fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Anna Sparre @ 4health.se

284: Dr David Brownstein – JOD, sköldkörteln, cancer och covid-19

av 17 Comments

Finns det en lösning på bröstcancerepidemin? Vad har sköldkörtelproblem och cancer i prostata, äggstockar, bröst och livmoder gemensamt? Och varför får så många cystor och fibrocystiska bröst?
Den amerikanske läkaren Dr David Brownstein är en av världens ledande experter inom hälsa.  Mest känd är han nog för sin expertis kring mineralet jod.
Idag pratar vi om jod, sköldkörteln, och om jodets koppling till vanliga hälsobesvär och sjukdomar, inte minst cancer. Dessutom pratar vi om varför man får cystor i bröst och äggstockar  och mycket annat. 
Och hur är det med jod och covid? Dr Brownstein har ett mycket framgångsrikt protokoll som han använt på hundratals patienter. 
Vi pratar om hur jod hjälper till att göra oss av med toxiner, och konkret om tillskott av jod – doser, former och hur du tar det. 

Du får 2h att lyssna på i bilen, på promenaden eller när du viker tvätt

Naturshopens produkter för jodprotokollet hittar du här

Mitt inlägg om jod hittar du här: https://4health.se/vi-behover-mer-jod

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast och en beskrivning av alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/podcastregister)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Klicka på prenumerera så får du varje avsnitt.
    Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på. Direktlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Enkel och nyttig paj – med hjälp av kikärtor! Glutenfri och mejerifri

av 2 Comments

Paj på det naturen har att erbjuda …eller affären 🙂

Ett enkelt och väldigt gott sätt att göra paj på är med hjälp av kikärtor. Hela pajen blir glutenfri / spannmålsfri och om man vill även helt fri från mejeriprodukter. Vill man göra en äggfri paj så kan man fylla pajskalet med stekt och välkryddad köttfärs istället för med grönsaker och äggstanning enligt nedan.

Du behöver till pajskal:

  • Ett paket kikärtor
  • 1/2 dl av något naturligt glutenfritt mjöl, tex mandelmjöl, bovetemjöl, cassavamjöl eller vad du har hemma
  • 3 msk husk / psyllium eller 3/4 dl pofiber
  • 3 msk mjuk kokosolja
  • 1 tsk salt

Du behöver till fyllning:

  • Grönsaker: tex 1-2 lök, 2 klyftor vitlök, ca 2-300 g gröna grönsaker (välj gärna sådant du kan plocka själv just nu, såsom kirskål och nässlor, och grönkål blir annars alltid fantastiskt gott i paj)
  • 1 tsk äppelcidervinäger
  • 2 dl kokosgrädde
  • 3 ägg
  • salt och peppar
  • Gärna riven ost, men går bra utan om du äter mejerifritt

Häll av och skölj kikärtorna
Lägg samtliga ingredienser till pajdegen i matberedare/ mixer och mixa ihop till en deg
Tryck ut degen i en pajform och grädda 10-15 min vid 175 grader varmluft 
Fräs grönsakerna i smör eller kokosolja och salta
Tillsätt en skvätt äppelcidervinäger, vilket tar bort kokossmaken när du använder kokosmjölk i äggsmeten
Vispa ihop ägg, kokosgrädde samt salt/peppar. 
Lägg grönsaksblandningen i pajskalet
Häll över äggsmeten
Toppa gärna med riven ost
Grädda ca 30 minuter vid 175 grader varmluft, tills pajen fått lagom färg och fyllningen stelnat

Studie: Fysisk aktivitet minskar risken för svår covid-19

av 5 Comments

Covid-patienter som varit fysiskt inaktiva löper betydligt högre risk att bli inlagda på sjukhus, få intensivvård och riskera att avlida, enligt en ny studie.  Detta anses vara den tredje största riskfaktorn, värre än rökning.

Vi vet sedan tidigare att övervikt, hög ålder och underliggande metabola sjukdomar som diabetes ökar risken att drabbas allvarligt av det nya coronaviruset. Nu visar forskning att även fysisk inaktivitet är en viktig riskfaktor. 

