fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Anna Sparre @ 4health.se

Färskt eller fryst?

av Leave a Comment

En av de vanligaste frågorna jag får när jag föreläser är om man kan välja frysta grönsaker och bär istället för färska.

Här är exempel på en studie som visar på hur fryst ofta behåller näring bättre än färskt: https://ucanr.edu/datastoreFiles/608-97.pdf . I studien har man tittat på C-vitamin som är väldigt känsligt för tid, ljus, värme, urlakning….

Nyplockat är alltid bäst, men att köpa “färska” grönsaker i affären innebär ju ofta att de plockats innan de är helt mogna för att sedan transporteras, ev lagras osv. Allt detta är steg som minskar näringsinnehållet.

Frysta grönsaker kan ofta plockas mogna och frysas in snabbt efter skörd.

Det som försämrar näringsinnehållet i fryst mat är den bearbetning man gör av många grönsaker för att kunna frysa dem. För att inte cellerna ska spricka av frysningen så behöver de förvälls / blancheras. Det innebär att de kokas upp kort med lite vatten och salt.

Det man kan tänka på här är att motsvarande gäller för tillagning hemma. Dvs den näringsförlust som sker av att man preparerar grönsaker för frysning motsvarar den näringsförlust du får av att tillaga färska grönsaker. De frysta grönsakerna är alltså redan tillagade. Du ska helst inte tillaga dem igen. Så ställ dig inte och koka dessa grönsaker i tio minuter till. Tina upp dem och, om du önskar, värm dem försiktigt bara, tex i lite smör.

Tänk också på att mycket går bra att frysa in utan att förvällas. Detta gäller tex örter och bär.

Bor – spårämnet på allas läppar

av 15 Comments

Bor är ett spårämne, ett mineral, som blivit hett hett hett i hälsokretsar. Morley Robbins har pratat om det i några år, de som förespråkar jodprotokollet pratar bor, de som optimerar hormoner använder sig av bor osv.

Länge ansågs bor inte ha någon funktion, men man vet nu att bor bl.a. påverkar omsättningen av steroidhormoner (könshormoner och stresshormoner tillhör steroidhormoner) och hormonaktivitet som påverkar kalciumomsättningen.

Kroppen utsöndrar överskottsbor främst via urin och halveringstiden för denna utsöndring är bara 21 timmar, vilket tyder på att kontinuerlig tillförsel kan vara viktig. Bor lagras främst i benstommen.

Varför behöver vi bor?

Vi har inte mer än ca 10 mg bor i våra kroppar, men denna lilla mängd är involverad i många funktioner. Könshormoner har jag redan nämnt, och man har i studier sett ökade koncentrationer av både östrogen och testosteron med tillskott av bor hos kvinnor som genomgått klimakteriet. Bor kan bl.a. stimulera DHEA som är moderhormon till många könshormoner och binjurehormoner.

Bor i kombination med andra viktiga näringsämnen är viktiga för skelettet (näringsämnen såsom K-vitamin, D-vitamin, magnesium, och kisel), för att stimulera en stark benstomme (https://4health.se/106-benskorhet-myter-om-mejerierkalcium-och-massor-om-mineraler-och-vitaminer). Bor är nämligen involverat i upptag och användning av kalcium för benstommens omsättning, och det påverkar troligtvis även metabolismen av andra mineraler, inklusive koppar, magnesium, kalium och D-vitamin. Tillskott av bor hos kvinnor efter klimakteriet har visat sig öka retention av kalcium och magnesium – mineraler viktiga för skelettet. En av funktionerna är att bor är involverat i aktivering av D-vitamin, vilket påverkar östrogen som i sin tur är viktigt för kalciumabsorption. Men bor är också en viktig komponent i själva skelettet.

Ökat borintag förebygger och kan användas terapeutiskt mot cancer enligt studier “has demonstrated preventive and therapeutic effects in a number of cancers, such as prostate, cervical, and lung cancers”

Bor är viktigt för sårläkning.

Det finns indikationer på att tillskott av bor i kosten kan förbättra minnet och den kognitiva funktionen genom att vara involverat i hjärnans aktivitet.

