Jag skrev häromdagen ett inlägg som beskrev den enorma ökningen av fetma i USA. Precis samma trend följer (såklart) diabetesfallen. En självklarhet eftersom både fetma- och diabetesorsaken är kopplat till höga insulinpåslag.
Nu kopplar forskare även dessa trender till stroke (ett par veckor gammal nyhet för er som följer hälsonyheterna). En signifikant ökning av slaganfall hos gravida tros hänga samman med fetma och diabetes. Läs mer här:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/dramatisk-okning-av-slaganfall-hos-gravida-i-usa
Fetmatrenden i USA
Bilden säger väl allt…
Här är även länkar för er som letat efter bilderna
Här finns en länk till mer information/data:
http://www.cdc.gov/obesity/downloads/obesity_trends_2010.pdf
4Health i Fitness magazine – och mina tankar kring frukt
I senaste numret av Fitness magazine uttalar jag och Andreas Eenfeldt (kostdoktorn) oss om frukt. Lite motvikt till en artikel där Fredrik Paulun höjer frukten till skyarna.
Precis som jag säger i uttalandet har Fredrik helt rätt i att vi anpassats till frukt under evolutionen, men det handlar ju om nyplockad mogen frukt under en liten del av säsongen. Och dessutom ett utmärkt sätt att uttnyttja sötman och sockret för att lägga på hullet lite inför den kallare vintersäsongen. Jag är nog ändå lite mer paleoltitisk i mitt synsätt än många med strikt LCHF-syn och tycker att frukt i vissa sammanhang och i lagom mängd kan vara bra, t.ex. för den som tränar och under rätt säsong.
Om du använder taggen/etiketten frukt nere till höger på sidan hittar du mina tidigare inlägg om frukt här på 4health.se
Fördelarna med frukt kan framförallt vara:
- Vitaminer och antioxidanter
- Mjuka lösliga fibrer
Nackdelarna är bl.a. att:
- Frukt är sött, det innehåller socker, både i form av fruktos och glukos. Därför höjer det blodsockret. Vi stimulerar det fettinlagrande hormonet insulin genom att höja blodsockret.
- GI-värdet luras: Sockerarten fruktos ger ett lågt GI eftersom det måste göras om till glukos i levern innan det kommer ut i blodet och påverkar blodsockernivån. GI-värdet uppmäts bara under 120 min, därför hinner man inte riktigt se effekten.
- Näringsinnehållet minskat drastiskt:
- Våra jordar är utarmade på mineraler
- dessutom konstgödslar vi så att vissa mineraler dominerar över andra (ger mycket av ett fåtal mineraler som snabbar på odlingen och desto mindre av andra)
- frukterna odlas snabbt så att växten inte har tillräckligt med tid för att hinna ta upp näring ur marken och producera vitaminer och antioxidanter,
- plockas omogna så att de inte hinner bilda så mycket vitaminer
- transporteras och lagras sedan länge => ytterligare går förlorat.
- förädling av arter till förmån för större och mer snabbväxande växter och frukter med sämre näringsinnehåll
- Fruktos är den mest fettinlagrande sockerarten
Några argument för frukt och mina kommentarer till dem:
Argument:Vår förkärlek för söta smaker existerar just för att vi ska dras till frukten och vilja äta den.
Det stämmer, vilket gör det till ett problem för vissa i dagens samhälle. Under evolutionen skulle man passa på om man hittade frukt och bär – även om man var mätt. Den söta smaken gör att vi kan äta även om vi är mätta. Idag har vi tillgång till frukt när som helst året runt. Men det är inte frukten som är problemet, utan den söta smaken triggar ett beteende. De som har de starkaste instinkterna som vi utvecklade under evolutionen triggar igång så mycket på den söta smaken att de lätt länsar kylskåpet även på annat efteråt.
Argument: Sammantaget finns det ingen annan föda som är lika naturlig för oss som frukten.
Ur detta hänseende är grönsaker också frukt. Dvs zuchini och tomat är frukter, rent bilogiskt talat, till sina plantor. Men eftersom grönsaker är mindre söta och har lägre kolhydratinnehåll är de nyttigare
Frukt är naturligt, men det mest naturliga är det vi under evolutionen åt mest av. Under vinter och vår lär vi inte ha ätit frukt. Däremot har vi ätit animalisk kost året runt – fisk, kött och ägg tex.
Argument: Frukt är ett kalorisnålt livsmedel jämfört med mycket av den moderna maten.
Skilj på kalori och kalori. Kolhydrater höjer blodsockret och triggar därmed insulinet => fettförbränningen avstannar och i värsta fall ger det även fettinlagring
Argument: Fruktätare är i genomsnitt är smalare än andra
Om det är sant så beror det nog inte på frukten, men kanske på livsstilen som helhet. Troligtvis äter många av fruktätarna nyttig i övrigt – mindre snabbmat och mer grönsaker- och kanske dessutom tränar mer
Argument: Antioxidanter
Sparsamt i mycket av dagens frukt, och man kan även få det från grönsaker
Argument: Levern rymmer 50-75 gram kolhydrater i lagrad form. Tio normalstora frukter innehåller cirka 50 gram fruktos så det ryms i ett dagligt intag.
