Alla inlägg och poddavsnitt

Jag skrev förra veckan om hur viss probiotika (en jordbaserad probiotika i sporform) kan motverka antibiotikaresistens och sjukhussjuka.

Men det finns många olika studier på effekter av olika sorters probiotika. En studie visar tex hur probiotika kan påskynda sårläkning, vilket är av största vikt vid allt från vanliga skador till diabetes och vissa typer av cancer.

Mikrobiomet/ tarmfloran har ju inverkan på i stort sett alla aspekter av hälsa och är ett område som forskats flitigt på de senaste 10-20 åren. Läs gärna mer via taggen microbiome och lyssna på podcastavsnitt jag gjort om tarmfloran – finns många, men ett av de senaste är 320: https://4health.se/320-tarmfloran-inflammation-roten-till-halsa-och-ohalsa

När det gäller mikrobiomets inverkan på sårläkningsprocessen hos oss däggdjur har den varit dåligt förstådd. I en studie såg man att när man tillsatte probiotika i form av mjölksyrabakterier (laktobaciller) i dricksvatten så påskyndades sårläkningsprocessen. Sårläkningen skedde mycket snabbare – på hälften av den tid som krävdes för kontrollgruppen som inte fick probiotika.

Man undersökte vidare (i möss) och såg att Lactobacillus reuteri förbättrar de sårläkande egenskaperna genom uppreglering av hormonet oxytocin. Oxytocin är “beröringshormonet” som är involverad i sociala band, reproduktion och beröring, via vagusnerven (vagusnerven är involverad i frisättning av oxytocin, och du kan läsa mer om vagusnerven i tidigare inlägg (använd sökrutan), eller lyssna på podcastavsnitt 164 https://4health.se/164-vagusnerven-din-vag-till-avslappning-matsmaltning-lugn-och-ro ) .

När probiotika uppreglerade oxytocin så aktiverades immunceller. Det handlar om den sortens Treg-celler som kallas CD4+Foxp3+CD25+. Detta visade sig kraftigt öka sårläkningskapacitet.

Studien fastställde att just oxytocin är en komponent i en tarmmikrobiom-hjärna-immunförsvars-axel (multi-directional gut microbe-brain-immune axis) med sårläkningsförmåga.

Summerat alltså – probiotika påskyndar sårläkning via hormonet Oxytocin

https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0078898

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett av framtidens absolut största hot mot människors hälsa har bl.a. WHO slagit fast. Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan att vi egentligen har koll på omfattningen eller allvaret. Utbredningen av antibiotikaresistenta bakterier ökar explosionsartat (friska människor är tysta bärare). Enligt WHO är vi snart där vi var innan antibiotikan uppfanns och då kan lunginflammation och andra ­infektioner återigen bli dödliga. Tidigare om antibiotikaresistens: https://4health.se/?s=antibiotikaresistens

För att konkretisera det hela, med något som ofta sker redan nu: En patient genomgår en standardoperation. Operationen går bra och patienten verkar tillfriskna normalt. Men så uppstår en infektion. Infektionen är svårläkt och visar sig bero på MRSA, meticillinresistenta gula stafylokocker. Infektionen behandlas med potent antibiotika, men i ett eskalerande förlopp når bakterierna till slut blodet och patienten dör i sepsis, blodförgiftning. Som sagt, detta sker idag.

MRSA, sjukhussjuka

MRSA är antibiotikaresistenta bakterier som orsakar så kallad sjukhussjuka. Det är en resistent stafylokockbakterie (Staphylococcus aureus) som finns på huden och på slemhinnor. MRSA-bakterien är även vanlig bland djur, särskilt grisar, och hör samman med hög antibiotikaanvändning i djuruppfödning. MRSA gör inte grisar sjuka och behöver inte vara farlig för friska personer, men hos människor med nedsatt hälsa kan bakterien leda till blodförgiftning som kan vara dödlig. Tidigare om MRSA: https://4health.se/?s=MRSA

Förutom MRSA så är andra vanliga antibiotikaresistenta bakterier bl.a. PNSP, penicillinresistenta pneumokocker; och E. coli-bakterier av varianter som kan bilda enzymet ESBL.

Den nya studien – förebygg och bli av med MRSA på ett helt ofarligt sätt

En ny studie visar ett lovande tillvägagångssätt för att kontrollera bakteriell kolonisering av Staphylococcus aureus (mer känd som MRSA) hos människor. En särskild probiotika istället för antibiotika visade sig både säker och mycket effektiv i en klinisk fas 2-prövning.