På vissa håll har man använt bor för att behandla inflammationer och värk, inklusive reumatism. Områden med mindre mängd bor i marken har ökad förekomst av artrit. Och bor har visat sig minska inflammatoriska biomarkörer, såsom CRP.

Bor används även som lugnande och verkar också motverka psykiska sjukdomar

Bor höjer nivåer av kroppsegna antioxidanter, såsom SOD och glutationperoxidas; och skyddar mot oxidativ stress från toxiner och tungmetaller.

Bor kan dessutom påverka viktiga processer i kroppen, inklusive metylering och energiproduktion genom dess påverkan på några viktiga nyckelmolekyler i kroppen, inklusive SAMe och NAD+.

Brist på bor

Brist på bor kan ge effekter på alla ovan områden, symtom inkluderar artrit och ledsjukdomar, benskörhet, hormonella obalanser, värk, påverkan på minnet mm.

Många personer vittnar också om att de botat jästsvampöverväxt, som candida, med bortillskott.

Hur får vi i oss bor?

I kosten finns bor framförallt som fruktoborat i grönsaker och frukt. Soja, plommon och nypon, mandel och nötter samt jordnötter är alla livsmedel som är rika på bor. Så är även dadlar. Men även andra frukter, såsom citrusfrukter och äpple, samt persilja kan innehålla betydande mängder bor. Dock verkar en del befolkningar få i sig väldigt lite bor då marken innehåller lite bor på en del ställen i Europa. Och i bl.a. USA får man troligtvis i sig mer bor än hos oss.

Här kan man köpa bor som tillskott:
Bra magnesium med bor: https://www.naturshopen.se/wake-up-maggie-magnesium-kapslar
Bordroppar: https://www.naturshopen.se/trace-minerals-liquid-ionic-boron-6mg
(uppdatering maj: rabattkod sparre21 ger 10% rabatt hos Naturshopen)

När det gäller tillskott av bor så brukar terapeutiska doser vid tex benskörhet, artros och artrit ligga på mellan 2 och 9 mg per dag. Väldigt höga doser bor (betydligt högre än så) är dock toxiska, och källor till sådana toxiska doser kan vara rengöringsmedel och flamskyddsmedel.

Bor finns i nötter, frukt, grönsaker och bär
Ta gärna bor tillsammans med andra mineraler i form av oraffinerat salt, mineraldroppar, magnesiumsalt mm

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4712861/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/3678698/

Studie: Socker orsak till inflammatorisk sjukdom i tarmen

av 3 Comments

Vi vet det egentligen redan, men med tanke på att patienter ibland fortfarande får höra från sin läkare eller “experter” att det inte finns något man kan göra med sin kost, så är det tur att studierna fortsätter komma.

IBD / Kolit, dvs inflammatorisk tarmsjukdom såsom Ulcerös Kolit och Crohns, anses fortfarande inte ha någon tydlig orsaksförklaring, även om det i egna klienter går att se en tydlig koppling till kost, tarmflora samt genetiska anlag för inflammation och autoimmunitet.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) kännetecknas av kronisk gastrointestinal inflammation. Västerländsk kost och livsstil är förknippad med högre IBD-förekomst, men man anser sig ännu inte känna till orsakssamband.

I en ny studie tittade man på effekten av en kost med hög sockerhalt (i djurmodell). Man visade att en kost med högt innehåll av enkla sockerarter som glukos och fruktos både kunde sätta igång och förvärra kolit / IBD, och att effekten förmedlades genom förändring av tarmfloran (precis det vi ser i klienter – kost och tarmflora alltså).

Möss med genetiska anlag för tarminflammation (IL10) utvecklade en mycket värre tarminflammation om de utfodrades med mer socker. Och man kunde även få möss utan dessa anlag att utveckla tarminflammation om de fick socker i sitt dricksvatten.

Om man däremot slog ut effekten av tarmfloran (tog bort tarmfloran helt enkelt) så såg man inte denna effekt.

