epigallocatechin (EGC) och epicatechin gallate (ECG)).

EGCG är mycket effektiv mot fria radikaler och den uppvisar sin antioxidanteffekt genom flera mekanismer; och det har effekt mot cancer, diabetes, fetma, kardiovaskulära, neurodegenerativa och metabola sjukdomar. EGCG har även antivirala, antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper.

Som en anticancerprodukt uppvisar EGCG sin verkan genom flera mekanismer, såsom att påverka redoxreaktioner och inducera apoptos och cellcykelarrest, försämra vissa proteiner och faktorer som har en roll i cancerutveckling, hämma angiogenes (blodkärlsbildning), fungera som ett metallkelatmedel, stabilisera p53 i dess antitumöraktivitet och påverkar cellproliferation.

5. Allicin (vitlök)

Allicin är en svavelinnehållande flyktig olja som produceras av växten genom vävnadsskada av alliin – framförallt i vitlök, men även annan lök. Allicin finns inte medan vitlöken är intakt; den aktiveras genom att hacka, pressa eller skära vitlöksklyftorna. Mer: https://4health.se/darfor-ska-du-pressa-vitlok-vitlokens-halsoeffekt

Allicin har egenskaper som anticancer, svampdödande och antibakteriell , och även mot kardiovaskulära sjukdomar (CVD), bl.a. eftersom det vidgar blodkärl (men också pga flera andra effekter)

När det gäller cancer har allicin effekter på grund av många mekanismer, såsom inducering av apoptos (celldöd) och undertryckande av migration och invasion av cancerceller, vilket har synergistiska effekter med cancerbehandlingar. Allicin bidrar bl.a. till autofagiberoende celldöd via flera mekanismer.

6. Thymoquinone, TQ (svartkummin)

Tymokinon (TQ) är en icke-toxisk bioaktiv ingrediens i den eteriska oljan av svartfrö (Nigella sativa L.) Det har använts i stor utsträckning i traditionell medicin i Mellanöstern och Sydostasien på grund av dess många biologiska effekter. Tillämpningar inkluderar behandling av många sjukdomar, inklusive diabetes och cancer.

TQ:s effekter inkluderar antioxidant, antiinflammatorisk, immunmodulerande, leverskyddande, antihistamin, antimikrobiell, antidiabetisk, antiepileptisk och kemosensibiliserande verkan, såväl som mycket lovande antitumöraktivitet.

TQ-anticancerstudier har visat på flera verkningsmekanismer, såsom reglering av reaktiva ämnen som stör DNA-strukturen, modulering av olika signalvägar samt inducering av immunsvar.

Anticanceregenskaperna hos TQ beror främst på induktionen av apoptotiska mekanismer (celldöd), nedreglering av precancerösa gener, antitumör cellproliferation, hypoxi, antimetastaser och minskning av biverkningar vid användning av traditionella kemoterapeutiska läkemedel.

TQ förhindrar DNA-skador orsakade av fria radikaler genom att rensa fria radikalers aktivitet. TQ verkar förebyggande mot tumörer genom aktivering av antioxidantenzymer och dess antioxidantaktivitet.

7. Emodin (Kinesiska örter, aloe vera och medicinalsvamp)

Emodin finns i kinesiska örter såsom i rötter och rhizomer från växter som Rheum palmatum, Polygonum cuspidatum, Polygonum multiflorum, Aloe vera och Cassia obtusifolia, samt olika svamparter, inklusive Aspergillus ochraceus och Aspergillus wentii.

Emodin uppvisar en mängd olika farmakologiska aktiviteter, såsom antivirala, antibakteriella, anti-allergiska, anti-osteoporotiska, antidiabetiska, immunsuppressiva, neuroprotektiva, leverskyddande, anti-kardiovaskulära sjukdomar, antitumörer och antiinflammatoriska.

De molekylära mekanismerna för emodin inkluderar cellcykelarrest och apoptos; det hämmar angiogenes, invasion, migration, kemiskt inducerad carcinogen-DNA-adduktbildning mm

8. Genistein (sojabönor)

Genistein klassificeras som ett fytoöstrogen. Det finns särskilt i baljväxter. Det liknar strukturellt 17β-östradiol, vilket är orsaken till dess förmåga att binda till och modulera aktiviteten hos östrogenreceptorer. Den isolerades för första gången år 1899 från Genista tinctoria; därför fick den sitt namn efter släktet av denna växt. Det är dock den huvudsakliga sekundära metaboliten av Trifolium-arterna och i Glycine max (sojaböna). Sojabönor är bästa källan till genistein. Lupin (Lupinus perennis) är också en baljväxt som har liknande näringsvärde som sojabönor vad gäller genisteinhalt. Andra viktiga baljväxter är bondbönor och kikärter, som är kända för att innehålla betydande mängder genistein, men mindre än sojabönor och lupin. Genistein fungerar farmakologiskt som ett anticancer-, östrogen- och anti-osteoporotiskt medel.

Genistein utövar sina anticancereffekter genom att inducera apoptos (celldöd), minska proliferation (spridning) och hämma angiogenes (blodkärlsbildning), såväl som metastaser.

Genistein är involverat i reglering av viktiga biologiska processer inklusive de i olika typer av cancer via epigenetisk modulering på ett direkt eller indirekt sätt genom östrogenreceptorberoende vägar, där det rapporteras rikta in sig bl.a. på östrogenreceptor (ER) och andra receptorer av betydelse i cancerutveckling, men har också många andra effekter mot cancer som du kan läsa mer om i artikeln som du hittar via länken längre ner.

Dessutom vänder detta fytonäringsämne synergistiskt resistensmekanismen för vanliga kemoterapeutiska läkemedel, vilket ökar deras effektivitet mot bröstcancer.

9. Parthenolide, PTL (prästkrage, magnolia och feberblomma)

Parthenolide (PTL) är ett naturlig ämne i form av en sekundär metabolit av växter från familjen Asteraceae/Compositae (prästkragar) och Magnoliaceae (magnolior) . Den utvinns ur bladen från medicinalväxten feberblomma (Tanacetum parthenium).