En vältränad kropp har bättre lungkapacitet och muskelstyrka. Man har en bättre utgångspunkt. Lyssna på senaste podcastavsnittet om hur du kan arbeta med lungkapaciteten och andningen både förebyggande och efter covid: https://4health.se/283-andning-och-covid-19-under-och-efter-sjukdom-samt-forebyggande-tips-for-lungor-och-lymfa-med-markus-greus

Nästan 50 000 personer med covid-19 deltog i den nya studien. Patienterna hade under 2018 och 2019 tillfrågats om hur mycket de rörde på sig under en vanlig vecka. 

Svaren delades in i tre kategorier; inaktiv vilket motsvarar noll till tio minuter motion per vecka, lite aktiv vilket motsvarar 11-149 minuter per vecka och aktiv som motsvarar mer än 150 minuter per vecka. Forskarna jämförde sedan svaren om aktivitetsnivån med hur sjuka patienterna blev i covid-19. Hänsyn togs till andra kända riskfaktorer.   

Resultaten visar att det finns ett samband mellan den fysiska aktiviteten och hur svårt sjuka patienterna blev. Att vara inaktiv mer än fördubblade risken att hamna på sjukhus jämfört med att vara aktiv. Inaktiva patienter hade dessutom två och en halv gånger ökad risk att dö än aktiva. 

Man vet sedan tidigare studier att om man har ett fysiskt aktivt liv så har man mindre risk att drabbas av virusinfektioner generellt och får oftast lättare symptom.

Forskarna kunde också se att de som var lite aktiva hade lägre risk att hamna på sjukhus än de som var helt inaktiva, vilket visar att även lite motion kan ha stor betydelse. 

Enligt forskarna anses fysisk inaktivitet vara den tredje största riskfaktorn för covid-19, efter ålder och organtransplantation. Studien pekar även på att fysisk inaktivitet är en större riskfaktor än rökning. 

Studien visar på en association mellan fysisk aktivitet och sjukdomsbilden, men det går inte att slå fast ett kausalt samband. Forskarna har tagit andra faktorer som till exempel underliggande sjukdom och övervikt i beaktning så att det inte påverkar resultaten. Men det som skulle kunna påverka resultaten är om patienten har en okänd sjukdom. Det skulle kunna vara en orsak till att man inte är sugen på, eller har svårare, att vara fysiskt aktiv. Sedan när man blir smittad blir man sjukare för att man i botten har en sjukdom som man inte kände till innan. 

En orsak till att motion är skyddande mot att insjukna svårt i covid-19 är att fysisk aktivitet minskar risken att få systemisk inflammation, vilket är problemet vid svår covid-19.

Men det finns många undantag med covid-patienter som är väldigt vältränade och blir svårt sjuka. Läs mer om möjliga orsaker i tidigare inlägg.

Ur studien:

Physical inactivity is associated with a higher risk for severe COVID-19 outcomes: a study in 48 440 adult patients

Objectives To compare hospitalisation rates, intensive care unit (ICU) admissions and mortality for patients with COVID-19 who were consistently inactive, doing some activity or consistently meeting physical activity guidelines.

Methods We identified 48 440 adult patients with a COVID-19 diagnosis from 1 January 2020 to 21 October 2020, with at least three exercise vital sign measurements from 19 March 2018 to 18 March 2020. We linked each patient’s self-reported physical activity category (consistently inactive=0–10 min/week, some activity=11–149 min/week, consistently meeting guidelines=150+ min/week) to the risk of hospitalisation, ICU admission and death after COVID-19 diagnosis. We conducted multivariable logistic regression controlling for demographics and known risk factors to assess whether inactivity was associated with COVID-19 outcomes.

Results Patients with COVID-19 who were consistently inactive had a greater risk of hospitalisation (OR 2.26; 95% CI 1.81 to 2.83), admission to the ICU (OR 1.73; 95% CI 1.18 to 2.55) and death (OR 2.49; 95% CI 1.33 to 4.67) due to COVID-19 than patients who were consistently meeting physical activity guidelines. Patients who were consistently inactive also had a greater risk of hospitalisation (OR 1.20; 95% CI 1.10 to 1.32), admission to the ICU (OR 1.10; 95% CI 0.93 to 1.29) and death (OR 1.32; 95% CI 1.09 to 1.60) due to COVID-19 than patients who were doing some physical activity.

