fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Anna Sparre @ 4health.se

285: Jod, sköldkörteln och cancer

av 10 Comments

Vad har sköldkörtelproblem och cancer i prostata, äggstockar, bröst och livmoder gemensamt? Finns det en lösning på bröstcancerepidemin? Och varför får så många cystor och fibrocystiska bröst?
Idag pratar vi om jod, sköldkörteln, och om jodets koppling till vanliga hälsobesvär och sjukdomar, inte minst till cancer. Dessutom pratar vi om varför man får cystor i bröst och äggstockar och mycket annat. 
Och hur är det med jod och covid?
Vi pratar om hur jod hjälper till att göra oss av med toxiner, och konkret om tillskott av jod – doser, former och hur du tar det. 

Här får du en halvtimme att lyssna på när du diskar eller tar en promenad!

Mitt inlägg om jod hittar du här: https://4health.se/vi-behover-mer-jod

Så här gör du:

Lyssna på din dator

  1. Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på play i respektive avsnitt, dvs längst ner här i inlägget (alla avsnitt hittar du här: https://4health.se/category/podcast)
  2. Eller så kan du gå in i iTunes och söka 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna på.Klicka på prenumerera så får du varje avsnittDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din iPhone

  1. Kolla om du har appen/symbolen Podcaster (lila och vit). Annars gå till App Store i din telefon och sök Podcaster. Välj ladda ner (gratis)
  2. Gå in i podcaster och sök 4health. Då hittar du kanalen 4Health med Anna Sparre som du kan klicka på och välja avsnitt att lyssna påDirektlänk till iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Lyssna på din android:

  1. Kolla om du har en app för att lyssna på podcasts. Annars gå till Google Play i din telefon och ladda ner podcast-app. Exempel på podcast-appar för android som du kan söka upp och ladda ner till din telefon är BeyondPod eller pocket cast. Se här för olika podcastappar till android:https://play.google.com/store/search?q=podcast&c=apps
  2. Öppna länken till 4healths podcast-feed i denna app. Detta är det podcast-feed du kan kopiera och öppna i din podcast-app:https://4health.se/category/podcast/feed

Gå gärna in och lämna ett betyg/review när du ändå är i iTunes.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS

Ska du sitta på medicinboll?

av Leave a Comment

Bättre hållning och mer aktivitet? Eller? Vad säger forskning och personliga erfarenheter om att använda medicinboll som stol?

Det här är ett läsarinlägg, som svar på min önskan om gästinlägg, skrivet av Rebecca som jobbar som frilansskribent 

Efter över ett årtionde som frilansskribent på fulltid har jag lärt mig en massa intressanta saker. Jag vet till exempel att gurkor håller sig längre i kylen om man bara virar in dem i en handduk. Dessutom kan jag tala om hur du på bästa sätt får en prototyp för ett nytt verktyg för din flerverktygsmaskin.

När jag startade Loyalwriter visste jag inte hur mycket kunskap det här jobbet skulle ge mig. Ett område jag ofta får skriva om är hälsa och det med lite olika vinklar. Det kan handla om vitaminer, träning, ergonomi såväl som mental hälsa.

Hälsa intresserar mig privat och mitt hemmakontor har en hel del prylar som jag tror på. Ett skrivbord som går att höja och sänka känns som en självklarhet. Inte vill jag sitta hela dagen i samma position! Jag har också en pausfunktion på min dator för att inte sitta längre än 14 minuter i sträck.

Men en medicinboll som kontorsstol, kan det vara något?

Argumenten för att sitta på bollar på jobbet

När jag har skrivit för företag som säljer medicinbollar som man kan ha som kontorsstolar har jag lärt mig de främsta argumenten för denna boll som stol på jobbet.

De lyder enligt följande:

  • Du rör mer på dig om du sitter på en boll och måste hålla upp överkroppen med muskulaturen omkring bålen.
  • Du tvingas rätta upp din kroppsposition med jämna mellanrum och kan därmed jobba med din hållning aktivt under hela dagen. Det kallas för aktivt sittande.
  • Du kan bränna fler kalorier när du rör på dig på stolen som är en boll som du balanserar på.
  • Du får träning utan att ens tänka på det!

