- Populäraste inlägget i juni handlade om den globala diabetesepedemin och vad
den beror på
https://4health.se/den-globala-diabetesepedemin-–-dags-att-andra-kostraden - Nästan lika populärt var inlägget om det verkligt farliga kolesterolet
https://4health.se/det-farliga-kolesterolet - Om kurserna som hålls under augusti månad
https://4health.se/sommarens-lchf-kurser-malmo-osterlen - Fördelarna med curry och gurkmeja
https://4health.se/curry-och-gurkmeja-kan-gora-susen - Bildjämförelse med viktväktarna 🙂 Inte så mycket text i det här inlägget
https://4health.se/intressant-jamforelse… - Förebygga cancer
https://4health.se/forebygga-cancer
Studier: Bättre viktnedgång med lowcarb
Så var det bevisat igen. Lågkolhydratkost är bäst för viktnedgång.
Två studier som jag inte tidigare skrivit om:
Studie från i våras:
“Eighty-one obese women in two cohorts were randomized to a low-fat (LF) or a low-carbohydrate (LC) diet.”
“Both groups lost weight and body fat (P < 0.001), with effect in LC dieters greater than LF dieters (−9.1 kg vs. −4.97 kg weight, P < 0.05 and −5.45 kg vs. −2.62 kg fat, P < 0.001).”
“Adiponectin increased in the LC (+1.92 mcg/ml, P < 0.01), but not the LF (+0.86 mcg/ml, P = 0.81), group. There was no correlation between weight loss and increase in adiponectin.”
(Adiponectin är ett protein som gynnar ämnesomsättning och hälsa. Låga nivåer av proteinet är relaterat till fetma och fetmarelaterade sjukdomar)
Källa/Läs mer: http://www.nature.com/oby/journal/vaop/ncurrent/full/oby201160a.html
Studie från 2007 som jag hittade via kostdoktorn häromdagen:
“Thirteen Type 2 diabetic subjects (on diet or metformin) and 13 non-diabetic subjects were randomly allocated to either a low-carbohydrate diet (< or = 40 g carbohydrate/day) or a healthy-eating diet following Diabetes UK nutritional recommendations”
“Weight loss was greater (6.9 vs. 2.1 kg, P = 0.003) in the low-carbohydrate group”
Åh nej, McDonalds…
Hörde nyss på nyheterna att McDonalds nu ska minska kaloriinnehållet i sina barnmenyer 
(Happy Meal antar jag det betyder på public service språk). Detta ska bl.a. göras genom att erbjuda lättmjölk och minska mängden pommes frites.
Inte för att jag någonsin rekommenderat McDonalds, men att minska kaloriinnehållet genom att ta bort fettet (tex riktig mjölk) är ju det sämsta man kan göra. Nu kommer barnen bli ännu mer socker/kolhydratbombade eftersom andelen fett minskar. Barnen kommer dessutom bli mer sugna på annat och hungrigare fortare efter maten, vilket mycket väl kan leda till en McDonalds-glass eller en påse godis senare.
Jag hoppas verkligen att fokus också kommer att vara att få bort läsken. I mina ögon skulle det bästa vara att erbjuda mer hamburgare (dvs. själva köttet) och riktig mjölk. Men det ger ju en sämre vinstmarginal eftersom köttet är dyrare än bröd och pommes…
(parentes – att ta bort pommes frites låter som en bra idé. Det är minskandet av fettet jag ställer mig emot)
Uppdatering: Ok, nu hittade jag en länk till nyheten. Det är bättre än jag trodde. Man ska alltså inte, vad jag kan utläsa, ersätta “fetmjölk” med lättmjölk, utan ersätta läsk med lättmjölk. Det låter ju bra. Man ska också minska pommes och ta bort någon godissås.
http://www.dagensmedicin.se//nyheter/2011/07/27/happy-meal-ska-minska-i-st/index.xml
Sockerberoende
Sockerberoende (eller kolhydratberoende) är som vilket annat drogberoende som helst.
Sockret påverkar signalsubstanserna dopamin och serotonin som ger lyckokänslor.
I hjärnan finns receptorer för dessa signalsubstanser. När dopamin binder till receptorerna känner man eufori. Äter man mer socker frisätts mer dopamin. Hjärnan anpassar sig dock så att det krävs mer socker för samma effekt. Hjärnan ropar alltså efter mer och mer socker. Sockersuget blir värre med tiden. Lyckoruset försvinner snabbt och man vill ha mer socker, annars får man abstinens.
Hur undviker man sockerberoende, eller blir av med det? Läs tidigare inlägg:
https://4health.se/varfor-kan-vi-inte-lata-bli-kolhydrater
https://4health.se/trigga-pa-mat
https://4health.se/hur-kontrollerar-man-sina-hungerkanslor-–-om-mattnad-och-aptit
Maten som påverkar klimatet mest
Lyssnade på ett program på P3 häromdagen där Annika Carlsson-Kanyama, docent i industriell ekologi och forskare på sambandet 
mellan konsumtion och klimat, deltog. Väntade mig att hon som många andra klimatförespråkare skulle föreslå att vi äter växtprotein istället för kött, men hon hade faktiskt lite mer nyanserade argument, en del helt i linje med paleolitisk kost, dvs. vad vi faktiskt har ätit under evolutionen.