PTL har redoxmodulerande, epigenetiska, antiinflammatoriska och antibakteriella biologiska aktiviteter. Dess användning vid behandling av migrän och artrit har bekräftats i forskning. Dessutom har PTL visat potent anticanceraktivitet mot olika typer av cancer, inklusive kolorektal cancer, bukspottkörtelcancer, lungcancer, hudcancer, melanom, cancer i urinblåsa och bröstcancer. Parthenolide är inte bara ett kraftfullt anticancerläkemedel; det har inte heller någon märkbar toxicitet för normala celler vid den cytotoxiska effektiva koncentrationen.

En av flera mekanismerna som ligger bakom PTL:s antitumöraktivitet är dess förmåga att stimulera apoptos (celldöd) genom hämning av NF-κB “pathways”. Detta är något som spelar en viktig roll i uttrycket av pro-inflammatoriska gener, inklusive gener för cytokiner mm. Men det finns flera andra sätt på vilka PTL kan inducera apoptos.

10. Luteolin (örter och grönsaker – bl.a. persilja, pepparmynta, oregano, timjan och selleri)

Luteolin är en flavonförening som tillhör flavonoidgruppen. Det finns i blommor som Reseda luteola och krysantemum; i örter som persilja, pepparmynta, oregano och timjan; i grönsaker såsom i sellerifrö, lökblad, kål, paprika, morötter och broccoli; och i kryddor som kardemumma och anis.

Luteolin har flera skyddande effekter mot hjärt- och kärlsjukdom, såväl som antimikrobiella, antiinflammatoriska, antioxidanta och anticancereffekter. Dessutom uppvisar luteolin anticanceraktivitet mot tjocktarms-, lever-, lung-, hud- och bröstcancer.

Luteolin har visat sig vara säkert för normala, friska celler.

Luteolin uppvisar sina anticanceregenskaper genom olika mekanismer, inklusive påverkan via epigenetik. Det inducerar också autofagi (“cellstädning”) och cellapoptos (celldöd) och hämmar invasion, nätverksbildning och migration.

Luteolin och quercetin kan synergistiskt förstärka anticancereffekten av cancerläkemedel.

Den nya vetenskapliga artikeln

I den nypublicerade artikeln skriver man, förutom mer om ovan, bl.a. om att:

Konventionella cancerbehandlingar är förknippade med bristande selektivitet och allvarliga biverkningar.
Så kallade “cancer hallmarks” är biologiska egenskaper som cancerceller får (genom sk neoplastisk transformation). Att rikta in sig på flera sådana “hallmarks” (cancerkännetecken) är en lovande strategi för att behandla cancer.
Mångfalden i kemisk struktur och den relativt låga toxiciteten gör växtbaserade naturliga produkter till en lovande källa för utveckling av nya och mer effektiva anticancerterapier som har kapacitet att rikta in sig på flera sådana “hallmarks” i cancer.
I den här artikeln diskuteras anticanceraktiviteterna hos tio naturliga ämnen utvunna från växter. Majoriteten av dessa produkter hämmar cancer genom att rikta in sig på flera hallmarks/cancerkännetecken, och många av dessa kemikalier har nått kliniska tillämpningar.
Studier som diskuteras i denna vetenskapliga översikt ger en solid grund för forskare och läkare att utforma effektivare kombinationsbehandlingar mot cancer med växtbaserade naturliga produkter.

Tidigare om cancer via taggen: https://4health.se/tag/cancer och specifikt om växtämnen mot cancer bl.a. här: https://4health.se/orter-och-kryddor-mot-cancer

https://www.mdpi.com/1420-3049/27/15/4818/htm

Cancer hallmarks / cancerkännetecken (lista)

VEGF, vascular endothelial growth factor;
VEGFR, vascular endothelial growth factor receptor;
EGF, epidermal growth factor;
hepatocyte growth factor;
ATM, ataxia-telangiectasia mutated;
PTEN, phosphatase and tensin homolog;
APC, adenomatous polyposis coli;
BRCA1 and BRCA2, breast cancer gene 1 and 2;
RB, retinoblastoma;
WT1, Wilms tumor;
CDKs, cyclin-dependent kinase;
IGF-1R, insulin-like growth factor receptor;
HIF-1, hypoxia-inducible factor-1;
HK2, hexokinase 2;
PKM2, pyruvate kinase isoform M2;
PFKFB3, 6-phosphofructo-2-kinase/fructose-2,6-biphosphatase 3;
PD-L1, programmed death ligand 1;
MHC, major histocompatibility complex;
CD8, cluster of differentiation 8

Mer om “cancer hallmarks” – särskilda egenskaper hos cancerceller

Cancer hallmarks are biological capabilities that are acquired during neoplastic transformation and help in organizing the complexity of cancer development. Many natural products exert their anticancer effect through targeting one or multiple cancer hallmarks.

2.1. Genomic Instability

Genomic instability is a property of many tumor cells that can be triggered by different mechanisms such as telomerase destruction, centrosome amplification, epigenetic modifications, and DNA impairment [14]. In a normal cell cycle, the integrity of the genome is controlled by specific checkpoints and any abnormality in function of these checkpoints can lead to development of tumorigenesis [15,16]. These checkpoints are regulated by different oncogenes and tumor suppressor genes; nevertheless, cancer cells can modify the functions of these genes resulting in stimulation of uncontrolled cell growth [16].

2.2. Sustained Proliferative Signaling

Modulating the expression of growth-promoting signals is a prominent feature of cancer cells in order to maintain their uncontrolled cell division and proliferation [17]. The essential targets to inhibit sustained proliferation in cancer include the following signaling pathways: hypoxia-inducible factor-1 (HIF-1), NF-κBs, PI3K/AKT, insulin-like growth factor receptor (IGF-1R), cyclin-dependent kinase (CDKs), and estrogen receptor signaling [18].