Det finns fler argument men det här är huvudpunkterna som anges som skäl till att sitta på en medicinboll på jobbet. 

Sitter jag på medicinboll?

Ja, det gör jag, fast inte på jobbet. Jag använder medicinbollen uteslutande för träningspass. Ibland slår jag på den med trumpinnar, hur kul som helst. Bollen har också förekommit under några födslar, hur kul det var går att diskutera. Men på jobbet behövs det ingen boll för att må bra. Jo, kanske för att bolla lite med under pauser. Bättre med mindre bollar då förstås.

En bra kontorsstol är ett mycket bättre val än medicinbollen. I varje fall om vi ska tro de studier som numera finns enkelt tillgängliga online. Något som framkommer gång på gång är att det faktiskt inte finns några vetenskapliga bevis för att en medicinboll som kontorsstol kommer att stärka core- och nedre ryggmuskulatur.

Det kan ju låta som att en medicinboll inte ger något men så är det inte. Samma studier som pekar ut att man inte kan bevisa att det skulle vara en fördel att sitta på balansboll på jobbet säger tydligt att medicinbollen har sin givna plats på ett gym eller under träning. Den är ett nyttigt verktyg att jobba med för att stärka bål och rygg men bara om det handlar om aktiv genomtänkt träning.

Det finns faktiskt varningar om att inte sitta ofokuserat på en medicinboll för att det till och med skulle kunna leda till skador och problem med värk!

Ska du sitta på medicinboll?

Om du frågar mig som skribent så säger jag ja, sitt på en medicinboll när du tränar! På jobbet är det bättre att ha en ergonomisk kontorsstol som ger dig det stöd du behöver då du fokuserar på att jobba och inte på hur du sitter.

Visst kan det verka lite coolt med ett annorlunda sittande och kanske kan medicinbollsstolen ha sin plats för brainstorming-möten och för ett roligare sätt att fika på jobbet på. Håll bara koll på kaffekoppens vinkel! 

Men när vi ser på hälsa med ergonomiska kontorsmöbler kan jag säga att min erfarenhet som frilansskribent har lärt mig att medicinbollen inte är ditt första val för en glad och smärtfri rygg på jobbet. Det är bättre att ta pauser och stå upp och röra på dig så ofta du kan istället.

Bästa tipsen kring hur du sitter korrekt och gör både kontorsarbete och arbete hemifrån hälsosamt får du i podcastavsnitt 282: https://4health.se/282-hemmakontor-kontorsarbete-allt-du-behover-tanka-pa-for-hallning-mot-vark-stress-mm-med-markus-greus

Nej, A-vitamin från växter är INTE tillräckligt

av 4 Comments

Det här är något jag tjatar hål i huvudet på er om. Jag tar upp det i varannan podcast (även om det inte är jag som intervjuas 🙂 ) Och varje gång skriver någon en kommentar om att det går så bra så att äta morötter och annat. NEJ! Det är väldigt få som klarar detta i tillräcklig utsträckning! (studier nedan)

Dessa karotenoider är föregångare/ förstadier till retinol, den riktiga form av A-vitamin som vi människor använder och som hittas i animalisk kost, främst i lever och animaliskt fett.

Det går att jämföra detta med omega-3-problemet. Vi behöver långa omega-3 (EPA och DHA) från animalier som fisk. Växtätande djur äter korta omega-3-fettsyror och omvandlar det i sina kroppar till de former vi behöver. Om vi människor äter korta omega-3-fettsyror från linfrön och liknande så omvandlar vi bara en väldigt liten del av dessa till de former vi behöver. Och det finns bl.a. genetiska faktorer som avgör hur bra vi är på denna omvandling.

Låt oss då titta med problemet med att försöka få i sig A-vitamin från växtriket.