Inte ofta idag har du ett helt tomt glykogenförråd att starta med. De flesta äter mer kolhydrater än det finns lagringsutrymme för, och tränar dessutom inte så mycket att glykogenlagren töms. Dvs om vi redan ätit grönsaker mm, och särskilt om man ätit bröd eller pasta så är det antagligen ganska fullt i levern
Argument: Frukt innehåller stora mängder vattenlösliga fibrer.
Det stämmer, men dessa fina fibrer finns också i grönsaker
Argument: Frukt har ett lågt GI-värde
Visst sänker fibrerna GI-värdet något, men ett lågt GI-värde beror framför allt på fruktsockret i kombination med begränsningar i mätmetoden av GI-värden enligt tidigare resonemang
Argument: Frukt är perfekt för dig som gillar att träna.
Instämmer. Bra tex efter träning för att fylla upp glykogenlager. Särskilt då frukt med högre andel glukos och lägre andel fruktos för att snabbt återhämta sig. (tex banan)
Tandsten av LCHF
Det pågår en hel del diskussioner om tandhälsa och lågkolhydratkost. Precis som jägarna och samlarna under evolutionen slapp karies, upplever de som äter lågkolhydratkost att tandhälsan förbättras. På sistone har det dock förts en diskussion om tandsten. Många upplever att tandsten ökar av LCHF. En del tycker sig se ett samband mellan mängden mejeriprodukter och den vita beläggning som är det tidiga stadiet av så kallad salivsten.
De flesta källor säger att det fortfarande är oklart om kosten påverkar bildandet av så kallad salivsten. Det skulle därför vara intressant att höra om och hur kosten påverkat tandsten hos dig. Personligen har jag aldrig hål, dvs karies (peppar peppar…), men relativt mycket tandsten. Men eftersom jag gjort en gradvis övergång till striktare lågkolhydratkost allt eftersom jag läst och utbildat mig de senaste 10+ åren så har jag svårt att säga om det kommit av kosten eller ej (kanske av åldern 🙂 ). Lämna gärna din kommentar nedan. Först lite fakta om tandsten och mina teorier/spekulationer kring varför vi ökar tandsten med lågkolhydratkost:
Det finns olika sorters tandsten, salivsten och serumsten.
Salivstenen bildas nära de stora spottkörtlarna. Det är vanligt att man har salivsten på insidan av framtänderna i underkäken (det som många LCHF:are upplever alltså). Den här typen av tandsten är först grynig med en vitaktig färg, men blir så småningom hårdare och mörkare i färgen.
Serumstenen bildas i tandköttsfickorna som har blivit inflammerade. Den är hård redan från början och har en mörkbrun färgton. Serumsten fastnar ofta i små öar, som sitter hårt fast på tandens yta.
När tandsten bildas från plack sker det genom en kristallisationsprocess. Om placken får sitta kvar på tanden förenas den med de olika kalksalterna som finns i din saliv. Blandningen hårdnar snabbt och blir det vi kallar tandsten. På bara ett dygn hinner placken både bildas och stelna.
Tandsten kan även bildas utan förekomst av plack på grund av att kalcium och fosfater i saliven kristalliseras på tandytan. Man kan alltså få problem med tandsten även om man är mån om att sköta sina tänder eftersom salivens sammansättning påverkar bildandet av tandsten. Alla har kalcium och fosfat i saliven, men om man har en hög halt kan jonerna inte hållas lösta i saliven, vilket leder till bildning av salivsten.
Olika människor tenderar att bilda olika mycket tandsten. Hos vissa fälls kalciumsalter snabbt ut från saliven och salivsten bildas redan efter någon vecka, medan andra knappt utvecklar någon salivsten alls. Om man röker får man ofta mer salivsten.
Det är troligen här kopplingen till LCHF går att finna. Antingen är det så enkelt att det höga mineralinnehållet, tex i mejeriprodukter (framförallt fosfor och kalcium) gör att även salivens innehåll av dessa mineraler ökar.
En annan orsak skulle kunna vara att kroppen försöker upprätthålla rätt pH och faktiskt utsöndrar mer mineraler av lågkolhydratkost. Ett väldigt högt fosforintag gör ju att kroppen kompenserar med att utsöndra kalcium. Det här kan definitivt vara en skillnad jämfört med kostsammansättningen under evolutionen. Utarmade jordar och gödning med bl.a. fosfor borde leda till att vi får i oss mer än stenåldersmänniskan. Kombinera detta med fosforinnehållande tillsatser (t.ex. i läsk) så blir det ännu värre. Ja, som sagt, jag spekulerar. Vad tror du?