Enligt Annika så är det som är allra sämst för klimatet foderuppfött nötkött, och då särskilt om boskap är uppfött på sojabaserat foder. Om du ska äta nötkött. välj då istället naturbeteskött (utmärkt även för hälsan!!).
Hon berättade också att många sorters fisk är bra ur ett klimatperspektiv. Svårfångad fisk som kräver mycket diesel, t.ex. torsk, är dåligt för miljön, medan lättfångad fisk, som sill, är mycket bättre. Passar också bra, sillen innehåller ju mer nyttig omega3. Jag kan dessutom tänka mig att fet fisk borde vara klimatsmartare eftersom den ger mer energi per viktenhet, dvs. du behöver inte äta lika mycket för att bli mätt.
Ytterligare en intressant sak hon tog upp var att framtiden kanske kan gå mot att vi får i oss protein i form av insekter. Låter kanske inte så lockande, men är helt i linje med evolutionslära och stenålderskost, vilket egentligen innefattar insekter och larver 🙂
Hon tyckte dock att vegetarisk mat skulle vara på menyn ett antal dar i veckan. Dock ska man undvika flygtransporterad frukt och grönt.
Radioklippet kan du lyssna på nedan.
Missa inte kurserna i Kost, Hälsa och LCHF
LCHF-kurser:
Malmö tisdag 2 augusti kl 18 till 20. Plats: Kamrergatan 32 (5 min promenad från konserthuset)
Kåseberga (Ystad kommun) onsdag 10 augusti kl 18-20. Plats Hobjersvägen 5
Hur och varför kan man gå ner i vikt och hålla sig frisk med LCHF? Vad är egentligen LCHF (även kallad ”njutmetoden”)? Vad händer i kroppen? Vad ska man äta?
LCHF-kursen är en introduktionskurs där vi pratar om varför LCHF fungerar och hur man gör. Du får även konkreta tips på menyer, recept mm med dig hem.
Kost- & Hälsokurs:
Höstens Kost- & Hälsokurs i Malmö innefattar 6 tillfällen med start tisdag 16 augusti kl 18-20
Lär dig hur du lever, äter och njuter dig frisk och till rätt vikt!
Du anmäler dig till boka@4health.se
Pris 395 kr inkl. moms. Du kan använda ditt friskvårdsbidrag!
Läs mer om kurser, innehåll och priser under https://4health.se/kurser . För frågor kan du kontakta kursansvarig Anna Sparre på kontakt@4health.se eller genom att ringa 0703 568484
Förebygga cancer
Nya rön om vad som är cancerframkallande publiceras var och varannan dag. Det kan därför vara svårt att få någon rätsida på hur man bäst ska leva och äta för att förebygga cancer. Jag tänkte därför skriva ett inlägg med lite mer allmäna råd och lite om vad forskningen säger.
En ny studie visar att genom att minska kolhydratintaget hos möss så minskar man tillväxten av tumörer och även uppkomsten av dem. Läs mer här och se även tv-inslaget längst ner här på sidan: http://cancerres.aacrjournals.org/content/71/13/4484.long
Andra studier har tidigare visat på att en kost med mycket kolhydrater och lite fett ökar risken för cancer. Det kan bero på att cancerceller är beroende av glukos, dvs blodsocker vilket framförallt bildas av kolhydrater (medan andra celler även kan använda annat bränsle).
Ytterligare en studie visade för inte så länge sedan att acetylsalicylsyra (aspirin mm) kan förebygga cancer. Man tror att det är den inflammationsdämpande effekten som hjälper till att förebygga cancer. Läs mer här: https://4health.se/treo-mot-cancer
För att förebygga cancer bör man alltså välja en livsstil som minimerar inflammation. Högt blodsocker och blodinsulin är inflammatoriskt. Stora mängder ”nya” kolhydrater, dvs. särskilt stärkelserika mjölbaserade livsmedel och socker, är därför stora bovar i dramat. Men så är även en snedfördelning av fettsyrorna omega3 och omega6. Ett stort överskott av omega6 ökar bl.a. celltillväxt och inflammationer. Omega3 får du främst i dig via fisk, medan omega6 kommer från växtoljor, margariner och kött från boskap uppfött på foder.