  1. Upptag: Först och främst är upptaget av sådana så kallade retinolekvivalenter (provitamin A) från växter inte alltid så bra. Mellan 5% och 65% tar vi upp enligt studierna. Har du någon form av problem med matsmältning/tarm så kan du nog räkna med att det ligger närmare de där 5%…
  2. Omvandling: Sedan måste alltså dessa ämnen (betakaroten, alfakaroten mm) alltså omvandlas till retinol i din kropp. Denna omvandling varierar extremt mycket och kan vara mycket bristfällig beroende på genetik, nedsatt sköldkörtelfunktion, diabetes mm. (se studier nedan)
  3. Behovet: Retinolbehovet är ofta större hos oss än hos den genomsnittliga stenåldersmänniskan eftersom behovet ökar av stress, hypotyreos, alkohol mm
    Retinol behövs för allt från energiproduktion och omsättning av järn (för att skapa ceruloplasmin) till sköldkörteln. Det är extremt viktigt för just sköldkörteln faktiskt (äv en del studier på detta nedan, men själva mekanismen pratar vi om en del i avsnitt 255-257). Det är viktigt för huden, för immunförsvaret… jepp, the list goes on

Givetvis behöver vi dessa växter och växtämnen av andra anledningar. De är supernyttiga och viktiga. Jag rekommenderar en grönsaksbaserad kost med lite högkvalitativa animalier för de flesta. Men du behöver de där små mängderna animalier, bl.a. för att tillgodose retinolbehovet.

Och glöm inte lyssna på avsnitt 158 om fler anledningar till inälvsmat: https://4health.se/158-lar-dig-ata-inalvsmat

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23053560/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9857264/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5372909/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20172476/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23378454/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15531495/

Portlak / Vinterportlak – Ätbart i naturen (1 min video #14)

av 2 Comments

Den milda fina vinterportlaken passar i alla sallader och som vacker topping på det mesta. Se videoklipp 1 minut nedan.

Portlak räknas som medicinalväxt, men är också ett ogräs 🙂

Portlak innehåller stora mängder C-vitamin, B-vitaminer, karotenoider, mineraler som kalium och magnesium samt antioxidanter. Och en särskilt fin sorts gelbildande fibrer, mucilago, som är extra gynnsamma för tarm, för att sänka blodsocker mm. Det är dessutom en av de växter som har högst innehåll av omega-3. Den innehåller också en hel del melatonin (sömnhormon). Melatonin finns i ett antal livsmedel, bl.a. i kamomill och nötter som tex valnötter.

Samtliga 1 minut-videos med ätbara ogräs hittar du genom att söka på ätbart i naturen här på sidan: https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen

De här korta videoklippen är tänkta som inspiration och för att du ska lära dig känna igen saker du kan ta vara på i naturen. Mat kan vara både gratis, nyttig, näringstät, miljövänlig och obesprutad på en och samma gång. Ta vara på detta! 😊

Ps. brukar lägga sådana här tips och videos som händelser på instagram

Grodda – enklare och smidigare än du tror – DIY

av 2 Comments

Har äntligen kommit igång med groddning igen!
Du ska veta att det går att hålla det betydligt enklare än det låter när du googlar groddning.
Jag vet att det är lätt att rygga tillbaka bara man hör ordet groddburk / groddbox, men man behöver inte någon specialutrustning. Förr använde jag lite nylonstrumpa på burken, numera inte ens det. Glasburkar, det är allt du behöver.

Så här gör du
I stort sett alla torkade bönor, linser och frön du har hemma går att grodda. Kör gärna lite olika, i olika brukar, när du ändå är igång. Då blir det minimal tidsinsats för större matproduktion.

Häll tex lite torkade mungbönor eller kikärter i en rymlig glasburk (utan lock). Häll på ordentligt med vatten och låt stå över natten. Tänk på att de sväller, så att du inte tar för lite vatten.