Salivsten är skadlig främst på grund av att man får svårare att hålla rent nära tandköttskanten, vilket leder till en ökad risk för tandköttsinflammation. Man får ofta inflammation under salivsten som finns närmast tandköttet.
Som sagt, hur upplever du att kosten påverkar tandsten? Och vad tror du om orsakerna?
Olika benägenhet till det farliga organ-fettet hos olika folkgrupper?
Fett kring organen är som bekant den farligaste fetman. Forskare menar nu att olika folkgrupper har olika stor tendens att få detta farliga fett.
Folkgrupper med mindre plats att lagra fettet på under huden ska ha större tendens att lagra överskottsfett i exempelvis buken och kring lever där det kan påverka organfunktonerna negativt. Människor från södra Asien ska enligt forskarna ha särskilt stor benägenhet att lägga på sig det organomivande fettet som kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Min fråga – beror det verkligen på folkgrupp och kroppshydda, eller kan detta ha att göra med en högre konsumtion av vitt ris och andra kolhydrater?
http://svt.se/2.108068/1.2489919/bakrund_bakom_bukfettets_placering
Kom i form-paket
Dags att komma i form efter sommaren?
- Vill du komma i form och leva hälsosammare?
- Är du osäker på hur du kan få in det i din vardag eller behöver hjälp med motivationen?
- Har du kanske försökt gå ner i vikt eller förbättra kondition och styrka utan att riktigt lyckas hela vägen?
4Health har ett nytt paket med kostrådgivning och träning för att du snabbt ska komma igång. Du hittar det under erbjudanden – kostrådgivning i listen högst upp på sidan. Och du kan också läsa mer här: https://4health.se/kom-i-form
Små barns njurar i riskzonen
Skrev för inte så länge sedan om att det inte finns bevis för att salt är sjukdomsframkallande (https://4health.se/salt-%e2%80%93-ar-det-farligt )
Men små barn vars njurar inte är färdigutvecklade kan få för mycket salt. 70 procent av spädbarn som är 8 månader gamla får i sig för mycket salt via maten och i värsta fall kan njurarna ta skada. Barnen konsumerade bland annat bröd med för mycket salt och deras huvudsakliga dryck var ofta komjölk, som också innehåller mer salt än bröstmjölk. Dvs ytterligare argument för fördelarna med amning och sedan övergång till riktig kost (ser inte bröd som riktig kost)
http://svt.se/2.108068/1.2492320/spadbarn_far_skadliga_mangder_salt
Om D-vitamin – igen :-)
En riktigt bra artikel om D-vitaminbrist och -behov i danska befolkningen (troligtvis applicerbar på oss svenskar).
Den visar på hur liten del av befolkningen som har tillräckligt höga nivåer av D-vitamin och på hur livsstilen påverkar detta. Jag lägger in en bra bild från artikeln här nedan (får hoppas att författarna är ok med det 🙂 ) Hittade artikeln via paleofriend.
Artikeln hittar du här: http://www.biokemi.org/biozoom/issues/526/articles/2406
Koppling mellan högt fruktsockerintag och sjukdom
Statistiskt samband vista mellan ett högt intag av fruktos och metabola syndromet (dvs. insulinrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes, högt blodtryck mm)
“Dietary fructose intake was calculated by sum of natural fructose (NF) in fruits and vegetables and added fructose (AF) in commercial foods.”
“Compared with those in the lowest quartile of fructose intakes, men and women in the highest quartile, respectively, had 33% (95% CI, 1.15-1.47) and 20% (95% CI, 1.09-1.27) higher risk of the metabolic syndrome; 39% (CI, 1.16-1.63) and 20% (CI, 1.07-1.27) higher risk of abdominal obesity; 11% (CI, 1.02-1.17) and 9% (CI, 1.02-1.14) higher risk of hypertension; and 9% (CI, 1-1.15) and 9% (1.04-1.12) higher risk of impaired fasting glucose.”
Läs mer: http://www.nutritionandmetabolism.com/content/8/1/50/abstract
Det är därför jag är bra på chins
När jag tränar på gym så kör jag helst med min egen kropp som vikt, t.ex. chins, dips etc. För att vara tjej är jag ganska bra på chins. Beror nog delvis på träning och surfing, men kanske även på min eminenta lågkolhydratkost. 🙂 Den svenska mästaren i chins Joseph Tekie äter nämligen enligt följande
”Till frukost äter jag 140 gram bacon, sex ägg och tre deciliter grönsaker. Till lunch blir det mellan 250-300 gram kött och tre deciliter grönsaker, och samma sak till middag. Där emellan kosttillskott och proteinpulver.”
Läs mer:
http://www.alltomstockholm.se/start/1/article2516986.aos
Senaste kommentarer