Conclusions Consistently meeting physical activity guidelines was strongly associated with a reduced risk for severe COVID-19 outcomes among infected adults. We recommend efforts to promote physical activity be prioritised by public health agencies and incorporated into routine medical care.

https://bjsm.bmj.com/content/early/2021/04/07/bjsports-2021-104080

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/motion-minskar-risken-for-att-drabbas-svart-av-covid-19

Studie: Barnets allra första bajs visar om det kommer att utveckla allergier

av Leave a Comment

Barnbeck / mekonium är ett nyfött barns första avföring, som funnits i barnets tarmar under fostertiden. I en helt ny studie har forskare visat att sammansättningen av en bebis första bajs – den tjocka, mörkgröna substans som kallas mekonium – är associerad med huruvida ett barn kommer att utveckla allergier eller ej.

Sensibilisering är en process där man i något avseende blir mer känslig än normalt. Allergisk sensibilisering innebär att en person utvecklar allergi mot något som den kommit i kontakt med. Nyfödda som utvecklade allergisk sensibilisering vid ett års ålder hade signifikant mindre “rikt” mekonium (bajs) vid födseln, jämfört med de som inte utvecklade allergisk sensibilisering.

Mekonium, som vanligtvis kommer ut den allra första dagen av livet, består av en mängd olika substanser – allt från hudceller och fostervätska till olika metaboliter. Mekonium är som en tidskapsel som avslöjar vad barnet utsattes för innan det föddes. Det innehåller alla möjliga molekyler som påträffats och ackumulerats från modern i livmodern, och det blir sedan den första matkällan för de tidigaste tarmmikroberna.

Som en del av studien analyserade forskarna mekoniumprover från 100 spädbarn som var inskrivna i CHILD Cohort Study, en världsledande födelsekohortstudie inom forskning om mödrar, nyfödda och barnhälsa. De upptäckte att ju färre olika typer av molekyler en babys mekonium innehöll, desto större är barnets risk att utveckla allergier inom ett år. De fann också att en minskning av vissa molekyler var associerad med förändringar i viktiga bakteriegrupper. Dessa bakteriegrupper spelar en viktig roll i utvecklingen och mognaden av ett stort ekosystem av tarmmikrober, mikrobiotan, som är en mycket kraftfull spelare för hälsa och sjukdom.

Denna forskning visar att utvecklingen av ett hälsosamt immunsystem och tarmflora/ mikrobiom kan börja långt innan ett barn föds. Och visar att de små molekyler ett spädbarn utsätts för i livmodern spelar en grundläggande roll i framtida hälsa.

Med hjälp av en algoritm kombinerade forskarna mekonium, mikrober och kliniska data för att förutsäga med en hög grad av noggrannhet (76 procent) och mer tillförlitligt än någonsin tidigare, huruvida ett spädbarn skulle utveckla allergier vid ett års ålder.

Studiens resultat har viktiga konsekvenser särskilt för spädbarn i riskzonen för allergi och astma. Man vet att barn med allergier har högst risk att också utveckla astma. Nu har man en möjlighet att identifiera spädbarn som riskerar att dra nytta av tidiga åtgärder, innan de ens börjar visa tecken och symtom på allergier eller astma.

Ur studien:

  • Metabolic diversity is reduced in newborns that develop allergic sensitization
  • Gut microbiota maturation is reduced within infants that develop allergic sensitization
  • Meconium metabolites are associated with important taxa for microbiota maturation

“Microbiota maturation and immune development occur in parallel with, and are implicated in, allergic diseases, and research has begun to demonstrate the importance of prenatal influencers on both. Here, we investigate the meconium metabolome, a critical link between prenatal exposures and both early microbiota and immune development, to identify components of the neonatal gut niche that contribute to allergic sensitization. Our analysis reveals that newborns who develop immunoglobulin E (IgE)-mediated allergic sensitization (atopy) by 1 year of age have a less-diverse gut metabolome at birth, and specific metabolic clusters are associated with both protection against atopy and the abundance of key taxa driving microbiota maturation. These metabolic signatures, when coupled with early-life microbiota and clinical factors, increase our ability to accurately predict whether or not infants will develop atopy. Thus, the trajectory of both microbiota colonization and immune development are significantly affected by metabolites present in the neonatal gut at birth.“

https://www.cell.com/cell-reports-medicine/fulltext/S2666-3791(21)00076-8

Månadens populäraste – enkelt recept, studie mot rynkor, andning och Covid, allergier, arbeta hemifrån hälsosamt, tillskott mot Covid och Covid mot cancer mm