På morgonen häller du av de blötlagda bönorna i ett durkslag eller större sil, sköljer dem och sen tillbaka i burken (utan vatten, de ska bara vara fuktiga). Samma sak kväll – skölj av och tillbaka i burken.
De flesta gör ju som så att de låter bönorna/groddarna (med eller utan burken som “lock”) vara i silen, men då behöver du mer plats och många silar/durkslag. Är du bara noga med att skölja ofta; 2-3 gånger per dag; och att de inte ligger i vatten, så går det bra att ha dem i burken. Fröna/ bönorna ska vara fuktiga, men inte stå i vatten. 
Obs! Detta gäller för “snabbgroddade” saker. Frön etc som behöver mer än ett par dagar bör du ev vara lite noggrannare med och låta ligga i sil el dyl så att det inte finns risk att de blir dåliga/möglar etc.
Det är viktigt att fröna hålls fuktiga för att de ska gro, och det är viktigt att skölja för att det inte ska börja mögla i groddningen.

Har du nu flera glasburkar stående på diskbänken och får in en rutin att skölja morgon och kväll kommer du snart knappt behöva köpa grönsaker 🙂 Särskilt inte om du använder naturens skafferi. Själv har jag kylen full med kirskål, nässlor, ramslök, maskros, sparris, portlak och annat grönt som definitivt inte kommer från någon affär (mer i https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen ) . Kombinera detta med groddar och du har Såå mycket näring.

Många groddar tar inte mer än 2-3 dygn innan de är klara. De flesta fröer börjar gro efter 1-2 dagar, och är färdiga att äta efter ytterligare ett par dagar. De färdiga groddarna har man i kylskåp och där håller de minst 4-5 dagar.

På bilderna groddar av kikärter och alfalfagroddar. Kikärterna på bilden ska få gro någon dag till innan de är klara.
Annat enkelt att starta med (går snabbt) är tex mungbönor

Varför grodda?
Bönor, frön etc är växternas “embryon” och de skyddas därför med antinutrienter som tex fytinsyra och lektiner som både kan hindra vårt näringsupptag och påverka hälsan negativt på andra sätt. Fytinsyra binder till mineraler som tex kalcium, magnesium och zink och hindrar kroppen från att absorbera dem. Ämnena hindrar också fröet/bönan från att gro och släppa på sin näring innan det är dags.

Grodda betyder att man gör så att fröet börjar gro. När du groddar så bildas massor med enzymer som bidrar till en kraftig minskning av antinutrienter. När detta sker, ökar mängden antioxidanter. Antioxidanterna är en ersättning av det tidigare skyddet i form av antinutrienter. Det kan finnas upp till 100 gånger så mycket antioxidanter i groddar jämfört med i den fullvuxna plantan. En grodd är ömtåligt (fortfarande växtens lilla barn) och måste skyddas med extra höga mängder antioxidanter.

Groddar och skott är näringstätare än den mesta annan mat – sprängfyllda med näring såsom vitaminer, mineraler, viktiga enzymer och andra ämnen. Fröet genomgår förändringar som bland annat ökar mängden C-vitamin och vitamin B2, B5, B6 och karoten. 

Och tack till min fina vän Anna för alla våra projekt så att jag får tummarna loss – allt från ogräsplockning till syrning, fermentering och groddning 🙂

Fler “gör det själv” DIY-tips: https://4health.se/?s=DIY

Tidigare om groddning bl.a. i podcastavsnitt 48: https://4health.se/48-sommarhalsning-med-halsotips-darfor-ska-du-grodda-och-sa-har-superenkelt-ar-det

Probiotika, prebiotika och…. postbiotics!

av Leave a Comment

I en artikel i Nature definierar man begreppet postbiotics.

Som du säkerligen läst och lyssnat på här, så pratas det mycket om både probiotika och prebiotika. Numera även postbiotika…

Prebiotika är maten för bakterierna, för probiotikan. Prebiotika är fibrer, och en del andra ämnen, tex färgämnen i växter.
Probiotikatillskott är väldigt bra medan man tar dem, men det är tyvärr svårt att få en långvarig effekt som varar efter avslutad kur. I längden är det viktigare att få i sig prebiotika, fibrerna, maten för bakterierna – för att kunna förändra sin tarmflora.

Probiotika är ju mikroorganismer, i huvudsak bakterier, med gynnsamma effekter på vår hälsa.