2.3. Evasion of Anti-Growth Signaling

The evasion of antigrowth signals is another strategy implemented by cancer cells to preserve proliferation. Blocking tumor suppressor genes that regulat the antigrowth signals, as well as mutations in these genes, have been detected in cancer cells [16]. In addition, the most identified mutated tumor suppressor genes is p53 followed by ataxia-telangiectasia mutated (ATM), cyclin-dependent kinase inhibitor 2A (CDKN2A), phosphatase and tensin homolog (PTEN), adenomatous polyposis coli (APC), breast cancer gene 1 and 2 (BRCA1 and BRCA2), retinoblastoma (RB), and Wilms tumor (WT1) [18].

2.4. Resistance to Apoptosis

Cancer cells can promote the overexpression of anti-apoptotic proteins eventually suppressing the normal programmed cell death [17]. Moreover, cancer cells can limit or bypass apoptosis via many pathways such as altering the function of p53 tumor suppressor gene, increasing the expression of antiapoptotic regulators (Bcl-2 and Bcl-xL), promoting survival signals (Igf1/2), reducing the levels of proapoptotic factors (Bax, Bim, Puma), and suppressing the signals of the extrinsic ligand-induced death pathway [17].

2.5. Replicative Immortality

Cancer cells are recognized for their limitless replicative potential, which mediates tumor progression and invasion. Telomerase is a specialized reverse transcriptase that extends the ends of shortening chromosomes in dividing cells [16,19]; hence, activation of this enzyme is the key to maintain continuous cell division in many types of cancer [17]. In addition, replicative immortality can be modulated by suppressing many targets including telomerase, mTOR, CDK4/6, CDK 1,2,5,9, Akt, and PI3K [18].

2.6. Dysregulated Metabolism

Altering energy metabolism has been confirmed to be a cancer-associated trait, which involves the stimulation of many oncogenes and mutated suppressor genes [17]. In order to increase glucose uptake and lactate production, several glycolytic enzymes are activated, including hexokinase 2 (HK2), 6-phosphofructo-2-kinase/fructose-2,6-biphosphatase 3 (PFKFB3), and pyruvate kinase isoform M2 (PKM2) [16]. In addition, overexpression of other metabolic regulators such as hypoxia-inducible factor 1 (HIF-1) and Myc oncogene was observed in cancer cells [20,21].

2.7. Tumor-Promoting Inflammation

A specific association between chronic inflammation and cancer development has been observed [22,23]. Furthermore, several factors have been identified for their crucial role in stimulating cancer-related inflammation, including cytokines (interleukins, TNF-α, TGF-β, and granulocyte macrophage colony-stimulating factor), chemokines, and transcription factors (NF-kB, STAT3, HIF-1-α) [22].

2.8. Angiogenesis

During the malignancy stage, an “angiogenic switch” is triggered in tumor cells, which involves stimulation of angiogenic factors that mediate vascularization (blood vessels formation) [24]. These new growing blood vessels would supply the dividing cancer cells with oxygen and nutrients, which are essential to sustain cell proliferation [24]. This angiogenesis process is regulated by many transmembrane proteins and pathways, including vascular endothelial growth factor (VEGF), VEGF receptor 2 (VEGFR2), Tie-angiopoietin pathways, platelet-derived growth factor (PDGF), epidermal growth factor (EGF), and hepatocyte growth factor (HGF) [24,25].

2.9. Tissue Invasion and Metastasis

Cancer metastasis is a multi-step process that starts with local invasion of cancer cells into the surrounding tissues. The next step is intravasation into the nearby vessels, extravasation to distant tissues and organs, and finally adaptation to a new microenvironment during which micro-metastases will progress into a secondary tumor [17]. Tumor cell metastasis is known to be initiated by the disruption of cell–cell adhesion, which is comprised of tight junctions, adherens junctions, gap junctions, desmosomes, and hemidesmosomes [26].

2.10. Immune Evasion

Cancer cells apply different strategies to evade immune surveillance. These include modulating immune checkpoint pathways and recruiting immunosuppressive cells (e.g. regulatory T cells and myeloid-derived suppressor cells). Additional mechanisms involve impairing some elements of the immune system (e.g. suppressing infiltrating CTLs and NK cells by overexpression of TGF-β or other immunosuppressive factors) [17]. Figure 1 summarizes the cancer hallmarks with the main regulating markers.

Ny studie med D-vitamin mot Covid-19 – och vad som mer kan vara användbart om du drabbas

25 februari, 2021 av Anna Sparre @ 4health.se 2 Comments

Det kom en ny större studie som visade fina resultat av D-vitamin som behandling mot Covid-19. Men, liksom många andra studier nu, så fanns den tillgänglig före den hade granskats (sk peer-review vilket säkerställer kvalitet på studier), så studien är tillfälligt borttagen.

Det detta preprint visade var att calcifediol, en form av D-vitamin (här kan du läsa mer om formerna, vanligen används i tillskott Cholecalciferol https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7352679/), minskade behov av intensivvård och minskade också dödligheten i covid-19 kraftigt.

Av de 551 patienter som behandlades med D-vitamin behövde bara 5,4% intensivvård. Medan 21% av de 379 som inte fått D-vitamin behövde intensivvård. Och D-vitamintillskottsgruppen hade 64% lägre dödlighet i Covid-19.

Studien hade 930 covid-19-patienter som deltagare, och är en större variant av den studie på D-vitamin mot Covid-19 som jag skrivit om tidigare. Alla inlagda patienter fick standardbehandling mot Covid och D-vitamin adderades till denna behandling för en del av patienterna.