av Leave a Comment

  1. Populärast i april var ett enkelt recept på lågkolhydratbröd
    https://4health.se/enkelt-keto-brod-fritt-fran-gluten-och-mejerier
  2. Studie på kollagen mot åldrande hud
    https://4health.se/ny-studie-kollagen-effektivt-mot-rynkor-och-aldrande-hud
  3. Andning och covid
    https://4health.se/283-andning-och-covid-19-under-och-efter-sjukdom-samt-forebyggande-tips-for-lungor-och-lymfa-med-markus-greus
  4. Forskning på hur kroppen själv botar allergier
    https://4health.se/upptackten-som-kan-bota-allergier
  5. Hur du gör arbetet hemifrån hälsosamt
    https://4health.se/282-hemmakontor-kontorsarbete-allt-du-behover-tanka-pa-for-hallning-mot-vark-stress-mm-med-markus-greus
  6. Covid mot cancer
    https://4health.se/covid-mot-cancer
  7. Tillskott mot Covid
    https://4health.se/studie-probiotika-omega-3-och-d-vitamin-kopplat-till-lagre-risk-for-covid-19
  8. Färska eller frysta grönsaker?
    https://4health.se/farskt-eller-fryst

När det gäller podcasten så var avsnitten med Markus Greus populärast i april – ett om att arbeta hemifrån, 282, och ett om hur du kan arbeta med andning och lymfa både före, under och efter sjukdom som Covid-19, avsnitt 283.

Covid mot(!) cancer

av 3 Comments

En fallstudie visar hur en cancerpatients tumörer krymper efter att ha varit allvarligt sjuk i covid-19.

En 61-årig man med “Hodgkin lymphoma”, cancer i blod-/ lymfsystemet. Röntgenbilder före covid visar tydligt många tumörer.

Fyra månader senare visar tydlig minskning av cancertumörer (utan annan behandling än den mot covid).

Fallstudien är publicerad i the British Journal of Haematology.

När T-cellerna förökar sig och attackerar coronainfekterade celler ger de sig även på cancerceller som även de är främmande för immunförsvaret.

Det finns faktiskt något som kallas viral terapi och som används i Tyskland.

Det som kallas viral therapy handlar om virus som kan döda cancerceller. Virus invaderar och replikerar sig i cancerceller, vilka de har förmåga att ta död på. De infekterade cellerna sänder också ut signaler som stimulerar immunförsvaret så att det blir effektivare på att känna igen och attackera cancercellerna. Forskare beskriver det som en mycket effektiv form av immunoterapi / immunterapi. Jag har tidigare även skrivit om bakteriell immunoterapi: https://4health.se/bakterier-hjalper-immunsystemet-att-bekampa-cancer

Lyssna här på det som kallas viral therapy och som man kan se med allvarliga virus som mässling: https://cdn.prod-carehubs.net/n1/802899ec472ea3d8/uploads/2020/04/2020may28.mp3

https://www.walesonline.co.uk/news/health/coronavirus-cancer-medical-cornwall-report-20374046

Studie: Probiotika, omega-3 och D-vitamin kopplat till lägre risk för Covid-19

av Leave a Comment

I en stor observationsstudie har forskare sett ett samband mellan vissa kosttillskott och en lägre risk att testa positivt för det nya coronaviruset, sars-cov-2, som orsakar covid-19.  

Även om inte studierna är på plats ännu så är det för mig tydligt att covid-19 bör behandlas med bl.a. kosttillskott. Vi pratar bl.a. om detta med läkaren Cecilia Fürst i podcastavsnitt 259: https://4health.se/259-dr-cecilia-furst-covid-19 och läkaren David Brownstein som jag precis intervjuat (ej släppt avsnittet ännu 🙂 Håll utkik!) har framgångsrikt behandlat hundratals covid-patienter. Men om man kan förebygga sjukdom med kosttillskott är mer oklart. Nu visar en ny stor observationsstudie att så kan vara fallet.

Forskare från Storbritannien, USA och Sverige har tittat på data från nästan 450 000 personer, varav de flesta var från Storbritannien, en del från USA och knappt 30 000 var svenskar.