Det nyare begreppet postbiotika handlar om att man även kan använda döda mikroorganismer och/eller delar, eller metaboliter, av dem för att få en hälsofördel.

En del viktiga goda bakterier producerar tex antiinflammatoriska ämnen som butyrat. Man kan ta detta som tillskott. Dock betonar definitionen här att effektiv postbiotika bör innehålla inaktiverade celler eller cellkomponenter, med eller utan metaboliter. Exemplet butyrat är en metabolit.

Man vet också att probiotika har hälsoeffekter även om bakterierna/ mikroberna är döda när de når tarmen.

Vårt immunförsvar reagerar på mikroorganismer som bakterier när det känner igen just olika celldelar/proteiner eller metaboliter. Därför går det bl.a. att påverka immunförsvaret genom att göra sådana ämnen tillgängliga i tarmen. Ämnen från bakterier har alltså bl.a. förmågan att stimulera vårt immunförsvar och kan vara läkande för tarmen. 

Definitionen av posbiotics är “preparation of inanimate microorganisms and/or their components that confers a health benefit on the host”.

Post betyder ju “efter” och bio betyder liv.

Läs mer via taggen microbiome och här: https://4health.se/?s=förbättra+tarmfloran och lyssna på podcastavsnitt 128 mfl avsnitt om din tarmflora. https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du

Ur artikeln:

The International Scientific Association of Probiotics and Prebiotics (ISAPP) consensus statement on the definition and scope of postbiotics

“In 2019, the International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics (ISAPP) convened a panel of experts specializing in nutrition, microbial physiology, gastroenterology, paediatrics, food science and microbiology to review the definition and scope of postbiotics. The term ‘postbiotics’ is increasingly found in the scientific literature and on commercial products, yet is inconsistently used and lacks a clear definition. The purpose of this panel was to consider the scientific, commercial and regulatory parameters encompassing this emerging term, propose a useful definition and thereby establish a foundation for future developments. The panel defined a postbiotic as a “preparation of inanimate microorganisms and/or their components that confers a health benefit on the host”. Effective postbiotics must contain inactivated microbial cells or cell components, with or without metabolites, that contribute to observed health benefits. The panel also discussed existing evidence of health-promoting effects of postbiotics, potential mechanisms of action, levels of evidence required to meet the stated definition, safety and implications for stakeholders. The panel determined that a definition of postbiotics is useful so that scientists, clinical triallists, industry, regulators and consumers have common ground for future activity in this area. A generally accepted definition will hopefully lead to regulatory clarity and promote innovation and the development of new postbiotic products.“

“The term postbiotic was chosen by the panel as a composite of ‘biotic’, defined as “relating to or resulting from living organisms”, and ‘post’, a prefix meaning ‘after’. Together these terms suggest ‘after life’; that is, non-living organisms. “

https://www.nature.com/articles/s41575-021-00440-6

Stor studie: Sov minst 7h per natt för att motverka demens

av 3 Comments

Nästan 8000 personer har följts i 25 år. Personer som sov sex timmar eller mindre per natt i 50-60-årsåldern hade signifikant högre risk (så mycket som 30% högre) att utveckla demens än personer som sov sju timmar.

Vi ser ju inte orsakssamband i en sådan studie. Kanske är det andra faktorer som påverkar sömn, vilka i sin tur ökar risken för demens. Men inte desto mindre en stor studie med tydligt resultat.

Ur studien:

“Sleep dysregulation is a feature of dementia but it remains unclear whether sleep duration prior to old age is associated with dementia incidence. Using data from 7959 participants of the Whitehall II study, we examined the association between sleep duration and incidence of dementia (521 diagnosed cases) using a 25-year follow-up. Here we report higher dementia risk associated with a sleep duration of six hours or less at age 50 and 60, compared with a normal (7 h) sleep duration, although this was imprecisely estimated for sleep duration at age 70 (hazard ratios (HR) 1.22 (95% confidence interval 1.01–1.48), 1.37 (1.10–1.72), and 1.24 (0.98–1.57), respectively). Persistent short sleep duration at age 50, 60, and 70 compared to persistent normal sleep duration was also associated with a 30% increased dementia risk independently of sociodemographic, behavioural, cardiometabolic, and mental health factors. These findings suggest that short sleep duration in midlife is associated with an increased risk of late-onset dementia.“