Problemen med studierna på D-vitamin

Men det fanns några potentiella problem med studien, förutom att den inte hade granskats. Problemen inkluderade att deltagarna i studien inte hade randomiserats (de hade alltså inte slumpmässigt hamnat i behandlings- eller kontrollgrupp), istället hade man sagt att vissa avdelningar på sjukhuset skulle få D-vitamin och andra inte. Det fanns också olikheter mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen, såsom att kontrollgruppen hade färre kvinnor och lägre D-vitaminnivåer vid studiens start (dock var inte skillnaderna jättestora). Studien var inte heller placebokontrollerad.
Studien låg som sk preprint (och kommer troligen att finnas) här om den blir godkänd: https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3771318

Jag har tidigare skrivit om en den mindre studien här: https://4health.se/studie-d-vitamin-effektiv-behandling-av-covid-19

Jag vill också betona att de flesta övriga studier, förutom dessa två, enbart är observationsstudier som tex visar samband mellan blodstatus av vitamin D och hur man insjuknar i Covid-19. Dessa resultat behöver inte säga någonting alls. Bl.a. för att man måste mäta alla olika former av D-vitamin för att kunna uttala sig om detta. Blodstatus går inte heller att översätta till att tillskott av D-vitamin skulle vara hjälpsamt. Tex kan lägre nivåer av lagringsformen av D-vitamin bero på att mer är omvandlat till aktivt D-vitamin, tex vid pågående inflammation.

Vad jag personligen skulle använda mot Covid-19

Om jag skulle drabbas av Covid-19 så skulle jag använda mig av bl.a. D-vitamintillskott, glutation, NAC, gurkmeja och kurkumin samt C-vitamin (trots att jag INTE rekommenderar tillskott av syntetisk C-vitamin /askorbinsyra/ askorbat i vardagen https://4health.se/askorbinsyra-vs-c-vitamin).

I ett tidigt skede skulle jag även använda mig av diverse antimikrobiella preparat och livsmedel, inklusive vitlök, salvia och KS (kolloidalt silver). Samt jod

Troligen skulle jag även använda mig av allmänt immunhöjande / T-cellshöjande åtgärder, inklusive medicinalsvampar som reishi och sidenticka.

Jag rekommenderar dock inte stora doser D-vitamin förebyggande. Jag instämmer till stor del med det Morley Robbins säger i våra podcasts om D-vitamin. (Lyssna främst på avsnitt 218-221, och då särskilt på https://4health.se/219-morley-robbins-d-vitamin-mineralerna-i-din-kropp-2 ) D-vitamintillskott kan sätta annat ur balans i kroppen. Bl.a. kan en obalans mellan vitamin D och A, hindra A-vitamin. Vilket i sin tur behövs för koppar / ceruloplasmin, vilket i sin tur behövs för cellenergi, användningen av järn i kroppen mm. Men att ta D-vitamin tillfälligt vid infektion, eller i liten dos någon månad under vintern vid sidan av torskleverolja, kan vara vettigt.

Skilj alltså på vad jag skriver om att använda vid smitta och att använda förebyggande och dagligen för ett bra immunförsvar.

Mer via https://4health.se/?s=corona

Tre nya riskfaktorer för demens – totalt (minst) 12 – och de går att påverka

3 november, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se 2 Comments

I en ny artikel i The Lancet berättar en forskargrupp om tre nya riskfaktorer för demens. Samma forskargrupp skrev 2017 en artikel där de identifierat nio riskfaktorer, men nu är det alltså tolv totalt.

2017 publicerades en artikel om nio riskfaktorer för demens:

låg utbildning
högt blodtryck
hörselnedsättning
rökning
fetma
depression
fysisk inaktivitet
diabetes
brist på social kontakt

Nu har samma forskargrupp skrivit en ny artikel där de lägger till även:

överdriven alkoholkonsumtion
traumatisk hjärnskada
luftföroreningar

Som man kan se så handlar riskfaktorer om en sammanställning av kopplingar, dvs inte nödvändigtvis orsakssamband. Gemensamt för alla de nu tolv riskfaktorerna, som står för ungefär 40 procent av alla demensfall enligt forskarna, är att de går att påverka. De kan alltså att lindras eller förebyggas i olika mån. En del faktorer kan förebyggas på individnivå, till exempel alkoholkonsumtion, rökning och fysisk inaktivitet. Och för en del faktorer krävs beslut på en politisk nivå, till exempel bättre trafikregler för att minska risken för traumatisk hjärnskada och lagar för att minska luftföroreningar.

Och inte minst fetma, diabetes (typ 2) och högt blodtryck är ju väldigt relaterade till kost.

APO E4

Ytterligare en mycket viktig riskfaktor som forskarna inte tar upp är genen APOE. Bär man där på en eller två E4-varianter av denna, dvs APOE4 så har man ökad risk för Alzhemeirs. MEN risken är väldigt påverkbar. Inte minst med kosten. Denna gen testas i DNA Health: https://4health.se/dna-genetik

Någon som arbetar på ett väldigt framgångsrikt sätt med att påverka demens är Dr Dale Bredesen.

För att summera några av hans och andra experters råd för den som bär på APO E4-genetik så bör man sträva efter bl.a.:

Mild ketos, dvs viss ketonproduktion (https://4health.se/avsnitt-12-ketos-ketoner-fettdrift-epilepsi-bebisar-alzheimers-och-parkinsons)
Lågt insulin (avsnitt 56 och 57 https://4health.se/56-insulinkanslighet-–-vad-spelar-den-for-roll-om-jag-inte-har-diabetes )
Grönsaker (mer grönsaker än animalier) – APOE4 är en “ap-gen”, dvs ett arv från när vi ännu inte blivit jägare
Att öka intag av enkelomättat fett som olivolja
Att gärna äta skaldjur som proteinkälla pga steroler – särskilt krabba, mussla, ostron
Att få i sig omega-3, särskilt DHA viktig
Att undvika vissa animaliska fetter – särskilt mejeriprodukter och fett från spannmålsuppfödda djur
Att äta äggula och/eller lever
Att få i sig kurkumin, resveratrol mm
Att minska triglycerider (dvs särskilt genom att minska fruktos/socker) (mer om triglycerider i avsnitt 139 och 140 https://4health.se/139-kolesterol-van-eller-fiende)
Att öka SIRT 1 expression https://4health.se/?s=sirt
Att reglera:
1. inflammation (https://4health.se/143-inflammation-sa-lever-du-antiinflammatoriskt)
2. hormonell balans (bl.a. i avsnitt 86, 159 mfl: https://4health.se/86-mia-lundin-hormonkaos-forklimakteriet-och-klimakteriet och https://4health.se/159-dr-carrie-jones-hormonella-obalanser-symtom-tester-och-behandling)
3. toxiner
Att hantera/ undersöka vanliga virusinfektioner