Det är probiotikan Bacillus subtilis (finns ofta i så kallad sporbaserad eller jordbaserad probiotika) som markant minskade S. aureus-koloniseringen hos deltagarna i studien – dessutom utan att skada tarmfloran.

Meticillin-resistent S. aureus, eller MRSA, är bekant för många människor som en orsak till allvarlig sjukdom. Mindre känt är att S. aureus ofta lever i näsan, på kroppen och i tarmen utan att orsaka någon skada. Men om hudbarriären är bruten eller immunförsvaret nedsatt, kan dessa koloniserande bakterier orsaka allvarliga hud-, skelett-, lung- och blodinfektioner.

Förebyggandet av S. aureus-infektioner genom att använda metoder för att “avkolonisera” kroppen har fått ökad uppmärksamhet eftersom spridningen av antibiotikaresistens begränsar behandlingsalternativen. Vissa avkoloniseringsstrategier är kontroversiella eftersom de också kräver stora mängder antibiotika, vilket väcker oro för skador på mikrobiotan, tarmfloran, och utvecklingen av antibiotikaresistens.

Probiotika, dvs tillskott av levande mikroorganismer, kan vara ett sätt att komplettera eller ersätta antibiotika. Bacillus är särskilt lovande eftersom den tas oralt som sporer som kan överleva passagen genom magen och sedan tillfälligt växa i tarmen.

I tidigare studier fann forskarna att de resistenta S. aureus har ett avkänningssystem (sensoriskt system) som behövs för att de ska växa till i tarmen. Forskarna fann också att fengyciner, vilket är lipopeptider från Bacillus, hindrar S. aureus avkänningssystem från att fungera och eliminerar därmed bakterierna.

I den nya kliniska studien testade forskargruppen om detta tillvägagångssätt fungerar på människor. 115 friska deltagare koloniserades naturligt med S. aureus. En grupp på 55 personer fick B. subtilis-probiotika en gång dagligen i fyra veckor; en kontrollgrupp på 60 personer fick placebo. Efter fyra veckor utvärderade forskare deltagarnas S. aureus-nivåer i tarmen och näsan. De hittade inga förändringar i kontrollgruppen, men i den probiotiska gruppen observerade de en 96,8 % minskning av S. aureus i avföringen, dvs nästan ingenting kvar, och en 65,4 % minskning i näsan.

Probiotikan ‘dödar’ inte S. aureus, men den minskar specifikt och starkt dess förmåga att kolonisera, växa till sig, samtidigt som man lämnar sammansättningen av tarmfloran intakt.

Forskarna fann också att nivåerna av S. aureus-bakterier i tarmen vida översteg S. aureus i näsan, trots att näsan i årtionden har varit i fokus för forskning om förebyggande av stafylokock-infektioner. Detta bidrar till betydelsen av minskningen av S. aureus i tarmen.

Forskarna planerar att fortsätta sitt arbete genom att testa probiotikan i en ännu större och längre studie. De noterar att deras tillvägagångssätt förmodligen inte fungerar lika snabbt som antibiotika, men kan användas under långa perioder eftersom probiotikan som används i den kliniska prövningen inte orsakar skada.

Så utvecklas resistens

En del bakterier är naturligt resistenta mot antibiotika. Andra bakterier förvärvar resistens mot antibiotika. Det kan ske genom mutationer, där bakterien utvecklar resistens av en slump då den delar sig, vilket ger en överlevnadsfördel. Det kan också ske genom att bakterier för över resistensgener mellan varandra (via så kallade plasmider, små DNA-molekyler som bakterier delar med varandra).

Sedan flera decennier har få nya antibiotika nått marknaden. Det som har kommit är framför allt varianter av befintliga substanser. Dessa nya varianter kan vara användbara på kort sikt, men bakterierna utvecklar snabbt resistens på grund av det nära släktskapet med andra antibiotika som redan använts länge inom sjukvården.

Sen har vi den kraftigt ökade användningen av antibiotika – det har gett bakterierna förbättrade chanser att utveckla resistens mot dem.

Mycket mer om hur antibiotikaresistens fungerar kan du se och läsa här: https://4health.se/antibiotikaresistens-mycket-mer-komplicerat-an-man-trott-tarmflora och här: https://4health.se/sa-fungerar-antibiotikaresistenta-bakterier

https://www.thelancet.com/journals/lanmic/article/PIIS2666-5247(22)00322-6/fulltext

https://www.nih.gov/news-events/news-releases/probiotic-markedly-reduces-s-aureus-colonization-phase-2-trial