Förändringarna i tarmfloran med den sockerrika kosten bestod bl.a. av en ökning av mukolytiska bakterier som ökar nedbrytning av tarmbarriären / tarmslemhinnan.

Specifikt förökades tarmbakterier av sorten Akkermansia, en bakteriesort som är bra i lagom mängd, men som också är nedbrytande av tarmslemhinnan. Andra nyttiga bakterier som Lactobacillus minskade. Forskarna rapporterade att högre mängd slemhinnenedbrytande bakterier, inklusive Akkermansia muciniphila och Bacteroides fragilis, pga ökat sockerintag (ffa glukos) är en potentiell risk för tarmbarriären. Att bryta ner den skyddande epitelbarriären utlöser tarminflammation och spelar en nyckelroll i utvecklingen av kolit / IBD.

Glukos visade sig vara värst, men alla tre sockerarter som testades ändrade tarmfloran negativt.

Resultaten visar alltså att kost med hög sockerhalt kan främja dysbios och IBD-utveckling.

Ur studien:

The higher prevalence of inflammatory bowel disease (IBD) in Western countries points to Western diet as a possible IBD risk factor. High sugar, which is linked to many noncommunicable diseases, is a hallmark of the Western diet, but its role in IBD remains unknown. Here, we studied the effects of simple sugars such as glucose and fructose on colitis pathogenesis in wild-type and Il10−/− mice. Wild-type mice fed 10% glucose in drinking water or high-glucose diet developed severe colitis induced by dextran sulfate sodium. High-glucose–fed Il10−/− mice also developed a worsened colitis compared to glucose-untreated Il10−/− mice. Short-term intake of high glucose or fructose did not trigger inflammatory responses in healthy gut but markedly altered gut microbiota composition. In particular, the abundance of the mucus-degrading bacteria Akkermansia muciniphila and Bacteroides fragiliswas increased. Consistently, bacteria-derived mucolytic enzymes were enriched leading to erosion of the colonic mucus layer of sugar-fed wild-type and Il10−/− mice. Sugar-induced exacerbation of colitis was not observed when mice were treated with antibiotics or maintained in a germ-free environment, suggesting that altered microbiota played a critical role in sugar-induced colitis pathogenesis. Furthermore, germ-free mice colonized with microbiota from sugar-treated mice showed increased colitis susceptibility. Together, these data suggest that intake of simple sugars predisposes to colitis and enhances its pathogenesis via modulation of gut microbiota in mice.

https://stm.sciencemag.org/content/12/567/eaay6218

281: T-celler, immunitet, coronavirus och inflammation. Så funkar immunförsvaret Del 3

av 2 Comments

Ditt immunsystem! T-celler, autoimmunitet, det nya coronaviruset, immunitet, T-cellssvar och mycket konkreta tips kring hur du håller immunförsvaret på topp och i balans blir det i dagens avsnitt. Hur fungerar det?

Vi reder ut immunsystemet mer i detalj. Eftersom du hör mig och intervjupersoner slänga oss med uttryck som mastceller, T-hjälparceller och annat. Vad är vad? Vad innebär begreppen? Hur fungerar ditt immunförsvar?

I två tidigare avsnitt pratade vi också om immunsystemet och fokuserade på det medfödda immunförsvaret, det som också kallas för det ospecifika försvaret. Och i förra avsnittet på det adaptiva, specifika immunförsvaret med fokus på B-celler och antikroppar. 

Det går bra att lyssna på enbart detta avsnitt för att lära dig om T-celler, autoimmunitet mm. Men lyssna gärna även på de tidigare avsnitten för att även få koll på första linjens försvar i form av det ospecifika immunförsvaret, och lite mer generell inmformation om det adaptiva immiunsystemet dit T-cellerna, som vi ska prata om idag, räknas . 

Och givetvis blir det en hel del kuriosa, bl.a. om skillnader mellan mäns och kvinnors immunsystem, och så blir det idag mycket mer konkreta tips kring hur du håller immunförsvaret effektivt och balanserat.

Du får en timme att lyssna på i bilen eller på promenaden!