Rekommenderar att lyssna på podcastavsnitt 215 där vi diskuterar detta och mycket annat kring Alzheimers mer ingående https://4health.se/215-peter-wilhelmsson-radda-din-hjarna-fran-demens

https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30367-6/fulltext

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7532272

Fastat 5 dagar

3 augusti, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se 32 Comments

Ska just avsluta en 5-dagars fasta. (Läs mer om hur och varför här: https://4health.se/fasta-och-fasting-mimicking-diet , men typ #fuckcancer på riktigt) Eller knappt 5 dygn, jag började i onsdags kl 17 och tänkte avsluta nu på förmiddagen idag, måndag. Ska bara iväg och träna lite först tänkte jag.

Inte kört en längre fasta på över ett år, men haft en del “skit” under våren i form av hudförändringar och annat och känner att det är dags, att min kropp behöver det. Dessutom hade jag av misstag fått i mig gluten för första gången på några år, så min tarm behövde lite vila och få läka i lugn och ro.
Hoppas hitta motivation att köra det några cykler (ca var 6e- var 8e vecka några gånger i rad här). Vi får se 😅 Kanske om fler hakar på – alltid enklare med support 🤩

Kör ett mellanting mellan strikt vattenfasta och FMD (fasting mimicking diet). På FMD (läs via ovan länk) äter man ju upp till 400 kcal från fett samt upp till 400 kcal från grönsaker dagligen. Jag känner inte att jag behöver det (om jag inte surfar eller rör mig väldigt mycket), men tycker det är skönt att få något i magen. Det gör det också lättare att behålla vätskebalansen.

Tycker verkligen inte att det är några som helst problem att inte äta, förutom då att det är lite tråkigt. Men jag mår hur bra som helst, och jag blir definitivt inte låg. Och på sommaren när det är varmt tycker jag att det är enklare eftersom aptiten är något mindre, och värmen är skön eftersom jag kan bli lite småfrusen de första dagarna.

Allt går lite långsammare – allt jag gör, min puls och min kroppstemperatur är lite lägre. Framförallt de första dagarna. Från dag 3 eller 4 så känns det som vanligt och som att jag kan köra på utan mat hur länge som helst.

Det som kan bli problem är att man känner sig svag och lite matt eller yr, men oftast beror det på vätskebalansen. Det viktiga här är att få i sig både vatten och elektrolyter. Ett bra salt kan räcka, men jag använder mig av Adrenal cocktail, som innehåller salt, kalium och C-vitamin, och tar även magnesium.
Jag har inga problem med att träna lite, men har inte samma kraft i musklerna de sista dagarna.

Det jag ätit under dagarna nu är en del tillskott jag tar tillfälligt och som också ger lite energi – bl.a. reishi, cordyceps, kelp och en olja med CoQ10, PQQ, resveratrol, kurkumin mm. Har ätit lite gurka under dagarna (funkar bra för vätskebalansen) och salt eller Adrenal cocktail. Runt middagstid har jag ätit en avokado och några oliver. Gissar att jag ligger på ca 300 kcal dagligen (jämfört med “tillåtna” totala 800 kcal på FMD). Vill dock betona att jag aldrig räknar kalorier annars, men i det här fallet är det relevant för att ge en bild av hur det går till.

Fastar du? Och har du testat en längre fasta så här?

Fördelen med att komma upp en bit över 3 dygn är ju att det är då de verkligt häftiga reparationsmekanismerna tar fart. Du kan få nybildning av stamceller och kroppen rensar dessutom bort och använder gamla skadade proteiner och celler (det senare kan den göra även under kortare fasta, men mer effekt på längre fasta).

Blåser dessutom hela tiden rött i min gamla Ketonix Sport. Inte jättelätt att blåsa rött i sportversionen. De sista dagarna har jag varit uppe i röd 3, vilket har matchats med att jag känner mig hur bra som helst med energi etc – som om jag kan köra på och fasta hur länge som helst. Så antar att jag är i full / optimal ketos. Men det ska bli gott med mat här idag 🙂

ACE2 och COVID-19. Hur ska man tänka kring tillskott och annat?

4 maj, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se 12 Comments

Du som följt mina inlägg om corona / Covid-19 (https://4health.se/?s=corona) har förstått att det finns ett enzym som heter ACE2 som viruset SARS-CoV-2 använder sig av för att infektera våra celler. ACE2 står för angiotensin-converting enzyme och är det nya Coronavirusets inkörsport in i våra celler.

Det nya Coronaviruset behöver alltså ACE2 som inkörsport när det ska ta sig in i cellerna. Det är nämligen så virus fungerar, de “kidnappar” våra celler och förökar sig där inne. De nya viruskopiorna släpps fria i blodet och hittar nya celler som de kan invadera och replikera sig inuti.

När coronaviruset ska försöka få fäste så binder det till ACE2-enzym som finns på ytan av bland annat lungceller (det finns alltså även hos andra typer av celler). En helt ny studie visar tex att viruset kan ta sig in i tarmens celler och direkt föröka sig där.

Att detta enzym (ACE2) inte är färdigutvecklat hos barn tror man är anledningen till att barn sällan blir smittade och inte blir lika sjuka. Omvänt så är ju män värre drabbade än kvinnor av Covid-19. Män och personer med hjärt-kärlsjukdom och diabetes har högre nivåer av ACE2, vilket skulle kunna vara en av förklaringarna till att de blir mer sjuka.