Resultaten visar ett samband mellan ett regelbundet intag av framförallt probiotika och en lägre risk att bli smittad av covid-19. Men även multivitaminer, omega-3 och D-vitamin visar liknande samband.

Detta samband återfanns inte när det gäller tillskott av C-vitamin och zink, och inte heller av vitlökstillskott.  

Till att börja med analyserade forskarna data från 372 720 brittiska användare. Bland dem syntes störst effekt av probiotika följt av omega-3, multivitamin och d-vitamin. Den relativa skyddseffekten låg på mellan 9–14 procent. Här syntes effekten bara hos kvinnor.  

Forskarna gjorde sedan samma analys på data från 45 757 amerikaner följt av 27 373 svenskar. I den amerikanska gruppen gav D-vitamin störst effekt följt av omega-3, probiotika och multivitamin.  I den svenska gruppen gav probiotika störst effekt följt av multivitamin, d-vitamin och omega-3. I de här grupperna sågs ingen effektskillnad mellan kvinnor och män. 

Det kan finnas flera anledningar till att olika kosttillskott gav olika stor effekt hos de olika grupperna. Bland annat vet man inte vad de hade för näringsstatus från början.  

Forskarna bakom studien betonar att detta är en observationsstudie med begränsningar (datan är självrapporterad, grupperna inte randomiserade, näringsstatus inte känd osv) .  Studien är också finansierad av ett företag som utför hälsoanalyser.  Men det är likväl intressanta fynd.

Ur studien:

Dietary supplements may ameliorate SARS-CoV-2 infection, although scientific evidence to support such a role is lacking. We investigated whether users of the COVID-19 Symptom Study app who regularly took dietary supplements were less likely to test positive for SARS-CoV-2 infection.

Design App-based community survey.

Setting 445 850 subscribers of an app that was launched to enable self-reported information related to SARS-CoV-2 infection for use in the general population in the UK (n=372 720), the USA (n=45 757) and Sweden (n=27 373).

Main exposure Self-reported regular dietary supplement usage (constant use during previous 3 months) in the first waves of the pandemic up to 31 July 2020.

Main outcome measures SARS-CoV-2 infection confirmed by viral RNA reverse transcriptase PCR test or serology test before 31 July 2020.

Results In 372 720 UK participants (175 652 supplement users and 197 068 non-users), those taking probiotics, omega-3 fatty acids, multivitamins or vitamin D had a lower risk of SARS-CoV-2 infection by 14% (95% CI (8% to 19%)), 12% (95% CI (8% to 16%)), 13% (95% CI (10% to 16%)) and 9% (95% CI (6% to 12%)), respectively, after adjusting for potential confounders. No effect was observed for those taking vitamin C, zinc or garlic supplements. On stratification by sex, age and body mass index (BMI), the protective associations in individuals taking probiotics, omega-3 fatty acids, multivitamins and vitamin D were observed in females across all ages and BMI groups, but were not seen in men. The same overall pattern of association was observed in both the US and Swedish cohorts.

Conclusion In women, we observed a modest but significant association between use of probiotics, omega-3 fatty acid, multivitamin or vitamin D supplements and lower risk of testing positive for SARS-CoV-2. We found no clear benefits for men nor any effect of vitamin C, garlic or zinc. Randomised controlled trials are required to confirm these observational findings before any therapeutic recommendations can be made.

https://nutrition.bmj.com/content/early/2021/03/22/bmjnph-2021-000250

https://www.thelancet.com/journals/landia/article/PIIS2213-8587(21)00051-6/fulltext

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-koppling-mellan-vissa-kosttillskott-och-en-mindre-risk-att-testa-positivt-for-covid-19

Nässelpesto – enkelt recept

av Leave a Comment

Nu är det bästa säsong för nässlor, och instagraminlägget (se här: https://www.instagram.com/p/CNg3qpCpphg/) om detta blev väldigt populärt, med många bra tips i kommentarerna. Ett populärt inslag är att göra pesto på nässlor. Så här kommer ett recept på en enkel pesto, som du kan göra på det du har hemma:

  • minst 1 liter nyplockade späda nässlor
  • 1/2-3/4 dl pinjenötter eller solrosfrön
  • 1 vitlöksklyfta
  • 1 dl riven parmesanost (fungerar i nödfall med annan smakrik ost, eller helt utan ost, om du vill ta mig på orden och göra det på vad du har hemma. Ersätt då med fördel osten med en näve cashewnötter eller lite extra frön)
  • 1-2 dl olivolja
  • salt och peppar