Och tack till vår sponsor Nyttoteket som du hittar här: https://www.nyttoteket.se

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Grädde på avokado och grön banan – en riktig tarmfloraboost!

av Leave a Comment

När man vill äta mejerifritt så finns det några saker man gärna vill hitta ersättare för. Vispad grädde är en sådan. Man kan ju vispa upp det tjockaste av kokosgrädden. Mitt tips för det är att tillsätta en nypa salt för att förhöja smaken, och att kyla bruken med kokosgrädde först, innan du vispar den.

Men, du kan också göra grädde på avokado! Det här tipset hörde jag först från Stig Bengmark. Man gör det även med grön banan. Riktigt grön banan har ju betydligt mindre socker och innehåller rikligt med resistent stärkelse – en sorts fibrer som är fantastisk mat för tarmfloran. Även avokado är rik på tarmbakterie-mat!

Du behöver:

  • 1 avokado
  • 1 riktigt grön banan
  • 0,5 dl kokosolja
  • 1 dl vatten
  • En nypa salt
  • ev lite äkta vaniljpulver

Smält kokosoljan (utan att den blir för varm).
Mixa alla ingredienser i mixer eller matberedare

Gott till både bär och chokladkaka 🙂

Ps. samma recept (minus vanilj) går att använda som tillbehör till maten. Krydda då upp med kryddor som passar maten

Studie: Fasta och högfettskost fungerar mot fettlever

av Leave a Comment

Kostfonden, där jag och 4Health är företagspartners för att stödja god forskning, har förra veckan publicerat studien av kost vid fettlever.

Båda de kostbehandlingar som forskarna har testat – en LCHF-kost och en 5:2-fasta – gav god effekt. Deltagarna halverade i genomsnitt mängden fett i levern och hälften botades från sjukdomen. 

Att leverfettet minskar har stor betydelse, eftersom det kan bidra till att förebygga levercancer, skrumplever, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. 

Studien inkluderade 74 patienter och pågick under tre månader. De deltagare som fick stöd att följa en 5:2-fasta eller en kalorikontrollerad LCHF-kost, halverade i genomsnitt mängden fett i levern och ungefär hälften av dem botades från sjukdomen. I kontrollgruppen minskade leverfettet med 16 procent, och endast 8 procent blev botade. 

Antalet personer med fettlever har ökat dramatiskt i fotspåren av bukfetmaepidemin. Fettlever ger en förhöjd risk för levercancer och skrumplever, och många med fettlever har svårbehandlad typ 2-diabetes som ökar risken för hjärt-kärlproblem. Men trots att fettlever både är vanligt och kan ge allvarliga följdsjukdomar, saknas i dagsläget effektiva medicinska behandlingar. Länge har läkare visserligen vetat att fettlever kan botas med hjälp av en varaktig viktnedgång, och de har rekommenderat patienter att minska på mängden kalorier i maten och dra ner på alkoholen och sötsakerna. Men få har lyckats vända sin sjukdom. 

Att båda dessa kostmetoder ger en positiv effekt, innebär att patienterna nu kan erbjudas fler verktyg i kampen mot fettlevern och övervikten.

Ur studien:

  • Weight reduction is the only generally available treatment for NAFLD today.
  • High-fat diets, such as the LCHF, are controversial in treating NAFLD.
  • The 5:2 diet has become popular and is widely used to achieve weight-loss.
  • In this RCT, both the LCHF and 5:2 diets were highly effective in treating NAFLD.
  • The 5:2 diet reduced LDL and liver stiffness and was tolerated to a higher degree

First-line treatment for non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD) is weight reduction. Several diets have been proposed, with various effects specifically on liver steatosis. This trial compared the effects of intermittent calorie restriction (the 5:2 diet) and a low-carb high-fat diet (LCHF) on reduction of hepatic steatosis.

We conducted an open-label randomized controlled trial that included 74 patients with NAFLD randomized in a 1:1:1 ratio to a 12 weeks treatment with either LCHF or 5:2 diet, or general lifestyle advice from a hepatologist (SoC). The primary outcome was reduction of hepatic steatosis as measured by Magnetic Resonance Spectroscopy. Secondary outcomes included transient elastography, insulin resistance, blood lipids and anthropometrics.