Detta är också anledningen till att det inte bara är lungor, utan även andra organ som direkt drabbas av sars-cov-2, det nya coronaviruset. Alla celler där ACE2 sitter fast i cellmembranet riskerar att bli invaderade. Viruset förökar sig därför i bland annat njurar och blodkärl, vilket är en förklaring till att vissa covid-19-patienter drabbas av skador på flera organ än lungorna.

Förutom på lungornas celler så finns ACE2 i tunntarmen (japp magproblem har vi ju sett hos ungefär en tredjedel med Covid-19), hjärnan (man har nu sett en del fall med hallucinationer), blodkärl, njurar (vi ser skador på både njurar och blodkärl). Dock har vi faktiskt inte så mycket ACE2 i näsans celler, vilket kan var anledningen till att en del testar negativt med tester i näsan (nose swabs) trots att de är sjuka.

Vidare så är detta anledningen till att när man nu forskar och försöker framställa läkemedel mot det nya Coronaviruset, så gör man det med hjälp av en kopia av ACE2. Dessa kopior drar till sig viruset och binder fast det utan att det kunde börja göra kopior av sig självt inne i själva cellerna.

En del immunstimulerande preparat kan stimulera just ACE2 eller ACE2-receptorer. Det finns alltså de som tror att ämnen som stimulerar ACE2 också kan öka risken att infekteras av det nya coronaviruset. Men det vetenskapliga stödet för att så skulle var fallet är inte tillräckligt starkt.

Jag har i ett antal inlägg diskuterat kring huruvida man bör använda ACE2-höjande preparat och tillskott eller ej, med tanke på om detta skulle kunna förenkla coronavirusets invadering av våra celler. Detta gäller alltså tillskott som A- och D-vitamin, kurkumin/gurkmeja och en rad andra immunstimulerande preparat. Men frågan är om det inte är så att dessa näringsämnen istället ökar fritt cirkulerande ACE2 och därmed snarare “lurar bort” viruset från cellerna – på liknande sätt som man tänker sig att läkemedel mot Covid-19 ska göra.

Vi måste antagligen skilja på ACE2 som sitter i cellmembranen och fungerar som inkörsportar för viruset, och på fritt cirkulerande ACE2 i vårt blod (på bilden här kallat soluble ACE2).

Saker som kan höja fritt cirkulerande ACE2 är bl.a. A-vitamin och D-vitamin (finns i naturlig balans i fiskleverolja och lever) , gurkmeja/ kurkumin, sömn/melatonin och träning. Men detta gäller de flesta immunstimulerande tillskott såsom propolis, echinacea etc. Det kan alltså vara så att dessa gör nytta för att undvika även Covid-19, trots att de stimulerar ACE2.

En del av de här sakerna, såsom kurkumin och fläder, har dessutom allmänna virushämmande egenskaper.

Jag hittade en mycket spännande artikel skriven av en läkare på det här temat (se länk nedan). Där skriver hon bl.a. att:

ACE2 has gotten a bad rap these days, I think undeservedly. Initial concerns that medicines that block Angiotensin-converting enzyme (ACE inhibitors) and angiotensin II receptor blockers (ARBs) and INCREASE circulating levels of ACE2 could potentially worsen COVID-19 have been unfounded. No worsening of outcomes has been found with patients who are on ACE inhibitors and ARBs. And a recent study showed the exact opposite – that patients with high blood pressure hospitalized with COVID-19 who were on ACE inhibitors or ARBs had a 63% LOWER mortality risk than those who were not. (2) Current recommendations from cardiologists are that if you are on an ACE inhibitor or ARB for hypertension, to stay on it if you get COVID-19.
We need to understand the difference between:
ACE2 attached to cell membranes (aka membrane-bound ACE2 or ACE2 receptors), and
ACE2 that is floating around our blood (aka soluble or circulating serum ACE2)
We may not want more ACE2 attached to our cell membranes, as this could theoretically increase the number of entry portals for SARS-CoV-2 to enter our cells.
BUT, we probably DO want more circulating serum ACE2. Circulating serum ACE2 may actually act as a “decoy” for SARS-CoV-2 to bind the virus BEFORE it can attach to our cells and invade. Circulating ACE2 is PROTECTIVE against lung injury, septic shock and many of the chronic conditions that increase risk of serious COVID-19 infection in the first place.
Administering soluble ACE2 has been found to be protective in animal models of acute lung injury (ARDS) and sepsis. One mouse study (3) of acute lung injury and sepsis, that mimicked what is seen in human SARS coronavirus cases, found that lower serum ACE2 worsened acute lung injury, while higher ACE2 actually protected lungs. Another mouse study (4) of acute respiratory distress syndrome (ARDS) induced by avian influenza H5N1 (aka “bird flu”) found that ACE2 administration could improve lung function and survival rates. ACE2 inactivates Angiotensin II. Elevated serum levels of Angiotensin II were found in patients with H7N9 avian influenza, with higher levels of Angiotensin II correlating with worse disease severity and outcome. The authors speculate that treatment with soluble ACE2 could be beneficial for patients with SARS-CoV-1, which is very similar to the currently circulating SARS-CoV-2 that causes COVID-19.
And even more importantly, this study found that administering soluble human ACE2 could actually inhibit SARS-CoV-2 infections in vitro by a factor of 1,000-5,000. (5)

Mer via https://4health.se/?s=ACE2 och https://4health.se/?s=corona

https://www.hubrecht.eu/coronavirus-sars-cov-2-infects-cells-of-the-intestine/

https://healthykidshappykids.com/2020/04/29/kawasaki-ace2-covid-19/

https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCRESAHA.120.317134

https://www.nature.com/articles/nature03712

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0092867420303998

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6970173/

https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/01.HYP.0000146400.57221.74

Cytokinstormar – anledningen till att även friska personer kan bli allvarligt sjuka i COVID-19

6 april, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se 14 Comments

Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa så kallade cytokinstormar i kroppen. Cytokinstormarna angriper våra organ.