https://www.nature.com/articles/s41467-021-22354-2

Ätbart i naturen: Det här ska du INTE äta

av Leave a Comment

Jag har ju skrivit en hel del, både här och på instagram, om hur mycket ätbart och näringsrikt det finns i naturen att ta vara på. Bl.a. har jag gjort 13 videoklipp a 1 minut (hittills, kanske blir det fler 🙂 ) som du hittar här på sidan samt i höjdpunkter på instagram https://4health.se/?s=ätbart+i+naturen

Jag har dock fått frågor om det här med förväxling. Och jag tar i regel upp det i de korta videoklipp jag gör, men här nedan kommer ett kort enkelt filmklipp med tips.

Nästan allt på bilden är ätligt🌱
Liksom i naturen generellt – mer än du tror går i regel att äta.
⚠️Men så finns det några få viktiga undantag ☠️

Det finns många ätbara ogräs i släktet flockblommiga växter. Dock ska man veta att några av våra absolut giftigaste växter också finns i denna växtfamilj. De jag rekommenderar tar man i regel inte fel på. Kirskål tex skiljer sig mycket från de supergiftiga sprängört och odört, och även från den giftiga vildpersiljan. Men titta gärna på nedan korta klipp.

Att ge sig på att äta hundkex / hundkäx kan tex vara dumt eftersom den, trots att den är en bra överlevnadsväxt och ätbar, är väldigt lik sina giftiga släktingar.

De flesta av våra giftiga växter överlever man, om man råkar få i sig ett litet bär eller liknande, men bland svampar (tex vit flugsvamp) och även här, tex sprängört, kan det gå riktigt illa med väldigt lite.

Så sent som häromveckan rapporterade svt om ett par barn som fått i sig sprängört – en av Sveriges giftigaste växter. De lekte Robinson och skulle samla saker att äta i naturen. De tyckte att den såg ut och smakade som morot…
Ett av barnen fick de klassiska symtomen på sprängörtsförgiftning: kraftig salivutsöndring, magsmärtor, kräkningar och ihållande kramper. Efter en natt på akuten med bland annat dropp, syrgas och mängder av vätska återhämtade hon sig.

När sprängört blommar liknar den stora hundkex, men den växer ofta på svåråtkomliga platser ute i våtmarker. De få förgiftningsfall som kommer in rör oftast kor och hästar som druckit vid strandkanter där sprängörten växer. Det är inte ovanligt att de avlider.

De flesta blommor går bra att plocka och ta i, även om de är giftiga. Men undvik att ta i jätteloka. Man dör inte om man har fått lite på tungan heller (undvik dock att sätta tungan mot svamp, åtminstone skivling, som du är osäker på).

Förgiftningsfallen handlar om folk som ätit växterna. Var inte rädd för växter, men ät bara växter som du är säker på vad det är och säkert vet att de är ätbara.

Nedanför klippet kommer lite mer info om de olika växterna som är mest lika, och hur du känner igen dem.

Hundkex / hundkäx är en vanlig och ofarlig ört med vita flockblommor och fårad, hårig stjälk. Stjälken kan vara rosaröd nertill men inte rödfläckig som den giftiga odörten. Bladens skaft är inte ihåliga och om man knipsar av ett blir snittytan hjärtformad. Smula ett blad mellan fingrarna så doftar det lite som morotsblast.

Odört är mer sällsynt, men giftig. Den växer främst södra Sverige. Hela odörten är giftig men gifthalten är högst i blad och frukter. Giftet påverkar nervsystemet. Odörten är stor och kan bli två meter hög, rör du den luktar den urin / kattkiss/råtta. Stammen är ihålig och längst ner rund, slät och hårlös. Den har röda fläckar längst ner på stammen, vilket är ett av de bästa sätten att känna igen den på.