The LCHF and 5:2 diets were both superior to SoC treatment in reducing steatosis (absolute reduction: LCHF: -7.2% [95%CI= -9.3 to -5.1], 5:2: -6.1% [95%CI= -8.1 to -4.2], SoC: -3.6% [95%CI= -5.8 to -1.5]) and body weight (LCHF: -7.3kg [95%CI= -9.6 to -5.0]; 5:2: -7.4kg [95%CI= -8.7 to -6.0]; SoC: -2.5kg [95%CI=-3.5 to -1.5]. There was no difference between 5:2 and LCHF (p=0.41 for steatosis and 0.78 for weight). Liver stiffness improved in the 5:2 and SoC but not in the LCHF group. The 5:2 diet was associated with reduced low-density lipoproteins (LDL) levels and was tolerated to a higher degree than LCHF.

The LCHF and 5:2 diets were more effective in reducing steatosis and body weight in patients with NAFLD than SoC, suggesting dietary advice can be tailored to meet individual preferences. 

https://www.jhep-reports.eu/article/S2589-5559(21)00032-X/fulltext

https://www.kostfonden.se/korttidsfasta-och-lchf-effektivt-mot-fettlever
https://www.kostfonden.se/fettleverstudie/

Besprutningsmedlet Roundup / Glyfosat påverkar de flesta bakterier i din tarmflora

av Leave a Comment

Internationella hälsoexperter har länge varnat för hur besprutningsmedel i form av glyfosat påverkar vår hälsa och inte minst vår tarmflora negativt. Detta både direkt och indirekt. Direkt via rester av besprutningsmedlet i och på maten vi äter, och indirekt genom att det påverkar växter och djur som utsatts för (eller genmodifierats för att tåla) detta.

Ny forskning visar att mer än hälften av alla sorters bakterier som lever i våra tarmar påverkas av glyfosat. Och du som brukar läsa och lyssna här vet att din tarmflora påverkar precis allt som har att göra med din hälsa, inte minst ditt mentala mående samt inflammation och autoimmunitet. (Mer via taggen microbiome)

Glyfosat, som säljs under märket RoundUp, är det vanligaste bredspektrum-ogräsmedlet. Det används framförallt utanför Europa på kraftigt förädlad och genmodifierad mat såsom soja, majs och raps som modifierats för att tåla glyfosat (RoundUp ready). Men forskningen på den kumulativa effekten av glyfosat är bristfällig. Akut förgiftningsrisk är låg, men det innebär inte att vi inte påverkas över tid eller mer indirekt, som tex via vår tarmflora och epigenetik. Glyfosat är nämligen bevisat giftigt för mikroorganismer. 2015 klassificerade WHO glyfosat som troligen cancerogent. Mer om glyfosat i tidigare inlägg: https://4health.se/?s=glyfosat

Tidigare forskning hade redan visat hur insekters tarmflora förändras av glyfosat och gör dem mer infektionskänsliga (https://4health.se/tillatet-besprutningsmedel-forsamrar-immunforsvaret-och-tarmfloran-roundup-glyfosat)

Den nya forskningen tittade på tarmflora i människor och hur känsliga våra bakterier är för besprutningsmedlet. Resultatet: 54% av våra viktigaste arter av bakterier är känsliga för glyfosat!

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0304389420325462

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29117584/

280: B-celler och antikroppar. Det adaptiva immunförsvaret. Så funkar det. Del 2 – Det specifika immunförsvaret

av Leave a Comment

Ditt immunsystem! Vi reder ut det mer i detalj. Eftersom du hör mig och intervjupersoner slänga oss med uttryck som mastceller, antikroppar, Treg-celler och annat. Vad är vad? Vad innebär begreppen? 

Idag tittar vi på det specifika immunsystemet, det som vi utvecklar med livets gång, och tittar närmare på B-celler och antikroppar.

I förra avsnittet pratade vi också om immunsystemet och fokuserade på det medfödda immunförsvaret, det som också kallas för det ospecifika försvaret. 