Immunförsvaret och cytokinstormar

Många som blir smittade av SARSCov-2 har milda symptom. Men för många av dem som ligger på intensivvården så är det inte själva viruset, utan immunförsvarets överdrivna reaktion på infektionen, som har lett till att de har blivit svårt sjuka.

När immunförsvaret känner av en inkräktare i kroppen, som ett virus eller bakterie, producerar den proteiner som kallar för cytokiner. Cytokiner kan sägas vara immunförsvarets signalmolekyler. Dessa små proteiner skickar signaler till cellerna att agera mot inkräktaren. I normala fall stannar signalerna upp när viruset eller bakterien inte längre utgör ett hot för kroppen.

Men i vissa fall händer det motsatta. Det som då händer är att immunförsvarets reaktion på viruset övergår i en överdriven respons. Utan någon broms så fortsätter immunförsvaret att skicka ut cytokiner, som i ett försök att skydda kroppen i stället skadar den. Fenomet kallas för cytokinstorm. Symptomen kan bryta ut tio till tolv dagar efter det att man blivit sjuk i en virusinfektion, och märks av när patienten plötsligt blir mycket sjuk. Cytokinstormen påverkar blodcirkulationen och man får hög feber och Acute Respiratory Distress Syndrome, ARDS, vilket också är det som karaktäriserar covid-19.

Slutstadiet av virusinfektioner korrelerar ibland med påbörjan av en cytokinstorm. Denna okontrollerade frisättning av proinflammatoriska cytokiner från kroppens immunsystem involverar mer än 150 kända inflammatoriska mediatorer. Det är många faktorer som är involverade i utvecklingen av vad som börjar som ett friskt immunsvar, men sen går emot ett tillstånd av förstärkt cytokinproduktion.

Cytokiner signalerar till immunceller som T-celler och makrofager att ta sig till infektionsstället när immunsystemet kämpar mot en patogen (sjukdomsframkallande mikrob). Denna signalering aktiverar de här immuncellerna och stimulerar dem att producera mer cytokiner. Återkopplingsslingan hanteras normalt effektivt av kroppen, men i vissa fall blir processen oreglerad, med för många immunceller som aktiveras på en enda plats.

Cytokinstormar kan orsaka betydande skador på olika vävnader och organ. Om en cytokinstorm t.ex. inträffar i lungorna, kan makrofager och vätskor ansamlas, vilket så småningom hindrar luftvägarna.

Varför uppstår cytokinstormar

Detta överdrivna immunsvar förstår vi ännu inte helt, men kan tillskrivas att kroppen möter en ny, mycket patogen angripare.

Det finns flera teorier till varför immunsystemet får en sådan kraftig reaktion. Studier visar att personer som utsätts för en stor mängd virus riskerar att drabbas hårdare. Därför har läkare och sjuksköterskor utan tillräcklig skyddsutrustning blivit svårt sjuka, trots att de tidigare var friska.

I regel far inte de som är unga och friska lika illa av COVID-19. Men just personer inom vården som exponerats för väldigt många virus svarar i större utsträckning med en sådan här kraftig reaktion som till och med leder till att de kan dö.

Behandla en cytokinstorm

Behandlingar mot cytokinstormen fokuserar på att dämpa immunförsvarets aktivitet och det pågår just nu studier om hur behandlingen ska gå till vid just covid-19. I en studie har man behandlat en coronapatient i Kina med läkemedelet Tocilizumab, som har en lugnande effekt av immunsystemet. Det visade sig att läkemedlet hade positiva effekter på den virussmittade patienten.

Det finns även andra sätt att behandla cytokinstormarna. I Sverige har man gett patienter med influensa bland annat cellgifter och kortison. Men immunförsvaret är ett komplext och kraftfullt system, och därför är det viktigt förstå vad som krävs för åtgärder vid just covid-19. Det pågår försök i Italien, Kina och andra länder där man försöker förstå vad den optimala måltavlan och tidpunkten är vid covid-19. Man vill kunna styra immunförsvaret så att skyddet mot virusinfektionen behålls utan att man får den överreaktion som kan bli livsfarlig.

Örtpreparat mot cytokinstormar

En studie tittade på hur kurkumin från gurkmeja påverkar cytokinfrisättning och cytokinstorm. Artikeln rapporterade om effekterna av kurkumin på cytokinuttryck i en musmodell av virusinducerat ARDS (acute respiratory distress syndrome). Författarna konkluderade att “Curcumin blocks cytokine release, most importantly the key pro-inflammatory cytokines, interleukin-1, interleukin-6 and tumor necrosis factor-α. The suppression of cytokine release by curcumin correlates with clinical improvement in experimental models of disease conditions where a cytokine storm plays a significant role in mortality.” Forskningsteamet drog slutsatsen att kurkumin kan vara av nytta för dem som upplever cytokinstormar. I det här fallet fokuserade man på Cytokinstormar som följd av Ebola-

En utmaning när man använder kurkumin är att det absorberas dåligt ur tarmen. Studieförfattarna föreslår användning av kurkumin intravenöst.

Kurkumin var också ett av de ämnen som, in vitro, hade effekt mot SARS-COV2-viruset enligt mitt tidigare inlägg https://4health.se/studie-fytonaringsamnena-i-mat-som-skyddar-mot-corona

Kurkumin och ACE2

Men det finns också indikationer på att kurkumin skulle kunna ha en oönskad effekt på COVID-19 eftersom det kan stimulera ACE2. Jag skrev om ACE2 här https://4health.se/coronamyter-naturliga-preparat-och-tillskott-fungerar-de men i korthet så handlar det om att ACE2 (angiotensin-converting enzyme) är Coronavirusets inkörsport in i våra celler. En del immunstimulerande preparat kan stimulera just ACE2 eller ACE2-receptorer. Det finns alltså de som tror att ämnen som stimulerar ACE2, inklusive kurkumin/gurkmeja, också kan öka risken att infekteras av det nya coronaviruset. Men det vetenskapliga stödet för att så skulle var fallet är inte tillräckligt starkt. Bl.a. eftersom studier som visat att kurkumin ökar ACE2 är gjorda på hjärtat, och inte på lungorna.