Koka nässlorna kort i lättsaltat vatten, bara 1-2 minuter för att behålla så mycket näring som möjligt (du förväller nässlorna så här och gör att de slutar brännas 🙂 )
Häll av vattnet och pressa/krama även ur vatten ur nässlorna
Kör nässlorna i mixern tillsammans med frön, vitlök, parmesanost och 1 dl olivolja
Tillsätt mer olivolja till önskad konsistens
Smaka av med salt och peppar

Ramslök – Ätbart i naturen (1 min video #13)

av 1 Comment

Då är säsongen här igen 😊 Samtliga hittar du genom att söka på ätbart i naturen här på sidan: https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen

Ett av lyxigaste “ogräs” . Väldigt god och mild smak av lök / gräslök / vitlök. Så mild att den med fördel kan ätas som den är i en sallad, eller varför inte göra pesto på den. Ramslök! Se video a 1 minut nedan

Och se bilden hur du skiljer den från liljekonvalj, som inte ska ätas.

De här korta videoklippen är tänkta som inspiration och för att du ska lära dig känna igen saker du kan ta vara på i naturen. Mat kan vara både gratis, nyttig, näringstät, miljövänlig och obesprutad på en och samma gång. Ta vara på detta! 😊

Ps. brukar lägga sådana här tips och videos som händelser på instagram

Så här påverkas ditt hår av stress

av 3 Comments

Kronisk stress kan hindra hårtillväxten. Och en ny studie på möss visar att tillförsel av ett visst protein hjälper håret att växa tillbaka.

Hårsäckens liv delas upp i tre faser – anagen, katagen och telogen. Den telogena fasen är den vilande fasen. En ny studie visar att vid svår stress stannar hårsäcken i den vilande fasen, vilket gör att inget nytt hår produceras.

Forskarna visade kopplingen mellan stress och avstannad hårtillväxt hos möss. Stresshormon påverkar detta. När binjuren, som producerar stresshormon, “togs bort”, fick mössen tillbaka sin hårväxt. 

Inuti hårsäckarna finns stamceller som aktiveras varje gång en ny hårcykel startar. Stresshormon tycks nå hårsäcken, vilket gör att stamcellerna blir vilande och inget nytt hår produceras.  

Forskarna bakom studien ville veta hur stresshormonet nådde hårsäckarna och vad de kunde göra åt det. De hittade ett särskilt protein som kallas GAS6. GAS6 stimulerar hårtillväxten genom att aktivera stamcellerna i de vilande hårsäckarna.  

Forskarna tillsatte proteinet i både stressade och icke-stressade möss. De tillsatte även proteinet hos möss som gavs extra stresshormon och hos alla möss återställdes hårväxten.   

Upptäckten lägger grund för vidare studier om håravfall hos människor, där man kan undersöka om stresshormonet hos möss är likvärdigt med människors kortisol. 

Många män och kvinnor upplever håravfall och varför det händer är fortfarande ofta oklart. Men ofta verkar det ha med hormoner att göra.

Ur studien:

Chronic, sustained exposure to stressors can profoundly affect tissue homeostasis, although the mechanisms by which these changes occur are largely unknown. Here we report that the stress hormone corticosterone—which is derived from the adrenal gland and is the rodent equivalent of cortisol in humans—regulates hair follicle stem cell (HFSC) quiescence and hair growth in mice. In the absence of systemic corticosterone, HFSCs enter substantially more rounds of the regeneration cycle throughout life. Conversely, under chronic stress, increased levels of corticosterone prolong HFSC quiescence and maintain hair follicles in an extended resting phase. Mechanistically, corticosterone acts on the dermal papillae to suppress the expression of Gas6, a gene that encodes the secreted factor growth arrest specific 6. Restoring Gas6 expression overcomes the stress-induced inhibition of HFSC activation and hair growth. Our work identifies corticosterone as a systemic inhibitor of HFSC activity through its effect on the niche, and demonstrates that the removal of such inhibition drives HFSCs into frequent regeneration cycles, with no observable defects in the long-term.

https://www.nature.com/articles/s41586-021-03417-2

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/visst-protein-far-haret-att-vaxa-tillbaka