Det går bra att lyssna på enbart detta avsnitt för att lära dig om det specifika immunsystemet med fokus på B-celler och antikroppar. Men lyssna gärna även på förra avsnittet för att även få koll på första linjens försvar i form av det ospecifika immunförsvaret.  

I tre avsnitt tittar vi närmare på immunsystemet och relaterar även detta till vad som händer i kroppen vid infektion med det nya coronaviruset, och så blir det en del tips kring hur du håller immunförsvaret på topp och i balans. Nästa avsnitt blir sista delen om immunsystemet och då blir det fokus på T-celler, autoimmunitet, det nya coronaviruset, immunitet, T-cellssvarr och mycket mer konkreta tips kring hur du håller immunförsvaret på topp och i balans.

Du får 20 minuter att lyssna på i bilen eller på promenaden!

Och tack till vår sponsor Nyttoteket som du hittar här: https://www.nyttoteket.se

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Därför är de nya virusvarianterna inte snällare

av 3 Comments

Vanligen förändras virus och blir snällare, men samtidigt mer smittsamma, med tiden. Detta eftersom det som gynnar virusets överlevnad och fortplantning (dvs att vi värddjur överlever och att de lättare förökar sig) är de gener/mutationer som förs vidare. Men enligt nya studier verkar det nya coronaviruset inte alls bli snällare och mindre dödligt.

Flera studier pågår nu om hur snabbt varianterna av det ursprungliga SARS-CoV-2-viruset sprider sig och hur farliga de är. Enligt en ny klinisk studie har den brittiska varianten gett en ökad dödlighet på 30 till 100 procent jämfört med det tidigare dominerande viruset. 

Studien är utförd på 110 000 personer som testades positiva för covid-19 mellan 1 oktober 2020 och 12 februari i år. Smittade med den nya brittiska varianten (B.1.1.7) har jämförts med lika många infekterade med den tidigare dominerande varianten i Storbritannien och övriga Europa.

Man vet ännu inte varför man blir sjukare av den brittiska varianten. Man spekulerar i att om viruset binder bättre så utsöndras mer virus och då sprids viruset lättare. När det binder bättre får man också troligen mer virus direkt ner i lungorna och då kan vi troligen lättare få lunginflammationer. 

De dominerande varianterna av SARS-CoV-2 som successivt har uppstått under pandemin har alla fått en förändring som kallas D614G i spikproteinet, enligt en annan ny studie. Denna mutation bidrar till att viruset förökar sig snabbare och gör det lättare för viruset att fästa på våra celler.

Den brittiska varianten av det nya coronaviruset som nu sprids i Europa och Sverige har dessutom fått förändringen N501Y, vilket gör viruset ännu bättre på att spridas och binda till celler. Den sprider sig troligen bättre för att den verkar binda bättre till våra celler.

I den sydafrikanska, brasilianska och den nya varianten som sprider sig i New York finns ytterligare förändringar jämfört med den brittiska varianten. De har alla gemensamt att de har en mutation som heter E484K, förutom N501Y som finns i den brittiska varianten.

E484K binder bättre än N501Y, men de varianter som har E484K har också ytterligare mutationer som gör att de i slutändan binder sämre än den brittiska varianten.

Med tiden brukar virus bli mindre aggressiva. Det är ingen fördel för virus att döda sin värd, eftersom viruset vill leva vidare genom att värden ska smitta nya personer. Men det gäller virus som smittar som mest när vi är sjuka. Då måste viruset anpassa sig för att kunna överleva. 

Med viruset som orsakar covid-19 kan det enligt experter ta tiotals år innan det blir snällare. Det beror på att viruset smittar innan vi blir som mest sjuka, vilket innebär att viruset hinner sprida sig vidare till nästa person oberoende av hur sjuka vi blir. Om man smittar innan man blir sjuk så behöver inte viruset bli mildare för att kunna fortsätta sprida sig och därför kan virus för covid-19 fortsätta vara farliga.

https://www.bmj.com/content/372/bmj.n579

https://www.nature.com/articles/s41586-021-03361-1

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/brittiska-mutationen-dodligare-enligt-ny-studie

Hälsan drabbas hårt av restriktionerna

av 1 Comment

Jag har tidigare skrivit om hur Covid-regler har lett till nedsatt mental hälsa, till stillasittande och till mer övervikt https://4health.se/covid-regler-har-lett-till-nedsatt-mental-halsa-stillasittande-och-mer-mer-overvikt

Men trots att det är de äldsta som har haft hårdast restriktioner, så kommer nu flera rapporter kommer om att unga är den mest utsatta gruppen när det gäller psykisk ohälsa. Och även deras fysiska hälsa är påverkad.