Det vi däremot har mer forskning på är hur gurkmeja, ingefära mfl växter både kan ha en immunförstärkande och antiinflammatorisk effekt, och vara effektiva mot patogener.

Återigen, kanske ska man göra det här med måtta. Att fortsätta äta gurkmeja för dess olika hälsoeffekter och eventuella effekt mot det nya coronaviruset, men undvika stora mängder extraherad kurkumin. Om man däremot insjuknar i COVID-19 kan kurkumin potentiellt börja användas efter ett antal dagar med symtom, när immunförsvaret sannolikt har själva viruset under kontroll, men vi vill motverka att en cytokinstorm tar vid. Och detta sista är såklart bara funderingar från min sida. Vad tror du? Kommentera gärna.

Uppdatering: passande nog har Chris Masterjohn skrivit än mer ingående om Cytokinstormar precis idag. Och om Cytokinstormar i förhållande till att använda fläder Läs här: https://chrismasterjohnphd.com/covid-19/2020/04/06/could-elderberry-cause-a-cytokine-storm-in-covid-19-extremely-unlikely

Mer: https://4health.se/?s=kurkumin och https://4health.se/?s=corona

http://iv.iiarjournals.org/content/29/1/1.full

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3294426/

http://news.unair.ac.id/en/2020/03/20/studying-the-benefits-of-turmeric-and-curcuma-unair-expert-they-improve-immune-system/

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/covid-19-darfor-blir-aven-unga-och-friska-allvarligt-sjuka

Studie: Fytonäringsämnena (i mat) som skyddar mot Corona

25 mars, 2020 av Anna Sparre @ 4health.se 9 Comments

En ny studie visar att ett antal så kallade fytonäringsämnen, dvs aktiva ämnen i växter, är effektiva mot Covid-19. Det gäller bl.a. ämnen från gurkmeja, lök och te. En del av dessa ämnen har tidigare använts på andra allvarliga virus som tex ebola och zika.

I den nya studien konkluderar man att “kaempferol, quercetin, luteolin-7-glucoside, demethoxycurcumin, naringenin, apigenin-7-glucoside, oleuropein, curcumin, catechin, and epicatechin-gallate appeared to have the best potential to act as COVID-19 M^pro inhibitors“

Kaempferol är en falvonol (en sorts falvonoid) som hittas i många olika sorters mat, bl.a. i grönkål, bönor, te, spenat och broccoli.

Quercetin finns framförallt i:

Kapris
Libbsticka
Te
Lök (särskilt i de yttre delarna) och gräslök
Blåbär
Grönkål
Röda vindruvor
Äpplen

Luteolin-7-glucoside är en flavon, en sorts flavonoid som bl.a. hittas i maskros och kronärtskocka.

Demethoxycurcumin och kurkumin hittas i gurkmeja.

Naringenin är en sorts flavanon, en sorts flavonoid som finns i citrusfrukter, särskilt i grapefrukt.

Apigenin-7-glucoside verkar finnas i bl.a. Chinese skullcap

Oleuropein är ett bitterämne som bl.a. hittas i gröna oliver och argan (argan kan enklast beskrivas som ett olivliknande träd som växer i Marocko). Dock bearbetas i regel gröna oliver för att oleuperinet ska försvinna. Detta för att smaken inte ska bli för bitter.

Catechin är en sorts fenol och flavonoid som bl.a. finns i kakao, te, äpplen, päron och plommon.

Epicatechin-gallate (ECG) är en flavonoid som finns i grönt te, men också i bovete och druvor.

Notera att studien är labbaserad, sk in vitro, och att de här ämnena ännu inte studerats på smittade människor. Men en del av dem har använts framgångsrikt mot andra allvarliga virus. Quercetin har använts för att behandla både ebola och zikavirus. Och nu inleder kanadensiska forskare en studie på COVID-19 i Kina med just quercetin som behandling.

“COVID-19, a new strain of coronavirus (CoV), was identified in Wuhan, China, in 2019. No specific therapies are available and investigations regarding COVID-19 treatment are lacking. Liu et al. (2020) successfully crystallised the COVID-19 main protease (M^pro), which is a potential drug target. The present study aimed to assess bioactive compounds found in medicinal plants as potential COVID-19 M^proinhibitors, using a molecular docking study. Molecular docking was performed using Autodock 4.2, with the Lamarckian Genetic Algorithm, to analyse the probability of docking. COVID-19 M^pro was docked with several compounds, and docking was analysed by Autodock 4.2, Pymol version 1.7.4.5 Edu, and Biovia Discovery Studio 4.5. Nelfinavir and lopinavir were used as standards for comparison. The binding energies obtained from the docking of 6LU7 with native ligand, nelfinavir, lopinavir, kaempferol, quercetin, luteolin-7-glucoside, demethoxycurcumin, naringenin, apigenin-7-glucoside, oleuropein, curcumin, catechin, epicatechin-gallate, zingerol, gingerol, and allicin were -8.37, -10.72, -9.41, -8.58, -8.47, -8.17, -7.99, -7.89, -7.83, -7.31, -7.05, -7.24, -6.67, -5.40, -5.38, and -4.03 kcal/mol, respectively. Therefore, nelfinavir and lopinavir may represent potential treatment options, and kaempferol, quercetin, luteolin-7-glucoside, demethoxycurcumin, naringenin, apigenin-7-glucoside, oleuropein, curcumin, catechin, and epicatechin-gallate appeared to have the best potential to act as COVID-19 M^pro inhibitors. However, further research is necessary to investigate theirpotential medicinal use.“

https://www.preprints.org/manuscript/202003.0226/v1

https://www.cbc.ca/radio/thecurrent/the-current-for-feb-28-2020-1.5479561/as-coronavirus-spread-speeds-up-montreal-researchers-will-trial-an-anti-viral-treatment-for-covid-19-in-china-1.5480134

https://www.cbc.ca/player/play/1703887427866

Skip links

Main navigation