Sprängört är den giftigaste av växterna. Den växer i strandkanter vid sjöar, åar och dammar och finns i hela landet. Eftersom sprängörten gillar näringsrikt vatten sprids den enklare i sjöar som är övergödda. Den blir upp till en meter hög.
Bladen är inte som hundkexets, utan är smala lansettblad som är tydligt sågkantade. Bladskaftet är ihåligt. Stjälken sväller ut i en rotknöl längst ner.

Vildpersilja är den som liknar hundkäxet mest. Den är giftig, men som tur är inte lika giftig som sprängört och odört. Den har liknande blad som hundkex, men de är grönare och blankare.
Enklast att känna igen är den på blommorna. Vildpersiljan har långa svep under blomflockarna. Titta under blommorna, det ser ut som om de har ben. Såna har inte hundkäxet.

Missa inte heller att jag skrev på instagram om hur du ser skillnad på ramslök och giftig liljekonvalj: https://www.instagram.com/p/CNrIEUTJuOJ/

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/alicia-wilma-och-hedda-lekte-robinsson-at-morotsliknande-rot-slutade-pa-akuten

Studie: Tarmfloran förutspår hur hårt vi drabbas av Covid-19

av Leave a Comment

Det nya coronaviruset verkar drabba oss hårdare om vår tarmflora inte är rik och balanserad. Ingen överraskning egentligen eftersom tarmfloran och vårt mikrobiom styr allt. (se tidigare via taggen microbiome: https://4health.se/tag/microbiome )

En helt ny studie visar att vi kan förutspå hur hårt vi drabbas om vi smittas av covid-19, genom att titta på tarmfloran samt på CRP (inflammationsmarkör som är lätt att mäta hos läkare)

Till “Proteobacteria” som beskrivs nedan räknas många av våra patogena magsjukebakterier (nästan alla bakterier på sidan 1 i ett GI map-test 🙂 https://4health.se/mage-tarm). Även Firmicutes/Bacteroidetes mäts i GI map, samt en hel del bakterier som producerar butyrat.

Ur studien:

Gut microbiota diversity and C-Reactive Protein are predictors of disease severity in COVID-19 patients

“In comparison with mild COVID-19 patients, the gut microbiota of moderate and severe patients has: a) lower Firmicutes/Bacteroidetes ratio, b) higher abundance of Proteobacteria; and c) lower abundance of beneficial butyrate-producing bacteria such as Roseburia and Lachnospira genera. Multivariable regression analysis showed that Shannon index diversity (odds ratio [OR] 2.85 [95% CI 1.09-7.41]; p=0.032) and C- Reactive Protein (OR 3.45 [95% CI 1.33-8.91]; p=0.011) were risk factors for COVID- 19 severe disease (a score of 6 or higher in WHO clinical progression scale).
In conclusion, our results demonstrated that hospitalised moderate and severe COVID- 19 patients have microbial signatures of gut dysbiosis and for the first time, the gut microbiota diversity is pointed out as a prognostic biomarker for COVID-19 disease severity.“

https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2021.04.20.440658v1.full.pdf

284b: Dr David Brownstein – IODINE, the thyroid, cancer and covid-19 (English)

av 3 Comments

Is there a solution to the breast cancer epidemic? What’s the common factor between thyroid disease and cancer of the prostate, ovaries, breasts and uterine? And why do so many suffer from cysts and fibrocystic breasts?
An interview with Dr David Brownstein about iodine, where we discuss many very interesting aspects of iodine, how to take it, and how to improve thyroid health, cancer and covid as well as other aspects of your health.  

The English version of the interview with Dr David Brownstein!
If you prefer the Swedish version, go to episode 284

Here are 1,5 hours to listen to during a walk, in your car or on the bus!

You can listen to it on your phone, using a podcast app, or on your computer.

Search for the podcast “4Health med Anna Sparre” in your podcast app (iPhone), or open the link to 4health’s podcast feed in you app (android). This is the podcast feed to copy: https://4health.se/category/podcast/feed

On your computer you can either listen by pressing the “play” button below, or in iTunes. Direct link to iTunes:  https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Find Naturshopen / Lugol’s iodine here

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: RSS