Flera internationella studier som Folkhälsomyndigheten har sammanställt i en rapport visar att den psykiska ohälsan har ökat både i Sverige och utomlands.

En av grupperna som sticker ut är unga vuxna, inte minst studenter. Studenter är en grupp som i vanliga fall har en högre förekomst av psykiska besvär jämfört med jämnåriga och övriga befolkningen. Under pandemin har deras psykiska hälsa försämrats ytterligare.

Resultaten från studier indikerar att det är de yngsta – mellan 20 och 30 år som verkar må sämst. I en studie var det över 60 procent i åldersgruppen 18-24 år som var deprimerade eller oroliga. En fjärdedel hade under juni 2020 funderat på självmord de senaste månaderna. Ökningen av depressioner skedde i samband med att restriktioner i form av stängda skolor, social distans och att stanna hemma infördes. Unga som inte har en etablerad tillvaro, inget jobb, ingen egen familj, och är mer beroende av sina vänner; är mer utsatta.

Dessutom kan stängda skolor under pandemin kan påverka elevers framtida löner.

Stängda skolor och distansundervisning gör att elever har svårare att ta till sig kunskap visar forskning. Det kan också minska elevers chanser att få högavlönade jobb i framtiden, enligt Världsbanken. De kommer in på universitet på samma sätt som tidigare, men kommer att ha sämre förkunskap. 

I april förra året stängde nästan alla länder i världen helt eller delvis sina skolor för att stoppa coronasmittan. Omkring 1,6 miljarder elever drabbades. Det innebär att eleverna får sämre möjlighet att få ett bra jobb med en hög lön i framtiden – vilket uppskattningsvis innebär 10 000 miljarder dollar i förlorad framtida löneutveckling, enligt Världsbankens beräkningar. 

Och fysiskt ser man att unga människor rör sig mycket mindre i dag än före pandemin. Covid-19 har också påverkat kvinnors fysiska aktivitet mer än mäns.

Man ser en kraftig nedgång i den fysiska aktiviteten på befolkningsnivå. Särskilt bland barn och unga, där ser man en nedgång i fysisk aktivitet i alla åldrar. När det gäller åldersgruppen 18–24 år har det skett den största förändringen. De går framförallt mindre.

Här måste jag dock säga att jag tror mig se positiva effekter på min sons skola, eftersom mer aktiviteter i skola och på fritids förläggs utomhus. Det gynnar inte bara hälsan i form av mer dagsljus, utan brukar också leda till mer fysisk aktivitet.

Men det är ju galet att man stängde ner sportaktiviteter för barn, även utomhus, medan Systembolaget stod öppet som vanligt…

Men det är inte bara barn och unga vuxna som skiljer ut sig i statistiken. Det verkar vara så att kvinnor har slutat röra på sig i högre grad än män. Minskningen syns i alla åldersgrupper, men är allra tydligast hos kvinnor över 65.

Den positiva effekten av restriktionerna är dock att vi minskat koldioxidutsläppen med sju procent globalt under 2020 jämfört med 2019.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/c/covid-19-pandemin-och-befolkningens-psykiska-halsa–vad-indikerar-longitudinella-studier-/?pub=86665

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/unga-ror-sig-mindre-nu-an-innan-pandemin

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stangda-skolor-elever-kan-drabbas-kunskapsmassigt-och-ekonomiskt-i-framtiden

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/pandemin-driver-pa-psykisk-ohalsa-hos-unga

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-forskning-koldioxidutslappen-minskade-med-sju-procent-under-pandemin