Search Results for: prebiotika

I en artikel i Nature definierar man begreppet postbiotics.

Som du säkerligen läst och lyssnat på här, så pratas det mycket om både probiotika och prebiotika. Numera även postbiotika…

Prebiotika är maten för bakterierna, för probiotikan. Prebiotika är fibrer, och en del andra ämnen, tex färgämnen i växter.
Probiotikatillskott är väldigt bra medan man tar dem, men det är tyvärr svårt att få en långvarig effekt som varar efter avslutad kur. I längden är det viktigare att få i sig prebiotika, fibrerna, maten för bakterierna – för att kunna förändra sin tarmflora.

Probiotika är ju mikroorganismer, i huvudsak bakterier, med gynnsamma effekter på vår hälsa.

Det nyare begreppet postbiotika handlar om att man även kan använda döda mikroorganismer och/eller delar, eller metaboliter, av dem för att få en hälsofördel.

En del viktiga goda bakterier producerar tex antiinflammatoriska ämnen som butyrat. Man kan ta detta som tillskott. Dock betonar definitionen här att effektiv postbiotika bör innehålla inaktiverade celler eller cellkomponenter, med eller utan metaboliter. Exemplet butyrat är en metabolit.

Man vet också att probiotika har hälsoeffekter även om bakterierna/ mikroberna är döda när de når tarmen.

Vårt immunförsvar reagerar på mikroorganismer som bakterier när det känner igen just olika celldelar/proteiner eller metaboliter. Därför går det bl.a. att påverka immunförsvaret genom att göra sådana ämnen tillgängliga i tarmen. Ämnen från bakterier har alltså bl.a. förmågan att stimulera vårt immunförsvar och kan vara läkande för tarmen. 

Definitionen av posbiotics är “preparation of inanimate microorganisms and/or their components that confers a health benefit on the host”.

Post betyder ju “efter” och bio betyder liv.

Läs mer via taggen microbiome och här: https://4health.se/?s=förbättra+tarmfloran och lyssna på podcastavsnitt 128 mfl avsnitt om din tarmflora. https://4health.se/128-forbattra-tarmfloran-sa-gor-du

Ur artikeln:

The International Scientific Association of Probiotics and Prebiotics (ISAPP) consensus statement on the definition and scope of postbiotics

“In 2019, the International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics (ISAPP) convened a panel of experts specializing in nutrition, microbial physiology, gastroenterology, paediatrics, food science and microbiology to review the definition and scope of postbiotics. The term ‘postbiotics’ is increasingly found in the scientific literature and on commercial products, yet is inconsistently used and lacks a clear definition. The purpose of this panel was to consider the scientific, commercial and regulatory parameters encompassing this emerging term, propose a useful definition and thereby establish a foundation for future developments. The panel defined a postbiotic as a “preparation of inanimate microorganisms and/or their components that confers a health benefit on the host”. Effective postbiotics must contain inactivated microbial cells or cell components, with or without metabolites, that contribute to observed health benefits. The panel also discussed existing evidence of health-promoting effects of postbiotics, potential mechanisms of action, levels of evidence required to meet the stated definition, safety and implications for stakeholders. The panel determined that a definition of postbiotics is useful so that scientists, clinical triallists, industry, regulators and consumers have common ground for future activity in this area. A generally accepted definition will hopefully lead to regulatory clarity and promote innovation and the development of new postbiotic products.“

“The term postbiotic was chosen by the panel as a composite of ‘biotic’, defined as “relating to or resulting from living organisms”, and ‘post’, a prefix meaning ‘after’. Together these terms suggest ‘after life’; that is, non-living organisms. “

https://www.nature.com/articles/s41575-021-00440-6

Prebiotika

Prebiotika är alltså maten för bakterierna, för probiotikan. Prebiotika är fibrer.

Probiotikatillskott är väldigt bra medan man tar dem, men det är tyvärr svårt att få en långvarig effekt som varar efter avslutad kur. I längden är det viktigare att få i sig prebiotika, fibrerna, maten för bakterierna – för att kunna förändra sin tarmflora.

Fokusera på att få i dig en stor variation av mjuka fibrer från grönsaker, rotfrukter och eventuellt frukt. Inte minst inulinrika grönsaker som sparris, jordärtsskocka mm är mycket effektivt. Mest effektivt är detta när vi äter dem råa, så tillaga försiktigt. Anledningen är att inulin är kedjor av fruktos. Kedjor som inte bryts ner i tunntarmen, utan går till bakterierna i tjocktarmen och blir mat för dem istället för energi för cellerna i vår kropp. Men som du säkert själv märker så blir smaken sötare vid tillagning. Tillagar vi inulinet så bryts nämligen en del ner till socker (fruktos i det här fallet) .
Själv är jag så hardcore att jag blandar ner små tunna strimlor av rå jordärtsskocka i salladen för att få ett bra tillskott av fibrer för tarmfloran. Läs om inulin här: https://4health.se/?s=inulin och särskilt https://4health.se/hur-magfloran-paverkar-din-vikt-och-vad-du-kan-gora

Och som sagt variation! Variation innebär inte att du helt random, två gånger om året, ska trycka i dig grönkål för att det är nyttigt. Nej, samma grönsaker med samma sorts fibrer måste återkomma regelbundet. Tänk på det som att olika bakterier äter olika grönsaker / fibrer. Därför måste du mata alla dina olika sorters bakterier med olika sorters grönsaker regelbundet. Rotera in massor med olika sorters grönsaker. Däremot är det naturligt att variera grönsaker efter säsong. Jag skrev för inte så länge sen om hur stor variation vi hade i de växter vi åt under evolutionen. Vi äter troligen alldeles för smalt idag. Att bara äta broccoli, vitkål och spenat är alltså inte tillräckligt – även om alla dessa grönsaker är supernyttiga i sig.

En sorts prebiotika som visat sig vara väldigt bra för tarmfloran är RS, resistent stärkelse (läs kanske särskilt här https://4health.se/rs-resistent-starkelse-the-new-it-inom-vikt-och-diabeteskost ) . Via länkarna ovan kan du läsa vad jag skrivit om RS, och även hitta podcastavsnitt där jag pratar om det, men i korta drag kan man säga att rå potatis i form av potatismjöl är det enklaste sättet att få i sig det. Att trappa upp dosen är att rekommendera, börja med ett dagligt tillskott på 1 tsk potatismjöl och trappa up tills du är uppe i minst 2 msk om dagen. Ett annat bra sätt är att köpa riktigt gröna bananer, så där gröna att du inte riktigt kan äta dem 🙂 Skär i bitar och lägg i frysen och mixa ner till ett pulver som du kan strö på maten.

Här kan du köpa tillskott av prebiotika: https://alternativhalsa.se/butik/prebiotika/

Mer på temat microbiome

Rekommenderar dig även att lyssna på de podcastavsnitt jag gjort på temat tarmflora podcasten, avsnitt 44, 46, 51, 80, 109 och 128.

Studier resistent stärkelse (exempel)

https://www.cambridge.org/core/journals/proceedings-of-the-nutrition-society/article/div-classtitleresistant-starch-as-a-prebiotic-and-synbiotic-state-of-the-artdiv/EFE1F432B77DEE660BB609DEF449D05A

http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0015046

Prebiotika:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20920376