Cancer är okontrollerad celltillväxt, vilket leder till att de nya cellerna förstör den omgivande vävnaden i kroppen. Oxidation och ett överskott på sk fria radikaler är en viktig orsak till cancer, eftersom oxidationen kan sätta igång felaktig celldelning. Mat som är särskilt oxiderande och därmed cancerframkallande är för det första livsmedel som innehåller akrylamid. Kanske känner du till akrylamid efter skriverierna om framförallt chips för några år sedan. Akrylamid är ett nervgift och en carcinogen, dvs. potentiellt cancerframkallande. Akrylamid kan bildas vid upphettning av kolhydratrika livsmedel. Genom så kallade maillardreaktioner som sker när sockerarter reagerar med vissa aminosyror bildas bland annat akrylamid. Detta sker framförallt genom upphettning vid höga temperaturer och/eller under lång tid. Så kolhydratrika livsmedel som man har ”överbakat” är källor för akrylamid. De största källorna till akrylamidintag är potatisbaserade produkter, som chips och pommes frites samt spannmålsbaserade produkter som bröd, flingor och knäckebröd.
Annan mat som är oxiderande är socker, brända proteiner och härsket fett. Så undvik sådan mat.
Det finns även andra faktorer än kosten som bidrar till oxidation. Stress och för lite sömn är ett par exempel. “Gifter” såsom rökning, avgaser och tungmetaller är andra.
Här kan du se tv-inslaget om den nya studien på lågkolhydratkost för att förebygga cancer hos möss:
Trevlig artikel i DI
häromdagen om lowcarb-drycker. (tipsad av kostdoktorn) I artikeln beskrivs bl.a. bra 
viner för att hålla nere kolhydratintaget.
Läs mer här:
http://di.se/Default.aspx?pid=239456__ArticlePageProvider&epslanguage=sv
Stevia
Nu har EU godkänt att stevia får användas i livsmedel. (Läs mer om stevia i tidigare inlägg 
här: https://4health.se/stevia)
Stevia härstammar från Central- och Sydamerika. Arten Stevia rebaudiana kommer från Paraguay där den har använts i 1500 år. I Japan har stevia använts sedan 1980-talet och flera stora företag, bl.a Coca-Cola använder stevia som sötningsmedel. Steviolglykosider, sötningsmedlet som utvinns ur stevia, blir nästan 300 gånger sötare än vanligt socker.
Nu har EU-kommissionen röstat för ett godkännande av att steviolglykosider ska få användas i livsmedel. Själva växten är dock ännu inte godkänd för användning i Europa.
Min kommentar: Fördelarna är att det är ett naturligt sötningsmedel som länge använts både i Sydamerika, och även i Japan de senaste 30 åren. Det påverkar inte blodsocker och insulin så som socker. Dock är det trots detta svårt att förutspå eventuella biverkningar eftersom den traditionellt använts i små mängder som en naturlig ört, inte i massindustri för att söta läsk mm. Jag skulle ändå tro att det är ett bättre val än aspartam och dylikt.
Jag har själv testat stevia och skulle kunna tänka mig att använda det sällan och i små mängder när konsistens inte har betydelse. Eftersom man använder så små mängder är det svårt att ersätta socker t.ex. vid bakning.
Läs mer här:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/socker-och-honung-far-konkurrens
Det farliga kolesterolet
Man har länge pratat om det goda kolesterolet HDL, och det onda kolesterolet LDL (egentligen inte själva kolesterolet, utan transportörerna av kolesterol i kroppen). Inte så bra benämningar, eftersom båda är livsnödvändiga – det "onda" kolesterolet är till och med en kroppsegen antioxidant.
Med en bra kost, med en relativt hög andel protein och fett, begränsad på "nya" kolhydrater, så blir LDL-partiklarna stora, fluffiga och "goda". Med en sämre kost, med en för stor andel kolhydrater så blir LDL-partiklarna små och klibbiga. Dessa små stickiga LDL-partiklarna är de verkligt farliga. Länken längre ner i inlägget beskriver forskning på detta kopplat till hjärt- och kärlsjukdom och hur diabetiker lättare drabbas av klibbiga LDL-partiklar genom så kallad "glycation" (försockring/ maillardreaktion). Det är ett högt blodsocker som orsakar glycation, dvs typiskt för typ 2-diabetiker. De stickiga LDL-partiklarna kan lätt fastna i kärlväggar och har man redan höga inflammationsnivåer (t.ex. pga högt blodsocker och blodinsulin) så kan detta lätt leda till åderförkalkning och påföljande hjärtkomplikationer.
Vanliga kolesterolmätningar visar dock inte detta problem. Eftersom de stora goda LDL-partiklarna tar större plats ger de ett större utslag i LDL-mätningar. Det enda mått som ger en fingervisning om hur mycket verkligt farliga, klibbiga LDL-partiklar man har i blodet är Apo-kvoten. Varje LDL innehåller ett protein kallat apolipoprotein B och varje HDL innehåller ett protein vid namn apolipoprotein A1. Man kan mäta mängden av dessa och därmed få veta antalet LDL-partiklar. På så sätt får man en bättre indikation på hur mycket små klibbiga LDL man har i blodet. Det vanligaste provet kallas för ApoB/ApoA1, eller apokvot.
http://www.sciencedaily.com/releases/2011/05/110526204953.htm
Senaste kommentarer